Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län

Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län Rapport jan-juni 2018

Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Antalet gästnätter ökar i Östergötland... 4 3 Kvartalsutveckling... 5 4 De utländska gästnätterna ökar... 6 5 Hotell är störst och ökar mest... 6 6 Positiv utveckling i 5 av 13 kommuner... 7 8 Valutautveckling... 9 9 Vädret i södra Sverige jan-jun 2018... 10 2

1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Östergötland. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB och Tillväxtverket månadsvis och är preliminär, slutgiltiga siffror för varje år publiceras i april året efter. OBS! Gästnattssiffror för årets första månader bör alltid tolkas med viss försiktighet, eftersom de ofta hinner justeras ganska rejält innan året år slut. De relativt låga volymerna gör också att procentuell förändring kan tyckas väldigt stor, ofta kommer förändringen att se mindre dramatisk ut lite längre in på året. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Östergötland var 726 969 st vilket är en ökning med 1,9 % eller +13 810 gästnätter jämfört med motsvarande period 2017 Antalet utländska gästnätter i Östergötland under januari-juni 2018 var 134 312 st vilket motsvarar ca 18 % av det totala antalet gästnätter i Östergötland och en ökning med 5,0 % mot motsvarande period 2017. Även svenska gästnätter ökar (+1,3 %) I Östergötland har utvecklingen varit positiv i fem av de tolv kommuner som statistik kunnat redovisas för under året som gått hittills. Allra bäst har utvecklingen varit i Åtvidaberg med en procentuell ökning på +63,4 % Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB, Visit Östergötland och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. OBS! För att siffror ska brytas ner på kommunnivå skall minst fem anläggningar finnas i den enskilda kommunen enligt SCB:s statistiksekretess. För att siffror för en enskild boendeform i en kommun ska vara tillgängliga skall även fem anläggningar av denne boendeform finnas i kommunen. Ytterligare information om inkvarteringsstatistiken finns i SCB:s dokument, Beskrivning av statistiken 2016, NV1701. 3

2 Antalet gästnätter ökar i Östergötland Under jan-juni 2018 var antalet gästnätter i Östergötland 726 969 st vilket är en ökning med 1,9 % eller +13 810 gästnätter jämfört med motsvarande period 2017. I jämförelse hade Södermanland bäst utveckling med +7,3 % eller +32 551 gästnätter, medan Västra Götalands län ökade med +1,8 % eller +71 966 gästnätter och Örebro län backade med -4,1 %. Totalt i Sverige ökade gästnätterna med 3,0 % under det första halvåret och Östergötland ökade därmed något mindre än snittet i landet. Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL 4

3 Kvartalsutveckling Gästnätterna i Q2 totalt ökar för andra året i rad i Östergötlands län. De utländska gästnätterna fortsätter öka för sjätte året i rad medan de svenska gästnätterna minskar något i Q2 i år efter att ha vuxit ifjol. Fig 2. Jämförelse för det andra kvartalet från 2012 till 2018 på HSVCSoL. På den vågräta axeln redovisas år och på den på den lodräta axeln redovisas antal gästnätter. Procentuell förändring mot motsvarande kvartal föregående år redovisas genom dataetiketterna på linjen. 5

4 De utländska gästnätterna ökar Antalet utländska gästnätter i Östergötland under januari-juni 2018 var 134 312 st vilket motsvarar ca 18 % av det totala antalet gästnätter i Östergötland och en ökning med 5,0 % mot motsvarande period 2017. Även svenska gästnätter ökar (+1,3 %). Tyskland är den största utlandsmarknaden för Östergötland under perioden följt av Finland, Storbritannien, och Nederländerna. Fem av de redovisade marknaderna ökade medan tre backade. Schweiz är den utlandsmarknad som ökat mest procentuellt (+32,0) följt av Nederländerna (+18,8 %). Kina (-21,4 %), Storbritannien (-14,5 %) samt Norge (-9,8 %) har minskat hittills i år. Kategorin Ej angivet ökade med +38,7 %, ett tecken på att en eller flera anläggningar varit mindre noggranna med sin inrapportering till SCB. Fig. 3. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 5 Hotell är störst och ökar mest Hotell är den överlägset största boendeformen sett till gästnätter och står för en andel på 75 % av alla gästnätter i länet och ökar med +2,7 %. Vandrarhem och SoL ökar marginellt medan stugbyar och camping minskar. Vid denna tid på året är det dock ingen ovanlighet att en del anläggningar är sena med att rapportera in och därför lär dessa preliminära siffror justeras längre fram. Fig. 4. Andel samt utveckling av gästnätter per boendetyp 6

6 Positiv utveckling i 5 av 13 kommuner I Östergötland har utvecklingen varit positiv i fem av de tolv kommuner som statistik kunnat redovisas för under det de två första kvartalen 2018. Allra bäst har utvecklingen varit i Åtvidaberg med en procentuell ökning på +63,4 %. I Åtvidaberg som har relativt få gästnätter har en anläggning tillkommit på SCB:s register vilket skulle kunna förklara ökningen. Även Ödeshög har haft stark tillväxt med +25,4 %. Dock kan det förklaras med att man under 2017 tappade drygt hälften av sina redovisade gästnätter mot tidigare år och därför ligger man fortfarande lägre än vad man brukat ligga. Finspång (-12,6 %) backar mest under perioden, främst pga. ett tapp på utländska gästnätter. Flest gästnätter hade Linköping som ökade +7,4 % pådrivet av de svenska gästnätterna som ökade (+10,0 %) medan de utländska minskade (-0,7 %). Fig. 5. Utveckling av antal gästnätter på HSVC i Östergötland läns kommuner 7

7 Kapacitet och RevPAR ökar i Östergötlands län Den disponibla hotellkapaciteten i Östergötlands län ökade med +6 % under perioden, med stor variation mellan kommunerna. Som följd minskade beläggningsgraden med -2 procentenheter och RevPAR med -4 %. Boendekommun Disponibla rum totalt 2018 Förändring i % Total beläggning 2018 Förändring i procentenheter Logiintäkt per belagt rum SEK 2018 Förändring i % RevPAR 2018 Förändring % Östergötlands län 794 362 6% 48% -2 938-2% 455-4% Kinda 10 462 40% 776 312 Åtvidaberg 30 311 43% 28% 6 878 19% 247 49% Linköping 303 045 10% 57% -2 938 0% 534-3% Norrköping 257 278 0% 53% 0 935-6% 498-6% Söderköping 11 065 5% 31% -1 1214-2% 375-5% Motala 35 255 24% 34% 0 1048-3% 354-4% Vadstena 36 696 7% 36% -3 1042 3% 375-4% Jönköpings län 632 021 0% 50% -1 890 1% 463-1% Gislaved 26 434-1% 56% 1 1091 3% 608 5% Jönköping 349 152 0% 53% -2 883 0% 467-4% Värnamo 42 030-3% 48% -3 990 5% 477-1% Vetlanda 29 067-16% 36% 1 879 4% 316 8% Eksjö 26 719-2% 41% 1 861 1% 354 3% Kronobergs län 347 459 5% 51% -1 866-3% 453-3% Tingsryd 1 376 0 Alvesta 2 265-52% 60% -2 720-9% 431-12% Älmhult 61 222 4% 47% 2 810-2% 381 3% Växjö 161 420-2% 57% -1 893 2% 510-1% Ljungby 46 413-2% 39% -4 880-1% 346-10% Kalmar län 517 155 1% 44% 1 773-2% 380 0% Mörbylånga 10 789-34% 55% 9 1030 1% 570 23% Kalmar 159 588 3% 54% -2 853-1% 459-4% Oskarshamn 62 319 0% 41% -1 858-1% 355-2% Västervik 50 854-2% 43% 4 884-6% 377 4% Vimmerby 63 286 11% 39% 6 903-7% 348 9% Borgholm 50 795-12% 35% 3 874 0% 302 7% Blekinge län 261 897 2% 44% -3 887 3% 397-3% Karlskrona 118 433 0% 51% -5 856 1% 439-8% Ronneby 61 368 23% 37% -3 973 9% 359 0% Karlshamn 55 260 0% 42% 2 946 2% 397 6% Skåne län 2 256 177 2% 57% 1 890 1% 516 4% Vellinge 36 373 0% 39% -4 800-2% 316-9% Skurup 6 635-8% 68% 6 1351 12% 914 21% Höör 37 304-1% 25% 2 811-2% 206 7% Tomelilla 18 547-3% 39% -2 1160 15% 454 13% Klippan 31 180 95% 31% 3 957-7% 296 1% Båstad 98 174 5% 45% -1 1165 3% 522 2% Malmö 859 845 0% 66% 4 847 1% 558 7% Lund 267 120 2% 62% 3 936 3% 579 8% Landskrona 55 984 88% 46% -8 1025-1% 472-16% Helsingborg 297 840 1% 64% 2 842-2% 535 1% Höganäs 35 549 4% 36% 2 1097 6% 397 12% Ystad 58 577 8% 68% -2 1304 9% 893 6% Trelleborg 29 617 9% 46% 1 915 1% 418 3% Kristianstad 106 308 4% 48% -1 864 2% 414 0% Simrishamn 57 098-4% 41% 0 997 5% 410 4% Ängelholm 74 351 20% 39% -8 815 3% 321-13% Hässleholm 39 092 1% 45% 2 863-5% 386-1% Hallands län 499 660 2% 55% 2 1061 3% 589 5% Halmstad 186 088 3% 55% 3 1144 2% 633 9% Laholm 26 809 1% 35% 2 961 0% 332 6% Falkenberg 97 496 5% 60% 1 1062 4% 633 6% Varberg 109 113-2% 62% 2 1027 1% 635 4% Kungsbacka 54 459-2% 40% -3 1076 1% 427-7% Fig. 6. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 8

8 Valutautveckling Den svenska kronan försvagades en hel del under våren 2018 vilket syns mot jämförda valutor och i redovisat valutakursindex. Den polska zlotyn ökade marginellt de senaste månaderna, medan den indiska rupien och kinesiska yuanen låg kvar på samma nivå. Den amerikanska dollarn var också relativt stabil mot kronan medan euron, pundet och den danska kronan ökade i relativt värde. Den svenska kronan har inte varit så här lågt värderad på länge vilket kan ha påverkat det ökande antalet utländska gästnätter positivt, framförallt för valutakänsliga resenärer från närmarknader. Att utländska valutor är dyrare än vanligt skulle även kunna bidra till att fler svenskar väljer att semestra i Sverige. Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken. Y-axeln redovisar priset i svenska kronor och X-axeln period. Fig. 8. TCW-index över tid. TCW är ett valutakursindex som väger samman olika bilaterala växelkurser till en eller genomsnittlig växelkurs motsvarande ett index. Källa: Riksbanken. Y-axeln redovisar indexvärdet och X-axeln period. Diagrammet utläses som högt indexvärde=svag svensk krona och lågt indexvärde=stark svensk krona. 9

9 Vädret i södra Sverige jan-jun 2018 Året inleddes med blött och milt januariväder. I februari sjönk sedan medeltemperaturen och snön lade sig i södra Sverige under några veckor. Mars inleddes sen med mycket kallt väder vilket kom att dominera månaden ut. Kylan fortsatte hela vägen in till början av april och bjöd på snöfall långt i söder. I mitten av april kom våren men den höll sig inte så länge eftersom värmen tog fart och det snabbt övergick till sommar i maj. I maj slogs det rekord i hög medeltemepratur och flest soltimmar på flera håll i landet. Sommaren tog verkligen fart under juni med värmerekord för månaden på flera håll i söder. Fig. 9. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, våren (mars, april, maj) 2018. Källa: SMHI Fig. 10. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, juni 2018. Källa: SMHI 10