SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN Handlingsplanen antogs vid förbundsstyrelsemöte februari 2013
Vildsvin är en art som ställer stora krav på jägare och markägare. Det är ett läraktigt högvilt som ger goda jakttillfällen och ett välsmakande, klimatsmart kött. Den höga förökningstakten och dess förkärlek för jordbruksprodukter innebär särskilda utmaningar i förvaltningen. Vildsvin ska förvaltas med samma höga etiska värderingar som övrigt vilt.
AVSKJUTNINGSSTATISTIK 1990/91 2012/13 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Trafikolyckor med vildsvin i Sverige 2003-2012 5000 4000 3000 2000 1000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Nationella Viltolycksrådet
Utbredning De största koncentrationerna av vildsvin förekommer i landets södra och sydöstra delar. Från dessa områden sprider de sig i nordvästlig riktning. Avskjutning / 1000 ha 2010-2011 Källa: Svenska Jägareförbundets viltövervakning
Det övergripande syftet med vildsvinsförvaltningen är att få till stånd en kontrollerad, livskraftig och frisk population av vildsvin anpassad till lokala förutsättningar i samverkan med övriga intressenter.
Mål populationernas storlek Målsättningar om vildsvinsstammens storlek fattas på lokal nivå i samråd med berörda intressenter. På grund av de svårigheter som finns i att inventera vildsvinens numerär kan målsättningen begränsas till att bedöma om vildsvinsstammen bör öka, hållas oförändrad eller minskas. När man bestämt om den lokala vildsvinspopulationen ska öka, minska eller hållas oförändrad utgör avskjutningen ett av de viktigaste medlen för att nå målet.
Mål avskjutning Minst 80 % av de fällda vildsvinen bör utgöras av årsungar i områden där målsättningen är att bibehålla eller öka vildsvinsstammen. I områden där målsättningen är att minska stammen måste dock andelen unga vuxna hondjur i avskjutningen ökas.
Aldrig först aldrig störst Foto: Rikard Lewander
Sugga som åtföljs av smågrisar är fredad under hela året. Jaktförordningen 1987:905, bilaga 1.
Mål foder När utfodring inte behövs i stödjande syfte bör inte foder läggas ut förutom i mindre mängder som åtel. Med mindre mängd avses den mängd foder som äts upp vid ett vildsvinsbesök.
I vissa områden kan utfodring, i kombination med jakt på den mark man vill skydda, fungera avledande. Ingen jakt! JAKT!
Om ingen överenskommelse finns med grannjaktlaget bör åtlar inte placeras närmare en jaktlagsgräns än 200 meter. Samma avstånd bör även gälla till större trafikerade vägar samt till växande gröda om inte överenskommelse gjorts med berörd jordbrukare.
Rotfrukter, och framför allt sockerbetor, har ett högt energiinnehåll. De måste således användas med försiktighet för att inte i allt för hög grad påverka vildsvinens reproduktion och därmed försvåra förvaltningen. Under vår, sommar och höst har inte vildsvin behov av extra energitillförsel.
Mål samverkan Minst 80 % av arealen inom jaktvårdskretsar där det finns vildsvin bör omfattas av samverkan. Detta innebär att företrädare för de ingående jaktlagen deltar i årliga vildsvinssamråd arrangerat av jaktvårdskretsen.
Vid samrådet bör följande delar diskuteras: 1) Eftersök 2) Foder 3) Samjakt 4) Åteljakt 5) Jakt för att förebygga skada 6) Andra samverkansformer 7) Övriga frågor
Samarbete eftersök
Handlingsplanens mål för foder med givor anpassade till de lokala populationerna Svenska Jägareförbundet Illustration: Anders Pettersson
Samjakt
Jaktledaren ska genast avbryta jakten med den hund som beter sig direkt olämpligt med hänsyn till viltet. Hundar som regelmässigt visar tendenser till att skada friskt vilt ska inte användas. Var särskilt uppmärksam på hundarnas beteende när flera hundar används i samma såt. Även om man vet att en hund agerar lämpligt på egen hand kan situationen och arbetssättet snabbt förändras då hunden får sällskap.
Samarbete vid jakt för skydd av gröda Resurserna kan koncentreras till de mest drabbade fälten Säkerheten ökar
Skjutgator underlättar Torn Här har jordbruksarrendatorn gjort ensilage av det ekologiska vetet längs skogen Markering förbjuden skjutriktning Foto: Torbjörn Sederkvist
Skjutgata i majsfält
Åteljakt
Andra samverkansformer
Eventuellt bildande av samverkansområde