Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist

Relevanta dokument
Exempel på reparationsinjektering. Swedcold Peter Wilén

Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll. Håkan Stille SwedCOLD

Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar

Applikation och provning av injekteringsbruk

Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele. Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales

Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

PM GK3 E SYNPUNKTER PÅ HANDLING RITNINGAR 19 JUNI 2018 TRAFIKVERKET VÄSTLÄNKEN ETAPP E04, HAGA KAI PALMQVIST

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Undersökningsmetoder, geofysik.

VIFORSEN Erfarenhet fångdamm

F9, Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar och grundvattensänkning i jord Reviderad Stockholms Framtida Avloppsrening

PM Bedömd påverkan på sjön Skiren till följd av dränering till tunnel. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken

2013:26. Degradering av berg, förstärkningar och injektering i tunnlar. Författare: Ingvar Bogdanoff

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

PM BERGTEKNI K, AL TERN A TI V 1 B

Reparationsinjektering i Fyllningsdammar

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Ett grundligt grundarbete. hur vi arbetar. Och varför.

Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?

GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR

Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren


Injektering i teori och praktik Fördelning av bergmassans hydrauliska egenskaper, bergmassans respons vid injektering och inläckage i tunnlar.

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER FÖR INJEKTERING OCH INTRÄNGNING AV BRUK Fundamentals around grouting and penetration of grout

Produkter för betongrenovering och vattentätning VATTENTÄTNING. Injekteringshartser polyuretan och akryl

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

R Injekteringen av TASS-tunneln. Delresultat t o m september Johan Funehag, Chalmers tekniska högskola.

Bergförankring, stångsystem

Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING

Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

ID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012

Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt. Kraftindustrins Betongdag. Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH

- Långa borrhål, >200 m borras och injekteras etappvis

Produkter för betongrenovering och vattentätning VATTENTÄTNING. Injektering av sprickor i betong

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet

WSP DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro

Utbildningsplan. Berginjektering inom Trafikverket

Fuktupptagning och frostbeständighet

RD-pålvägg i Trondheim. StålpåleDag 2011 Stockholm

Skomakarudden Bovallstrand. PM Bergteknisk besiktning Uppdragsnummer: Upprättad av: Björn Sandström Granskad av: Magnus Lundgren

En fältstudie av dropptätning i två större järnvägstunnlar. Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad

GK3-granskning Tätning E05 Korsvägen Skede Förfrågningsunderlag

EFTERINJEKTERING - SAMMANSTÄLLNING OCH KOMPLETTERANDE ANALYS FÖR EFTERINJEKTERINGSARBETEN I HALLANDSÅS OCH NYGÅRDSTUNNELN

Godkänt av Godkänt datum Version. Karl Persson _

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Betongkonstruktioner - lnjektering av foderrör för spännkablar - Utförande

11.3 Ledningsnätet inklusive Tunnel

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Reparationer av betongkonstruktioner

Effektivt byggande med sprutbetong

Agenda Introduktion & Bakgrund Hur strukturera grunddata i MC? Lösningsförslag i MasterConcept. Objekt, Material, Resurs etc.

DAMMSÄKERHET Fillerbruk för reparationsinjektering av fyllningsdammar

Dammkonstruktioner. Dammkonstruktion. Block I Grundläggande fakta Dammkonstruktioner Åke Nilsson. 1. Typer

RAPPORT SJÖDALSBACKEN BERGRUM - FÖRSTUDIE [Sweco civil AB] [Carl Johan Gårdinger] Sweco

VADSTENA KLOSTERKYRKA REPARATION AV STRÄVPELARE Teknisk slutdokumentation av 2018 års utvecklingsarbete Krister Berggren

Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige

Älvsborg 68:5 - Geo-, bergoch markmiljöutredning för detaljplan

Bergteknisk PM - Utredning av grundläggning för flerbostadshus Kallfors höjder Järna, Södertälje kommun

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Jag skall försöka hinna med och redogöra för följande punkter: Är det någon ekonomi med att använda sig av konceptet.

Mjölkeröd 1:1, Tanumshede

BERGMEKANIKDAGEN 20 MARS

ÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN. Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning. Skanska Sverige AB Skanska Teknik Geoteknik och Infra

GK3-granskning Tätning E05 Korsvägen Skede Förfrågningsunderlag

Fuktmätning i högpresterande

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel K Skadekatalog för cementbunda lager

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund

Partille, Bostäder vid Mimersvägen Geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Kvarnholmsvägen, Nacka, restaurering av granitmurar Åtgärdsprogram Förfrågningsunderlag

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt


Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

HYDROGEOLOGI OCH GRUNDLÄGGNING

Lettens regleringsmagasin

Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig.

En analys av rapporterna från GK3-granskningen av bygghandlingarna till Västlänkens entreprenader Haga och Korsvägen avseende teknikområde Tätning

Förbifart Stockholm. Att presentera det man vet och det man bedömer i samma 3D-yta. David Sandegård Teknisk specialist BIM Förbifart Stockholm

Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar

Stenungsund, Strandnorum 7:1 Bergteknisk undersökning

Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK FITTJA C

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

INJEKTERING TILLÄMPNING AV INJEKTERINGSFORSKNING I FÄLT

E 4 Förbifart Stockholm

Kårevik, Tjörn Småhusområde Geoteknisk Utredning PM Planeringsunderlag

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

PM/Geoteknik - Projekteringsunderlag

Detaljplan för bostäder vid Valebergsvägen, V Lindås, Göteborgs Stad

Transkript:

Injekteringsskärmar Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist 2017-10-10

Agenda Varför injektering? Förundersökning Typer av injektering Fyllningsdammar Betongdammar Arbetsgång Injekteringsmetoder Cementbruk Beständighet

Varför injektera berget under dammar? Tätning av undergrunden: Minska upptryck stabilitet. Minska läckage. Minska risken för kontakterosion. Minska risken för sättningar. Förstärkning: Förbättra bergets bärighet. Minska risken för sättningar.

Förundersökning av berggrunden Ju större dammbyggnad ju noggrannare förundersökningar behövs. Kan anpassa injekteringsarbetet efter verkliga förhållanden. Kartering av bergytor. Dokumentation av sprickor och svaghetszoner. Undersökningsborrning. Kärnborrhål: c/c 30-50 m, hammarborrhål efter behov. Till minst det djup som kommer att injekteras. Vattenförlustmätningar för att bestämma bergets vattengenomsläpplighet. Berget anses vara tätt om den hydrauliska konduktiviteten är < 10-7 m/s.

Arbetsgång vid injekteringsarbeten Förundersökning. Rensning och rengöring. Förtätning av bergytor. Hålriktning och borrning. Bergbedömning vid borrning. Vattentryckning öppna och spola ur. Vattenförlustmätning. Injektering (hålavstånd, tryck, bruk). Vattenförlustmätning i kontrollhål.

Vanliga typer av injektering vid dammar Skärminjektering: Ofta en hålrad till fullt djup. Ibland två. Utförs för att reducera läckage, erosion & upptryck. Samverkar med dräneringen. Utbredd injektering: Utförs för att ytberget i regel är sprickigare och otätare än djupare beläget berg. Lägre injekteringstryck ger sämre effekt. Vattentrycket som störst vid bergytan, varför täthetskravet är som störst.

Betongdammar Injekteringsskärmen brukar vanligtvis placeras nära uppströmssidan. Djuprad ned till ¼ - ½ höjd. Kombineras med dränering direkt nedströms skärmen för att åstadkomma minsta möjliga upptryck under dammen. Ibland injekterades berget efter att betongkonstruktionerna gjutits. Dessa förseglade ytan under injekteringen.

Jord- och stenfyllningsdammar Injekteringsskärmen placeras normalt sett under tätkärnans centrala parti. Ibland anordnas särskild dränering nedströms om skärmen. Vid grundläggning på befintligt marklager kräver övergången mellan berg och marklager särskild uppmärksamhet.

Injekteringsmetoder Injektering till fullt djup. Berget inte alltför otätt och liknande sprickvidder. I övrigt ger metoden otillfredsställande resultat. Injektering i våningar nerifrån och upp. Vid tätning/förstärkning av sprickigt berg. Praktiskt svårt att utföra. Injektering i våningar uppifrån och ned. Borrning och injektering sker växelvis. De sämsta bergspartierna injekteras flera gånger.

Injekteringsbruk Minsta sprickvidd som kan injekteras är 3x cementets största kornstorlek. Gammal tumregel angav sprickvidden 0,3 mm. Bäst resultat gav finmalet snabbcement och slaggcement (Vulkancement). Standardcement användes i undantagsfall. Injekteringsbrukets vattencementtal (vct) varierades kraftigt: 5-10 för tunna blandningar och 0,3-0,5 för tjocka blandningar. Tillsatsmedel användes för att modifiera injekteringsbrukets egenskaper. Bentonit användes för att reducera separationsbenägenheten. Injekteringsbruk känsligt för urlakning och nedbrytning!

Urlakning av injekteringsbruk Cement består av: Ca, Si, Fe, Al, Mg, S, Na, K. Injekteringsbruk är cement + vatten. Genomströmmande vatten lakar ut cementets kalk. Porositeten ökar och således läckaget och nedbrytningen.

Injekteringsskärmens beständighet Mjukt vatten och sulfatföreningar kan bryta ned injekteringsbruket. Vilken är den tekniska livslängden för en injekteringsskärm? Flera exempel i Sverige där tätkärnan i fyllningsdammarna skadats till följd av misstänkt och konstaterad nedbrytning av injekteringsskärmen. Tidigare genomförda studier har antytt att injekteringsskärmar behöver återinjekteras med visst intervall. Hur avgöra detta intervall?

Tillkännagivande 1 Nominerad till Årets betongforskare av tidskriften Betong. Avhandlingen Frostinduced deterioration of concrete in hydraulic structures. Röstning på www.betong.se