Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk

Miljörapport 2016 Ångcentralen vid Kisa Pappersbruk KISA

Innehåll 1 Grunddel 1 1.1 Allmänna uppgifter 1 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 4 2.6.1 Tillståndsbeslut 4 2.6.2 Kontrollprogram 5 2.6.3 Tillsynsbeslut under 2016 5 3 Miljöberättelse 7 3.1 Miljöpåverkan 7 3.2 Verksamhetssystem 7 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 7 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 7 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 7 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 8 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 9 3.3.6 Resultat av utsläppskontroll 12 3.3.7 Sammanfattning enligt 4 pkt 10. 12 3.3.8 Recipientkontroll 12 3.3.9 Besiktningar sammanfattande kommentarer 12 4 Villkor och kommentarer 13 Bilagor 1 Organisationsschema för affärsområden inom Energi 2 Bild skärmtak över askcontainer 3 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0513-131 Anläggningsnamn Ångcentralen vid Kisa pappersbruk Ort Kisa Besöksadress Industrivägen 15A, 590 38 Kisa Fastighetsbeteckning Mjällerum 1:135 Kommun Kinda Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2000-05-26 Tillsynsmyndighet Kinda kommun Kontaktperson för anläggningen Förnamn Karin Efternamn Larsson Telefonnummer 013-20 92 726 E-postadress karin.larsson@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress Tomas.Hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 1 (15)

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Ångcentralen vid Kisa pappersbruk låg 2016 organisatoriskt under affärsområdet Bränslebaserad Energi och AE Mindre fjärrvärmenät (Se bilaga 1). 2.2 Lokalisering och bakgrund Ångcentralen vid Kisa pappersbruk består av en fastbränslepanna och en oljepanna. Anläggningen är belägen på Långasjönäs industriområde och används för produktion av ånga till det närliggande pappersbruket, Sofidel Sweden AB. Ångcentralen anlades på 80-talet av Kinda kommun som en avfallsförbränningsanläggning för att leverera ånga till pappersbruket. Numera eldas biobränsle och en mindre andel eldningsolja. 3 (15)

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Fastbränslepannan, eller biobränslepannan som den också kallas, är baslastenhet. Oljepannan används som reserv- och spetslast. Utsläppen sker genom två skorstenar, en för varje panna. Fastbränslepannans skorsten har en höjd av 48 meter över mark och oljepannans 18,5 m över mark. En sammanställning av produktionsenheterna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Produktionsenheter vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk. Benämning Effekt (nyttig) [MW] Bränsle Fastbränslepanna 6 Biobränsle Oljepanna 9 Eo1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument, vilket är placerat i rökgaskanalen, för mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns- och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med elektrofilter för att minska utsläppen av stoft, stoftbundna föreningar och Selective Non-Catalytic Reduction med urea (SNCR) för att reducera kväveoxider. Oljepannan eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut Under året har gjorts en ansökan om upphävande av tillstånd, då anläggningen inte längre är tillståndspliktig, enligt 21 kap. 7 miljöprövningsförordningen. Ansökan lämnades in 2016-11-14. Samtidigt lämnades en anmälan om C- verksamhet in till Kinda kommun. Länsstyrelsen har inte meddelat beslut under 2016. 2.6.1 Tillståndsbeslut Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län 2000-05-26 Länsstyrelsen i Östergötlands län 2004-02-11 Miljöprövnings-delegationen (MPD) lämnar (Vattenfall AB) tillstånd till driften av ångcentralen, Långasjönäs bruk på fastigheten Mjällerum 1:135. Tillståndet omfattar en biobränslepanna (6MW) samt två oljepannor på 6 respektive 5 MW. Länsstyrelsen (LST) beslutar följande: En befintlig oljepanna med en effekt på 5 MW kan bytas ut mot en 13 MW oljepanna, samt eventuellt komplettera den befintliga fastbränslepannan med en fjärrvärmeekonomizer. En värmeväxlare kan byggas för överföring av ånga från ångnätet till fjärrvärmenätet. Förslaget om att koppla ihop och bygga ut fjärrvärmenätet godkänns. 4 (15)

Länsstyrelsen i Östergötlands län 2005-11-25 Länsstyrelsen i Östergötlands län 2006-04-12 Miljökontoret i Kinda kommun 2013-05-21 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Kinda kommun 2016-04-07 Beslut med anledning av anmälan om att produktionsspill från Swedish Tissue även fortsättningsvis ska kunna undantas från förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning enligt 4 punkt 4 och därmed kunna förbrännas vid anläggningen. LST har inget att erinra mot TVABs tolkning i anmälan om att produktionsspillet kan undantas enligt anmälan. LST medger att ureainsprutning för NO X -reduktion införs enligt anmälan (permanentning). I beslutet meddelade LST tre råd gällande slip, mätning och förvaring av urea. Beslut om användning av aska för anläggningsändamål, Årteryd 3:2, Ånestad 1:2, 2:2 samt Utdala 3:1, Kinda kommun. Askan avser att användas som byggnadsmaterial till två skogsbilvägar samt en gårdsplan. Miljökontoret anser att askan kan accepteras utifrån de förslagna försiktighetsmåtten i delegationsbeslutet. Utökad användning av aska för anläggningsändamål, Uthala 3:1, Kinda kommun Villkor för ångcentralen redovisas i kapitel 4 tillsammans med kommentarer om hur de uppfyllts under året. 2.6.2 Kontrollprogram Gällande kontrollprogram godkändes 2016-05-16 av Kinda kommun. 2.6.3 Tillsynsbeslut under 2016 Den 11 maj 2016 genomförde Miljö- och byggkontoret, Kinda kommun, tillsyn enligt miljöbalken. Inspektionen resulterade i en inspektionsrapport från Miljö- och byggkontoret med ett antal åtgärdspunkter och Tekniska verken besvarade dessa i mail 18 oktober, 2016, med tidplan för åtgärdande av de olika punkterna: Skärmtak över askcontainern var klart i december 2016. Spillvattenutredning påbörjades under våren 2016 men då åtgärder troligtvis kommer behöva utföras på Sofidels fastighet, är det bättre att Sofidel fortsätter utredningen efter de tagit över ångcentralen vid årsskiftet 2016/2017. Riktvärdet på CO är mycket lågt satt för denna typ av anläggning. Det har under åren varit svårt att innehålla denna nivå, trots att många åtgärder har genomförts. 14 november skickades en ansökan om att upphävande av nuvarande tillstånd för ångcentralen, till Länsstyrelsen samt en anmälan om C-verksamhet till Kinda kommun. I anmälan presenterades en mer rimlig nivå på försiktighetsmått för denna typ av verksamhet. Tillsynsmyndigheten har inte meddelat några förelägganden under året. 5 (15)

3 Miljöberättelse 3.1 Miljöpåverkan Anläggningens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft, förbrukning av naturresurser, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift vid olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och 2010 infördes certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Extern revisor genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Tekniska verkens avtal om ångleverans sas upp under 2016 upp och avtalet löpte ut i december 2016. 1 januari 2017 övertog Sofidel Sweden AB ägande och drift av ångcentralen. I övrigt har inga förändringar skett i produktion och processer. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2016 till 58 660 MWh. I Tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år 2016. 7 (15)

Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2016 Benämning Produktion Bränsle Bränsleförbrukning Fastbränslepanna 54 100 MWh Biobränsle 23 623 ton Produktionsspill 24 ton Restfiber (65 % fukt) 291 ton Oljepanna 4 560 MWh Eo1 536 m 3 Anläggningen har förbrukat 1 126 359 kwh elenergi och 2 895 m 3 kommunalt vatten och 14 903 m 3 åvatten under verksamhetsåret. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret Eco online. Eco online kan användas av alla via intranätet för att se var en kemikalie används. Alla kemikalier som används ska finnas med i Eco online. I Tabell 3 visas förbrukningen av viktigare processkemikalier på ångcentralen vid Kisa pappersbruk under 2016. Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, 2016 Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet Område Osmotech 1141 Vattenbehandling 140 Kg Ferrolix 8354 Vattenbehandling 150 Kg Bronxo salt Vattenbehandling 875 Kg Urea 40 % Dosering i pannan för NO X - 91 Ton reduktion. Univis N 46 Hydraulvätska 300 Liter Ikasorb 1030 Sorbenter 10 Kg Ammoniak 10-24,5 % Vattenbehandling 325 Liter Natriumhypoklorit I vattenreningen för avdödning 240 Liter av biologisk påväxt i ROaggregat MOBILGREASE XHP 222 Smörjfett 70 kg Övrig gas Svets mm 17 Liter Övrig olja 8 Liter 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, 8 (15)

hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. Tabell 4 och 5 redovisar uppkommen mängd icke-farligt avfall respektive farligt avfall under 2016. Tabell 4. Uppkommen mängd avfall, 2016. Typ av avfall Mängd Mottagare Botten och flygaska 495 ton Magnus Johnsson, Årteryd Brännbart avfall 600 kg Tekniska verken Skrot 1 450 Kisa återvinning Tabell 5. Uppkommen mängd farligt avfall, 2016 Typ av avfall Kod Mängd Transportör Behandlingsföretag Spillolja 13:02:05 482 kg Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 3.3.5.1 Skärmtak Under hösten har ett skärmtak byggts över askcontainern. Skärmtaket ska skydda askan mot nederbörd som skulle kunna medföra urlakning till recipient. Anmälan om färdigställande skickades till Miljö- och Byggkontoret, Kinda kommun, den 14 december. Se bild i bilaga 2. 3.3.5.2 Händelser som medfört förhöjda halter av CO Under året har 14 dygn med förhöjda kolmonoxidhalter (CO) konstaterats. Varje händelse har rapporterats till tillsynsmyndigheten. Tabell 6 Antal dygn, månadsvis, med störningar som medfört förhöjd CO. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec summa Dygn med förhöjd CO Antal 2 1 4 0 1 2 1 2 0 1 0 0 14 3.3.5.2.1 Förhöjd CO på grund av haveri i reglerventil i doom Under Nyårsdagen trippade (automatisk säkerhetsnedstängning av pannan) biopannan vid Sofidel på grund av att en reglerventil till doom-nivån krånglade. Beredskapen ringdes in och pannan återstartades. Man smorde då upp reglerventilen så att den fungerade igen. Trippen medförde förhöjd CO med ett dygnsmedel på 122 mg/nm3. Ny reglerventil installerades 1 mars 3.3.5.2.2 Motorhaveri i rökgasfläkt Natten till den 13 januari havererade motorn i sekundärluftfläkten. Ny motor hämtades i Eksjö, och monterades under förmiddagen. Hela arbetet var klart och pannan var i normal drift igen vid 12-tiden den 13 januari. Händelsen medförde att CO var högre än normalt under 8 timmar och resulterade i ett förhöjt dygnsmedel på 120 mg/nm3 11 % O2. 9 (15)

3.3.5.2.3 Sekundärluftsfläkt löste ut på grund av obalans. Under natten 1 februari löste sekundärluftsfläkten ut. Troligtvis på grund av obalans i motorn. Fläkten kunde återstartas på morgonen. Händelsen medförde att CO blev förhöjt med 153 mg/nm3 11 % O2. Fläkten balanserades 24 februari. 3.3.5.2.4 Haveri i bränsleinmatningen 7 mars, havererade bränsleinmatningen till biopannan. Det var en av två cylindrar till bränsleinmatningen som gick sönder och bränsle kunde inte matas in i pannan. Detta resulterade i ett dygn med förhöjt CO på 129 mg/nm3. Efter att kolven bytts återgick pannan till normal drift. 3.3.5.2.5 Leverans av blött bränsle på grund av tjällossning 9 mars tippades flera lass med dåligt bränsle ned i bunkern vilket resulterade i förhöjda CO- nivåer 9 och 10 mars, 120 respektive 119 mg/nm3 11 % O2. Trädbränslet var mycket blött och halvt förmultnat. Anledningen till det dåliga bränslet anges vara att man har svårt att köra på alla skogsvägar på grund av tjällossningen och då nå bra material att flisa. Enligt avtal ska inte sådant material levereras men i detta fall har inte en av de två leverantörenas instruktioner till sina entreprenörer fungerat fullt ut. Följande förbättringspunkter har den berörda leverantören angett att man infört för att undvika leverans av dåligt bränsle. Där vi inte skotar riset i egen regi ställer vi krav i våra avtal att riset skall vara torrt och barr fallet vid skotningstillfället och hålla avsedd kvalitet Vi kommer att flisa och leverera med Lastbilshugg vilket är ett betydligt mer flexibelt logistiksystem. De kan hoppa över vältor som ej håller OK kvalitet för er för att flisa dess vid annat tillfälle eller till annan kun. Vi kommer ge instruktioner om vilka volymvikter ett lass skall hålla för att anses som leveransgiltigt, dessa volymvikter önskar jag att vi tar fram i samråd. Vi kommer att hålla ett backuplager med stamvedsflis på vår terminal i Åtvidaberg. Detta gör att vi inte måste köra i fallande volym från skogen om kvaliteten på det enskilda lasset inte håller tillräcklig kvalitet. 3.3.5.2.6 Haveri av frekvensomriktare sekundärluftsfläkt Natten till lördagen 26 mars havererade frekvensomriktaren till sekundärluftfläkten vilket medförde förhöjda halter av CO. Dygnsmedel av CO var 221 mg/nm3 11%O2. En ny frekvensomriktare var på plats på lördag eftermiddag. 3.3.5.2.7 Förhöjd CO beroende av snabba variationer av ånguttag samt dåligt bränsle Tisdag 10 maj hade man ett dygnsmedel av CO på 103 mg/nm3 11% O2. Det förhöjda värdet beror av två saker. 1. Under eftermiddag/kväll 9 maj hade Sofidel flera snabba start och stopp. Styrsystemet hinner då inte med och pannan tappar trycket. Pannan går sedan på krypfart och CO blev då något högre än normalt. Tyvärr uppmärksammades detta inte av Sofidel så vår beredskap ringdes inte in utan driftpersonal åtgärdade felet på morgonen 10 maj. 2. På eftermiddagen 10/5 levererades flera lass dåligt bränsle. Det var blött och halvförmultnat material. Då det levererades på eftermiddagen så mixades det inte av driftpersonalen. CO var då högre än normalt. Leverantören (ej samma som i avsnitt 3.3.5.2.5) är vidtalad och vi har efterfrågat en handlingsplan för att undvika att detta händer igen. 10 (15)

3.3.5.2.8 Bränsleinmatningsproblem på grund av skymd nivåvakt Under helgen 24-25 juni uppstod förhöjd CO vid biopannan, på grund av att bränsleinmatningsproblem. Nivåvakten känner av om det behöver fyllas på bränsle i bränsletratten till pannans inmatning. Tidvis gav nivåvakten felaktig information o medförde att bränslet tog slut i pannan och CO ökar. Felsökning av nivåvakten påbörjades under torsdag kväll men det tog lång tid att hitta felet då det periodvis fungerade korrekt. När pannan slocknade helt under lördagen kunde man titta in i bakkant av pannan och upptäckte då att det bildats en slaggbeläggning, som delvis skymde nivåvakten. Efter att beläggningen avlägsnats har bränsleinmatningen fungerat bra igen. Problemet med slaggbildning, som skymmer nivåvakten, har återkom 1 oktober med förhöjd CO till följd. 3.3.5.2.9 Åskoväder slog ut elektronik och medförde förhöjd CO 4 juli slog åskan sönder i elskåp och elektronik vid ett flertal platser i processen, vid ångcentralen, Kisa pappersbruk. Detta orsakade att flispannan tvärstannade med förhöjda CO- värden till fökljd. Pannan åter i drift den 5 juli. 3.3.5.2.10 Driftstörning pendelsluss, slaggutmatning Natten till den 3 augusti uppstod problem med vår pendelsluss (slaggutmatning) och tappade då undertrycket i pannan. Det ledde till förhöjt CO under natten/morgonen. Driftspersonal åtgärdade pendelslussen på morgonen och pannan återgick till normal drift. Störningen medförde ett förhöjt dygnsmedel på 129 mg/nm3 11 % O2 3.3.5.2.11 Problem vid bruket samt sekundärluftsfläkt Under tidig morgon den 18 augusti uppstod fel i Sofidels vattenreningsanläggning och pappersmaskinerna stängdes ned och biopannan släcktes. När pappersmaskinerna och biopannan startades upp igen efter att vattenreningen var ok igen, uppstod högre halter CO vid biopannan med dygnsmedel 175 mg/nm3 11%O2. Vid snabba förändringar i uttag av ånga vid Sofidel, kan högre CO uppstå. Efter att driftpersonalen lämnade anläggningen för kvällen, så löste pannans sekundärluftsfläkt ut. Detta orsakade högre halter av CO. Fläkten kunde startas igen på morgonen. Dygnsmedel för 19 augusti uppgick till 116 mg/nm2 11%O2. 3.3.5.2.12 Slaggbildning i pannan skymde nivåvakt 2 oktober uppstod slaggbildning i pannan som skymde nivåvakten. Detta var samma problem som uppstod i juni. Pannan släcktes ned och slaggen avlägsnades. CO dygnsmedel blev förhöjt 149 mg/nm3 11%O2 3.3.5.3 Förhöjd stoftnivå vid fastbränslepannan Vid tillfället för emissionsmätningen i januari 2016 var stofthalten förhöjd (22,8 mg/mj). Under nästkommande planerade pannstopp i slutet av februari 2016, gick man in och utförde en grundlig inspektion i de två elektrofiltren. Man såg då att en av skärmarna i elektrofilter 1 satt snett. Efter att man rätat upp skärmen kan man öka spänningen mellan skärmarna så att stoftet fångas bättre. I början av mars 2016 utfördes en ny mätning vilken visade på låga nivåer av stoft (3,8 mg/mj). 11 (15)

3.3.6 Resultat av utsläppskontroll 3.3.7 Sammanfattning enligt 4 pkt 10. Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför i avsnitt 4 nedan tillsammans med kraven och kommentarer för hur de olika villkoren uppfyllts. 3.3.7.1 Utsläpp till luft Årliga utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se Tabell 6. Tabell 7. Utsläpp 2016 Panna NO X [kg] S [kg] Stoft [kg] CO 2 (fossil) [ton] Fastbränslepannan 19 805 0 1 882 0 Oljepannan 1 006 90 135 1 427 För halter i rökgas, se nedan under avsnitt 4 3.3.7.2 Utsläpp till vatten Utsläpp av vatten sker till spillvattennätet. 3.3.8 Recipientkontroll Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Resultat från recipientkontrollen presenteras årligen på respektive förbunds hemsida. 3.3.9 Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vart tredje år. Senaste periodiska besiktning utfördes 2015. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av villkorsefterlevnad samt emissionsmätningar. 12 (15)

4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt villkor 2 Reningsanordningar 3 Stoft från oljeförbränning 4 Stoft från fastbränsleförbränning 5 Kväveoxider (NO X ) 6 Kolmonoxid (CO) 7 Anslutning till fjärrvärmenät 8 Fuktigt fiberslam 9 Deponering av aska Villkor Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålls. Stoftutsläppet från oljeförbränning får som riktvärde högst uppgå till 1,0 g/kg olja. Stoftutsläppet från fastbränsleförbränning får som riktvärde och månadsmedelvärde högst uppgå till 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider sammantaget för alla pannor inom anläggningen får som gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppen av kolmonoxid från fastbränslepannan får som riktvärde uppgå till 100 mg/nm3 vid 11 % O 2 tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Villkoren 4 6 gäller fram till dess att nya villkor fastställs på grund av anslutning till fjärrvärmenät. Vid sådan anslutning skall bolaget senast två år efter den dag anslutning skett inkomma med underlag för eventuell ändring av nämnda villkor Fuktigt fiberslam från pappersbruket får ingå i bränslemixen endast om förbränning inte påtagligt försämras. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd härför enligt miljöbalken. Alternativt kan aska från biobränsleeldning efter samråd med tillsynsmyndigheten återföras till naturen. Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Reningsanordningarna drivs och underhålls så att man ständigt ska uppnå bästa möjliga funktion. Vid den emissionsmätning i oktober 2015 uppgick stofthalten för oljepannan till <0,6 mg/mj. Villkoret uppfylls. Mätning sker vart annat år. Vid emissionsmätning i januari, 2016 uppgick stofthalten från fastbränslepannan till 22,3 mg/mj tillfört bränsle. Riktvärdet uppfylldes inte. Efter åtgärder på elektrofilter utfördes en mätning med stofthalt 3,8 Se vidare avsnitt 3.3.5.3 Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2016 har beräknats till 81,6 mg/mj. Kravet uppfylls. Under 2016 förekom förhöjt dygnsmedelvärde14 gånger. Se avsnitt 3.3.5.2 Inga nya villkor fastställda eftersom ingen anslutning till fjärrvärmenätet har skett. Under 2016 har 291 ton fiberslam eldats. Askan används som byggnadsmaterial till två skogsbilvägar samt en gårdsplan för lagring av balar. Beslut erhållet från miljökontoret, se avsnitt 2.6.1 13 (15)

10 Haveri Om haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Inget allvarligt haveri eller omfattande driftstörning har inträffat under 2016. Driftstörningar har anmälts till tillsynsmyndighet. 11 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 50/- kvällstid (18-22): 45/- sön- och helgd. (7-18): 45/- nattetid (22-07): 40/55 I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyetablering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) 12 Bränslen, kemikalier och avfall 13 Damning och nedskräpning 14 Kontrollprogram Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra damning och nedskräpning i samband med hantering och lagring av bränslen. Kontroll av verksamheten ska ske. Råd gällande SNCR med urea (Länsstyrelsen beslut 2006-04-12: 1 Urea - ammoniakslip Ammoniakslippen bör inte överstiga 10 mg/mj. 2 Urea - uppföljande mätningar 3 Urea - förvaring Under det första året med ureainsprutning bör uppföljande mätningar göras vid minst två tillfällen med normal drift och med då etablerad normal ureadosering. Urean bör förvaras väl uppmärkt och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Några förändringar i driften av anläggningarna som kan ha påverkat bullernivån från anläggningarna negativt har inte utförts under 2016. Bränsle, kemikalier och avfall förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Villkoret uppfylls. Ingen egen lagring av fastbränsle sker. Leveranser tippas direkt i ett inomhus beläget lager. Gällande kontrollprogram godkändes i maj 2016. Se avsnitt 2.6.2 Vid emissionsmätning i januari 2016 uppgick NH 3 -halterna från fastbränslepannan till 24,5 mg/mj. Ommätning av emissioner utfördes i mars 2016 och NH3- halten uppgick då till 2,1 mg/mj Uppföljande mätningar har utförts i enlighet med gällande råd. Urean förvaras på bottenplan i lokalen i en uppmärkt rostfri cistern. 14 (15)

Bilaga 1 Organisationsschema för affärsområden inom Energi

Bilaga 2 Bild skärmtak över askcontainer

Bilaga 3 Årsrapport Ångcentralen 2016 Allmänna hänsynsreglerna Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna år 2016 Ångcentralen vid Kisa pappersbruk (Sofidel Sweden AB) I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16-22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap- och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Vid ångcentralen vid Kisa pappersbruk tillverkas ånga som i sin tur behövs vid brukets produktion av papper. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Riskanalys genomfördes senast den 6 maj 2014. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder,

Bilaga 3 Årsrapport Ångcentralen 2016 Allmänna hänsynsreglerna entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2016) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid anläggningen: Pannväggen ovan bränsleinmatningen har murats om invändigt. Cipax- tanken för förvaring av urea har byts ut mot en rostfri cistern Skärmtak över askcontainern har byggts (se avsnitt 3.3.5.1) Inga olyckor eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Under året har det förekommit, mot tillståndsvillkorets riktvärdesnivå, förhöjda COhalter. Förhöjda CO-halterna är kopplade till driftstörningar. Under årets första månader var även stofthalten förhöjd på grund av en snett hängande skärm i elektrofiltret. Störningarna och hur de åtgärdats beskrivs i avsnitt 3.3.5 Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalieinventering görs en gång per år. Under 2016 har inga kemiska produkter vid anläggningen bytts ut mot andra av hälsoeller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Vid ångcentralen i Kisa sker produktionen huvudsakligen med biobränsle, olja används endast som spetslast. Anläggningen omfattas av den lag som trädde i kraft den 1 juni 2014, lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL). Lagen syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn av lagen. Rapporteringen av energikartläggningen ska göras under första kvartalet 2017. Efter en första rapportering ska företaget därefter rapportera in uppgifter från en ny energikartläggning vart fjärde år. Det avfall som uppkommer vid anläggningen är huvudsakligen aska från biobränslepannan. Denna nyttiggörs som byggnadsmaterial (skogsbilvägar och gårdsplan för lagring av balar).

Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se