Alingsås tingsrätt. Endast per e-post: Mål nr T , Rotel 3 Systemteknik i Lerum AB./.

Alingsås tingsrätt Endast per e-post: alingsas.tingsratt@dom.se ALINGSÅS TINGSRÄTT Rotel 3 INKOM: 2017-12-11 MÅLNR: T 673-15 AKTBIL: 133 Mål nr T 673-15, Rotel 3 Systemteknik i Lerum AB./. Lerums kommun Tingsrätten har förelagt Lerums kommun ( Kommunen ) att yttra sig över Systemteknik i Lerum AB:s ( Systemteknik ) yttrande i aktbilaga 118-125. Då det finns skäl att yttra sig över vad Systemteknik anfört i tidigare och senare yttranden, aktbilaga 113 och 129, kommer Kommunen även att göra så. 1 OMSTÄNDIGHETER 1.1 Systemtekniks processföring 1.1.1 Inledningsvis kan konstateras att Systemtekniks samtliga yttranden endast har som syfte att försvåra för Kommunen att genomföra en riktig granskning av editionsmaterialet. Att detta har varit Systemtekniks strategi redan från och med att hovrättens beslut gick dem emot torde vara uppenbart då de först den 28 februari 2017 lämnat in ett material som inte uppfyller editionsbeslutet varken till antalet exemplar eller till innehåll. Något som Systemteknik varit väl medveten om skulle avsevärt försvåra Kommunens granskning. 1.1.2 Av yttrandena är det även tydligt att Systemteknik synes mena att i de fall Systemteknik inte efterföljer beslut eller förelägganden är förklaringen att detta beror på misstag och misstolkningar, medan Kommunens och undertecknades avsikt påstås vara att medvetet förhala och sabotera processen. 1.1.3 Kommunen har haft tillgång till ett exemplar av editionsmaterialet under en period av 10 arbetsveckor (med avräkning för mellankommande semester) innan man skulle inkomma med ett yttrande över detsamma. Systemteknik gör gällande att vad undertecknade ombud och Kommunen anfört beträffande att Kommunen i kostnadsbesparande syfte inte påbörjat granskningen innan sommaren och att Kom-

2. munen endast haft fyra veckor på sig att granska editionsmaterialet inte förtjänar någon tilltro. Dessa påståenden förtjänar inga ytterligare kommentarer. 1.1.4 Under nämnda period har Kommunen framfört ett förslag om förlikning till Systemteknik. Härefter har undertecknat ombud, Johan Pellegrini, kontaktat Systemtekniks ombud Eilert Andersson för efterhörande om Systemtekniks inställning till förlikningsbudet. Det är korrekt att Eilert Andersson under denna kontakt uttryckte att han inte uppfattade Kommunens förlikningsförslag som ett uppriktigt förlikningsförsök. Samtidigt uppgav Eilert Andersson dock att han inte ville lämna ett besked beträffande Systemtekniks slutliga inställning till förlikningsbudet. Han uppgav också att han hade för avsikt att återkomma i skrift utan att ange när så skulle ske. Det fanns därmed inget skäl för Kommunen att uppfatta Systemtekniks besked som ett slutligt ställningstagande till Kommunens förlikningsförslag. Huruvida Systemteknik har uppfattat den föreslagna förlikningen som ett reellt förlikningsförslag eller inte saknar betydelse. Kommunens ambition har varit att träffa en förlikning till slutligt biläggande av tvisten med ett förlikningsförslag som Kommunen menar avspeglar det rättsliga läget i tvisten. 1.1.5 Att Kommunen under den tid man för förlikningsdiskussioner inte samtidigt lägger ned arbete i processen torde vara självklart, särskilt med anledning av de kostnader granskningen av editionsmaterialet är förenat med. Kommunen har svårt att tro att Systemteknik i en förlikning hade varit beredd att ens betala för delar av kostnader hänförliga till granskningsarbete som utförts under pågående förlikningssamtal. 1.2 Tillgång till rättvisa 1.2.1 Systemteknik synes nu mena att Kommunens agerande innebär att Systemteknik inte får tillgång till rättvisa på det sätt som stadgas i rättegångsbalken. Med anledning härav finner Kommunen skäl att bemöta detta påstående enligt följande. 1.2.2 Inledningsvis kan konstateras att Kommunen inte på något sätt kan hållas ansvarig för den tid som åtgått i tingsrätt och hovrätt för att fatta ett editionsbeslut och översända editionsmaterial, vilket torde vara huvuddelen av den tid Systemteknik menar att processen har fördröjts. Kommunen menar dessutom att om Systemteknik avser rikta kritik mot domstolarna för deras hantering av målet skall detta ske i ett annat

3. forum än detta. 1.2.3 Systemteknik har inte på något sätt agerat för att driva processen framåt, utan har i stället vid tre tillfällen begärt anstånd. Ett av dessa har skett i hovrätten och belyser på ett tydligt sätt att de påstådda negativa effekterna av tidsaspekten inte kan ha någon större betydelse för Systemteknik, se nedanstående punkt. 1.2.4 Tingsrättens beslut om edition meddelades den 10 juni 2016. Sista dagen för överklagande, dvs den 1 juli 2016, inkommer Systemteknik med ett s.k. blankt överklagande och begär två månaders anstånd med att utveckla grunderna för överklagandet. Sista dagen för anståndet utvecklar Systemteknik härefter sitt överklagande. Systemteknik har således tagit 12 veckor på sig att överklaga editionsbeslutet. Under denna tid har Systemteknik på 15 sidor endast utvecklat skälen för prövningstillstånd och huvudsakligen upprepat vad man redan anfört i tingsrätten. 1.2.5 Med beaktande av ovan anförda omständigheter att Systemteknik tagit 12 veckor på sig att på 15 sidor utveckla sitt överklagande av editionsbeslutet, att Systemteknik först den 28 februari 2017 lämnat in editionsmaterialet, att materialet då varit ofullständigt och endast i ett exemplar, och att Kommunen inte påbörjat granskningen av editionsmaterialet förrän under hösten 2017 p.g.a. att Kommunen haft som ambition att träffa en förlikning med Systemteknik i kombination med att Kommunens granskning av editionsmaterialet kommer att resultera i en inlaga om uppskattningsvis 1 000 sidor exklusive bevisbilagor är Systemtekniks påstående om att Kommunens agerande i målet medför att Systemteknik inte får tillgång till rättvisa obegripligt. 1.2.6 Härutöver har undertecknat ombud, Jonas Wahlbom, den 6 september 2017 haft ett telefonsamtal med Systemtekniks ombud Jerker Hällqvist. Under detta telefonsamtal uppgav Jerker Hällqvist att Systemtekniks kritik beträffande deni de justice inte var riktat mot Kommunen utan mot tingsrättens hantering av processen. Något som ytterligare visar på att Systemtekniks nuvarande argumentation endast är advokatyr. 1.3 Editionsplikten 1.3.1 Systemteknik gör gällande att editionsplikten är begränsad till handlingar utvisande Systemtekniks inköpskostnad, tidredovisning (egen personal och underentreprenörer) samt rabatter. Till stöd för denna

4. uppfattning citerar Systemteknik dock endast ett av de skäl tingsrätten anfört för editionsbeslutet, punkten 2.2.3 i aktbilaga 118. Denna argumentationsteknik visar på nytt att Systemtekniks syfte, trots förekomsten av ett lagakraftvunnet beslut, är att undkomma uppfyllandet av editionsplikten. Med anledning av vad Systemteknik anfört beträffande editionspliktens omfattning finns det skäl att närmare redogöra för hur tingsrätten motiverat sitt beslut. 1.3.2 Av tingsrättens bedömning framgår följande. Sidan 6 sista stycket och sidan 7 första stycket Kommunen har uppgett att bevistemat för handlingarna som omfattas av editionsyrkandet är att de avses styrka att Systemteknik tillgodogjort sig betalning för icke-utfört arbete och beräknat priset för utfört arbete, material, kostnad för underentreprenörer och övriga med entreprenadens utförande nödvändiga kostnader och avgifter i strid med parternas avtal. Tingsrätten konstaterar att de handlingar som begärs ut har en direkt koppling till påståendet om att Kommunen har en kvittningsgill motfordran på Systemteknik. Det kan därmed antas att handlingarna som yrkandet omfattar kan äga betydelse som bevis i målet. Sidan 7 andra stycket Beträffande kravet på identifikation av handlingarna konstaterar tingsrätten att det är tydligt angett vilka handlingar som efterfrågas avseende vilken faktura. Därtill framgår det av bilagorna 1-4 vad som avses med de begrepp som använts i yrkandet. Detta, i kombination med det bevistema som anförts är tillräckligt för att handlingarna ska kunna identifieras Tingsrätten anser därför att kravet på identifikation är uppfyllt 1.3.3 Vid prövning av identifikationskravet beaktar tingsrätten således dels att det är tydligt angett vilka handlingar som efterfrågas avseende vilken faktura., dels att det framgår vad som avses med de begrepp som använts i yrkandet., ock dels att dessa omständigheter i kombination med det bevistema som anförts är tillräckligt för att handlingarna ska kunna identifieras. 1.3.4 När det gäller frågan om vilka handlingar som omfattas av editionsplikten gör tingsrätten följande bedömning.

5. Sidan 7 tredje stycket Tingsrätten konstaterar att editionsplikten även omfattar handlingar som inte existerar och som kan kräva att editionssvaranden tvingas gå igenom ett omfattande material för att få fram de uppgifter som efterfrågas Beträffande yrkandet om att utfå fakturor avseende förbrukningsmaterial har Systemteknik uppgett att åtgången av förbrukningsmaterial inte finns kopplat till utgående fakturor. Tingsrätten konstaterar att det på fakturorna har upptagits en kostnad för förbrukningsmaterial. På något sätt måste Systemteknik ha kommit fram till vilken summa som ska debiteras. Systemteknik ska därför föreläggas att inkomma med underlag utvisande kostnader för förbrukningsmaterial. 1.3.5 Systemtekniks editionsplikt är således inte begränsad till vissa handlingar på det sätt som Systemteknik påstår. Inte heller är editionsplikten begränsad till redan existerande handlingar. 1.3.6 Med hänvisning till vad som ovan anförts är det uppenbart att Systemteknik medvetet försöker vilseleda tingsrätten. Tingsrättens editionsbeslut ger inte utrymme för olika tolkningar på det sätt som Systemteknik påstår. 1.3.7 Med beaktande av tingsrättens samtliga skäl för editionsbeslutet är det tydligt att Systemteknik inte har efterkommit editionsföreläggandet. Även om de underlag som editionsföreläggandet omfattar inte existerar har Systemteknik en skyldighet att ta fram de uppgifter som efterfrågats. Vidare har Systemteknik i de fall de uppgifter som efterfrågats inte kan tas fram en skyldighet att redogöra för avsaknaden av dessa uppgifter på ett tydligt och fullständigt sätt. 1.3.8 Ett tydligt exempel på att Systemteknik inte efterkommit editionsföreläggandet är de tre pärmar med fakturor avseende inköp av material som Systemteknik gett in till tingsrätten. Materialfakturorna har getts in utan någon förklaring om vad de avser eller vilka av Systemtekniks fakturor till Kommunen de är hänförliga till. I sitt yttrande, aktbilaga 118, under punkten 2.2.6 gör Systemteknik gällande att deras editionsplikt hade varit uppfylld även om Systemteknik avstått från att ge in pärmarna. Detta påstående är felaktigt. Av editionsbeslutet sidan 7 tredje stycket framgår följande. På något sätt måste Systemteknik ha kommit fram till vilken summa som ska debiteras. Systemteknik ska därför föreläggas att inkomma med underlag utvisande kostnader för förbrukningsmaterial.. Systemteknik har således trots att tingsrätten

6. uttryckligen har angett att kostnaderna för förbrukningsmaterial omfattas av editionsplikten avstått från att följa föreläggandet. Huruvida Systemteknik innehar en specifik inköpsverifikation avseende det inköpta materialet eller inte saknar betydelse för editionsplikten. 1.3.9 I denna del har Systemteknik således brustit i såväl sorteringsskyldigheten som skyldigheten att inkomma med fullständiga underlag utvisande kostnader för förbrukningsmaterial. Konsekvensen av detta är att Systemteknik inte har visat att de har haft de kostnader de fått betalt för av Kommunen. 1.3.10 Det skall vidare särskilt noteras att Systemteknik i sitt yttrande, aktbilaga 118, under punkten 2.2.6 medger att de inte efterkommit editionsföreläggandet avseende inköp av material. Det finns därmed förutsättningar för tingsrätten att förena editionsbeslutet med ett vitesföreläggande. 1.4 Föreläggande enligt 42 kap 15 rättegångsbalken 1.4.1 Systemteknik har nu vid ett flertal tillfällen underförstått eller uttryckligen framställt yrkande om att tingsrätten skall förelägga Kommunen att jämlikt 42:15 RB slutligen bestämma sin talan. Till grund härför synes Systemteknik göra gällande att det är Kommunens ansvar att ett lagakraftvunnet beslut i frågan om edition dragit ut på tiden. Åtminstone synes Systemteknik mena det då bolaget i yttrande, aktbil. 118, under punkten 2.3.1 anför Idag ca 2 ½ år efter rättegångens inledande, drygt 2 år efter att Systemteknik påtalat förhållandet samt ca 2 år efter den muntliga förberedelsen har Kommunen fortfarande inte preciserat någon bestridandegrund (undertecknades kursivering). 1.4.2 Vidare påstås att en granskning av editionsmaterialet inte skulle kunna medföra att nya omständigheter kom i dagen och tydligen inte heller bevisning eftersom yrkad stupstock hänför sig till båda. Påståendena faller på sin egen orimlighet. Kommunen kan endast i en begränsad omfattning påverka domstolarnas framdrivande av målet. Vidare är en förutsättning för att framföra konkreta rättsfakta avseende inställningen till en i editionsmaterialet ingående faktura att Kommunen efter granskning kan konstatera i vilket hänseende fakturan brister och anföra omständigheter, bevis och bevistema härför. 1.4.3 För att Systemteknik skall förstå detta lämnas nedan följande exempel

7. på hur granskningen av underlagen till en faktura tillgått och hur Kommunen avser framställa omständigheter och bevisning efter genomförd granskning. Faktura 2012774 Av Systemtekniks faktura nr 2012774, bilaga 2012774:A, och tillhörande arbetsrapport/fakturaunderlag, bilaga 2012774:B, framgår att Systemteknik har fakturerat Kommunen för 26,00 timmars arbete á 299,00 kronor, fjädermotor, dosor med dragavlastare och frakt. Sammantaget uppgår material och frakt till 6 502,00 kronor. Av faktura från El och Styr i Lerum AB, bilaga 2012774:C, framgår att El och Styr i Lerum AB har fakturerat Systemteknik för 12,00 timmars arbete á 380,00 kronor, 2 stycken fjädermotorer och 2 dosor med dragavlastningar. Sammantaget uppgår materialet till 5 072,00 kronor. På av Systemteknik upprättad handling med benämningen Tidrapport, bilaga 2012774:D, har Systemteknik angett 11,00 timmar á 299,00 kronor. Av bilaga 2012774:E framgår Kommunens inköpsorder. Systemteknik har fakturerat Kommunen för 26,00 timmar trots att det endast finns underlag för 23,00 timmar. Av handlingen med benämningen Tidrapport, bilaga 2012774:D, framgår inte vad för arbete som eventuellt har utförts eller när eventuellt arbete har utförts. Kommunen bestrider att Systemteknik har utfört det arbete som angetts i bilaga 2012774:D. Systemteknik har därför inte haft rätt till den betalning som Kommunen erlagt för arbetet. Av arbetsrapporten, bilaga 2012774:B, framgår att Systemteknik har fakturerat Kommunen för 350,00 kronor i fraktkostnad. Emellertid saknas underlag för fraktkostnaden. Vidare saknar Systemteknik enligt Styr- och regler 2010 rätt till betalning för den fraktkostnad som Systemteknik fakturerat Kommunen. Med hänsyn härtill har Systemteknik inte rätt till betalning för fraktkostnaden om 350,00 kronor. Enligt Styr- och regler 2010 har Systemteknik endast haft rätt att fakturera Kommunen för ett timarvode om 299,00 kronor. Det arbete som El och Styr i Lerum AB utfört har utgjorts av arbete som Systemtekniks personal skulle ha utfört för det överenskomna timarvodet om 299,00 kronor. Systemteknik har därför endast haft rätt att fakturera Kommunen för den av El och Styr i Lerum AB nedlagda tiden om 12,00 timmar med det i Styr- och regler 2010 överenskomna timarvodet om 299,00 kronor. Systemteknik skulle således rätteligen ha fakturerat Kommunen 3 588,00 kronor (12,00 *299,00=3 588,00) för det utförda arbetet. Eftersom Systemteknik fakturerat Kommunen med 7 774,00 kronor (26,00*299,00=7 774,00) har därmed Systemteknik i strid med Styr- och regler 2010 tillgodogjort sig ett belopp om 4 186,00 kronor (7 774,00-3 588,00=4 186,00) från Kommunen. Enligt Styr- och regler 2010 har Systemteknik endast haft rätt att fakturera Kommunen för inköpskostnad av material jämte ett påslag om 12 procent. Systemteknik skulle således rätteligen ha fakturerat Kommunen 5 680,64 kronor (5 072,00*1,12=5 680,64) utgörande El och Styr i Lerum ABs inköpskostnad för material jämte ett påslag om 12 procent. Systemteknik har därmed i strid med Styr- och regler 2010 tillgodogjort sig ett belopp om 821,36 kronor (6 502,00-5 680,64= 821,36)

8. från Kommunen. Arbetsrapporten/fakturaunderlaget, bilaga 2012774:B, saknar signatur för att arbetet är utfört. Bilaga 2012774:A-E åberopas till styrkande av att Systemteknik i strid med Styroch regler 2010 har tillgodogjort sig ett belopp om 5 007 kronor (4 186,00+ 821,36=5 007,36) från Kommunen. Bilaga 2012774:D åberopas till styrkande av att Systemteknik uppsåtligen har upprättat felaktig tidssedel. 1.4.4 För att tingsrätten skall kunna förelägga Kommunen att slutligen bestämma sin talan och uppge bevisning måste det vara påkallat med hänsyn till hur Kommunen utfört sin talan. Härmed avses att Kommunen medvetet skulle fördröjt ett avgörande i målet utan att det fanns godtagbara skäl härför dvs. om en part har ett godtagbart skäl så kan denne fördröja en process utan att en stupstock kan bli aktuell. Att framställa ett editionsyrkande som dessutom bifalles måste anses utgöra ett godtagbart skäl. Annars skulle varje framställan om edition kunna mötas med argument om onödig fördröjning, något som helt skulle urholka editionsinstitutet. 1.4.5 Högsta domstolen har i mål NJA 2006 s. 326 bl.a. prövat frågan om förutsättningarna för en stupstock avseende käranden. HD konstaterar därvid att en förberedelsetid om sex år under vilken käranden ändrat sitt yrkande fyra gånger, varvid den sista ändringen skett efter att svaranden blivit förelagd jämlikt 42:15 RB, skulle utgöra skäl för en stupstock. Av domen kan utläsas att bristerna i hur en part utför sin talan kan vara omfattande och medföra stor tidsutdräkt innan förutsättningarna ett stupstocksföreläggande är uppfyllda. 1.4.6 Redan av det ovan anförda framgår med tydlighet att Systemtekniks yrkande skall lämnas utan åtgärd och istället skall ses för vad det är, ett uppenbart försök att undkomma sin editionsskyldighet eller i vart fall effekterna av en granskning av editionsmaterialet. 1.4.7 Emellertid föreligger ytterligare omständigheter utvisande bristerna i Systemtekniks argumentation. Den första är det faktum att Systemteknik medgett att bolaget inte efterlevt editionsföreläggandet. Det saknar i sammanhanget betydelse om detta skett uppsåtligen eller inte. I aktbilaga 118, sid. 1 punkten 2.1.1 och på sid. 3 punkten 2.2.8 anges följande: Systemteknik har aldrig medvetet underlåtit att efterkomma editions-

9. föreläggandet. Så snart brist påtalats har Systemteknik utan dröjsmål vidtagit rättelse. Som Kommunen noterat är editionsmaterialet omfattande varför det är möjligt att Systemteknik underlåtit att inge handlingar (undertecknades kursivering och understrykning) 1.4.8 Att kommunen skulle föreläggas att slutligen bestämma sin talan när Systemteknik medger att man inte uppfyllt editionsföreläggandet faller på sin egen orimlighet. Vidare synes Systemteknik tro att det är Kommunens uppgift att på ett praktiskt sätt läka bristerna i Systemtekniks handlande. Så är inte fallet. Systemteknik är självt ansvarigt för att uppfylla editionsföreläggandet. För närvarande utan konsekvens om så ej sker. 1.4.9 Slutligen skall konstateras att tingsrätten redan gjort bedömningen att Kommunen lämnat ett svaromål som uppfyller rättegångsbalkens regler eftersom tingsrätten aldrig har förelagt Kommunen att utveckla sin talan. Det enda Kommunen förelagts i relation till sin talan är att precisera grunderna för densamma, vilket har skett, samt att yttra sig över editionsmaterialet, vilket har skett till del. 1.5 Sammanfattning 1.5.1 Med hänvisning till vad som anförts i detta yttrande är det uppenbart att det helt saknas grund för att förelägga Kommunen om att slutligen bestämma sin talan i enlighet med 42 kap. 15 rättegångsbalken. Vidare kan det konstateras att det vid en närmare granskning av Systemtekniks yttranden blir tydligt att Systemteknik endast beskriver delar av händelseförloppet till stöd för sina argument för påståendet om att Kommunen medvetet skulle vilja fördröja handläggningen av målet och medvetet bortser från sitt eget agerande, vilket i och för sig är den enda förutsättningen för trovärdigheten av deras argumentation. Vid beaktande av hela händelseförloppet är det dock tydligt att så inte är fallet. Vidare är det uppenbart att Systemtekniks enda syfte är att förmå tingsrätten att meddela ett s.k. stupstocksföreläggande mot Kommunen, vilket skulle omöjliggöra för Kommunen att anföra och styrka omständigheter som är helt avgörande för Kommunens talan. Den enda förklaringen till Systemtekniks agerande i aktuell fråga synes vara att såväl Systemtekniks som dess företrädares trovärdighet

10. kan komma att ifrågasättas med stöd av resultatet av Kommunens granskning. Göteborg den 11 december 2017 Johan Pellegrini Jonas Wahlbom