Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både i civilsamhället och inom kommunen. Vid de tre stormöten som har varit så har vi samlat in massor av synpunkter och erfarenheter. Civilsamhällets referensgrupp, med personer som representerar 26 olika föreningar, och den kommunala referensgruppen, med tjänstemän från stadens olika förvaltningar, har gått igenom materialet och utifrån detta har det här diskussionsmaterialet tagits fram. Materialet består av en inledande text, en värdegrund, fyra principer och ett antal åtagande som det nu är fritt fram att tycka till om! För att det ska vara lättare att komma igång finns det diskussionsfrågor till varje del, frågorna använder ni om ni behöver. ALLA SYNPUNKTER, TANKAR OCH IDÉER ÄR INTRESSANTA! Vad saknas? Vad kan formuleras bättre? Vad borde inte vara med? Inget är klart allt kan hända! Hur gör vi? Ni väljer själva hur ni vill arbeta med materialet. Ni kan till exempel: Diskuterar det internt inom er egen verksamhet. Ordna ett möte tillsammans med andra. Starta en studiecirkel. Diskutera på facebooksidan. Skriva ett blogginlägg. Och så vidare Om ni behöver hjälp att komma igång med diskussionerna eller att ordna ett möte så hör av er till något av studieförbunden eller till projektledaren Irja. När gör vi? Senast den 31 augusti 2014 vill vi få in alla era synpunkter. Givetvis behöver ni inte vänta till dess utan hör av er så fort ni kommer på något eller har funderingar! Till vem? Era synpunkter ger ni till Irja (även frågor och tankar under tiden): e-post: irja.holtter@vasteras.se telefon: 021-39 11 29 postadress: Västerås stad Irja Holtter Stadshuset 721 87 Västerås
ATT DISKUTERA! Västerås Lokala Överenskommelse LÖK:en Här är Västerås lokala överenskommelse, vår LÖK! Den har civilsamhällets organisationer i Västerås och kommunen tagit fram tillsammans. Vi har gjort det eftersom det är viktigt att vi jobbar tillsammans för en bättre stad. Bakgrunden är att det sedan tidigare finns nationella överenskommelser mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och civilsamhällets organisationer inom det sociala området och integrationsområdet. Utifrån detta antog Västerås stad en viljeinriktning 2012 om samverkan med civilsamhället där framtagandet av en LÖK finns med. Vad menar vi i Västerås med civilsamhället? Civilsamhället omfattar föreningslivet men också andra ideella organisationer, folkbildningen, trossamfund, nätverk och frivilliga krafter. Ekonomiska verksamheter som inte är vinstudelande utan som drivs utifrån mål och engagemang för en viss samhällsfråga hör också till civilsamhället. Staden + Civilsamhället = Sant! Ett samhälle byggs upp av flera delar: den privata sfären, det offentliga samhället, civilsamhället och näringslivet. Delarna behöver fungera bra var för sig och tillsammans. Det vi vill med vår LÖK är att hitta sätt som gör att kommunen och civilsamhällets organisationer förstärker varandra och på så sätt berikar det samhälle vi lever i. Västerås har en vision för hur vår stad ska vara år 2026 1. I den står det bland annat att Västeråsarna känner delaktighet och en stark vilja att vara med och bidra. Det starka engagemanget skapar också en nyfikenhet på varandra och våra olikheter. Mångfalden är vår stora tillgång och vi ser möjligheter i olikheterna. Genom vår öppna attityd fortsätter vi att utvecklas och utmana. Styrkan sitter i vår gemensamma potential och vi har klokheten att använda den styrkan. Ett stort engagemang bland västeråsarna finns redan och genom vår LÖK tar vi nästa steg mot att se till att engagemanget kommer till sin rätt. Genom att vi gör mer saker tillsammans lär vi känna varandra bättre och då blir det också lättare att verkligen utnyttja vår gemensamma potential. I utvecklingen av vårt gemensamma Västerås kompletterar vi varandra. Västeråsarna har tillsammans stor erfarenhet och kunskap inom olika områden, något som behövs i utvecklingen av staden. Ett sätt att stärka västeråsarnas delaktighet och möjlighet att påverka är genom invånardialog. Med invånardialog som en del av beslutsprocessen får våra politiker ett bredare underlag för sina beslut. Ett bra sätt att nå Västerås invånare, och få del av all kunskap, är att ta hjälp av organisationerna i civilsamhället eftersom det då är möjligt att nå så många! 1 Västerås stads vision 2026 är en vision som kommunfullmäktige har antagit och som handlar om hur vi vill att Västerås ska vara år 2026. Det är den visionen som kommunfullmäktige och de olika nämnderna utgår ifrån när det tas fram planer och program för olika områden.
Olika förutsättningar En kommun består av många olika delar, som till exempel politiker, tjänstemän, och olika verksamheter. Kommuner styrs av politiker som väljs vart fjärde år. En kommun har många olika uppdrag, ansvar och skyldigheter som bestäms av kommunallagen. I civilsamhällets organisationer tas människors ideella engagemang till vara på många olika sätt och inom många olika områden. Varje enskild organisation har sitt eget syfte och uppdrag och de kan se mycket olika ut. Föreningar bildas för att personer med ett gemensamt intresse kommer samman och jobbar ideellt mot samma mål. Föreningar bildas för sin egen skull, kommunen kan stötta på olika sätt och föreningar och kommunen kan samarbeta i olika frågor. I vissa fall kan kommunen ge föreningar uppdrag. Genom att alla gör väldigt olika saker så bidrar det till samhället genom förbättrad folkhälsa, personlig utveckling, social sammanhållning, trygghet, engagemang, demokrati, kulturupplevelser, utbildning med mera. Värdegrund Både kommunen och civilsamhällets organisationer är förutsättningar för människors välbefinnande och samhällets utveckling. För att kunna vara varandras resurser behöver parterna ha respekt för civilsamhällets villkor och för kommunens ansvar och skyldigheter. Kommunen måste respektera civilsamhällets självständighet och oberoende. Civilsamhället måste respektera kommunens skyldigheter och ansvar och att beslut fattas enligt fastställda principer och lagar. Parterna måste kunna ha en öppen och jämlik dialog med högt i tak där alla åsikter och ståndpunkter får komma till tals. Vår LÖK bygger på att parterna ställer upp på de mänskliga rättigheterna och verkar enligt diskrimineringslagen. Vi respekterar alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det vi gör, i både ord och handling, utgår från dessa värderingar. 1. Vilka olika roller har kommunen och civilsamhället? 2. Vad är viktigt att ha med i värdegrunden?
Principen om dialog och samverkan En bra dialog är nödvändig för att samverkan ska fungera. För att både kommunens och civilsamhällets sätt att se på samhället och för att bådas kompetens ska komma fram måste kommunen och civilsamhället se varandra som betydelsefulla dialogpartners. Dialog och samverkan ger beslutsfattare bredare och djupare kunskaper inför beslut och det ger civilsamhället en större förståelse för besluten. En viktig del i dialogen är att kommunen återkopplar till civilsamhället hur de synpunkter som kommer in har behandlats och vilka beslut som har fattats. Skapa mötesplatser och arenor både fysiska platser och digitala. Bilda en gemensam samverkansgrupp mellan kommunen och civilsamhället. Använda civilsamhället som remissinstans, det vill säga ta in synpunkter från civilsamhället innan förslag går till beslut. Bjuda in civilsamhället till dialog i aktuella frågor. Ge råd och stöd vid bildande av föreningar. Bidra till att fylla mötesplatser och arenor med innehåll. Besvara remisser, det vill säga komma in med synpunkter på de förslag som skickas ut innan beslut. Delta i dialogmöten och den gemensamma samverkansgruppen. Bidra med idéer, alternativ, fördjupning, förslag, kunskap, information och så vidare i olika frågor utifrån intresseområden. 1. Vilken typ av mötesplatser och arenor är det som behövs? Var? När? Hur ofta? 2. Vilka aktuella frågor behövs det dialog kring? 3. Vilka idéer, alternativ med mera skulle ni kunna bidra med utifrån era intresseområden?
Principen om mångfald och förnyelse Att det finns många olika föreningar och verksamheter är en styrka i sig. Ju större mångfald av människor, aktiviteter och verksamheter desto större möjlighet för var och en att hitta något som väcker intresse och engagemang. I takt med att samhället förändras behöver organisationsformer, aktiviteter och mötesformer förnyas. Den klassiska föreningen är inte den enda formen för människor att organisera sig, att skapa nätverk eller andra forum för möten blir allt vanligare. En del träffas enbart över nätet. Här behöver vi hjälpas åt för att hänga med i utvecklingen. Gemensamt med civilsamhället skapa en webbportal. Utbilda politiker, tjänstemän och civilsamhället om mänskliga rättigheter, diskrimineringsgrunderna och bemötande. Erbjuda invånarna fri tillgång till internet i kommunens lokaler och arenor. Att ha en överenskommelse om samarbete med Volontärbyrån. Bidra till kunskapsöverföring inom civilsamhället. Använda verksamhetsformer som ökar medlemsaktiviteten, når nya grupper och stimulerar till fortsatt aktivitet. Ta del av de utbildningar som erbjuds. Bidra till att Västerås blir en attraktiv stad att bo i och besöka. Lägga ut uppdrag på Volontärbyråns hemsida: www. volontarbyran.org 1. Vilken typ av kunskapsöverföring kan ni bidra med? 2. På vilka sätt kan ni arbeta med mänskliga rättigheter, diskrimineringsgrunder och bemötande? 3. Vilka uppdrag skulle ni kunna lägga ut på Volontärbyråns hemsida?
Principen om långsiktighet och kvalitet Långsiktighet är en förutsättning för att kunskap och erfarenhet ska utvecklas och tillvaratas. Ett långsiktigt samarbete kräver en bred förankring hos parterna och att parterna känner trygghet i sitt arbete genom förutsägbara och långsiktiga villkor. Gemensam kunskapsuppbyggnad över tid ökar kvaliteten på samverkan och verksamhet. Civilsamhällets organisationer avgör själva vilken kvalitet som den egna verksamheten ska hålla. När verksamhet utförs på uppdrag av kommunen så är det kommunen som bestämmer vilken kvalitet som ska uppfyllas. Verksamhet som får ekonomiskt stöd av kommunen ska följa de politiskt beslutade riktlinjerna. LÖK:en ska vara känd och förankrad internt och en intern LÖK-samverkansgrupp ska finnas. Samverka internt för att underlätta civilsamhällets kontakter med kommunen en väg in. Ta fram en LÖK-checklista eller handbok till förvaltningarna. Kontinuerligt följa upp LÖK:en. I samverkan med civilsamhället aktivt söka externa pengar, till exempel genom fonder. Göra LÖK:en känd och förankrad i de egna organisationerna. Bjuda in civilsamhället och kommunen till utbildningar som anordnas av civilsamhället. Delta i uppföljningar av LÖK:en. 1. Vilka utbildningar finns det behov av i civilsamhället? 2. Vilka utbildningar finns det behov av inom kommunen? 3. Hur tänker ni göra LÖK:en känd inom er egen verksamhet?
Principen om öppenhet och tillgänglighet För att så många som möjligt ska kunna engagera sig behöver aktuell information finnas att få tag i på ett lättillgängligt och smidigt sätt. Det måste också vara enkelt för civilsamhällets organisationer att komma i kontakt med Västerås stad. För personer som är nyanlända i Sverige är civilsamhället en viktig väg in i det svenska samhället. Det är viktigt att civilsamhället har en vilja att sprida information, på olika sätt, om sin verksamhet till nyanlända och välkomnar dem in i gemenskapen. Vara nåbar och tillgänglig. Informera nyinflyttade om hur de hittar information om verksamheter i civilsamhället. Lättillgänglig information på stadens hemsida. Ha en öppen och välkomnande attityd gentemot alla intresserade. Se till att den egna kontaktinformationen är uppdaterad. Annonsera öppna arrangemang/aktiviteter i evenemangskalendern på visitvasteras.se 1. På vilket sätt behöver kommunen vara nåbar och tillgänglig? 2. Vilken information behöver finnas på hemsidan? 3. Hur kan ni hjälpa nyanlända och nyinflyttade att komma in i er verksamhet?