EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.9.2013 A7-0289/2013 *** REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (05859/2013 C7-0113/2013 2012/0332(NLE)) Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Föredragande: Edit Bauer RR\1004117.doc PE513.036v02-00 Förenade i mångfalden
PR_NLE-AP_art90 Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) PE513.036v02-00 2/11 RR\1004117.doc
INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...6 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR...8 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET...11 RR\1004117.doc 3/11 PE513.036v02-00
PE513.036v02-00 4/11 RR\1004117.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (05859/2013 C7-0113/2013 2012/0332(NLE)) (Godkännande) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av utkastet till rådets beslut (05859/2013), med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (05860/2013), med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 79.3 samt artikel 218.6 andra stycket a, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0113/2013), med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen, med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0289/2013). 1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Armenien. RR\1004117.doc 5/11 PE513.036v02-00
MOTIVERING Enligt fördraget om Europeiska unionen ska unionens åtgärder i internationella sammanhang [ ] utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen. För att leva upp till detta åtagande bör unionen utveckla och bygga partnerskap med tredjeländer och framför allt satsa på att utvidga området med demokrati, rättsstatliga principer och goda styrelseformer. Efter utvidgningarna 2004 och 2007 ändrades EU:s yttre gränser, vilket skapade ett tydligt behov av att stärka förbindelserna med EU:s nya grannar. En mycket viktig roll i detta sammanhang har partnerskaps- och samarbetsavtalen, som redan före de nämnda utvidgningarna reglerade de ömsesidiga förbindelserna mellan EU och vissa tredjeländer. EU har sedan slutet av 1990-talet ingått tio partnerskaps- och samarbetsavtal, bland annat ett med Armenien. Det avtalet, som trädde i kraft den 31 maj 1999, tillhandahåller en ram för samarbete inom en rad områden, bland annat en artikel (nr 72) om olaglig invandring, där det fastställs att båda parterna är överens om att samarbeta för att förhindra och övervaka olaglig invandring, och för att återta de av sina medborgare som uppehåller sig olagligt på den andra partens territorium. Den europeiska grannskapspolitikens tillkomst var en tydlig signal för de nya grannländerna, även Sydkaukasien, som nu låg mycket närmare än före utvidgningen. Inlemmandet av Armenien, Azerbajdzjan och Georgien i den europeiska grannskapspolitiken innebar också att partnerländerna är beredda att fördjupa sitt samarbete inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalen. Den europeiska grannskapspolitikens nya handlingsplan för Armenien medförde nya utsikter för partnerskap och ledde till att det skapades en dialog i frågor som rör människors rörlighet, bl.a. när det gäller politiken för återtagande och visering. Målsättningen i det skedet var dock endast att utbyta information om viseringsfrågor, eftersom mycket arbete måste genomföras för att anpassa förfarandena till EU:s standarder. Det östliga partnerskapet ses som ett viktigt steg och ger en speciell dimension till den europeiska grannskapspolitiken. Målsättningen för detta nya system är att påskynda ytterligare ekonomisk och politisk integration mellan EU och Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Den 19 december 2011 bemyndigade rådet formellt kommissionen att förhandla fram ett återtagandeavtal mellan Europeiska unionen och Armenien, vilket slutligen undertecknades den 19 april 2013, men det krävs ett godkännande från Europaparlamentet innan avtalet kan träda i kraft. EU har redan ingått återtagandeavtal med nio länder utanför EU. När det gäller länderna i Sydkaukasien har ett sådant avtal hittills ingåtts enbart med Georgien, men det har redan inletts förhandlingar med Azerbajdzjan. I den gemensamma förklaring om ett partnerskap för rörlighet som ingicks mellan EU och Armenien den 27 oktober 2011 har parterna beslutat att införa ett partnerskap för rörlighet som bygger på ömsesidighet, i syfte att bättre hantera laglig migration och arbetskraftsmigration, bl.a. cirkulär och tillfällig migration. Föredraganden är, precis som kommissionen och rådet, övertygad om att Armenien efter flera förhandlingsrundor nu är redo att ingå detta avtal. PE513.036v02-00 6/11 RR\1004117.doc
För att balansera avtalet om förenklade viseringsförfaranden behövs även effektiva åtgärder för att förhindra och kontrollera olagliga migrationsströmmar. Redan i partnerskaps- och samarbetsavtalet finns en artikel som behandlar återtaganden, enligt vilken båda parter har gått med på att återta de av sina medborgare som uppehåller sig olagligt på den andra partens territorium. Syftet med det nyligen framförhandlade återtagandeavtalet är att fastställa snabba och fungerande förfaranden som bygger på ömsesidighet för identifiering och återsändande av dessa personer under säkra och ordnade former. Ingående av avtalen för återtagande och viseringsliberalisering är ett mycket viktigt steg mot ömsesidiga relationer mellan Armenien och EU. Ytterligare integration är dock nödvändig. I sin resolution av den 20 maj 2010 om behovet av en EU-strategi för Sydkaukasien uppmanade parlamentet EU att vara mer aktivt i Sydkaukasien. Nyligen har parterna förhandlat om en annan, djupare integrationsnivå i form av ett associeringsavtal. Härigenom kommer samarbetet mellan Armenien och EU att stärkas. När det gäller ingåendet av återtagandeavtalet intar föredraganden följande ståndpunkt: Föredraganden välkomnar och godkänner ingåendet av avtalet, vilket framför allt kommer att underlätta medborgarnas rörlighet, som är en förutsättning för mellanfolkliga kontakter. Föredraganden uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av de båda avtalen för att kartlägga möjliga betungande bestämmelser som bör rättas för att man fullt ut ska tillvarata fördelarna med det förenklade viseringssystemet. Föredraganden uppmanar kommissionen att stärka insatserna för att förhandla fram ett ingående av samma avtal med Azerbajdzjan, som det sista landet i Sydkaukasien. Dessutom uppmanar föredraganden rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att genomgående under förhandlingarna betona rekommendationerna i parlamentets resolution av den 18 april 2012 om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Armenien. RR\1004117.doc 7/11 PE513.036v02-00
27.6.2013 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor över utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (05859/2013 C7-0113/2013 2012/0332(NLE)) Föredragande: Tomasz Piotr Poręba KORTFATTAD MOTIVERING I sitt meddelande av den 4 december 2006 1 om ett stärkande av den europeiska grannskapspolitiken rekommenderade kommissionen att förhandlingar om återtagande och viseringslättnad skulle inledas med grannskapsländerna. Enligt den gemensamma inställning till utvecklingen av EU:s politik för viseringslättnader som medlemsstaterna enades om i Coreper i december 2005 skulle ett avtal om viseringslättnader i princip inte ingås utan ett föregående återtagandeavtal. I den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009, som upprättade det östliga partnerskapet, betonas vikten av att främja medborgarnas rörlighet under säkra omständigheter genom avtal om viseringslättnad och återtagandeavtal. Liberalisering av viseringsbestämmelserna lades där fram som ett långsiktigt mål som måste åtföljas av en förbättring av säkerhetsförhållandena för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration. Vid toppmötet i Warszawa i september 2011 bekräftades dessa mål, med särskild betoning på att vidare samarbete och samordning bör omfatta förebyggande och bekämpning av olaglig migration, främja säker och väl hanterad migration och rörlighet samt ha integrerad gränsförvaltning som ett mål. Det föreslagna beslutet beaktar och avspeglar den befintliga ramen för samarbete med Armenien, i synnerhet partnerskaps- och samarbetsavtalet, som trädde i kraft 1999, EU:s och Armeniens handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken, som antogs i november 2006, förklaringarna från toppmötet om det östliga partnerskapet samt de pågående förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Armenien. 1 COM(2006)0726. PE513.036v02-00 8/11 RR\1004117.doc
Det formella bemyndigandet för förhandlingar om ett återtagandeavtal med Armenien antogs den 19 december 2011. Förhandlingarna inleddes i februari 2012, och avtalstexten paraferades den 18 oktober 2012. Det föreslagna beslutet om ingående av avtal innehåller standardinslag som ingår i återtagandeavtalen mellan EU och tredjeländer. Återtagandeskyldigheterna är helt ömsesidiga och omfattar såväl egna medborgare som tredjelandsmedborgare och statslösa samt skapar förutsättningar för skyldigheten att återta de sistnämnda. Avtalet innefattar en metod för dess praktiska tillämpning, inklusive upprättande av en gemensam kommitté för återtagande samt villkor för skyndsam handläggning, kostnadsklausuler, uppgiftsskydd och förhållningssätt till övriga internationella skyldigheter. Avtalet är tillämpligt på Armeniens och EU:s territorier, med undantag för Irland, Danmark och Förenade kungariket. Avtalet innehåller en klausul som bekräftar att avtalet ska tillämpas så att man kan sörja för respekten för de mänskliga rättigheterna samt för parternas skyldigheter och ansvar som följer av de relevanta internationella instrument som är tillämpliga på dem. Armenien har ratificerat ett antal relevanta internationella konventioner, inklusive Genèvekonventionen från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning och 1967 års protokoll. Landet är medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Armenien är ett partnerland i det östliga partnerskapet, som bygger på uppslutning kring principerna om internationell rätt och grundläggande värden, inklusive respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Dessutom inleddes förhandlingar om ett nytt och förbättrat associeringsavtal mellan EU och Armenien den 15 juli 2010. Vidare påbörjades en människorättsdialog mellan EU och Armenien i december 2009, och hittills har fyra rundor hållits. Mot bakgrund av det ovanstående anser föredraganden att villkoren i Armenien är tillräckligt goda för att säkerställa att rättigheterna för de personer som avtalet avser respekteras. Återtagandeavtalet bör slutas inom rimlig tid och träda i kraft samtidigt som avtalet om viseringslättnad, eftersom de båda avtalen är sammankopplade. ****** Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande. RR\1004117.doc 9/11 PE513.036v02-00
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande 27.6.2013 Slutomröstning: resultat +: : 0: 28 1 1 Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) Bastiaan Belder, Michael Gahler, Ana Gomes, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Alexander Graf Lambsdorff, Marusya Lyubcheva, Ria Oomen- Ruijten, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Marek Siwiec, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Boris Zala Antonio López-Istúriz White, Marietje Schaake, Traian Ungureanu, Ivo Vajgl, Janusz Władysław Zemke Leonidas Donskis, Danuta Jazłowiecka, Gabriel Mato Adrover PE513.036v02-00 10/11 RR\1004117.doc
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande 18.9.2013 Slutomröstning: resultat +: : 0: 38 8 1 Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) Jan Philipp Albrecht, Roberta Angelilli, Edit Bauer, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Salvatore Caronna, Philip Claeys, Carlos Coelho, Ioan Enciu, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Sophia in t Veld, Lívia Járóka, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Svetoslav Hristov Malinov, Clemente Mastella, Véronique Mathieu Houillon, Claude Moraes, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Rui Tavares, Nils Torvalds, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Tatjana Ždanoka, Auke Zijlstra Alexander Alvaro, Cornelis de Jong, Marian-Jean Marinescu, Salvador Sedó i Alabart, Janusz Wojciechowski Nuno Teixeira RR\1004117.doc 11/11 PE513.036v02-00