1 (7) Protokoll Protokoll från pensionärsråd för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 5 mars 2018 Tid: 09.30-12.30 Plats: Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20 i Göteborg. Lokal: Don Juan Närvarande Ledamöter Johan Fält (M) Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Oscar Pihlblad (KD) Sören Björkman (S) Från pensionärsorganisationerna Ordinarie ledamöter Olof Jacobsson (SKPF) ersätter Hjördis Ahlm (SKPF) Zaida Folias (SKPF) Anna-Lena Stjernlöf (SKPF) Lars Göran Karlsson (SPF) ersätter Göran Eklund (SPF) Britt Johansson (SPF) Marianne Hagman (SPF) Anders Walan (RPG) Ingela Ekholm (PRO) Sven Carlsson (PRO) Solvig Sjöholm (PRO) Berit Fredholm (PRO) Hans Fredriksson (PRO) Ersättare Lars Holmgren (SKPF) Alf Lundberg (SPF) Lennart Kihlström (SPF) Lars Svanå (RPG) Asta Jansen (PRO) Viveka Gedda (PRO) Johan Jareborg (PRO) Terttu Kuokka (PRO)
2 (7) Övriga Emma Damne, nämndsekreterare Anton Holmgren Jonsson, nämndsekreterare Petter Wrenne, regionutvecklare Sofia Azami, måltidsutvecklare 1-4 Henrik Almgren, strateg 5 Nina Klarenborn Mathiasson, regionutvecklare 5 Underskrifter Sekreterare: Emma Damne Ordförande: Johan Fält Zaidi Folias
3 (7) 1. Upprop 2. Val av justerare Beslut Zaidi Folias (SKPF) väljs till justerare. 3. Tillkommande ärenden Inga tillkommande ärenden. 4. Måltidsvanor för äldre Sofia Azami, måltidsutvecklare Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda Sammanfattning av ärendet Se bilaga 1 för mer information Sofia Azami berättade om hur äldre ska äta, vad som händer i kroppen när man blir äldre och varför man därför kan behöva en annan typ av kost. Befolkningen blir äldre och äldre och det finns många fördelar med att bibehålla hälsan för att minska risken att bli skör och sjuk. Äldre är också en heterogen grupp där hälsotillstånd varierar kraftigt. En 70-åring kan ha hälsa som en 50-åring, eller en 90-åring. Protein, fleromättat fett och D-vitamin är några näringsämnen som är viktiga att få i sig för att bibehålla en stark kropp och kunna göra vardagliga saker som att resa sig från en stol eller klä på sig. Protein bygger muskler och D-vitamin stärker muskelmassan vilket reducerar risken för fall. Äldre personer förlorar exempelvis mer protein per dag än yngre personer och kan därför behöva få i sig mer. Beroende på vikt ska en äldre person äta 60-100 gram protein om dagen och få i sig 20 mikrogram D-vitamin. Fleromättat fett finns i bland annat fisk, olja och valnötter. Det fleromättade fettet minskar risken för blodproppsbildning och förbättrar insulinnivåerna. Ett annat viktigt näringsämnen är kalcium som minskar risken för benskörhet och frakturer. Med stigande ålder kommer ofta aptitlöshet vilket försvårar intaget av mat. Då måste man istället dela upp näringsintaget på alla måltider, även fikan. Smoothies istället för kaffebröd som fika är bra och har införts av en del äldreboenden. Som äldre ska man också vara uppmärksam på ofrivillig viktnedgång på kort tid. Det har visat sig att sår och undernäring hos äldre har ett samband. Går man ofrivilligt ner i vikt kan man berika maten genom att till exempel använda mer smör och mjölk istället för vatten. Föredraget summerades med att träning och bra mat kan motverka effekter av åldersskörhet och sjukdom. Feta fiskar och mycket frukt och grönt, så kallad medelhavskost, är bra och man kan med fördel fördela måltiderna och näringsintaget över dagen för att få i sig allt och ha ett jämnt blodsocker.
4 (7) Frågor Hur mycket fysisk aktivitet behöver man? Fysisk aktivitet minskar risken för demens och benskörhet. En långsam promenad 4-5 gånger i veckan, samt mer ansträngande träning 2-3 gånger i cirka 10-15 minuter är bra. Hur jobbar ni för att arbeta upp aptiten och attrahera maten? Aptiten påverkas också av med vem man sitter, i vilken miljö osv. inte bara av syn och lukt. Vi jobbar med att utbilda personalen på äldreboendena i dessa frågor. Nattfastan, hur är det med den? Enligt Socialstyrelsen ska det inte gå mer än 11 timmar mellan intag av föda, därför måste någon typ av kost serveras sent på kvällen och tidigt på morgonen. För äldre som går och lägger sig tidigt kan det bli svårt och man har därför jobbat med sängkantsmaten som intas precis när man vaknar innan man har gått ur sängen. Hur arbetar man med de här frågorna för äldre som har hemtjänst men bor hemma? Personer som bor hemma har självbestämmanderätt. På äldreboende kan man genom utbildning av personal och att vara där skapa en medvetenhet. Speciellt behövs mellanmålen ändras. Hos äldre som bor hemma måste man informera och övertala varje individ. Vilken betydelse har lukten, att det doftar mat? I Örgryte-Härlanda får vi kall mat till våra äldreboenden. Därför värms maten på plats vilket kan göras i stekpannan för att det ska dofta. I resten av Göteborg är maten varm när den kommer. Folkhälsoguiden har en hemsida med råd om hur man ska äta: http://folkhalsoguiden.se/amnesomraden/mat/projekt/matguiden/ 5. Göteborgssjukvården Henrik Almgren, strateg Sammanfattning av ärendet Se bilaga 2 för mer information. Projektet är en del i omställningen av vården och ska leda till att koncentrera viss sjukvård, öka användandet av digitala tjänster, stärka den nära vården och samverkan mellan sjukvård, primärvård och kommunal omsorg. Den öppna specialistvården ska vara en del av närsjukvården. Frölunda Specialistsjukhus och Lundby sjukhus ska ersättas, i första etappen byggs två sjukhus ett i Högsbo och ett på Hisingen som trots benämningen specialistsjukhus är närsjukhus. De nya sjukhusen kommer bara bedriva öppenvård och patienter kommer inte att läggas in. Dagkirurgi och annan operationsverksamhet kommer att göras, men bara ingrepp där patienten beräknas kunna gå hem samma dag. Tanken är att vård som inte kräver Sahlgrenska Universitetssjukhusets resurser ska flyttas ut och genomföras i en mer lokal regi. Vi för dialoger med olika samhällsgrupper för att hitta rätt i både den fysiska utformningen som för vilka arbetssätt som ska användas. Exempelvis har en enkät och fokusintervjuer
5 (7) genomförts tillsammans med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd om vad stadens invånare har för tankar om specialistsjukhusen. Önskemål som kom upp var tydlig information, bra parkering, möjlighet att ta med sig anhöriga etc. Utmaningen är att tillgängligheten ska anpassas till alla olika brukare och behov. Ett exempel är att det inte byggs några traditionella väntrum i de nya sjukhusen utan istället jobbar man på alternativa lösningar. En idé är att patienter får en blinkdosa som blinkar när mottagningsrummet är redo. I mottagningsrummet kan patienten vänta avskilt tillsammans med anhöriga. En skiljevägg i rummet delar av mottagningsdelen från undersökningsdelen. Under mötet kom bland annat vikten av att informationen är enhetlig, att skyltar går att läsa och att logotyper att lätta att känna igen upp som inspel till utformningen av de nya sjukhusen. Frågor Kan man söka vård på andra sjukhus än det som ligger närmast? Det fria vårdvalet gäller så du kan söka vård på Hisingen även om du bor i Högsbo. Var går det att söka akutsjukvård? Den möjligheten kommer inte att finnas på specialistsjukhus men finns som idag på vårdcentraler, jourcentraler och akutsjukhusen. Strukturen är dock under utveckling. Hur kommer volym- såväl som kvalitetsvinster in i modellen? Som exempel, gynekologimottagning kommer att finnas vid samtliga sjukhus men i de fall där det genomförs kirurgi så ska det lokaliseras till ett av sjukhusen. Kirurgin koncentreras till en punkt, men mottagning finns överallt för att garantera kontinuitet. Johan Fält (M): Tanken är att få upp volymen för att få en högre kvalitet. Vad innebär Närsjukvårdscentrum? Hur vi ska organisera och bedriva vården i ett närområde. Vi placerar en del av närsjukvårdscentrums uppdrag till ett specialistsjukhus. Sannolikt kommer den mobila sjukvården vara mer utvecklad, mer specifik mobil vård skulle kunna placeras vid ett NSC. Hur många operationssalar kommer det att finnas i Högsbo? Totalt 11 salar. Om patienten behöver ligga kvar trots att det inte var planerat, skickas man till Sahlgrenska Universitetssjukhuset då? Det beror på fallet. Är det av akut karaktär skickas patienten till SU, annars i första hand till Kungälv eller Alingsås. Johan Fält (M): Uppvak och liknande post-op-funktioner finns så klart på alla sjukhus. Kommer vi som är 70+ bli bortsorterade för att risken för komplikationer är högre? Som med alla operationer gör man en bedömning av vad operationen kommer att ha för konsekvenser, och utefter den bedömningen bestäms det vilket sjukhus som är lämpligt.
6 (7) 6. Återkoppling från nämnden Tilläggsöverenskommelser mellan nämnden och sjukhusen är klara. Obesitasvården har koncentrerat sig till Östra Sjukhuset. Det har även skett vissa omförflyttningar i psykiatrin, men inga minskningar utan koncentreringar. Rapport om jämlik cancervård visade att det finns vissa brister som utförarna måste åtgärda. efrikort ska nu gälla oavsett vart man går. Satsningar tillsammans med Göteborgs kommun har gjorts på fler hembesök, bland annat till familjer med nyfödda. Det har etablerats några nya rehabenheter och vårdcentraler. Ögonsjukvården för barn som har varit på Frölunda sjukhus har lagts ner eftersom läkarna har slutat. Barnen hänvisas istället till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Problemet blir då att de är överbelastade. Nämnden tittar på frågan. Frågan om att Angereds Närsjukhus ska ta emot 100 diabetesbarn men bara tar emot 30 har varit uppe på nämnden och frågan följs. 7. Förslag på datum för studiebesök inför våren Förslag att besöka Wästerläkarna och Osteoporosmottagnigen på förmiddagen den 18 maj. 8. Återkoppling frågor från förra mötet Diskussion om förutsättningar för seminarium tillsammans med kommunens pensionärsråd. Förvaltningen tar kontakt med Maria Siewers för att se om det går att ordna. 9. Övriga frågor och frågor till nästa möte Gällande fritt val, för att få komma till ett privat alternativ på grund av långa köer till Sahlgrenska Universitetssjukhuset har patienter fått svara på en rad frågor gällande deras hälsa (ex. diabetes, blodtryck, vikt och längd). Om man inte har varit helt frisk tar de privata inrättningarna inte emot en. Förvaltningen tar med sig frågan. Vad gör sjukvården för att förbättra väntetiderna på akuterna? Ann-Christine Andersson (S): Förslag att någon kommer och berättar vad som görs för att förbättra väntetider på akuten. Johan Fält (M): Nämnden har delat ut en del pengar men har än så länge inte sett någon effekt. Samarbetslagen vid utskrivning från den 1 januari 2018: Hur kommer det att organiseras i Västra Götaland? Johan Fält (M): Det är inte beslutat än. Samverkansavtal mellan regionen och kommunen ska skrivas men det har blivit förskjutet. Nämnden får återkomma med svar.
7 (7) Vad gäller angående anställningsstoppet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för läkare och undersköterskor? Ann-Christine Andersson (S): Gällande sjuksköterskor prövar man varje anställning. Vi i nämnden har inte utföraransvaret. Vi ställer oss frågan hur anställningsstoppet påverkar resten av personalen och om det vi vill ska ske kommer att ske. Johan Fält (M): Vi ska ställa frågan till SU och återkommer. Fortfarande kan man inte gå till en vårdcentral för att få en tid utan man måste ringa och det händer att man inte blir uppringd, varför? Johan Fält (M): Siffrorna har inte varit så dåliga gällande tillgänglighet, men vi hör också de här signalerna. Det är en fråga vi följer. Förvaltningen tar fram de senaste siffrorna för vårdcentralerna Ekmanska och Västra Frölunda. Sandning, finns det belägg för ökade fallolyckor när det är halt? Ann-Christine Andersson (S): Ja det blir fler frakturer. Saltning undviks av miljöskäl och tillämpas endast vid extremfall. Förvaltningen tar fram statistik på hur mycket fallolyckor bland äldre ökar vid halt väglag. Har Mål- och inriktningsplanen för 2018 kommit? Finns det en uppföljning från 2017? Johan Fält (M): Vår uppföljningsrapport kommer till vår konferens i mars. Just nu jobbar vi på planen för 2019. Privatpersoner har kommit åt patientuppgifter och sen knackat på hos framför allt äldre, hur kan det ske? Hur har man förebyggt att det inte ska hända igen? Ann-Christine Andersson (S): Frågan har inte varit föremål för nämnden eftersom det är ett polisärende. Vi frågar Sahlgrenska Universitetssjukhuset vad de har för rutiner kring patientuppgiftssäkerhet. Resultatet av en remissbedömning ska skickas till patient och remittent, men det verkar inte alltid ske? Förvaltningen tar med sig frågan. Bilagor Bilaga 1 Bra mat för seniorer Bilaga 2 Projekt Göteborgssjukvården - Nya specialistsjukhus för öppen specialiserad närsjukvård