ALDRIG FÄRDIG Frans Felix Ahlberg Eriksson Handledare: Anna Odlinge, Åsa Conradson, Karin Tyrefors KONSTFACK Inredningsarkitektur och möbeldesign VT 2011 Examensarbete 1
Sammanfattning En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfält när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning. Innehållsförteckning Sida 1.0 Inledning 1.1 Bakgrund 3-4 1.2 Syfte 5 1.3 Metod 5 2.0 Undersökning 6-25 3.0 Slutsats/Diskussion 26 5.0 Källor 27 Begreppsförklaringar Begrepp Aktant Assemblage Territorium Tweaka Program Funktion Upplevd funktion Materiell funktion Definition Entitet som får något att hända. Nätverk av aktanter. I huvudsak rumsligt assemblage eller de rumsliga delarna av ett assemblage. Att ändra/ hacka /modifiera. Mål/syfte/uppgift/tänkt användning. Hur väl objekt uppfyller sitt program. Hur väl förmedlas programmet. Materiell konstruktionsmässig funktion 2
1.1 Bakgrund När jag har granskat min egen designprocess har jag känt mig bekväm i det jag gör. Men det är kanske inte alltid så bra för min utveckling att vara för bekväm i min egen process... Jag har velat bredda min repertoar med metoder och en ny sorts process. Förförra sommaren läste jag en sommarkurs och blev introducerad för texter som handlade om olika nätverksteorier. De texterna, eller främst den av Mattias Kärrholm (docent i arkitektur vid Lunds Universitet, undervisar i bl.a. arkitekturteori &vetenskapsteori) om Arkitekturens Territorialitet har legat och spökat sen dess. Jag har använt mig mycket av den texten för att komma igång med mitt arbete. Egentligen började tankarna till examensarbetet under en kurs som resulterade i en möbel till möbelmässan i Stockholm. Då jag tillsammans med en klasskompis gick igenom gamla arbeten för att försöka hitta någon slags gemensam nämnare i mitt arbete. Från den snabba diskussionen fick jag fram 3 ord: nätverk, organisation & skala... Orden lät som en metod tyckte jag, att analysera ett objekt som nätverk, sen med organisation och skala som verktyg förändra objektet. Tidsbrist var ett problem och metoden förblev olöst. Så när examensarbetet startade var det med de 3 orden jag ville jobba och försöka formulera metoden. Jag körde fast ganska snabbt, och tänkte igenom mina val av ord, bara för att de 3 orden lät som en metod betydde ju inte det att den faktiskt skulle fungera. Jag satte stopp och gick tillbaka till Arkitekturens Territorialitet som var det enda jag säkert viste att jag ville använda mig av, och försökte komma på vad det var som jag tyckte var så fascinerande med den. Det släppte lite i avsnittet där MK pratar om symboler: [...] Symbolers innebörder är arbiträra. Det innebär att kopplingen mellan uttryck och innebörd är godtycklig, och endast avhängig de konventioner som knyts t.ex. till parkeringsplatsen. Förutsatt att en konvention väl är etablerad kan parkeringsplatsen i princip få ett outsinligt antal symboliska innebörder. Det spelar heller ingen större roll hur uttrycket ser ut, så länge samma konvention är knuten till dess form. Parkeringsplatsens territorium kan vara av asfalt, grus eller gräs, markerad med vita linjer, gula streck, gatsten, låga staket. De vita linjerna mot asfalten blir utbytbara mot varje annan symbol som vi förmår knyta till samma innebörd. Om artefakterna ses som självständiga aktanter snarare än som projektionsdukar blir det tydligare att skillnader i materialitet och utformning också påverkar deras kompetens och betydelse. [...] (MK, s.134) Jag tycker det sammanfattar min fascination ganska bra. Det är ingen slump hur vi uppfattar våran verklighet. Det kan finnas tydligare och mer allmängiltiga aktanter som gör att vi kan styra verkligheten dit vi vill; så att symbolerna säger det vi vill att de ska säga. Det finns en rent semiotisk vinkel som jag också tycker är intressant. I citatet t.ex. skulle man kunna byta ut parkeringsplatsens aktanter till aktanter från vilket annat assemblage som helst? Genom att säga att parkeringplatsen vid en vis punkt inte längre tolkas som en parkeringsplats har man också börjat definiera vad som faktiskt är en parkeringsplats. Dock tror jag inte att det är så svart på vitt, jag tror det kan finnas hybrider och jag tror att en parkeringsplats kan vara olika mycket parkeringsplats och dess funktion kan variera beroende på kultur, kontext och konventioner. 3
Möbelmässan, Stockholm 2011, Bordsbockar, bordsskiva, skrivbordslampa (furu, mässing, läder) 4
1.2 Syfte Syftet med mitt arbete är att börja formulera en metod för formgivning. Ge exempel/förklaringar i bild, text och fullskalemodeller. Jag vill formulera en metod för att komma fram till nya gestaltningar. Vad händer när jag ändrar en bestämd möbel utifrån 3 specifika begrepp. Tar resultatet och ändrar det med samma 3 begrepp. Upprepar och upprepar, o.s.v. o.s.v... I slutändan vill jag ta ett av resultaten av min metod och rita igenom det till en färdig möbel. 1.3 Metod och material Jag har hämtat inspiration från nätverksteorier, främst Mattias Kärrholms: (Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004) där han genom ANT (actor network theory) pratar om den territoriella produktionen och vad som åstadkommer den/vad den territoriella produktionen i sin tur åstadkommer/påverkar. [ ] Ser man territoriet som aktat kommer fokus att ligga på det rumssemiotiska dvs. på det som territoriet gör. Ser man territoriet som nätverk kommer fokus snarare att ligga på hur territoriet kan uppfattas som en effekt av olika materiella aktanter (människor och ickemänniskor som gränser, ytor, väggar, kanter, gupp etc.) vilka tillsammans konstituerar territoriets rumsliga verkan (även om mindre rum och subterritorier också skulle kunna utgöra aktanter i ett sådant nätverk). [ ] (MK, s.131) Det jag kommer göra liknar det som beskrivs i citatet. Jag kommer att byta ut/ändra/ ta bort/lägga till delar i en möbel (nätverk) för att komma fram till nya gestaltningar, i slutändan vill jag att möbeln fortfarande uppfattas och fungerar som en möbel (aktant). Med Arkitekturens Territorialitet som inspiration har jag kommit fram till 3 begrepp jag vill jobba med som verktyg för förändring. Med de 3 begreppen som verktyg har jag ändrat/arbetat/ritat om en tidigare ritad möbel. I det här fallet ett skåp som jag ritade för att ha en kanvas att utgå ifrån. För att kunna rita skåpet tittade jag på tidigare projekt, och skåpet blev en fortsättning på ett par bordsbockar och en skrivbordslampa som jag gjorde till möbelmässan 2011... När skåpet var klart började jag ändra det utifrån de 3 begreppen för förändring jag kom fram till: Funktion, Upplevd funktion & Materiell funktion. Jag kommer att modellera mycket i 3D i datorn, visa resultat i renderingar och fullskalemodeller. 5
2. Undersökning I I I V 6
Min metod som jag hade tänkt den behövde något som jag själv hade ritat för att sedan kunna tweaka/ändra på det. För att kunna rita något utan att tänka för mycket på att det senare bara skulle användas till att ändras på; blev det en fortsättning på möblerna till möbelmässan för att ha något att utgå ifrån. Begreppen som jag har valt ut för att börja förändra mitt ursprungsskåp har jag lagt upp så här: Valet av triangeln grundar sig i att jag tänkte mig som en punkt i diagrammet som kunde flyttas närmare/längre ifrån ett begrepp för att beskriva ökat eller minskat värde. Problemet som uppstår i den modellen är att begreppen får ett max och -minimivärde. Vilket inte skulle vara sunt med de här högst arbiträra begreppen. Jag vill inte heller att de skulle kunna missuppfattas som motpoler till varandra. Dock det jag vill åt är att kunna visa på ökad eller minskad närvaro av begreppen. Då har jag valt att representera den förändringen t.ex. så här istället: 7
Med funktion menar jag hur väl möbeln uppfyller sitt program. Med upplevd funktion menar jag menar jag hur tolkar jag hur möbeln skall användas. Med materiell funktion menar jag hur väl materialen i möbeln fyller sin konstruktionsmässiga funktion. Programmet för skåp har jag definierat som att det ska gå att förvara saker i & att det ska gå att dölja innehållet. Nu är det bara att köra igång. När jag har tweakat skåpet har jag ganska spontant tagit ett eller flera begrepp och ändrat till den första ändringen utifrån begreppen jag kommit på. I varje steg som görs redovisas vilka begrepp som blivit påverkade (ökat/ minskat) i den lilla svarta triangeln. Det visar dock bara vad som hände mellan den nuvarande och den innan. T.ex. från skåp 1 blir skåp 2, i skåp 2 redovisas vad som har ändrats mellan 1 & 2; i skåp 3 redovisas vad som har hänt mellan skåp 2 & 3 och skåp 1 är lämnat, o.s.v. (om inte annat beskrivs). Jag kommer visa 2 st. led av tweakningar. Båda utgår ifrån det blå skåpet, den ena vägen kallar jag för rullgardinsskåp och den andra för linjeskåp MDF byts mot asfalt, som är tungt och skört i den dimensionen, utan dörrar kan man inte stänga in saker i skåpet... 8
Dimensionen tjockas på för att asfalten skall kunna bära upp sig själv... Dörrar åker på för att kunna stänga in saker i skåpet. 9
Vid det här steget kom jag på att det kunde vara en idé att försöka simulera effekten av det som har hänt i tweakningen. Meningen är att få en till möjlighet att komma vidare till nya uttryck. Det som händer efter den här bilden är 2 exempel där uttrycket av tyngdens påverkan har fångats, sen 1 exempel där jag har kompenserat konstruktionen för att kunna bära den nya tyngden... Det blir lite hoppigt att hänga med kanske, så här är en karta över hur närmaste stegen har gått innan det flyter på igen: 10
Bytt till lättare material, MDF & Stålrör. Men uttrycket av tyngd är fångat... --//-- 11
Kanske mer lik ursprungsskåpet men kraftigare dimmensioner för att kunna bära upp den påhittade tyngden... Mässingslänkarna blir ganska opraktiska i den här dimensionen. Enbart trä gör jobbet... 12
Tunnare dimensioner och glas, är instinktivt en skör konstruktion. 13
Uttrycket av krossade glasbitar i en smält hög runt skåpet. Glaset kan nu bära upp skåpet. Om skåpet blir transparent ser man innehållet och kan inte dölja saker... 14
Skåpet blir till trä som är lättare och opakt... Dörrarna åker bort... 15
Hålet täcks igen, skåpet går inte att öppna... Det täckta träet byts ut mot tyg som går att öppna. 16
Om tyget rullas upp kanske man förstår bättre att det också går att rullas ner. Tydligare öppning/stängningsfunktion... Kantigt kan vara mer effektiv förvaring... 17
Samma som bilden innan men här är skåpet uppfält och mer förklarande... Tyg blir som dörrar... 18
Benen tycker jag gör möbeln mer möblig och rullgardinerna mer lättanvändlig... Ökat stabilitet och förståelse... 19
Här slutar jag det här tweakningsledet. Jag tyckte rullgardinsskåpet gjorde sig bättre själv, dubbelsvängfunktionen var lite kaka på kaka. Som metoden är tänkt nu, tweakas en möbel X antal gånger till något som jag är lagom nöjd med, eller tills tiden sätter stopp. Sen kan jag välja en eller flera möbler ur ledet för att rita vidare på till en fungerande möbel. Nu har jag för enkelhetens skull valt den sista möbeln ur tewakningsledet. Under är några exempel på vidareutveckling av skåpet ovan... 20
Här slutade jag utvecklingen av rullgardinsskåpet. Jag håller på och bygger den här nu och den kommer finnas med på presentation och på vårutställningen. På vårutställningen kommer den tredje lådan uppifrån att vara utdragen och i den att ligga en bild på varje skåp som metoden gett upphov till. 21
Först vill jag visa ett nytt tweakningsled. Det här är väldigt mycket kortare än det förra, men utgår ifrån samma ursprungsmöbel och det sista skåpet kommer också att byggas och visas på presentationen och vårutställningen. 22
Linjeskåp -Det började med ett byte av material till lackade stålrör. Gallret som skåpet består av blir opraktiskt på så vis att det inte går att lägga mindre saker där i, och att innehållet ej går att dölja... Handtag läggs till för att öka UF... 23
Linjeskåp Alla stänger togs bort, förutom de som som skapar som en outline/ siluett av ett skåp - UF & F, handtagen fungerar mindre som handtag, snöret som de hänger i kommer också läsas av som ett snöre som i de flesta fall brukar vara en mjuk sak. Stabiliteten minskas när stagen på benen tas bort... 24
Linjeskåp Jag tyckte att det var intressant att bygga det här skåpet därför att det till skillnad från det förra, är som en del av tweakningsledet. Ett direkt exempel på hur ett steg i metoden kan se ut. Varför jag stannade vid just det här skåpet tror jag beror på att det har så låga värden som skapar något som för mina tankar vidare. Även om tweakningen stannade vid det här skåpet så känner jag att det här skåpet skulle kunna generera många olika resultat vid en vidareutveckling. Jag kallar fortfarande den här för ett skåp, men all funktion som ett skåp bör ha är borta. 25
3.0 Slutsats/Diskussion Rullgardinsskåpet Jag tyckte det här resultatet var intressant för att det (i mina ögon) tar upp några av de frågor jag nämnde i bakgrunden. Vanligtvis kanske ett skåp har en tydlig framsida/baksida, det här skåpet har inte det. Rullgardinen kan användas för att dölja det som finns däri, eller den kan användas som en rygg och ge en avgränsning för utrymmet i skåpet. Det spelar med tät vs. gles, och att kunna välja hur användningen av det här skåpet ska gå till gör det för mig intressant. Linjeskåpet Sammanfattningsvis tror jag att de möbler i mina tweakningsled som jag finnar mest intressanta är ytterligheterna. Det är de som får tankarna att vandra. Det är de som får mig att vilja utveckla och jobba vidare. Därför tyckte jag att det var värt att bygga det skåpet. Det får ses hur du vill, men jag ser det som en modell från ett ursnitt ur en metod. Ett tankeexperiment. Hur har metoden fungerat? Eftersom jag inte anser metoden som färdig är det svårt att säga... Jag tror att jag har börjat formulera en del i en metod för formgivning. Den här delen är förmodligen den i början i en större metod. Är det en metod? Det är en del av en metod för formgivning. Varför behövs en metod? För att utvecklas. För att förenkla. Förenkla utveckling? Vad har varit bra? Att jag med bara 3st. begrepp har lyckats ta mig till resultat jag i vanliga fall inte skulle tillåtit mig själv att ta i konsideration. Det känns som att jag har lyckats bypassa mig själv. Att jag har tillåtits av mig själv att komma fram till andra resultat än vanligt... Vad är nästa steg? Att formulera ett sätt att så konstruktivt som möjligt ta till vara det som jag har kommit fram till i det jag har formulerat hittills. För att vara konstruktiv måste jag ta reda på varför jag tycker vissa möbler från metoden är mer intressanta än andra och hitta sambanden mellan de. Till en början tror jag att det som i fallet med Linjeskåpet är ytterligheterna intressanta. En metod skulle kunna vara att ha som mål att dra en produkt till väldigt negativa värden. Eller tvärt om att dra den till väldigt positiva värden. Nästa gång jag ska använda mig av metoden kommer det gå lättare, just därför att jag vet vad jag kan sätta upp för mål; och då får jag en ganska bra mall att följa. 26
5.0 Källor Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004, Mattias Kärrholm 27