Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen

Relevanta dokument
Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm

Kapitel av ÖB Håkan Syrén i debattboken Våra drömmars skola, utgiven av Lärarnas Riksförbund den 15 maj 2006

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid seminariet Ledarskap, människosyn och respekt för individen i Stockholm

HAR DU DET SOM KRÄVS?

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013

Reformeringen av försvaret måste gå vidare!

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Vägen framåt. Vill du vara med? en liten bok om en stor förändring. Håkan Syrén, överbefälhavare

Genlt Sverker Göranson

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Säkerhetspolitik för vem?

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Transforming the Swedish Armed Forces into the New Millennium

Personalredovisning för Försvarsmakten efter genomförd planering

Kommittédirektiv. En förändrad totalförsvarsplikt. Dir. 2007:147. Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007

Det talade ordet gäller

Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 14 januari 2007

ÖB Sverker Göransons anförande i Helsingfors 6 oktober 2010

Styrning och struktur FMV Systemledning

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Norrbottens regemente

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Referat från Årsmöte Föreningen för Göteborgs Försvar, 2010

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

Kommittédirektiv. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Dir. 2007:83

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Försvarsmaktens verksamhetsidé

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Redovisning rörande Försvarsmaktens behov av de frivilliga försvarsorganisationerna

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

Självbilden bland svenska soldater i utlandsstyrkan En studie av självbilden bland soldater i KS20/KS21och FS18/FS19

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT

Förändrad personalförsörjning inom Försvarsmakten

Redovisning avseende beredskap

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

På Försvarsmaktens hemsida finns

Norrbottens regemente 2016/2017

Försvarspolitiska ställningstaganden

Opinion Tabellversion

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

Svensk författningssamling

Smartere forsvar for mindre penger

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

Flygvapenfrivilliga. Flygvapenfrivilliga har huvudasvaret för att grundutbilda samtliga frivilliga försvarsorganisationers instruktörer.

SV Förenade i mångfalden SV A8-0058/1. Ändringsförslag. Sabine Lösing, Tania González Peñas för GUE/NGL-gruppen

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Från värnplikt till yrkesarmé erfarenheter från Sverige

Officersförbundets remissvar över slutbetänkandet 2008:91 En svensk veteranpolitik del 2

Ett huvudspår för att begränsa globala CBRN-hot utgörs av det multilaterala arbetet med att kontrollera och eliminera

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt.

Redovisning av reservofficerssystemet

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

FÖRSVARSMAKTEN

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Regeringens proposition 1993/94:244

Plan mot kränkande behandling för Hols förskola , avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren.

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde.

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

FÖRSVARSMAKTEN

Svar på remiss angående motion av Jerker Schmidt (L) om att inrätta ett veteranmonument i Göteborg

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren Lättläst

Kalla kriget

Veckan har för min del genomförts på resande fot med chefsmöten med ÖB och C PROD under måndag och tisdag följt av deltagande i NOAK konferensen

Should I stay or should I go?

Anförande av Överbefälhavare General Sverker Göranson, vid Krigsvetenskapsakademiens sammanträde den 4 oktober 2011.

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt; beslutade den 17 april 1998.

Resiliens i en förändrad omvärld

Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Nationell säkerhet här och nu

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Transkript:

FÖR PUBLICERING Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen 2006-11-20 Soldaternas kompetens och vilja är avgörande för insatsförsvaret Det är viktigt för mig att besöka er här i dag, att få tala till er och svara på frågor. Soldater under grundutbildning är en nyckelgrupp när jag beskriver våra mål och medel för Försvarsmaktens personal. Försvarsmaktens personal ja, ni ingår i den kategorin. Förra hösten och vintern reste jag runt till samtliga förband och talade till all personal officerare, civila och soldater sida vid sida. Rundresan hette Vägen framåt. Varje förbandschef fick en stafettpinne med uppgifter kopplade till både värdegrund och resultat. I våras inleddes en kunskapskampanj för att informera svenska folket på bredden om Försvarsmaktens roll och uppgifter i en ny omvärld. Vi genomförde tre välbesökta Försvarsmaktsdagar i Stockholm, Göteborg och Malmö många av er tog säkert chansen att få veta mer om Försvarsmakten. Ni känner säkert igen mina budskap: Vårt uppdrag är att leverera insatsförmåga här och nu. Vi arbetar för fred och säkerhet ute i världen och här hemma. Var och en av oss måste i det dagliga arbetet ha det gemensamma målet för ögonen: omedelbart användbara insatsförband. En gemensam värdegrund hjälper oss att riva de både synliga och osynliga murar som finns mellan olika personalgrupper. Det är mina budskap till Försvarsmaktens personal. Soldaternas kompetens och vilja är avgörande för insatsförsvarets förmåga. Utan soldater har vi inga förband. Utan soldater kan vi inte bidra internationellt. Vid den förra Värnpliktskongressen, som hölls i Södertälje i februari i år, talade jag om den nya soldatrollen. Jag förklarade hur den nya synen på soldaten är direkt kopplad till Försvarsmaktens nya roll och uppgifter vilket i sin tur har sin orsak i de senaste decenniernas stora förändringar i vår del av världen. 1

Nu nästan ett år senare har vi nått längre. Det nya värnpliktssystemet har kommit i gång. Ni är den första generationen soldater som utbildas enligt det nya systemet med två terminer för alla plus en tredje frivillig, direkt kopplad till internationell tjänstgöring. Snart kommer nya system för utbildning av yrkes- och reservofficerare. Den förändringen görs av samma anledning. Vi måste anpassa vår organisation och vår personalförsörjning till uppgiften att leverera efterfrågade insatsförband. Vi skall förverkliga det insatsförsvar som regering och riksdag har beställt. Vi skall ge insatsförsvaret det innehåll som krävs. Vi utbildar därför omedelbart användbara insatsförband, förband som efterfrågas här hemma och internationellt. Vi närmar oss nu den tidpunkt då vårt bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga skall vara redo för insats. Om drygt ett år den 1 januari 2008 skall den svenskledda Nordic Battlegroup vara insatsberedd. Huvuddelen av förbandet bemannas med svenska soldater. Viktiga delar kommer också från Norge, Finland och Estland. De krav som ställs på Nordic Battlegroup påverkar arbetet i hela Försvarsmakten. Nordic Battlegroup är en verklig motor för reformeringen, inte minst för personalförsörjningen. Den nya värnpliktsutbildningen är ett exempel, den nya officersutbildningen är ett annat. Just nu deltar cirka 1 070 svenska män och kvinnor i fredsfrämjande insatser runt om i världen. Under hösten inledde korvetten HMS Gävle ett uppdrag inom ramen för FN-insatsen utanför Libanon. Våra insatser är efterfrågade. Ett tecken på detta är att vi nu har ledande roller i både Kosovo och Afghanistan. Våra förband som deltar i internationella övningar gör också mycket bra ifrån sig. Försvarsmakten genomför just nu den mest genomgripande förändringen sedan den allmänna värnplikten infördes för mer än hundra år sedan. För att vi skall förstå varför reformeringen görs måste alla ha bakgrunden klar för sig. Försvarsmakten förändras därför att omvärlden förändras. Under det kalla kriget skar gränsen mellan Nato och Warszawapakten rakt genom Europa. Nu efteråt är det med efterklokhetens exakthet lätt att ange 1989 som en startpunkt för det händelseförlopp som förändrade Europas karta. Berlinmuren rämnade. Gränsen mellan de två tyska länderna öppnades. Länderna i östra Europa gjorde sig fria från sitt förflutna. Sovjetunionen kollapsade och upplöstes. Det var omvälvande för Europa, för världen och för Sverige. 2

I stället har vi fått en verklighet som är helt annorlunda jämfört med det kalla krigets. Hotet om storkrig mellan öst och väst är borta. Däremot har andra hot tillkommit eller ökat: - Storskalig terrorism. - Spridning av massförstörelsevapen. - Konflikter med rötter i motsättningar med etnisk eller religiös grund. - Råvarukonflikter. - Sjukdomar och epidemier. - Miljöhot. Dagens värld är global och dynamisk. Händelser samspelar i en värld när allt sker i realtid. Globaliseringen innebär att vi har hela världen i vardagsrummet nu! Händelser långt borta påverkar även oss här i Sverige omedelbart. Vidden av de nya terrorhoten blev synlig för alla den 11 september 2001 när World Trade Center i New York och Pentagon i Washington attackerades. Då blev det också tydligt att den nya hotbilden är gemensam och att den måste mötas genom samarbete och gemensamma åtgärder mellan världens länder. Riksdagsbeslutet 2004 som styr reformeringen av Försvarsmakten utgår från perspektivet att vår säkerhet byggs tillsammans med andra länder och då i synnerhet länderna i EU. Vi bygger i dag vår fred och säkerhet genom ett aktivt deltagande i säkerhetssamarbetet inom EU och FN. Därmed har Försvarsmaktens uppgifter förändrats i grunden. Den tidigare uppgiften att kunna försvara Sverige mot en storskalig invasion är borta under överskådlig tid. Som självständig nation skall vi självklart kunna hävda vårt territorium. Men den uppgiften ställer begränsade militära krav i dagens Europa. Vad innebär allt detta för er som just nu genomför er militära grundutbildning? Vad betyder reformeringen och de nya uppgifterna för er konkret? Ni är mitt inne i er grundutbildning och skall senare ta ställning till en eventuell fortsättning med den tredje terminen och internationell tjänstgöring. För det första och det har ni säkert funderat en del på så finns det stora skillnader mellan soldatutbildning år 2006 och 2007 och den värnplikt som tidigare generationer av värnpliktiga genomförde. Förr utbildades i princip alla svenska män till soldater. Alla visste sin plats och sin uppgift. Alla hade sin utrustning i ett förråd. Alla hade sin krigsplaceringsorder. Detta var bra! Invasionsförsvaret fyllde sin funktion! 3

Uppgiften att försvara Sverige finns kvar, men i dag utbildar vi i hög grad för aktuella uppgifter, inte för att alla soldater skall åka hem och vänta på det värsta ett storkrig. I dag prioriterar vi utbildningen av efterfrågade insatsförband som skall kunna lösa uppgifter där oro och konflikt uppstår. Samtidigt som vi är mitt inne i reformeringen av Försvarsmakten från förrådsställt invasionsförsvar till insatt insatsförsvar höjs ambitionsnivån för svenska internationella insatser. Vi kommer att utöka antalet soldater i internationella insatser. Samtidigt tas inte lika många ut till värnplikt som tidigare. Därför måste en väsentligt större del av de utbildade soldaterna också välja att ingå i förband för aktiva insatser. Detta innebär att den kunskap som ni får under er grundutbildning kommer att vara efterfrågad. Ni kommer att vara efterfrågade för tjänstgöring i insatsorganisationen, framförallt de närmaste åren efter avslutad grundutbildning. Detta är anledningen till att värnpliktsutbildningen har reformerats. Det är mycket positivt att ni som är soldater under grundutbildning blir allt mer intresserade av att tjänstgöra internationellt. Andelen värnpliktiga som kan tänka sig att söka till utlandsstyrkan har de senaste åren successivt ökat. Min förhoppning är att majoriteten av dem som tas ut till soldatutbildning skall söka vidare till den tredje terminen och sedan kontraktsanställas. För att detta skall bli möjligt måste militärtjänsten bli mer attraktiv. Det måste uppfattas som en merit att ha gjort sin värnplikt! De soldater som nu utbildas bör kunna ingå i insatsorganisationen under den tid då deras kompetens är som högst, det vill säga under åren närmast efter grundutbildningen. Detta krävs när vi nu utbildar soldater och förband för omedelbara insatser. Den allmänna värnplikten är grunden för rekryteringen, men internationella insatser förutsätter frivillighet. Detta innebär att skillnaderna mellan personalkategorierna blir allt mindre. Soldater kontraktsanställs och väljer att tjänstgöra en period i insatsorganisationen. Soldater tecknar sig för beredskapsförband. Soldater under grundutbildning är därmed inte bara elever, utan också blivande kollegor till oss som är officerare eller civilanställda i Försvarsmakten. Detta leder till nya krav på förändrade förhållningssätt och relationer. 4

Arbetet med värdegrunden handlar ytterst om att vi måste dra åt samma håll för att nå resultat. Vi måste arbeta mot ett och samma mål. Det kan vi inte göra om det finns murar mellan olika personalgrupper, om soldater under grundutbildning inte känner att de är blivande kolleger till officerarna, om det finns ett kulturgap mellan civil och militär personal. Stafettpinnen till förbandscheferna på Vägen framåt -mötena innehöll bland annat uppdraget att arbeta vidare med reformeringen, lägga all kraft på att skapa efterfrågade insatsförband och att arbeta med de ledord som vi har valt: - Öppenhet. - Resultat. - Ansvar. Officerare, civila, soldater under grundutbildning, kontraktsanställda vi är alla delar i en och samma Försvarsmakt. I det fortsätta arbetet måste vi hjälpas åt. Ni har också ett ansvar, inte minst när det handlar om att bekämpa alla uttryck för bristande respekt för individen. Säg ifrån om någon uttrycker sig kränkande eller förnedrande. Acceptera inte dåliga ordval eller plumpa skämt. Om du uppfattar ett beteende som olämpligt, markera det. Ta eget ansvar. Bekämpa fördomar. Stå upp för dig själv och kamraterna. Släta inte över ta tag i problemet. Ni kan själva var och en på ert sätt bli föregångsmän och -kvinnor för ett gott ledarskap. Under året som gått har jag haft möten och diskussioner med era företrädare i Värnpliktsrådet. Jag värdesätter den kontakten. Den är viktig, och den hjälper mig att skapa mig en uppfattning om läget i Försvarsmakten. Ni som vid den här kongressen blir valda till ledamöter i det nya värnpliktsrådet har en viktig uppgift framför er när ni representerar Sveriges soldater under grundutbildning. Värnpliktens civila meritvärde är en viktig fråga, och arbetet med att civilt certifiera värnpliktsutbildningen i civila kompetensbevis fortsätter. Min uppfattning är att det fungerar bra på förbanden. Värnpliktsrådet framförde en oro att arbetet kan komma att stanna upp vid införandet av det nya förbandsutbildningssystemet. Detta har följts upp och arbetet med civil certifiering fortsätter på förbanden. Det nya betygssystem som inför den 1 december i år är ytterligare en åtgärd som vidtagits för att öka det civila meritvärdet. 5

Dagens tre siffror blir skriftliga omdömen och betyg som ska väga tyngre på arbetsmarknaden. Till sist några ord om vikten av att vi i Försvarsmakten verkligen når ut till svenska folket, att vi på bred front verkligen lyckas förklara vad vi syssla med. Tyvärr har många människor begränsad kunskap om Försvarsmakten och vår nya roll. På den tiden när alla män gjorde sin värnplikt hade de allra flesta svenskar en naturlig kontakt med Försvarsmakten och soldatlivet. I varje familj fanns det i allmänhet någon som gjort sin värnplikt och kunde förklara. I dag är det annorlunda. I dag är det viktigt att vi informerar om vårt uppdrag och vår verksamhet. Det är viktigt att vi också når ut till ungdomarnas föräldrar och släktingar, att värnplikt och tjänstgöring i insatsförsvaret blir ett ämne att diskutera hemma i familjen. Det gäller att så många som möjligt får information om vilka möjligheter och utmaningar som Försvarsmakten erbjuder. När inte alla kommer till Försvarsmakten, då måste Försvarsmakten komma ut till människorna på ett nytt sätt. Här har vi en gemensam uppgift. Ni som just nu får er grundbildning har även i detta sammanhang en viktig roll. Ta gärna chansen och förklara! Sprid kunskap! Jag sade tidigare ett de osynliga murarna måste bort och att kulturklyftor mellan olika personalkategorier måste överbryggas. Detta är en påtaglig följd av den nya soldatrollen. Försvarsmaktens verksamhet måste präglas av samling kring gemensamma mål. En sådan grundsyn har fungerat bra i utlandsstyrkan under lång tid. Jag vill avsluta med att önska er lycka till inför det fortsatta arbetet på Värnpliktskongressen. Tack för att jag fick möjligheten att komma hit och tala till er här i dag. Nu är jag är beredd att svara på de frågor som ni har. 6