Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden
Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare både privata, kommunala, landstingskommunala och organisationer inom den ideella sektorn. Referensgruppen har tagit del av erfarenheter från andra länder, och gjort studieresor.
Mångfaldens betydelse Konkurrensen mellan skolor har inneburit bättre resultat totalt sett En majoritet vill välja exempelvis vårdcentral och skola Kundnöjdheten är högre i privat driven förskola, grundskola och sjukvård Källa: Konkurrensens konsekvenser, Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård, Friskolornas riksförbund, Svenskt kvalitetsindex 2011
Privat välfärd ofta vinstsyftande Två företag står tillsammans för 50 procent av all privat utförd hemtjänst Två tredjedelar av friskolorna drivs i associationsformer som är vinstsyftande Tre företag äger tillsammans omkring en tredjedel av alla privata vårdmottagningar Majoriteten av de stora välfärdsföretagen ägs av riskkapitalbolag I flera fall med avkastningskrav på 25-30 procent om året Källa: SNS Konkurrensens konsekvenser
Hög lönsamhet i välfärden Källa: SCB. Avkastning på totalt kapital 2010.
Lägre kostnader i privat välfärd Kommunala grundskolor Fristående grundskolor Antal lärare per 100 elever 8,3 7,7 Andel lärare med pedagogisk utbildning (%) Mediankostnad per elev (kr/ år) 89 73 88 200 82 800 Källa: Skolverket. Lärartäthet/ped utb: 2011/12. Kostnad: 2011
Personaltäthet Äldreboenden Personaltätheten är 10 procent högre i kommunala än i privata äldreboenden Skolan Antal lärare per 100 elever: - Ideella fristående: 9,0 - Kommunala: 8,3 - Aktiebolag: 7,2 Källa: Socialstyrelsen. SNS: Konkurrensens konsekvenser.
De stora vinsterna uppkommer vid försäljning Fyra av de största vårdbolagen har bytt ägare de senaste åren Vinsterna varierar mellan 100 och 440 procent av de tidigare ägarnas insats Totalt uppgår vinsterna för enbart dessa fyra bolag till 7,2 miljarder kronor
Internationell utblick
Hur hanteras frågan i andra länder? Sverige utmärker sig genom att ha få regleringar vad gäller vinstsyftande företag inom skattefinansierad välfärd Särskilt ovanligt att inte ha reglering på skolans område Två principiella metoder: Krav på hur skattemedel används Krav på associationsform
Den norska modellen - barnomsorgen Offentliga bidrag ska komma barnen till godo. Utföraren garanteras ett rimligt årsresultat. Förskolan kan bara belastas med kostnader som direkt rör verksamheten Förskolan kan inte ha väsentligt lägre personalkostnad per heltidsplats än det motsvarande kommunala förskolor Förskolan ska kunna dokumentera att pengarna används på rätt sätt
Sammanfattning Hög och ökande andel vinstsyftande utförare i välfärden God lönsamhet De stora vinsterna tas inte ut som årlig utdelning Vinsterna uppkommer genom lägre kostnader
Våra förslag Effektiv användning av skattemedel Alla ska ha rätt att välja mellan goda alternativ Lika regler kring öppenhet och insyn
Effektiv användning av skattemedel
Ingen vinst på bekostnad av kvaliteten Socialdemokraterna vill se en vinstbegränsning. Ingen vinst ska kunna tas ut genom att man tummar på kvaliteten. Personaltäthet, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader ska inte kunna vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i respektive kommun eller landsting. Detta ska regleras i lagar och förordningar.
Hårdare krav Hårdare krav för etablering: kompetens, långsiktighet och seriositet. Tillstånd prövas vid varje ägarbyte. Tydlig information om ägare och ägarbyten.
Inget slöseri med resurser Tillräckligt underlag ska krävas för att ny välfärdsverksamhet ska kunna starta. Obligatoriskt samråd med kommunen för att starta fristående skola. Kommunalt självbestämmande därför nej till tvångs-lov.
Resurser efter behov Vinsterna visar att dagens ersättningssystem generellt sett inte är effektiva. Resurser ska fördelas mer efter reella behov och de kostnader som finns. Socioekonomi, vårdtyngd
Skattskyldighet i Sverige Företag ska inte tillåts undandra vinster från beskattning genom orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag (s k räntesnurror).
Lag om investeringsskydd Ny lag om investeringsskydd för att förhindra att skattefinansierad verksamhet säljs ut till underpris.
Alla ska ha rätt att välja mellan goda alternativ
Skärpt tillsyn Fler oannonserade inspektioner. Tydliga sanktioner. Utökade befogenheter att granska välfärdsföretagens ekonomi.
Garanterad mångfald Nationell strategi för idéburen välfärd. Kapitalförsörjning Kompetensförsörjning Ökad dialog vid upphandlingsförfarande Möjlighet för kommuner och landsting att rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata aktörer som inte drivs i vinstsyfte.
Etisk kod Ett långsiktigt samarbete mellan finansiärer, utförare och fackförbund för att utveckla kvaliteten i välfärden. Högre kvalitet mätmetoder och uppföljningssystem Ansvarsfullt ägarskap avkastning och återinvesteringar Arbetsvillkor kollektivavtal i all välfärdsverksamhet
Lika regler kring öppenhet och insyn
Öppna böcker Enbart redovisning på koncernnivå räcker inte. Varje skola, vårdcentral och hemtjänst ska redovisa sin ekonomi på enhetsnivå Inkomster och utgifter Vinst
Lika regler kring öppenhet Reglerna ska vara desamma inom all välfärd, oavsett huvudman. Meddelarskydd ska gälla för all personal i skattefinansierad välfärd. Lex Sarah ska utvidgas så att även personal hos privata utförare ska anmäla missförhållanden till oberoende instans.
Sammanfattning Tre principer: Effektiv användning av skattemedel Alla ska ha rätt att välja mellan goda alternativ Lika regler kring öppenhet och insyn