Utbildningsinspektion i Trollängsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Trollängsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av skolan Trollängsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 89 Förskoleklass 27 Grundskola 244 Utbildningen vid Trollängsskolan omfattar förskoleklass och grundskola i årskurserna 1 6 för drygt 270 elever, med en klass i varje årskull i förskoleklass och årskurserna 1 4 respektive tre klasser i årskurserna 5 6. På skolan finns även fritidshem för 89 av skolans elever. Eleverna kommer från förskolor i området. De flesta av skolans elever fortsätter till Hovåsskolan i årskurs 7 medan några går över till fristående skolor. Skolans pedagogiska personal är organiserad i fyra arbetslag omfattande förskoleklass och årskurs 1, årskurserna 2 4, årskurs 5 respektive årskurs 6. Arbetet bedrivs i huvudsak åldershomogent och i viss samverkan mellan klasser inom samma årskurser. Trollängsskolan ligger i ett lugnt bostadsområde med blandad bebyggelse. Inom gångavstånd finns skog, hav, sjö, Askims Torg, simhall, sporthall och bibliotek. Skolan är byggd på 1970-talet i ett plan med lokaler utrustade för slöjd, idrott, musik och skolhälsovård. Trollängsskolan har inför läsåret 2004/2005 varit nedläggningshotad på grund av minskat elevantal i norra Askim. Verksamheten fortgår under innevarande läsår, dock med färre klasser i årskurs 4 eftersom tidigare elever från Sisjöskolan istället har gått över till Askimsskolan. Vid höstterminsstarten flyttades en paviljong bort från skolan, vilket har inneburit minskad lokalyta och omdisponering av verksamheterna. Personalen känner ovisshet inför skolans framtid och vad som händer nästkommande läsår. Genomförandet av inspektionen i Trollängssskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Trollängsskolan har bestått av experterna Gunilla Hellner Blixt och Jonas Österberg. Besök i Trollängsskolan inleddes den 30 november och avslutades den 1 december 2004. Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Trollängssskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Trollängsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, lärare, elever, skolans elevhälsoteam och antimobbningsteam samt föräldrar. Lektioner i samtliga klasser besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I skolans elevråd och i klassråden kan eleverna i demokratiska arbetsformer uttrycka egna åsikter, lyssna på andras uppfattningar och delta i beslut om verksamheten. Elevrådsrepresentanterna visar ett aktivt engagemang och är enligt rektorn duktiga på att föra fram sina frågor, vilket har bidragit till en hel del förbättringar på skolan. Eleverna får allt efter ålder och mognad ta ansvar för det egna skolarbetet, skolmiljön och gemensamma aktiviteter på skolan, bland annat genom individuellt arbete, veckoarbetsscheman och olika ansvarsområden. Intrycket är att eleverna är delaktiga i frågor om trivsel, fysisk miljö, måltider och gemensamma aktiviteter på skolan. Elevernas möjligheter att ta del i beslut om och påverka utbildningens innehåll och former framträder dock inte på ett tydligt sätt. Eleverna uttrycker att det är roligt och meningsfullt att gå i skolan. De har en klar bild av att det är viktigt att lära sig saker. Elever, föräldrar och personal på skolan har en samstämmig uppfattning om att Trollängsskolan utgör en trygg miljö, som präglas av omtanke, hjälpsamhet och 3

SKOLVERKET ett gott bemötande. Eleverna anser att det är viktigt att vara är en bra kompis och att man skall uppmärksamma om någon blir retad eller känner sig utanför. Enligt rektorn och skolans antimobbningsteam finns det behov av att öka elevernas medvetenhet om fördomar och olikheter i samhället samt deras kunskaper om andra människors livsbetingelser för att vidga elevernas normalitetsbegrepp och utveckla en större förståelse och tolerans för olikheter. Dessa värdegrundsfrågor är ett av skolans planerade utvecklingsområden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Trollängsskolans resultat inom området normer och värden för att främja elevernas utveckling av grundläggande demokratiska värderingar, eget ansvarstagande och ett etiskt förhållningssätt är bra. Dock bör skolan förbättra elevernas möjligheter att påverka utbildningens innehåll och former. Inspektörerna ser det positiva i att skolan har identifierat behovet och kommer att arbeta för att öka elevernas insikt och förståelse för människors olika livsvillkor 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Flertalet elever på Trollängsskolan visar hög studiemotivation och deltar koncentrerat och aktivt i undervisningen. Eleverna kan arbeta självständigt, däremot ges inte exempel som visar att eleverna kan arbeta tillsammans med andra. Elevernas kännedom om målen för den egna utbildningen och möjligheter att följa den egna lärandeprocessen i förhållande till de nationella målen varierar mellan klasser och ämnen. Samtal och skriftlig information om målen i 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) förekommer enligt intervjuade elever i årskurs 6. Ett annat exempel är undervisningen i textilslöjd där syftet med undervisningen och det egna lärandet tydliggörs för eleverna. Trollängsskolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Av de redovisade resultaten år 2004 för skolans elever i årskurs 5 bedömdes 94 procent ha uppnått målen i svenska. Motsvarande andel i engelska var 98 procent och i matematik 91 procent. Även tidigare år har skolan uppvisat goda resultat. Elevernas kunskaper i övriga ämnen är goda enligt rektor. Signalerna från Hovåsskolan, som är mottagande skola i årskurs 7, är att eleverna ligger mycket väl till kunskapsmässigt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans redovisade kunskapsresultat är goda. Dock bör skolan arbeta för att alla elever känner till målen för utbildningen och kan följa det egna lärandet i förhållande till kunskapsmålen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Intrycket vid besöket är att skolan kännetecknas av en öppen, vänlig och lugn atmosfär. Föräldrar och elever uttrycker ett stort förtroende för lärarnas förhållningssätt och kompetens. Skolan har formella samverkansformer med elever och med föräldrar. En elev från varje klass bildar skolans elevråd. Rådet träffas varje vecka under ledning av en lärare, och framför åsikter som kommit upp i klassråden. Ordförande- respektive sekreterarskap innehas av elever i årskurs sex. Exempel på frågor som behandlas i elevrådet är trivseln på skolan, måltider, skolans fysiska miljö och gemensamma aktiviteter som till exempel skolans två stora årliga arrangemang Trollängsdagen och Melodifestivalen. Övergripande samverkan om skolans verksamhet sker med föräldrarna genom skolans brukarråd och med föräldraföreningen på skolan. Mötesanteckningar från brukarrådet och föräldraföreningen läggs ut på skolans respektive föräldraföreningens hemsidor. Klassvisa föräldramöten genomförs två gånger per läsår. Månadsbrev skickas till föräldrarna av lärarna i alla klasser. Enligt föräldrarna får de dock information om utbildningens mål och innehåll i varierande utsträckning, oftast beroende på vilken klass eleven tillhör. Skolan arbetar medvetet och aktivt på både klass- och skolnivå för att skapa en positiv arbetsmiljö och motverka kränkande behandling och mobbning. Arbetet präglas av ett gemensamt ansvar, värme och tydliga gränser. Trivseln på skolan är en stående punkt på klassrådens och elevrådets möten. Klasserna arbetar med kompissamtal, vänskaps- och diskussionsövningar - tjejsnack och killsnack - samt temperaturmätningar, med visst stöd av specialpedagogen och skolsköterskan. Elevrådet har inför innevarande läsår utsett två elevskyddsombud som regelbundet träffar skolsköterskan. Omedelbara åtgärder vidtas om någon utsätts för mobbning eller kränkande handlingar. Arbetet hålls samman av skolans antimobbningsteam, där rektorn, specialpedagogerna, skolsköterskan, en lärare och en elevassistent träffas regelbundet. Skolans handlingsprogram mot hot, våld och mobbning har en tydlig arbetsgång men saknar perspektivet vuxen-elev. Handlingsprogrammet är under revidering med stöd av Skolverkets Allmänna råd. Skolan har aktuella och kända gemensamma trivselregler för den vardagliga samvaron och arbetsmiljön. Eleverna har dock inte givits något reellt inflytande vid framtagandet av dessa regler. Reglerna presenterades och undertecknades av elever och föräldrar vid höstterminsstarten. 5

SKOLVERKET Eleverna har tillgång till förebyggande skolhälsovård. Skolsköterskan har mottagning tre förmiddagar i veckan. Hälsokontroller genomförs. Skolan strävar efter att ge eleverna daglig fysisk aktivitet. I årskurs 6 erbjuds eleverna ytterligare idrott som Skolans val. Skolan hälsofrämjande arbete är ett av skolans planerade utvecklingsområden. Syftet är att hälsoperspektivet skall bli ett naturligt inslag i skolan, vilket skall leda till förbättrad hälsa, ökad kunskap och ökat ansvar om den egna psykiska och fysiska hälsan. Ett arbete har påbörjats för att förbättra elevernas måltidsrutiner och skapa en lugnare måltidssituation. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Trollängsskolan arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Skolans handlingsplan mot kränkande behandling bör dock omfatta alla former av kränkande behandling. Inspektörerna bedömer också att skolan behöver utveckla informationen till föräldrar i frågor om utbildningens mål och innehåll samt att samverka med eleverna vid upprättande av skolans trivselregler. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Trollängsskolan har en lokal verksamhetsplan för åren 2004 2006 som till viss del förtydligar hur eleverna vid skolan skall nå de nationella målen för utbildningen och hur skolan skapar förutsättningar för detta. Skolan har lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna som är daterade i slutet av nittiotalet. Enligt pedagogerna sker muntlig avstämning och revidering kontinuerligt inom arbetslagen, dock inte gemensamt för hela skolan. Skolans timplan överensstämmer med de nationella riktlinjerna. Den följer Askims timplan med någon variation, som enligt rektorn jämnar ut sig under årskurserna 4 6. Intrycken från lektionsbesöken är att organiseringen av lärandet huvudsakligen främjar enskilt arbete, däremot inte samverkan mellan eleverna. Exempel ges på verksamheter där arbetssätten främjar elevernas egen planering och olika sätt att lära. Elevernas möjligheter att sätta upp egna mål, välja arbetssätt och utvärdera sitt lärande tillsammans med läraren varierar mellan klasser och årskurser. Veckoarbetsscheman, loggböcker/tankeböcker, portfolios och individuella skriftliga planeringar används i varierande omfattning och med olika innehåll och utformning. Prov och läxförhör är vanligt förekommande framförallt i årskurserna 5 och 6. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun I årskurs 1 sker en tät uppföljning av elevernas läsförståelse, med stöd av skolans specialpedagoger (1,5 tjänst). Lärarna använder Skolverkets diagnosmaterial i årskurs 2 och 3. Test av elevernas läsförståelse genomförs i årskurs 4. Individuella tester används när det föreligger behov av att identifiera en lärandeproblematik, framförallt i svenska och matematik. Regelbundna utvecklingssamtal genomförs med föräldrar och elever en gång per termin, då avstämning sker av var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling, vad som går bra respektive mindre bra och vad som behöver förbättras. Enligt intervjuade föräldrar tillgodoser utvecklingssamtalen föräldrars och elevers behov av information och vägledning i varierande grad, beroende på vilken klass eleven tillhör. Skolan bedriver ett systematiskt arbete för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet på skolan - där rektorn, specialpedagoger och skolsköterska ingår bevakar och säkrar arbetet genom kontinuerlig uppföljning. Specialpedagogerna har en aktiv roll att med sin kompetens bidra till att alla elever redan från förskoleklassen får det stöd de behöver samt för att stödja utvecklingen av skolans syn på kunskap och lärande. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp av specialpedagogen tillsammans med lärare, föräldrar och elever. Åtgärdsprogrammen utgår från elevens starka sidor och positiva faktorer i elevens miljö. De innehåller mål på lång och kort sikt och beaktar problematiken och ansvaret för åtgärderna ur både skolans och elevens perspektiv. Elever i behov av särskilt stöd ingår i ordinarie klasser, i vissa fall med stöd av elevassistenter. Behovet av modersmålsundervisning tillgodoses enligt rektorn i önskad utsträckning. Behov av studiehandledning på modersmålet bedöms inte föreligga. Skolan är organiserad i fyra arbetslag som arbetar åldershomogent och i viss samverkan. Gemensamma diskussioner kring skolans kunskapsuppdrag och hur det skall tas omhand lokalt på skolan förekommer i liten utsträckning. Enligt rektorn saknas också skolövergripande strategier för utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling för att säkra progression i lärandet. Därutöver saknas också diskussioner om hur elevers inflytande och delaktighet i planering och utvärdering av sitt lärande skall ske. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att utveckla arbetsorganisationen och därmed öka samsyn och samverkan i ett förskoleklass till årskurs 6 perspektiv. Arbete har också påbörjats med att utveckla skolgemensamma rutiner för individuella utvecklingsplaner. Förskoleklassens verksamhet är förlagd till två klassrum, som disponeras på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt. Barnens lek, skapande, utforskande samt den sociala och språkliga utvecklingen ges stort utrymme. Viss samverkan sker med årskurs 1, till exempel planeras ett gemensamt temaarbete efter jul. Fritidshemsverksamheten är uppdelad på tre fritidshemsgrupper. Pedagogerna ingår i undervisningen under skoldagen. Fritidshemsverksamheten är förlagd till elevernas klassrum och planeras inom respektive fritidshem men också i tvärgrupp mellan fritidshemmen. 7

SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Trollängsskolans pedagogiska verksamhet är bra. Inspektörerna konstaterar dock att alla personal behöver tala sig samman kring hur man skall ta sig an de nationella kunskapsmålen till grund för det pedagogiska arbetet. Skolan behöver utveckla en gemensam strategi för utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Skolan behöver också uppmärksamma elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet över sitt lärande. Vidare bör skolan förbättra elevernas möjligheter att använda varierande arbetssätt som främjar olika sätt att lära samt deras möjligheter att arbeta i samverkan med andra elever. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. På Trollängsskolan finns en rektor med 0,80 tjänst som har ett övergripande pedagogiskt, personalledande och administrativt ansvar. En byråsekreterare med 0,75 tjänst finns på skolan som administrativt stöd. Nuvarande rektor tillträdde tjänsten, som en av två rektorer för Trollängsskolan och två förskolor, i början av förra året. I samband med en omfattande omorganisation inom förskole- och skolverksamheten i Askim är rektorn sedan ett år tillbaka ensam ansvarig för skolan. Rektorn har lärarbakgrund samt utbildning i pedagogiskt ledarskap. Elever och föräldrar känner väl till skolans rektor, som har presenterat sig i klasserna, medverkar i skolans gemensamma aktiviteter och håller löpande kontakt genom månadsbrev. Rektorn har god förtrogenhet med den dagliga verksamheten och håller sig uppdaterad genom vardagliga kontakter men också genom att delta i arbetslagsträffar och ta del av den information lärarna skickar till föräldrar. Rektorn har för avsikt att avsätta mer tid för att vara ute i verksamheten. Skolan har en kvalitetsredovisning för år 2003 men i den redovisas inte på ett tydligt sätt någon bedömning av måluppfyllelse som är relaterat till de nationella målen. Kvalitetsredovisningen utgår från bedömningar av verksamheten genom kommunens kvalitetsmätning Balansen. Enligt rektorn har kvalitetsredovisningen tagits fram under kort tid och endast med viss delaktighet av personalen. Som framgår av avsnitt fyra har skolan upprättat en lokal verksamhetsplan för åren 2004 2006. I planen presenteras fyra utvecklingsområden barn i komplexa lärandesituationer, värdegrunden, hälsa samt lärandemiljö som enligt rektorn är förankrade bland lärarna. Mål och metoder är angivna för respektive område. Dock saknas beskrivning av hur arbetet skall följas upp och utvärderas. Rektorns avsikt är att verksamhetsplanen skall revideras årligen men är samti- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun digt oklar över om det kommer andra direktiv från stadsdelsledningen. Enligt rektorn behöver skolan förbättra uppföljningen och utvärderingen av resultaten. Förutom utvecklingsområdena i den lokala verksamhetsplanen kommer skolan under det kommande året fokusera på att utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner. Skolan har rutiner för uppföljning om den garanterade undervisningstiden erbjuds. Elevers närvaro och frånvaro följs upp och sammanställs. Avstämning sker regelbundet i elevhälsoteamet, där rektorn ingår. Individintegrerad undervisning ges för elev tillhörande särskolan. Eleven har en individuell utvecklingsplan som är under revidering samt ett åtgärdsprogram. Eleven följer särskolans kursplan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans rektor är förtrogen med verksamheten och tar ett övergripande ledningsansvar. Inspektörerna konstaterar att skolans kvalitetsredovisning inte innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen har uppnåtts. Skolan behöver utveckla sina rutiner för planering, uppföljning och utvärdering för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov i förhållande till de nationella målen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna på Trollängsskolan har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Eleverna erbjuds att som språkval välja mellan tyska, franska, spanska samt svenska/engelska samt har olika valmöjligheter inom ramen för elevens val. Eleverna har tillgång till fritidshem i första hand till och med årskurs 3 men även i årskurs 4 om det finns behov. Skolan har kapacitet och rutiner för att erbjuda anpassad och likvärdig utbildning för funktionshindrade. Föräldrar och elever informeras regelbundet om skolans verksamhet och aktuella händelser på skolan via olika kanaler, som till exempel skolans hemsida, rektors månadsbrev, föräldramöten, elevrådet, brukarrådet och föräldraföreningen. 9

SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning och omsorg är god på Trollängsskolan. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Skolans lärare består av sammanlagt 22,17 årsarbetare, inklusive elevstöd. Flertalet lärare har föreskriven utbildning och har arbetat länge på skolan. Andelen manliga lärare är 30 procent. Skolan saknar för närvarande en långsiktig utvecklingsinriktad planering av kompetensutvecklingen, som utgår från verksamhetens och medarbetarnas behov. Rektorn har påbörjat en inventering av befintlig kompetens och kompetensutvecklingsbehov, till grund för kommande prioriteringar och planering av insatser. Elever och lärare påtalar att vissa läromedel och annan utrustning är sliten och inaktuell. Det finns en till fyra datorer i varje klassrum. Dessa används mest frekvent i årskurserna 5 och 6 men också som hjälpmedel i stödundervisning. Enligt eleverna fungerar inte alla datorer på ett tillfredställande sätt. Skolbibliotek saknas men lärare och elever har tillgång till närbelägna Askims bibliotek. Lokalerna är ändamålsenliga och anpassade för funktionshinder. Det finns lokaler utrustade för slöjd, idrott och musik. Lokalerna ger förutsättningar för flexibelt utnyttjande för såväl enskilt som kollektivt lärande men saknar enligt pedagogerna tillräckliga utrymmen för gruppaktiviteter. Skolgården är stor, ger möjligheter till lek och idrottsaktiviteter och är väl skyddad för biltrafik. Skolan är trettio år gammal och har inte genomgått någon större renovering under denna tid och är enligt personal och föräldrar i stort behov av upprustning. I Askim tillämpas årskursbaserad elevpeng. I elevpengen ingår inte hyra, skolledning, administrativ personal, skolhälsovård och skolmåltider. Skolans interna fördelning av personalresurserna sker enligt rektorn på ett flexibelt sätt för att på bästa sätt möta elever i behov av särskilt stöd. Avstämning och prioriteringar sker i elevhälsoteamet. Omfördelning förekommer under läsåret. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resurser beträffande den samlade lärarkompetensen ger goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna når de nationella målen. Övriga resurser som lokaler, datorer och läromedel är godtagbara. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Trollängsskolan övergripande är av god kvalitet. Skolan redovisar goda kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Skolan arbetar aktivt för att skapa en positiv arbetsmiljö och förebygga kränkningar. Skolan bedriver ett systematiskt arbete för att iden- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun tifiera, utreda, åtgärda och följa upp elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor är förtrogen med verksamheten och tar ett övergripande ledningsansvar. Tillgången till utbildning och omsorg är god på Trollängsskolan. Den samlade lärarkompetensen ger goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna når de nationella målen för utbildningen Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas möjligheter att påverka utbildningens innehåll och former samt skolans trivselregler, - elevernas kännedom om och möjligheter att följa det egna lärandet i förhållande till kunskapsmålen, - skolans handlingsplan mot kränkande behandling bör omfatta alla former av kränkande behandling, - information till föräldrar i frågor om utbildningens mål och innehåll, - gemensamma diskussioner kring skolans kunskapsuppdrag och hur skolan skall ta sig an de nationella kunskapsmålen, - gemensam strategi för utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling för att säkra progressionen i lärandet, - elevernas inflytande och delaktighet i planeringen och utvärderingen av sitt lärande, - elevernas möjligheter att använda varierande arbetssätt som främjar olika sätt att lära, - elevernas möjligheter att arbeta i samverkan med andra elever samt - skolans rutiner för planering, uppföljning och utvärdering för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov i förhållande till de nationella målen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolans kvalitetsredovisning saknar en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort 2005-10-17 Göteborg Gunilla Hellner Blixt Jonas Österberg 11