Folkhälsoplan 2013 2014
Förord Örgryte-Härlandas folkhälsoplan utgår från en större kartläggning av hela folkhälsoområdet som genomfördes våren 2012 i stadsdelen. Folkhälsoplanen beskriver hur vi i stadsdelen ska arbeta med folkhälsa genom ett antal prioriterade områden, målgrupper och målområden. Folkhälsoplanen baseras på de lokala förutsättningarna och befolkningens behov, utifrån tillgänglig statistik och efter dialog med stadsdelens folkhälsoråd. Det är folkhälsorådets styrgrupp som arbetat fram folkhälsoplanen. Planen följer stadens budget och stadsdelens inriktningsdokument och det är stadsdelsförvaltningen i Örgryte-Härlanda och hälsooch sjukvårdsnämnd 12 som ansvarar för planen genom ett gemensamt folkhälsoavtal. Det är viktigt att vi formar arbetet så att vi når de grupper och områden i vår stadsdel som behöver oss mest. Detta är ett sätt att minska hälsoskillnaderna i vår stadsdel. Vi vill därför forma de ordinarie verksamheterna så att vi särskilt når dessa grupper och områden. Vi ska prioritera generella insatser som riktas till alla men med extra fokus på de som har störst behov. De mer riktade insatserna sätter vi in sparsamt och där de särskilt behövs. I enlighet med stadsdelens strategi för att möta de framtida utmaningarna är det vår uppfattning att det inte är folkhälsoarbetet som kostar, utan bristen på det och därför vill vi med denna folkhälsoplan sätta agendan för vårt gemensamma arbete fram till 2014. Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd, 2012 Diarienummer: N133-0357/12 Folkhälsoplanen 2013-2014 beslutades av stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda den 30 oktober, 2012 och av hälso- och sjukvårdsnämnd 12 den 5 december, 2012. Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd, Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 30 oktober, 2012 5 december, 2012 Daniel Bernmar (V) SDN Ordförande Håkan Linnarsson (S) HSN 12 Ordförande Beredning: Styrgruppen för folkhälsofrågor Synpunkter och dialog: Folkhälsorådet samt Arbetsgruppen för folkhälsofrågor Text: Åsa Lundquist, Utvecklingsledare folkhälsa, Utvecklingsavdelningen. Texten baseras på: Folkhälsokartläggning i Örgryte-Härlanda 2012, (2012). Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Dnr: N133-0357/12. Piotr Kiszkiel (Fp) SDN Förste vice ordförande Kerstin Brunnström (S) SDN Andre vice ordförande Ingrid Bergman (Mp) HSN 12 Förste vice ordförande Magnus Berntsson (Kd) HSN 12 Andre vice ordförande Folkhälsoplan 2013 2014 3
Sammanfattning av folkhälsan i stadsdelen Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena i staden när olika faktorer som påverkar folkhälsan studeras. Det beror på att socioekonomin och uppväxtvillkoren, livsmiljöerna och levnadsvanorna är generellt goda i stadsdelen även om det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen och områden i stadsdelen. Eftersom det är få som har en låg inkomstnivå eller har försörjningsstöd är den ekonomiska utsattheten låg i vår stadsdel jämfört med Göteborgs Stad. Vi har också få barnfamiljer som får bistånd och barnfattigdomen bedöms som låg. Även arbetslösheten är låg i stadsdelen. Utbildningsnivån är god då många har en eftergymnasial utbildning. Men vissa skolor har mer problem än andra och mobbning förekommer. I vissa fall toppar till och med enskilda skolor den nationella mobbningsstatistiken. Det skiljer också mellan skolor i andelen högstadielever som får gymnasiebehörighet, även om behörigheten överlag är hög i stadsdelen. Sammantaget bedömer Örgryte-Härlandaborna sin hälsa som mycket bra och hälsan är bland de bättre i Göteborgs Stad. Däremot är den psykiska hälsan bland vuxna endast marginellt bättre än genomsnittet i staden, och barnens ligger på samma nivå som genomsnittet i landet. Invånarna i vår stadsdel är i stor utsträckning fysisk aktiva och många har goda kostvanor. Samtidigt är det fler i stadsdelen, än i staden, som äter mindre än en frukt och grönsak per dag, vilket kan bero på att vi har många äldre seniorer i vår befolkning. Det är få i befolkningen som är överviktiga eller har fetma men däremot är det något vanligare med undervikt främst bland de äldre seniorerna. Även om folkhälsoläget är mycket bra i stadsdelen sticker vissa frågor ut som särskilt negativa. Konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak är hög i stadsdelen och det råder en allmänt tillåtande attityd. Ett exempel på detta är att det finns skolor som har bland de högsta nivåerna av alkohol- och tobaksbruk i landet. Ett annat exempel är att riskbruket av alkohol bland den vuxna befolkningen särskilt män och intensivkonsumtionen av alkohol bland eleverna på gymnasiet särskilt flickor är bland de högsta i staden. Stadsdelens folkhälsoarbete Det är viktigt för stadsdelens folkhälsoarbete att förbättra människors vardagsvillkor, det vill säga de förhållanden som människor föds, växer upp, bor, arbetar och åldras i. Det ska vara enkelt att göra hälsosamma val och skillnaderna i befolkningens hälsa ska minska. Utifrån den aktuella folkhälsosituationen i stadsdelen handlar arbetet därför främst om att behålla de värden som redan är bra hälsofrämjande arbete och därefter förebygga folkhälsoproblem genom att rikta in sig på de faktorer som gör att stadsdelen sticker ut negativt i statistiken. Det kan göras genom att vi främjar skyddsfaktorerna, som exempelvis tydliga normer och förväntningar, skolframgång och att positiva handlingar uppmärksammas, och minimera riskfaktorernas inverkan som exempelvis skolk, familjekonflikter, anknytningsproblem och tidig tobaksdebut. Viktigt är också att vi skapar stödjande miljöer för hela befolkningen så att det hälsosamma valet blir det enkla valet. 4 Folkhälsoplan 2013 2014 Folkhälsoplan 2013 2014 5
Det är numera välkänt att många faktorer i samhället påverkar hälsan. För att befolkningen ska få en bättre hälsa krävs åtgärder på alla nivåer, i alla samhällssektorer och i alla miljöer. Därför tänker vi att stadsdelens ordinarie arbete och arbetet med målområden, som presenteras i denna plan, ska utformas på sådant sätt att stadsdelens hela befolkning inkluderas, och att de prioriterade områdena och målgrupperna särskilt omfattas. Vi ska minska skillnaderna i hälsa Även om det finns medfödda skillnader i hälsa så ger dessa endast en marginell förklaring till att det finns skillnader i hälsa inom och mellan geografiska områden och grupper i befolkningen. Olikheterna uppstår istället främst av systematiska skillnader i människans levnadsförhållanden, hälsobeteenden och sårbarhet för sjukdomar. Dessa systematiska skillnader skapas i sin tur av processer och strukturer i samhället. Det betyder att hälsan bestäms utifrån var vi exempelvis föds och av vem då detta i sin tur påverkar vår tillgång till utbildning, arbete och sjukvård. Sammantaget handlar det om att vi lever under olika materiella, ekonomiska och kulturella förhållanden som orsakar ojämlikhet i hälsa i vår stadsdel. Dålig hälsa är därför inte enbart ett individuellt problem utan även ett socialt samhällsproblem. Effekterna av de sociala skillnaderna i hälsa är som störst under barndomen och vuxenlivet. Under tonåren och ålderdomen har de mindre betydelse. Skillnaderna i hälsa följer på så sätt till största del socioekonomin som innefattar både inkomst, utbildning och vilket typ av arbete en person har. Det vill säga ju högre inkomst, längre utbildning och högre position på arbetet desto bättre hälsa. Ett samhälle med skillnader mellan olika samhällsgrupper är också ett samhälle med stora skillnader i hälsa. Alla förlorar i ett samhälle med stora skillnader mellan grupper, men däremot vinner alla på minskade skillnader oavsett vilken socioekonomisk status man har som individ. Enkelt sammanfattat beror detta på att ett bra hälsoläge i befolkningen med små skillnader mellan grupper påverkar samhällets ekonomiska utveckling och tillväxt positivt. Samhällskostnaderna ses också minska i ett mer jämlikt samhälle. För att öka förutsättningarna för stadsdelen att på sikt minska skillnaderna i hälsa och förbättra livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor för befolkningen anger vi i denna plan vilka geografiska områden, målgrupper och målområden som ska prioriteras i det framtida arbetet. Detta är av central betydelse för om vi ska kunna nå en socialt hållbar framtid. Områden vi ska prioritera I förhållande till staden som helhet är Örgryte-Härlanda en relativt homogen stadsdel. Trots det finns ändå skillnader i hälsa mellan de olika områdena inom stadsdelen både vad gäller livsvillkor och levnadsvanor. För det framtida arbetet är det viktigt att forma både ordinarie verksamhet och särskilda insatser så att följande geografiska områden prioriteras: Olskroken Torpa Björkekärr Kallebäck Bagaregården Olskroken Redbergslid Härlanda Överås Lunden Skår Kärralund Kålltorp Kallebäck Torpa Björkekärr 6 Folkhälsoplan 2013 2014 Folkhälsoplan 2013 2014 7
Målgrupper vi ska prioritera Den lokala statistiken för stadsdelen visar att det också finns skillnader mellan grupper inom stadsdelen vad gäller både livsvillkor och levnadsvanor. Även här följer hälsoutvecklingen socioekonomin. I stadsdelen finns det grupper som vi bör prioritera särskilt i både de ordinarie verksamhet och i de särskilda insatserna. Personer med funktionsnedsättning. Ensamstående föräldrar. Barn, särskilt mellan 10 och 13 år. Personer som bor i de prioriterade områdena. Vi tror att hälsoskillnaderna kan minska på sikt om vi främst jobbar med att nå de grupper som ingår i en eller flera av målgrupperna och som också bor i något av de områden som särskilt bör prioriteras. Målområden vi ska prioritera Vi har utifrån aktuell folkhälsosituation lyft fram fyra målområden som vi ser som särskilt viktiga att värna om i det framtida folkhälsoarbetet. För arbetet 2013 2014 gäller följande målområden: Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år. Förbättra de goda uppväxtvillkoren. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. Öka det sociala deltagandet.» Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år En stor del av den förtida dödligheten har sin grund i olika levnadsvanor som tobaksrökning och alkoholkonsumtion. Forskningen har länge och tydligt pekat på de negativa hälsoeffekterna av alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. I stadsdelen är alkoholkonsumtionen och användandet av narkotika högt. Även tobaksbruket är högt bland vissa grupper jämfört med staden. Inom alla tre ligger Örgryte-Härlanda många gånger på de allra högsta nivåerna i Göteborgs Stad. Samhällsnormen och föräldrars attityder är tillåtande och acceptans, tillgängligheten bedöms som god och föräldrars bjudvanor är överlag frikostiga. Vi ser det därför som viktigt att påbörja ett brett och omfattande arbete mot alkohol, narkotika och tobak. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer utbildning och kultur och fritid. Men även lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Skolor, fritidsgårdar, hälsoäventyret tigern, ungdomsmottagningen och mini-maria, föreningslivet, affärsinnehavare och föräldrar. Strategier: Vi ska bygga upp ett föräldrastöd men även använda beprövade metoder för att senarelägga debuter och hjälpa dem som vill ändra vanor. Vi ser det även som viktigt att forma skolan som en hälsofrämjande arena. Vi vill också involvera föreningslivet. 8 Folkhälsoplan 2013 2014 Folkhälsoplan 2013 2014 9
» Förbättra de goda uppväxtvillkoren Folkhälsan påverkas i stor utsträckning av strukturella samhällsövergripande beslut. Skillnader i hälsa syns tydligt redan från födseln. Forskningen visar också att effekterna av de sociala skillnaderna i hälsa är som störst under barndomen. En god uppväxt är därför avgörande för den framtida folkhälsan. Med tanke på detta är det viktigt att se till att barn har likvärdiga möjligheter att utvecklas oavsett vem som är deras föräldrar och samtidigt också får växa upp i en hälsofrämjande miljö. I stadsdelen är barns och ungas uppväxtvillkor goda, men det finns skillnader inom stadsdelen då vissa grupper är mer utsatta än andra och har sämre villkor och därmed också sämre framtidsutsikter. Men även riskfaktorer som att mobbning är vanligt på vissa skolor måste hanteras.» Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Det finns tydliga samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Forskningen visar att fysisk aktivitet är både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Ett aktivt liv ger bättre psykisk hälsa, minskar stressens negativa effekter och underlättar för dem som till exempel vill sluta röka. I stadsdelen är den fysiska aktiviteten hög och därför handlar det om att förstärka, men framför allt behålla, denna hälsofrämjande faktor i vår stadsdel. Samtidigt finns det också skillnader i aktivitetsgraden, då vissa grupper är till exempel mer stillasittande än andra. Vi ser det därför som viktigt att fortsätta ha en hög andel som är fysiskt aktiva men också att öka förutsättningarna så Vi ser det därför som viktigt att bevara de goda uppväxtvillkoren men också satsa på tidiga insatser för att ge varje barn en bra start i livet. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer utbildning, kultur och fritid och individ och familjeomsorg samt funktionshinder. Men även lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Familjecentral, kulturhuset, kulturskolan, fritidsgårdarna, ungdomsmottagningen och föreningslivet. Strategier: Vi ska bygga upp ett familjecentrerat arbetssätt och föräldrastöd men även använda beprövade metoder för att stärka våra barn och ungdomar. Vi vill också involvera föreningslivet. att fler kan vara aktiva minst 30 minuter per dag, då denna nivå ger positiva effekter på många olika områden. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom alla våra sektorer och lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Hälsoteket, hälsoäventyret tigern och mötesplatser. Strategier: Vi vill skapa stödjande miljöer för att göra det enklare att vara fysiskt aktiv. Här ser vi tydliga kopplingar till den byggda miljön och stadsplanering. Vi vill också involvera föreningslivet.» Öka det sociala deltagande Det finns ett samband mellan graden av delaktighet i samhället och hälsa. Forskningen visar tydligt att välintegrerade personer med starka band till familj och omgivning både lever längre, har bättre hälsa och återhämtar sig fortare efter sjukdom än socialt isolerade personer. Även sociala relationer, som sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande och tillit samt slutligen socialt kapital, har en hälsofrämjande effekt. Delaktighet påverkar också till stor del människors välbefinnande och känsla av sammanhang. I stadsdelen är det sociala deltagandet gott och detta vill vi bevara. Samtidigt är vissa grupper mer socialt isolerade än andra. Vi ser det därför som viktigt att fortsätta att ha ett högt deltagande då detta har breda och positiva effekter på folkhälsan. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer hälsooch sjukvården samt äldreomsorg och kultur och fritid. Aktörer: Mötesplatser och hälsoteket. Strategier: Vi vill också involvera föreningslivet. 10 Folkhälsoplan 2013 2014 Folkhälsoplan 2013 2014 11
Folkhälsorådet är en mötesplats mellan styrgruppen och lokalsamhällets olika aktörer, organisationer och föreningar. Här delas erfarenheter, kunskaper och information. Tanken är att öka samverkan och delaktigheten i folkhälsoarbetet och att vi blir bättre om vi är fler som delar på arbetet. Representanterna från dessa tre forum har tillsammans arbetat fram denna folkhälsoplan. Så här jobbar vi I stadsdelen bygger vi vårt folkhälsoarbete på tanken att helheten är viktig och en bred samverkan är nyckeln till framgång. Detta avspeglas också i hur folkhälsoarbetet organiseras och i arbetssättet i stadsdelen. Folkhälsoarbetets styrgrupp leder och följer upp stadsdelens folkhälsoarbete. Gruppen består av både stadsdelsnämndens politiker och förvaltningens högre tjänstemän men också av representanter från hälso- och sjukvårdsnämnd 12 och primärvården. Folkhälsoarbetets arbetsgrupp är ett forum där de som praktisk utför arbetet i stadsdelens olika verksamheter samlas. Här ligger fokus på att skapa samverkan och dela erfarenheter men också på att omsätta budgetens folkhälsomål och denna plan till konkret handling. Förutom att alla verksamheter ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv så har stadsdelsförvaltningen följande resurser inom folkhälsoarbetet: En utvecklingsledare i folkhälsa arbetar inom stadsdelsförvaltningen med att strategiskt stötta förvaltningsledningen genom process- och metodstöd och att ta fram strategier vad gäller sektorernas folkhälsoarbete. Inom sektor hälso- och sjukvård samt äldreomsorg finns förebyggandeenheten och inom sektor kultur och fritid enheten fritid och folkhälsa som båda arbetar praktiskt och direkt med att förbättra hälsan i befolkningen. Vi ska förbättra folkhälsan i stadsdelen genom att arbeta strukturerat, långsiktigt och tillsammans. Det betyder att alla verksamheter ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och arbeta aktivt med att genomföra denna plan. Alla ska därför arbeta fram vilka insatser som ska utföras för att nå målen. Eftersom folkhälsoarbetet är ett förhållningssätt och en del av det ordinarie arbetet täcks det av verksamheternas befintliga budgetar. Arbetet stimuleras också med extra ekonomiska medel från folkhälsobudgeten, som består av medel som till hälften är avsatta av stadsdelsnämnden och hälften från hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Stadsdelens föreningsbidrag är ett ekonomiskt tillskott i det lokala arbetet för ett mer aktivt föreningsliv och detta ses som en strategi i stadsdelen att även verka för en bättre hälsa i befolkningen. Vid frågor om effektiva folkhälsoinsatser som är forsknings- eller erfarenhetsbaserade, kontakta stadsdelens utvecklingsledare i folkhälsofrågor. 12 Folkhälsoplan 2013 2014 Folkhälsoplan 2013 2014 13
Så här följer vi upp arbetet För att vi ska få effekt i folkhälsoarbetet i stadsdelen är det viktigt att varje insats följs upp. Detta för att vi ska veta om vårt arbete ger de resultat som vi vill och på sikt också bidrar till att minska skillnaderna i hälsa. Folkhälsoplanen ska därför integreras i alla verksamheter och vara en del i stadsdelsförvaltningens styr- och ledningsarbete. Planen följs upp enligt Göteborgs Stads fastlagda rutiner samt i en årlig folkhälsoredovisning. Uppföljningen lämnas, förutom till staden, också till stadsdelsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnd 12 men även till stadsdelens förvaltningsledning och folkhälsoarbetets styrgrupp. Exempel på vad vi vill följa upp: Hur många inom de prioriterade målgrupperna har vi nått i arbetet? Hur många män respektive kvinnor har vi nått i arbetet? Om du vill läsa mer Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, (2012). Folkhälsokartläggning i Örgryte- Härlanda 2012. Dnr: N133-0357/12. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, (2012). Kartläggning av barns och ungas livsvillkor och uppväxt. Dnr: N133-0356/12. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Göteborgs Stad, (2012). Förslag till budget 2013: och flerårsplaner 2014-2015 för Göteborgs Stad. Göteborgs Stad. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda (2012). Inriktningsdokument för budget 2013. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda, Göteborgs Stad. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar (Vol. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Går att ladda ner: www.fhi.se Även alla underlagsrapporter till den Folkhälsopolitiska rapporten rekommenderas som läsning. De går att ladda ner via: www.fhi.se Hur många inom de geografiska prioriterade områdena har vi nått i arbetet? Antal genomförda insatser? Vid frågor om uppföljningen vänd dig till din närmaste chef eller kontakta stadsdelens utvecklingsledare i folkhälsofrågor. 14 Folkhälsoplan 2013 2014
Folkhälsoplan 2013 2014 Målområden vi ska prioritera Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år. Förbättra de goda uppväxtvillkoren. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. Öka det sociala deltagandet. Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 120823-002-133 Foto: colourbox.com Tryck: Taberg Media Group November 2012