FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 31 januari 2003 Nr 54 60 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Statsrådets förordning om grunderna för beviljande av statsunderstöd för psykiatriska tjänster för barn och unga år 2003... 121 55 Statsrådets förordning om skyddsupplagringsprogram år 2003... 123 56 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om principerna för beräkning av ansvarsskulden i försäkringsbolag... 126 57 Statsrådets förordning om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd... 127 58 Statsrådets förordning om understöd för sanering av ekonomin i hyreshus och bostadsrättshus 133 59 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om Kommunikationsverkets avgifter... 134 60 Inrikesministeriets förordning om ändring av 1 inrikesministeriets förordning om effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt i anslutning till förhindrande och utredning av penningtvätt... 136 Nr 54 Statsrådets förordning om grunderna för beviljande av statsunderstöd för psykiatriska tjänster för barn och unga år 2003 Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av 8 statsunderstödslagen av den 27 juli 2001 (688/2001): 1 Anslaget under moment 33.32.37 i statsbudgeten för 2003 används för betalning av statsunderstöd för de kostnader som stödande av barns och unga personers psykiska utveckling, förebyggande av störningar och säkerställande av psykiatriska vårdtjänster förorsakar kommunerna och samkommunerna. 2 Statsunderstödet fördelas länsvis på följande sätt: Södra Finlands län 1 878 143 euro Östra Finlands län 520 250 euro Lapplands län 178 501 euro Västra Finlands län 1 646 035 euro Uleåborgs län 477 071 euro 3 Understöd beviljas på ansökan samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt för att användas för i 1 avsedda projekt som sjukvårdsdistriktet och kommunerna inom dess område genomför. 4 Antalet invånare under 18 år i kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område den 31 december 2001 utgör grund för beviljande av understöd. Beloppet som bestäms enligt 1 mom. kan höjas eller sänkas utgående från hur man i de projekt som sjukvårdsdistriktets ansökan gäller har beaktat följande faktorer: 1) inriktande av en betydande del av utvecklingsarbetet på verksamhet på basnivå, 2) storleken på kommunens eller samkommunens finansieringsandel, 10 2003 430301
122 Nr 54 3) långsiktigheten i utvecklande av det mentalvårdsarbete som omfattar barn och unga, 4) utvecklande av servicesystemet som ett samarbete mellan hälsovårdscentralerna, det kommunala socialväsendet, den specialiserade sjukvården och andra enheter som utför mentalvårdsarbete som omfattar barn och unga, 5) utvecklande av nya preventiva verksamhets- och arbetsmetoder, 6) utvecklande av nya terapeutiska verksamhets- och arbetsmetoder, 7) åtgärder för att förkorta befintliga vårdköer, 8) personalutbildning som stöder verksamhetens utveckling, 9) multiprofessionalitet. 5 Länsstyrelsen beviljar och betalar statsunderstödet. Ansökan om understöd skall ges in till länsstyrelsen. 6 Länsstyrelsen betalar understödet till sjukvårdsdistriktet. Understödet betalas i förskott i två poster, den första i maj och den andra i oktober. Sjukvårdsdistriktet betalar statsunderstödet till kommunerna och andra samkommuner till den del dessa genomför de projekt som legat till grund för understödet. 7 Understödet kan användas både till nya utvecklingsprojekt och till att fortsätta sådana projekt som har inletts med år 2000 2002 beviljat understöd. Understödet får även användas efter den räkenskapsperiod under vilken det mottagits. 8 Utgående från sjukvårdsdistriktens utredningar sammanställer länsstyrelsen en rapport angående ändamålsenligheten i och resultaten av de projekt som har genomförts med understöd inom länets område. 9 På statsunderstödet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001). 10 Denna förordning träder i kraft den 7 februari 2003. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 30 januari 2003 Omsorgsminister Eva Biaudet Regeringsråd Pekka Järvinen
123 Nr 55 Statsrådets förordning om skyddsupplagringsprogram år 2003 Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från handels- och industriministeriet, föreskrivs med stöd av 3 1 mom. lagen den 17 december om skyddsupplag (970/1982): 1 Inom ramen för statsbudgeten kan år 2002 skyddsupplagringsavtal ingås om skyddsupplagring av de läkemedelssubstanser som förtecknats i 1 förordningen om obligatorisk upplagring av läkemedel (608/1984), sådan denna paragraf lyder i förordning av den 24 augusti 1990 (745/1990), samt följande varor, hänförliga till tulltariffens inom parentes nämnda positioner: Utsädesfrö av grönsaker och rotfrukter (07.13 och 12.09) Orostat kaffe (09.01) Sojabönor (12.01) Rypsfrön (12.05) Rå rypsolja (15.14) Foderjäst (21.02) Etanol (22.07) Natriumklorid (25.01) Svavel (25.03) Kaolin (25.07) Krita (25.09) Eldfasta varor (25.18, 69.02 och 69.03) Gipssten (25.20) Borater (25.28 och 28.40) Järnmalmspellets (26.01) Nickelmalm, även anrikad (26.04) Molybdenmalm (26.13) Stenkol, förutom antracit, stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen (27.01) Bränntorv (27.03) Koks och halvkoks av stenkol eller brunkol (27.04) Råoljor (27.09) Oljor för framställning av gummiprodukter (27.10) Smörjoljor och -fetter (27.10) Toppad råolja (27.10) Motorbensin (27.10) Flygpetroleum (27.10) Dieseloljor och lätta brännoljor (27.10) Tunga brännoljor (27.10) Oljor för framställning av tryckfärger (27.10) Joedoljegaser och andra gasformiga kolväten (27.11) Kemikalier för behandling av vatten (kapitel 28) Sot (kimrök) (28.03) Kiselmetall och kisel med halvledaregenskaper (28.04) Svaveldioxid (28.11) Koldisulfid (28.13) Ammoniak (28.14) Natronlut (28.15) Bariumhydroxid (28.16) Aluminiumhydroxid (28.18) Mangandioxid (28.20) Kobolt (28.22) Bariumsulfat (28.33) Kromsulfat (28.33 och 32.02) Mangansulfat (28.33) Polyfosfater (28.35) Natriumkarbonat (28.36) Väteperoxid (28.47) Kalciumkarbid (28.49) Toluen (29.02) Metanol och glykol (29.05) Tillsatsämnen till smörjmedel (29.19, 29.21, 29.32, 29.33, 29.34, 34.02, 38.11, 39.07 och 40.02) Polyaminer (29.21) Acceleratorer och stabilisatorer för vulkanisering inom gummiindustrin (29.21, 29.25, 29.30, 29.32, 29.33, 29.34, 38.12) Lysin (29.22)
124 Nr 55 Isocyanater (29.29) Metionin (29.30) A-, D- och E-vitaminer (29.36) Kaliumsulfat (31.04) Färgämnen och tryckfärgspigment (32.03, 32.04 och 32.05) Tryckfärg (32.15) Sulfonsyra (34.02) Strålningskänsliga plåtar, offsetplåtar och grafiska filmer och fotografiska filmer i rullar (37.01 och 37.02) Ljuskänsligt papper (37.03) Filmframkallare (37.07) Elektrodmassa (38.01) Aktiverat kol (38.02) Kiselgur (38.02) Insekt-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt råämnen för dessa (38.08) Katalysatorer för oljeraffineringsindustrin och den kemiska industrin (38.15) Eldfast murbruk (38.16) Kemikalier (38.23) HD-polyeten (39.01) Polypropen (39.02) ABS- och SAN-plaster (39.03) Polyetrar (39.07) Tryckfärgshartser (38.06, 39.05 och 39.07) Polyamid (39.08) Polyuretan (39.09) Silikongummi (39.10) Gjuterihartser (39.13) Jonbytarmassa (39.14) Plastprodukter (39.26) Naturgummi (40.01) Syntetiskt gummi (40.02 och 40.05) Gummiduk (40.08 och 40.16) Lös ull och garn av ull (51.01 och 51.06 51.09) Bomullfiber (52.01) Garn av bomull (52.04 52.06) Vävda tyger av bomull (52.08 52.11) Syntetiska filamentgarn (54.01 och 54.02) Vävda tyger av garn av syntetfilament och syntetstatpelfibrer (54.07 och 55.12 55.15) Cordväv (54.08 och 59.02) Konststapelfibrer och garn av konstfibrer (55.03, 55.06 och 55.08 55.10) Polyamidpapper och polyamidfilm (56.03) Gummibehandlade textilvävnader av konstfibrer hänförliga till position 54.01 eller 54.02 (59.06) Filterduk och diafragmaduk (59.11) Skivskärpare för verktyg av hårdmetall (68.04) Mikanitpappersband (68.14) Glasskärv och annat glasavfall och -skrot (70.01) Kvartsrör (70.02) Laminat (70.19) Ferrolegeringar (72.02) Järn- och stålskrot (72.04) Dynamo- och transformatorplåt, spännstål, pläterad ståltråd, specialstål, ihåligt borrstål, processrör och rörnätsdelar (kapitlen 72 och 73) Med tenn överdragen eller pläterad plåt (72.10 och 72.12) Raffinerad obearbetad katodkoppar och gjutgods (74.03) Ämne av mässing (74.03) Rundstång av mässing (74.07) Nickel (75.01, 75.02 och 75.03) Aluminium (76.01, 76.02, 76.05, 76.07 och 76.08) Bly (78.01 och 78.02) Tenn (80.01, 80.02 och 80.03) Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner (82.07, 82.08 och 82.09) Lödningsförnödenheter (83.11) Kärnbränsle, pannor, pumpar, fläktar, vattenbehandlingssystem, vatten-, ång- och gasturbiner med anordningar och delar (kapitel 84) Dieselmotorer och delar till dem (84.08 och 84.09) Fläktar för anläggningar (84.14) Delar och tillbehör till maskiner och anordningar (84.66) Delar och tillbehör till elektroniska och elektriska apparater och maskiner samt till adb-maskiner (84.71 och 84.73) Rullager (84.82) Universaldelar (84.85) Styrstavar, manövreringsapparater för styrstavar och positionsangivningsapparater med delar (kapitlen 84, 85 och 90) Eltekniska anordningar (kapitlen 85 och 90) Elektromagneter, permanenta magneter
Nr 55 125 och ämnen till dessa av speciella material samt andra apparater och delar (85.05) Batterier (85.06) Ackumulatorer (85.07) Elektriska anordningar för dieselmotorer (85.11) Elektriska apparater och delar till dem (85.14 och 85.15) Delar till elektriska apparater och bärfrekvensutrustning för trådtelefoni eller trådtelegrafi (85.17) Mikrofoner, högtalare och tonfrekvensförstärkare (85.18) Delar och tillbehör till apparater för upptagning eller återgivning av ljud och bilder (85.22) Adb- och andra dataregistreringar (85.24) Delar till apparater för sändning eller mottagning av radiotelegrafi, apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni eller rundradio eller television, televisionskameror, apparater för radionavigering, radarapparater och apparater för radiofjärrstyrning (85.29) Delar till elektriska trafikkontroll- och trafikmanöverapparater för järnvägar, landsvägar, insjöfarleder, hamnar eller flygfält (85.30) Delar till elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (85.31) Elektriska kondensatorer (85.32) Elektriska apparater för brytning och omkoppling av elektriska kretsar, för skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar, motstånd, tryckta kretsar, kopplingstavlor och manöverpaneler (85.33, 85.34, 85.35, 85.36, 85.37 och 85.38) Reservdelar och komponenter för textoch bildbehandling (85.38, 85.40, 85.41 och 85.42) Delar till elektriska glödlampor och elektriska gasurladdningslampor (85.39) Elektronrör, katodstrålerör, rör för televisionskameror och kvicksilverlikriktarrör, fotoceller, piezoelektriska kristaller, dioder, transitorer och liknande halvledarkomponenter, ljusmitterande dioder och elektroniska mikrokretsar (85.40, 85.41 och 85.42) Isolerad elektrisk tråd (85.44) Artiklar av kol för elektriska ändamål (85.45) Isolatorer (85.46) Isolerdetaljer för elektriska maskiner, apparater eller tillbehör (85.47) Fordons transmissionsanordningar och lager (87.08) Delar till flygplan (88.03) Optiska fibrer, optiska fiberknippen och optiska fiberkablar samt deras anslutningsdon (90.01) Delar och tillbehör till fotokopieringsoch värmekopieringsapparater (90.09) Instrument och apparater som används inom medicinen och kirurgin (90.18) Delar och tillbehör till instrument för mätning eller reglering av täthet, tryck, fuktighet, temperatur, hastighet, strömning, nivå eller annan fysikalisk storhet (90.25, 90.26. och 90.32) Fordons givare, termostater och mätare (90.28, 90.29 och 90.32) Färgband (96.12) 2 Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2003. Helsingfors den 30 januari 2003 Minister Jari Vilén Äldre regeringssekreterare Kari Mäkinen
126 Nr 56 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om principerna för beräkning av ansvarsskulden i försäkringsbolag Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet fogas till 1 förordningen den 5 mars 1999 om principerna för beräkning av ansvarsskulden i försäkringsbolag (248/1999) nya 2 och 3 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 4 mom., som följer: 1 Vid beräkningen av ansvarsskulden i fråga om försäkringar som har rätt till utdelning av överskott är: 1) för andra än gruppensionsförsäkringar den högsta tillåtna räntesatsen a) 2,5 procent, när försäkringen har beviljats den 1 mars 2003 eller senare, b) 3,5 procent, när försäkringen har beviljats tidigast den 1 januari 1999 och senast den 28 februari 2003, c) 4,5 procent, när försäkringen har beviljats före den 1 januari 1999, 2) för gruppensionsförsäkringar den högsta tillåtna räntesatsen 3,5 procent, men i fråga om den ansvarsskuld som uppkommit före den 1 januari 1999 sker övergången till en lägre ränta före utgången av 2013. Vid tillämpning av 2 mom. 2 punkten är minimikravet att övergången är jämn. Om övergången påskyndats något år, kan inte den räntesats som används vid beräkningen av det egentliga premieansvaret och ersättningsansvaret senare höjas. Om karaktären hos gruppensionsförsäkringen har likheter med privatpersoners försäkringar, är förfarandet detsamma som i fråga om individuell pensionsförsäkring. Denna förordning träder i kraft den 10 februari 2003. Genom denna förordning upphävs i socialoch hälsovårdsministeriets föreskrifter av den 23 december 1999, Dnr 60/021/1999, första stycket i punkt 1.1 i föreskriften om de principer som skall iakttas vid beräkning av liv- och skadeförsäkringsbolags ansvarsskuld och i beräkningen använd räntesats. Helsingfors den 30 januari 2003 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho Övermatematiker Pertti Pulkkinen
127 Nr 57 Statsrådets förordning om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 2 2 mom. lagen den 3 december 2002 om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd (1021/2002): 1 kap. Tillämpningsområde 1 I denna förordning föreskrivs om användningsändamål, beviljande, utbetalning och användning av de understöd som avses i lagen om understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd (1021/2002), nedan reparationsunderstödslagen. 2 kap. Understöd för reparation av bostäder för åldringar och handikappade 2 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 1 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas, om till hushållet hör minst en i bostaden stadigvarande bosatt person som fyllt 65 år eller är handikappad och om de nedan i 3 5 föreskrivna behovsprövningsgrunderna gällande inkomster och förmögenhet uppfylls. Om understöd beviljas för reparation av en sådan byggnad där det finns minst två bostadslägenheter, skall andelen hushåll som uppfyller de grunder för beviljande som nämns i 1 mom. vara minst hälften av de i bostäderna stadigvarande bosatta hushållen. 3 Understöd kan beviljas om de fasta inkomsterna per månad för medlemmarna i hushållet inte överskrider följande inkomstgränser: Antalet personer 1 2 3 4 Inkomster /mån 950 1 660 2 220 2 840 Som inkomst betraktas dock inte bostadsbidrag eller inkomster som avses i 1 förordningen om bostadsbidrag (949/1993). Inkomstgränserna höjs med 560 euro för varje ytterligare person. 4 Om en frontveteran hör till hushållet tilllämpas i stället för inkomstgränserna i 3 1 mom. följande inkomstgränser: Antalet personer 1 2 3 4 Inkomster /mån 1 190 2 070 2 780 3 540 Med frontveteran avses en person som har beviljats frontmanna-, fronttjänst-, front- eller veterantecken. 5 Understöd beviljas inte, om hushållet har förmögenhet i en sådan utsträckning att det
128 Nr 57 förmår reparera sin bostad utan understöd. Som förmögenhet beaktas härvid den sammanlagda förmögenheten för medlemmarna i hushållet, om inte förmögenhetens värde är obetydligt eller förmögenheten är nödvändig för att hushållets medlemmar genom näringseller yrkesutövning skall kunna skaffa sig en skälig utkomst. Som förmögenhet beaktas även sådan betydande egendom som har överlåtits vederlagsfritt under de två år som föregår den tidpunkt då ansökan har lämnats in. Den bostad som är i hushållets egen användning beaktas inte vid uppskattningen av förmögenheten. 6 I understöd beviljas högst 40 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. Understöd kan dock beviljas till ett belopp av högst 70 procent av de godtagbara reparationskostnaderna, om en åldring eller handikappad person som hör till hushållet annars vore tvungen att omedelbart och varaktigt flytta ut ur bostaden på grund av rörelsehinder eller på grund av att sådana social- och hälsovårdstjänster som personen behöver inte kan ges i bostaden. Hör en frontveteran till hushållet, kan förutom det understöd som nämns i 1 mom. beviljas veterantillägg, om det med beaktande av hushållets sociala eller ekonomiska situation är särskilt nödvändigt. I veterantillägg kan beviljas högst 30 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. 3 kap. Understöd för installerande av hiss och avlägsnande av rörelsehinder 7 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 2 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas för installerande av hiss eller hissar i redan befintliga flervåningshus samt för reparation av hiss i syfte att avlägsna rörelsehinder. Understöd kan även beviljas för andra reparationsåtgärder som gör det möjligt för rörelsehindrade att komma in i bostadsbyggnaden, bostäderna i byggnaden eller andra utrymmen i byggnaden. I understöd beviljas högst 40 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. Om det är fråga om ett hyreshus med aravalån kan i understöd dock beviljas högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna. 4 kap. Understöd för ändring av användningsändamålet 8 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 3 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas för ombyggnad till bostäder i andra anstaltsbyggnader än sådan som används eller har använts för industri-, affärseller annan företagsverksamhet. En förutsättning för beviljande av understöd är att den kommun där byggnaden är belägen förordar beviljande av understöd. De sammanlagda kostnaderna för anskaffning och reparation av byggnader får inte överstiga byggnadskostnaderna för en motsvarande ny bostadsbyggnad. I understöd för ändring av användningsändamålet beviljas högst 20 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. 5 kap. Understöd för undanröjande av sanitära olägenheter 9 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 4 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas, om understödet är nödvändigt till följd av omfattande reparationer och det ansökande hushållets svåra ekonomiska situation. Understödet kan beviljas endast av särskilda skäl, om mindre än tre år har gått sedan bostadsbyggnaden eller bostaden förvärvades. I understöd beviljas högst 40 procent av de godtagbara kostnaderna för reparationsåtgärderna.
Nr 57 129 6 kap. Understöd till bostadsaktiebolag 10 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 5 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas, om den byggnad som bostadsaktiebolaget äger är belägen i en av Statens bostadsfond utsedd förort som är föremål för särskilda utvecklingsåtgärder och om byggnaden omfattar minst två bostadslägenheter. Understöd kan beviljas för följande åtgärder: 1) reparation och förbättring av byggnadens klimatskärm till den del det är fråga om vatten- och fuktisolering, värmeisolering, täthet och konstruktionens skick. Till klimatskärmen hör yttertak, vindsbjälklag, bottenbjälklag, ytterväggar, balkonger, fönster och ytterdörrar, 2) förbättring av värme- och ventilationssystem, 3) byggande eller förbättring av vatten- och avloppsanordningar, 4) reparation eller förnyande av en fastighets el- och telesystem, 5) förbättring eller byggande av gemensamma utrymmen, samt 6) förbättring av gårdsområden. 11 Ett bostadsaktiebolag beviljas i understöd för en reparationsåtgärd högst 10 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. Understödet kan dock beviljas till ett belopp av högst 20 procent av de godtagbara reparationskostnaderna, om projektet har godkänts som försöksbyggnadsobjekt eller om den byggnad som repareras är kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värdefull. 7 kap. Understöd för främjande av planmässig reparationsverksamhet 12 Understöd för ändamål som nämns i 2 1 mom. 6 punkten reparationsunderstödslagen kan beviljas för uppgörande av bedömningar och undersökningar av en byggnads skick och för uppgörande av servicebok samt för planering av ombyggnadsåtgärder. 13 Understöd för kostnaderna för bedömning av en byggnads skick kan beviljas, om nivån på bedömningen motsvarar en i branschen överenskommen god nivå och om den omfattar bedömning av konstruktionernas och byggnadsdelarnas, värme- och ventilationssystemets, vatten- och avloppsanordningarnas, elsystemets samt gårdsområdets skick ur teknisk och energiekonomisk (utvidgad bedömning) samt vid behov ur funktionell synvinkel. 14 Understöd för kostnaderna för undersökning av en byggnads skick kan beviljas om det är fråga om undersökning av betongfasad, rappad fasad, inomhusklimat, vattenoch avloppsnät, elsystem eller en fuktskadad byggnad. 15 Understöd för kostnaderna för uppgörandet av en servicebok för en bostadsbyggnad kan beviljas om serviceboken gäller hela byggnaden, om serviceboken innehåller både en underhållsdel och en servicedel och om nivån på serviceboken motsvarar god nivå i branschen. Om en bedömning av en byggnads skick har gjorts tidigare, kan understöd beviljas för uppgörande av en servicedel i serviceboken. 16 Understöd för planering av ombyggnadsåtgärder kan beviljas, om de beräknade kostnaderna för åtgärderna uppgår till minst 50 euro per kvadratmeter lägenhetsyta eller om det är fråga om planering för byggande av hiss i ett gammalt flervåningshus. 17 I understöd för kostnaderna för bedömning av byggnadens skick och för servicebok beviljas högst 65 cent per kvadratmeter lägenhetsyta i en bostadsbyggnad, dock högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna för be-
130 Nr 57 dömningen av byggnadens skick eller för serviceboken. I understöd för kostnaderna för undersökning av byggnadens skick beviljas högst 1 euro 35 cent per kvadratmeter lägenhetsyta i en bostadsbyggnad, dock högst 30 procent av de godtagbara kostnaderna för undersökningen av byggnadens skick. I understöd för planering av ombyggnadsåtgärder beviljas högst 4 euro 20 cent per kvadratmeter lägenhetsyta, dock högst 50 procent av de godtagbara planeringskostnaderna. 8 kap. Energiunderstöd 18 För ett sådant ändamål som nämns i 2 1 mom. 7 punkten reparationsunderstödslagen beviljas understöd för följande åtgärder så, att understödets belopp inte får överskrida understödets maximibelopp i euro eller den maximala procentandelen av de godtagbara kostnaderna för åtgärden enligt 21 : Energikartläggning Åtgärd 1) särskild energikartläggning, då bostadsbyggnadens lägenhetsyta är: a) under 1 000 m² b) 1 000-3 000 m² c) över 3 000 m² Understödets maximibelopp 720, dock högst 40 % 960, -"- 1 360, -"- Byggnadens klimatskärm Åtgärd 2) förbättring av fönster genom renovering och genom montering av extra rutor eller extra ytterfönster 3) byte av fönster till fönster med ett U-värde på högst 1,4 W/m²K 4) tilläggsisolering av yttervägg med mineralull från utsidan enligt följande eller motsvarande förbättring av isoleringsnivån på annat sätt: a) minst 50 mm tilläggsisolering b) minst 100 mm tilläggsisolering 5) tilläggsisolering av vindsbjälklag ovanifrån med minst 150 mm mineralull eller förbättring av isoleringsnivån på annat sätt Understödets maximibelopp 15 /fönster-m² 30 /fönster-m² 5 /vägg-m² 10 /vägg-m² 1 /vindsbjälklag-m² Ventilationssystem Åtgärd 6) injustering av ventilationssystem (förutsätts alltid efter åtgärderna 2 4) 7) installation av särskilda tillufts- och frånluftsventiler, då det är nödvändigt i samband med åtgärderna 2-4 Understödets maximibelopp 10 % 10 %
Nr 57 131 8) installation av värmeåtervinning av ventilationsluft 10 % Uppvärmningssystem och förnybara energikällor Åtgärd Understödets maximibelopp 9) anslutning till fjärr- 10 % eller regionvärme 10) förnyande av fastighetsvis installerad 10 % värmedistributionscentral för distribution av fjärrvärme 11) förnyande av oljepanna eller 10 % förnyande av oljepanna och oljebrännare då den nya pannan i fråga om energieffektivitet är märkt med tre stjärnor enligt miljöministeriets anvisningar av den 22 december 1997 om effektivitetskrav för pannor (Finlands byggbestämmelsesamling D 7) 12) Byte av direktverkande eluppvärmning eller av vattenburen eluppvärmning 10 % till ett centralvärmesystem med jordvärmepump; jordvärmepumpen skall utnyttja värme från marken, berggrund, grundvatten eller ytvattendrag. 13) komplettering av direktverkande eluppvärmning med luftvärmepump 10 % 14) byte av uppvärmningssystem till ett centralvärmesystem med pellettpanna med 15 % låg emissionsgrad 15) installation av vattenmätare lägenhetsvis 10 % 16) värmesystem a) injustering av värmesystem; justeringen 10 % skall alltid utföras i samband med de understödsberättigade åtgärderna 2-8, b) vid behov förnyande av radiatorventiler 10 % och linjereglerventiler på grund av injustering av värmesystem i samband med en sådan åtgärd som avses i underpunkt a 17) komplettering av el- eller oljeuppvärmningssystem med soluppvärmning 15 % av bruksvatten. Om understödstagaren har förbundit sig till en verksamhet på lång sikt gällande energisparande samt uppföljning genom att ansluta sig till ett riksomfattande avtal om energisparande som gäller branschen kan i stället för de maximibelopp som avses i 1 mom. följande förhöjda maximibelopp tillämpas: 1 punkten underpunkt a: 900, dock högst 50 % 1 punkten underpunkt b: 1 200, -"- 1 punkten underpunkt c: 1 700, -"- 2 punkten: 20 /fönster-m² 3 punkten: 40 fönster-m² 4 punkten underpunkt a: 8 /vägg-m²
132 Nr 57 4 punkten underpunkt b:15 /vägg-m² 5 punkten:1,50 /vindsbjälklag-m² 6 13 punkten: 15 % 14 punkten: 20 % 15 och 16 punkten:15 %; och 17 punkten: 20 %. 19 Understöd för i 18 1 mom. 2 17 punkten avsedda åtgärder förutsätter att åtgärden grundar sig på en energikartläggning eller någon annan godtagbar energiekonomisk bedömning. 20 Understöd enligt 18 1 mom. beviljas för reparation av bostadsbyggnader där det finns minst tre bostäder. Kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar kan beviljas understöd även då det i bostadsbyggnader som ingår i samma reparationsprojekt finns sammanlagt minst tre bostäder. 9 kap. Övriga bestämmelser 21 De godtagbara kostnaderna enligt denna förordning kan omfatta kostnader för anskaffning av byggmaterial som behövs för reparationsarbetet och av fasta anordningar som installeras i en byggnad samt kostnader för bedömning, undersökning, utarbetande, planering, byggande, installation, kartläggning, inställning, mätning och rivning samt för övervakning av arbetet, dock inte kalkylerade kostnader för eget arbete eller kostnader för arbete som har utförts utan ersättning. 22 Det sammanlagda beloppet av understöd som avses i denna förordning samt lån som beviljas av Statens bostadsfond eller Gårdsbrukets utvecklingsfond för samma ändamål eller lån för vilka understöd för räntebetalning har beviljats av nämnda fonder får uppgå till högst 95 procent av de godtagbara reparationskostnaderna. 23 Understödet betalas av en i 5 reparationsunderstödslagen avsedd statsbidragsmyndighet på ansökan i efterskott i den takt som arbetet framskrider och enligt uppkomna kostnader i en eller flera poster i enlighet med understödsbeslutet. Om det med beaktande av understödstagarens betalningsförmåga är nödvändigt, kan högst 20 procent av statsunderstödet betalas ut i förskott. Om kommunen är statsbidragsmyndighet, betalar Statens bostadsfond understödsmedlen till kommunens konto för vidarebetalning till understödstagaren. 24 Statens bostadsfond beslutar om ansökningstiderna för understöden och fastställer formulär för ansökningsblanketterna. 10 kap. Ikraftträdande 25 Denna förordning träder i kraft den 10 februari 2003. Helsingfors den 30 januari 2003 Minister Suvi-Anne Siimes Bostadsråd Riitta Kimari
Nr 58 Statsrådets förordning om understöd för sanering av ekonomin i hyreshus och bostadsrättshus 133 Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 3 4 mom. lagen den 30 juni 2000 om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond (657/2000), sådant det lyder i lag 1022/2002: 1 Tillämpningsområde När understöd för sanering av ekonomin i hyreshus eller i bostadsrättshus beviljas enligt lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond, gäller vad som i denna förordning föreskrivs om maximibeloppen och villkoren för beviljande av understöden. 2 Hus med betydande ekonomiska svårigheter När understöd beviljas anses som hus med betydande ekonomiska svårigheter ett hyreshus eller bostadsrättshus som inte under de två föregående åren med hyror eller bruksvederlag har kunnat täcka godtagbara årliga kapitalutgifter och utgifter för skötsel. 3 Villkor för beviljande av understöd Villkor för att understöd skall beviljas är att 1) ägaren till fullt belopp sköter sitt egna ekonomiska och övriga ansvar för att på lång sikt sanera hyreshusets eller bostadsrättshusets ekonomi, 2) det finns en godtagbar plan för sanering av hyreshusets eller bostadsrättshusets ekonomi inom en skälig tid. Saneringsplanen skall utöver understödet alltid även omfatta åtgärder från ägarens sida, samt 3) ägaren inte bär upp ränta för de egna medlen under det år som understödet beviljas eller under de fyra därpå följande åren eller under den längre tidsperiod som den i 2 punkten avsedda saneringsplanen täcker. 4 Understödets belopp Understödet får beviljas högst till det belopp som tillsammans med de övriga åtgärder som saneringsplanen omfattar behövs för att hyreshusets eller bostadsrättshusets ekonomi inom en skälig tid skall komma i balans. 5 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 5 februari 2003. Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om understöd för sanering av ekonomin i hyreshus (743/2000). Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 30 januari 2003 Minister Suvi-Anne Siimes Överinspektör Ulla-Maija Sirviö
134 Nr 59 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om Kommunikationsverkets avgifter Given i Helsingfors den 28 januari 2003 I enlighet med kommunikationsministeriets beslut ändras i den kommunikationsministeriets förordning av den 11december 2002 om Kommunikationsverkets avgifter (1126/2002) 3 1mom. 5punkten samt fogas till 2 1mom. en ny 12 punkt, till 3 1mom. en ny 7punkt samt till förordningen nya 17 aoch 17 b, som följer: 2 Offentligrättsliga prestationer med fasta avgifter I 6 2 mom. lagen om grunderna för avgifter till staten avsedda avgiftsbelagda offentligrättsliga prestationer, för vilka Kommunikationsverket uppbär fasta avgifter som bestäms i 6 och 9 17 a i denna förordning, är: 12) registrering av certifikatutfärdare som tillhandahåller kvalificerade certifikat som hänför sig till elektroniska signaturer. 3 Offentligrättsliga prestationer enligt självkostnadsvärdet Avgiftsbelagda offentligrättsliga prestationer, för vilka Kommunikationsverket uppbär en avgift som det fastställer enligt prestationens självkostnadsvärde, är: 5) sådan koordinering av satellitsystem som gjorts av Internationella teleunionen eller någon annan internationell organisation; 7) utnämning av kontrollorgan som bedömer anordningar för framställning av elektroniska signaturer. 17a Registreringsavgifter i fråga om certificatutfärdande som tillhandahåller kvalificerade certifikat som hänför sig till elektroniska signaturer För registreringen av en anmälan om tillhandahållande för allmänheten av kvalificerade certifikat uppbärs 3 000 euro i registreringsavgift. 17b Avgifter för utnämning av kontrollorgan som bedömer anordningar för framställning av elektroniska signaturer Av ett företag som lämnat in ansökan om utnämning till kontrollorgan enligt 6 lagen om elektroniska signaturer uppbärs en utnämningsavgift som bestäms på basis av den tid som använts för bedömningen av om de krav som ställs på kontrollorgan är uppfyllda. I avgift för utnämningen uppbärs 70 euro för varje arbetstimme.
Nr 59 135 Denna förordning träder ikraft den 1 februari 2003 och gäller till slutet av år 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 28 januari 2003 Kommunikationsminister Kimmo Sasi Kommunikationsråd Antti Kohtala
136 Nr 60 Inrikesministeriets förordning om ändring av 1 inrikesministeriets förordning om effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt i anslutning till förhindrande och utredning av penningtvätt Given i Helsingfors den 30 januari 2003 I enlighet med inrikesministeriets beslut ändras i inrikesministeriets förordning den 23 januari 2002 om effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt i anslutning till förhindrande och utredning av penningtvätt (57/2002) 1 3 mom. som följer: 1 Tillämpningsområdet för effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt Stater som avses i 1 mom. är republiken Nauru och republiken Ukraina. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2003. Denna förordning tillämpas även på kunder vilkas affärsförhållande till den anmälningspliktige har inletts före denna förordnings ikraftträdande. Den anmälningspliktige skall identifiera en dylik kund på det sätt som föreskrivs i 2 inrikesministeriets förordning om effektiverad identifieringsplikt, omsorgsplikt och anmälningsplikt i anslutning till förhindrande och utredning av penningtvätt (57/2002) och om det är sannolikt att kunden handlar för någon annans räkning denna andra person på det sätt som föreskrivs i 3 innan en ny affärstransaktion görs. Helsingfors den 30 januari 2003 Inrikesminister Ville Itälä Polisöverinspektör Reijo Pöyhönen Nr 54 60, 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2003 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN 1456-9663