2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död.

Relevanta dokument
SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Innehållsförteckning. Prop. 1994/95: 148

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m.

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Omhändertagande vid dödsfall.

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

SOSFS 1996:28 (M) Foreskrifter och allmdnna rad. ul Socialstyrelsen. Kliniska obduktioner m.m. Socialstyrelsens fdrfattningssamling

Rättsmedicin i praktisk yrkesutövning för läkare inom HSV

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Registrering av dödsfall

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Riktlinjer vid dödsfall, utfärdande av dödsbevis och intyg om dödsorsak - polismyndigheten i Kronobergs län och Landstinget Kronoberg

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Manual till Donationsutredning

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

Riktlinjer vid dödsfall inom vård- och omsorgsförvaltningens

Omhändertagande vid dödsfall

En liten bok om Begravning och särskilt om Borgerlig begravning

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Direktiv. Direktiv dödsfall i ordinärt och särskilt boende

Revideringar i denna version. Revidering under hur ambulanspersonalen handhar avliden person, samt nya telefonnummer.

SOSFS 1996:29 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna i särskilt boende

Organdonation. Berörda enheter

Mina önskemål i samband med min död

VÅRDINTYG. Detta intyg avser. 4 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 11 lagen om psykiatrisk tvångsvård. 5 lagen om rättspsykiatrisk vård

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Löpande granskning av intern kontroll Efterlevnad av lag om obduktion

SOSFS 2013:4. Bilaga 1 LÄKARINTYG. för utredning i ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 föräldrabalken (FB) 1 :

Svensk författningssamling

BILAGA 1 MONTERING VID FUNDAMENT FÖRR OCH NU

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast:

Övergripande rutiner för omhändertagande av avlidna inom Landstinget Sörmland

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Jag vill komma till nytta för läkarvetenskapen

att lämna svåra besked

Observera. Handläggare: Karin de Fine Licht, vik. jurist, tel

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen

Dödsfall i ordinärt boende

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de

Rutiner vid dödsfall

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Rättsmedicin vs klinisk patologi vad är skillnaden..?

7 Omhändertagande av avlidna Gemensamt handlingsprogram för sjukhuset, primärvården och särskilda boendeformer i Hudiksvalls kommun.

Omvårdnad vid livets slutskede

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändringar i lagen om dödförklaring

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Reviderad senast: Godkänt av: Gällivare närsjukvård Jokkmokks Kommun Svenska Kyrkan Polisen

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Vårdrutin 1 (15) Konstaterande av dödsfall utanför sjukhus lokala regler Gäller för: Allmänmedicin i Värmland

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Omvårdnad vid livets slutskede

handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län Version

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Reviderad rutin för dödsfall inom vård- och omsorgsboende

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Kommittédirektiv. Begravningsfrågor. Dir. 2012:118. Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2012.

Lokala rutiner för handläggning av dödsfall i särskilda boende och hemsjukvård samt inom stöd och omsorg

Mödradödligheträttsmedicinsk

Nova Begravningsbyrå AB

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Begravning i förändring. BSHR 30 januari 2018

Råd och rutiner vid dödsfall utanför sjukhus

Riktlinjer vid Dödsfall och omhändertagande av avliden Inom särskilt boende och hemsjukvård

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA

Lisa Holm Förhör med Rättsläkare Adam Berkowicz. Tingsrätten 2 November 2015 live från nlt.se

Svar på remiss av betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81)

Handbok för omhändertagande av avlidna inom Stockholms län

SFS nr: 1990:1147 Begravningsförordning (1990:1147) Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Sollefteå kommun Vård- och äldreförvaltningen

Bli inte blåst på kontraktet

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

FÖRBUNDSINFO. Transporter vid omhändertagande av avlidna

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Dödsfall Regler gällande dödsfall i kommunernas verksamhet Region Kronoberg

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Fråga om vem som ska bestämma om gravsättningen av en avliden person när denne inte gett uttryck för sin egen vilja i saken.

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Allmänna anvisningar för omhändertagande av avlidna och kliniska obduktioner

Transkript:

2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död. Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i begravningslagen (1990:1144). I begravningslagen finns också bestämmelser om gravsättning och kremering.

3 Kan det antas föreligga skäl för en rättsmedicinsk undersökning av en avliden och skulle resultatet av den undersökningen kunna äventyras genom ett ingrepp i kroppen för annat ändamål, får sådant ingrepp inte göras.

5 Vid en obduktion får organ och annat material tas ut ur kroppen för undersökning, om det behövs för att syftet med obduktionen skall kunna tillgodoses. Biologiskt material skall läggas tillbaka i kroppen när obduktionen har slutförts, om inte syftet med obduktionen kräver att materialet tas till vara för undersökning under en längre tid.

6 En klinisk obduktion får utföras om obduktionen behövs för att 1. fastställa dödsorsaken, 2. vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom, eller 3. undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.

7 Om det finns personer som stått den avlidne nära skall någon av dessa underrättas innan obduktionen utförs och ges skälig tid att yttra sig. Underrättelse behöver dock inte ske om obduktionen får utföras enligt 8 eller 9 och det är omöjligt att inom tillgänglig tid nå en sådan person eller att utreda om någon sådan person finns.

Närstående enligt lagen är: i första hand familjen och andra nära anhöriga, dvs. make, sammanboende, registrerad partner, barn, föräldrar, syskon, far- och morföräldrar, makes barn som inte är ens eget m.fl. Även andra, t.ex. en mycket nära vän, kan i det enskilda fallet höra hit.

8 En klinisk obduktion får utföras om den avlidne skriftligen har medgett obduktion eller uttalat sig för en sådan åtgärd eller om det av andra skäl finns anledning att anta att obduktion skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning.

9 Obduktion för ändamål som anges i 6 1 får, förutom i fall som avses i 8, utföras om det är av särskild betydelse att dödsorsaken fastställs.

Särskild betydelse ( 9) I förarbetena anges (prop. 1994/95:148 s. 95) att detta kan gälla vid ett till synes oförklarligt dödsfall när en rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell. Ett annat exempel som anges där är att den avlidne misstänks ha drabbats av en smittsam sjukdom och det är väsentligt att snarast möjligt få misstanken bekräftad eller utesluten.

10 Obduktion för ändamål som anges i 6 2 eller 3 får, förutom i fall som avses i 8, utföras om det är oklart vilken inställning den avlidne hade till en sådan obduktion och inte någon som stått den avlidne nära motsätter sig det. Om det inte finns någon som stått den avlidne nära som kan underrättas får sådan obduktion utföras endast om det finns särskilda skäl.

I förarbetena anges, i anslutning till 6 punkt 3, bl.a. att obduktionen företas "för att undersöka om det i den avlidnes kropp alls fanns någon skada eller sjuklig förändring. Obduktion kan ske i de fall där det finns misstanke om att den avlidne under sin livstid drabbats av någon skada eller haft någon sjukdom och obduktionen behövs för att bekräfta eller utesluta misstanken. Bestämmelsen ger också stöd för obduktioner som är förutsättningslösa i den meningen att misstanke om viss sjukdom eller skada inte föreligger." (jfr galna kosjukan)

21 Kroppen efter en avliden får användas för dissektion vid en högskoleenhet för undervisning i anatomi, om den avlidne skriftligen har samtyckt till det. Kroppen får tas i anspråk under högst ett år efter dödsfallet, om inte den avlidne har föreskrivit annat.

22 Om det finns särskilda skäl får ingrepp i kroppen efter en avliden göras av läkare eller under läkares överinseende för träning av operationsteknik eller för förbättring eller utveckling av operationsmetoder. Sådant ingrepp får göras endast om åtgärden är förenlig med den avlidnes inställning på sätt som anges i 8.

23 Ingrepp i syfte att från en avliden ta ut icke-biologiskt material som har infogats i kroppen (implantat) får göras även om åtgärden strider mot den avlidnes eller de närståendes inställning, om det behövs för att förebygga fara för människor eller annan väsentlig olägenhet.