fm% Beslut Dnr 43-2014:7687 Dals-Eds kommun fokusnamnden@dalsed.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Dals-Eds kommun Box 2320, 40315 Göteborg
2 (12) Tillsyn av sko fcgmen gymnasieskola i Dals- Eds kommun har genomfört tillsyn av Dals-Eds kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Eftersom gymnasieskolans elevantal på de nationella programmen i Dals-Eds kommun är så lågt är de uppgifter som redovisas i den nationella uppföljningsstatistiken mycket begränsade. Data saknas exempelvis för hur hög andel av eleverna som avslutade sin utbildning med gymnasieexamen år 2014. Dock framgår att den genomsnittliga betygspoängen för eleverna som avslutade sin utbildning vid skolan våren 2014 var 11,4 vilket kan jämföras med riket i övrigt där motsvarande värde var 14,0. För introduktionsprogrammen finns ingen nationellt sammanställd statistik över kunskapsresultaten. Av kommunens egen redovisning framgår att omkring hälften av eleverna på de nationella programmen fick examensbevis efter avslutad utbildning. Några kunskapsresultat avseende introduktionsprogrammen redovisas inte av kommunen.
3(12) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1 Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna - e:, er,ancle 2015-09-30 Föreläggan 2015-09-30 s bedömningar följer längre fram i detta beslut Sammanfattande bedömning Vid tillsynen framkommer att Dals-Eds kommuns arbete med uppföljning och utveckling av gymnasieskolan har brister. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat är helt begränsade till de nationella programmen vilket innebär att utbildningen på introduktionsprogrammen inte följs upp, trots att denna elevgrupp uppgår till mer än en tredjedel av gymnasieeleverna i kommunen. Detta innebär att kommunen saknar ett viktigt underlag till det systematiska kvalitetsarbetet och därför begränsas i sin möjlighet att fatta adekvata beslut om resursfördelning, kompetensutvecklingsinsatser och andra åtgärder för att förbättra resultaten. Tillsynen visar också att det finns vissa brister avseende förutsättningarna att bedriva utbildning i enlighet med författningarna. Det saknas för eleverna tillgång till en elevhälsa med samtliga kompetenser som arbetar förebyggande och hälsofrämjande och även stödjer elevernas utveckling. Eleverna ges inte heller studiehandledning på modersmålet i enlighet med författningarnas krav.
4(12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Dals- Eds kommun att senast den 30 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Dals-Eds kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgy 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt.
eslut 5 (12) Huvudmannen ska se till att det i elevhälsan för gymnasieskolan finns tillgång till skolsköterska så att elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Huvudmannen ska se till att alla elever som har behov av det får studiehandledning på sitt modersmål. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasieskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare framgår det av gymnasieförordningen att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Av den redogörelse som huvudmannen skickat till framgår att det i Dals-Eds kommun finns två elevhälsoteam, ett för verksamhet i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och grundsärskolan och ett för förskoleklassen och grundskolan. Sammanlagt omfattar elevhälsoresursen, enligt denna redogörelse, två skolsköterskor, två kuratorer och tre specialpedagoger samt tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Dock framgår av tillsynen att den skolsköterska som tidigare var knuten till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan avslutat sin anställning. Istället är det den skolsköterska som annars ansvarar för förskoleklassens och grundskolans elever som också ska fullgöra uppdraget som skolsköterska i gymnasie- och gymnasiesärskolan. Detta sker på en liten del av skolsköterskans tjänst. Enligt såväl rektorer som företrädare för nämnden är denna organisation tillfällig. Rektorn för gymnasieskolans nationella program uttrycker att skolsköterskeresursen täcker behoven hos eleverna, om inget oväntat inträffar. Rektorn som ansvarar för verksamheten på gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen uttrycker dock att tillgången till skolsköterska är otillräcklig. Rektorerna uppger vidare att varken skolsköterskan eller psykologen deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, till det räcker inte resursen som finns, enligt rektorerna. Inom ramen för gymnasieutbildningen i Dals-Eds kommun erbjuds språkintroduktion. Detta är det största introduktionsprogrammet i kommunen, med sammanlagt 23 elever, som framförallt är nyanlända, ensamkommande flyktingbarn, enligt rektorn för den verksamheten. Av den redovisning som huvudmannen inkommit med inför tillsynen framgår att ingen elev i
6(12) gymnasieskolan i Dals-Eds kommun har fått studiehandledning på modersmålet under det senaste året. Företrädare för Fokusnämnden uppger i intervju att behov av studiehandledning på modersmålet är ett relativt nytt fenomen i kommunen. Nämndens företrädare säger att de inte känner till att någon elev skulle ha fått sådan studiehandledning, men uttrycker att det troligen finns ett behov hos eleverna då flera är nyanlända från exempelvis Somalia och Syrien. Rektorerna för gymnasieskolan uppger att det finns elever i kommunen som erbjudits modersmålsundervisning och studiehandledning i språken tigrinja och arabiska på distans via videolänk, men att ingen elev velat ha detta. Däremot har inte rektorerna fattat beslut om att ge särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet på något språk. Rektorn för språkintroduktion ger uttryck för att han inte vet om det finns elever i behov av studiehandledning, men att det är möjligt. Det finns inga lärare i verksamheten som kan ge eleverna studiehandledning, uppger rektorn. Utredningen visar sammanfattningsvis att huvudmannen inte har sett till att eleverna vid gymnasieskolan har tillgång till en elevhälsa som motsvarar kraven i författningarna. Detta eftersom tillgången till skolsköterska inte täcker de behov som finns. Vidare deltar inte samtliga kompetenser, i detta fall skolsköterska och psykolog, i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet för att stödja elevernas utveckling mot målen. Vidare visar utredningen huvudmannen inte säkerställt att elevernas behov av studiehandledning på modersmålet tillgodosets. vill påpeka att studiehandledning på modersmålet är ett särskilt stöd som rektorn beslutar om och som huvudmannen är skyldig att tillgodose, oavsett hur många elever det finns i det aktuella språket i kommunen om eleven behöver det. Då eleverna inte ges detta stöd finns det risk att deras förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt begränsas. Motivering till föreläggande som ingripande Dals-Eds kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Dals-Eds kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att
7(12) säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Dals-Eds kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder
Beshat 8 (12) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultat inom gymnasieskolan och dokumentera denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga åtgärder för att utveckla verksamheten i gymnasieskolan samt dokumentera de beslutade åtgärderna. Huvudmannens kvalitetsarbete ska vara inriktat så att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Huvudmannen ska planera för genomförandet av åtgärder att utveckla utbildningen och sedan genomföra de planerade åtgärderna. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen på huvudmannanivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella mål som finns för utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Av den redovisning som kommunen inkommit med inför tillsynen framgår att gymnasieskolan, precis som annan verksamhet i kommunen följs upp i ett gemensamt databeserat system. Det systematiska kvalitetsarbetet i Dals-Eds utbildningsväsende sammanfattas i dokumentet "Årsbokslut nämnd 2014, Fokusnämnden" som tagit del av i samband med tillsynen. Av detta dokument framgår bland annat att det finns fem övergripande kommunala mål som Fokusnämnden brutit ned till ett antal mål för nämnden. Det finns också fem nationella mål som rör skolverksamheten, som Fokusnämnden brutit ned i ett antal utvecklingsområden. Årsbokslutet innehåller en kortfattad beskrivning av innehållet i verksamheten och olika aktiviteter som genomförts under det gångna året. Vidare redogör man för det ekonomiska utfallet. När det gäller kunskapsresultat för gymnasieskolan nämns andelen elever som efter fyra års studier lämnar gymnasieskolan med slutbetyg år 2012 och 2013. Däremot beskrivs inga övriga kunskapsresultat. Företrädare för Fokus-nämnden uppger i intervju att de är medvetna om att resultaten för gymnasieskolans nationella program var låga under föregående
9(12) år och uttrycker att de är bekymrade över detta. När det gäller resultaten i introduktionsprogrammen uppger nämndens företrädare att de endast följt upp antal elever inom denna verksamhet och vilka resurser de behöver, men inte kunskapsresultaten. Värdegrundsarbetet följs, enligt kommunens redovisning, upp genom en årlig elevenkät som genomförs med samtliga elever i kommunens skolväsende och som tar upp frågor om trivsel och studiero. Rektorerna för gymnasieskolan uppger i intervju att de har möten med företrädare för nämnden flera gånger per år. Bland annat i samband med en årlig "måldag" där de går igenom de kommunala målen och planerar för året. Det förekommer också att rektorerna kallas till nämnd för att redovisa resultatet av elev- och föräldraenkäter, ekonomiska utfall eller antagningssiffror. Däremot, uppger rektorerna, saknar de mer detaljerade frågor om exempelvis kunskapsresultaten ifrån nämnden. Det är det ekonomiska utfallet som stått i centrum. De talar inte heller om de nationella målen på den årliga måldagen. När det gäller de satsningar som gjorts inom kommunen, exempelvis det kommunövergripande matematiklyftet, bygger det inte på en analys av resultaten inom gymnasieskolan, uppger rektorerna vidare. I gymnasiet har resultaten i matematik inte försämrats, utan blivit bättre, uppger rektorerna. När det gäller introduktionsprogrammen framgår det av intervju med rektorerna att det inte finns någon samlad uppföljning av kunskapsresultaten. Det finns inte heller några mål för introduktionsprogrammen som formulerats av huvudmannen, uppger rektorerna. Vid intervju med förvaltningschefen bekräftas att det ifrån huvudmannahåll saknats uppföljning av kunskapsresultaten i introduktionsprogrammen. Förvaltningschefen uppger dock att kommunen bygger upp resultatmål och nyckeltal för den verksamheten inför kommande uppföljningar. När det gäller övriga gymnasieskolan uppger förvaltningschefen att det framförallt är de samlade betygsresultaten som följs upp på en övergripande nivå. Det var mycket få elever som lämnade utbildningen i gymnasieskolan föregående år, vilket innebar att uppföljningen nästan blev individuell. Förvaltningschefen beskriver vidare att det var många av eleverna som lämnade skolan utan gymnasieexamen och att förstelärarna i kommunen gavs i uppdrag att utreda vad resultaten berodde på. Dock finns inget skriftligt dokumenterat, bara muntliga analyser och åtgärder, enligt förvaltningschefen. Utredningen visar att den uppföljning av resultat som sker för gymnasieskolan i Dals-Eds kommun inte primärt utgår ifrån de nationella målen för
10 (12) utbildningen. I stället är det kommunens lokala mål för verksamheten som står i fokus i kvalitetsarbetet. Uppföljningen av kunskapsresultat är för begränsad, vilket innebär att de åtgärder som planeras för att utveckla verksamheten i alltför liten utsträckning bygger på en kvalificerad analys av gymnasieskolans resultat. Vidare framgår det av tillsynen att det saknas dokumenterad uppföljning av kunskapsresultaten på introduktionsprogrammen, trots att denna verksamhet samlar en stor elevgrupp. Detta innebär att huvudmannen också saknar möjlighet till välgrundade beslut om åtgärder för att utveckla utbildningen i fråga. Motivering till föreläggande som ingripande Dals-Eds kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Dals-Eds kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar --66/(A1mmt, Hans Larson Beslutsfattare Frida Eek Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om skolformen gymnasieskola i Dals-Eds kommun
11(12) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymn.asiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgif ter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
12 (12) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skokormen gymnasieskola i Dals-Eds kommun Den nämnd i Dals-Eds kommun som fullgör kommunens uppgifter som avser gymnasieskolan är Fokusnämnden. Fokusförvaltningen i kommunen verkställer Fokusnämndens beslut. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. I Dals-Eds kommun finns en gymnasieskola, Utsikten. Skolan består av två skolenheter. Den ena erbjuder utbildning på hotell- och turismprogrammet och programinriktat individuellt val. Den andra skolenheten erbjuder utbildning på samhällsvetenskapsprogrammet för elever med diagnoser inom autismspektrum, på introduktionsprogrammen, språkintroduktion och individuellt alternativ liksom på gymnasiesärskolan. Skolenheterna leds av varsin rektor. Sammanlagt har den del av skolan som utgör gymnasieutbildning, enligt huvudmannens redovisning, 79 elever vid tidpunkten för tillsynen. Av dessa fick 51 sin utbildning på nationella gymnasieprogram och 28 på introduktionsprogram, varav de flesta på språkintroduktion. Dals-Eds kommun är med i kommunalförbundet Fyrbodal, där 14 kommuner i västra Sverige samverkar, bland annat beträffande gymnasieutbildning. Gymnasieungdomarna i Dals-Eds kommun kan fritt välja utbildning inom samverkansområdet. Kommunerna som ingår i detta är Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg.