PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 2016

PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL STOCKHOLM VATTEN AB Plockanalys Stockholm Vatten UPPDRAGSNUMMER 1157820000 MILJÖ STADSPLAN & KOMMUNALTEKN SWECO ENVIRONMENT AB THERESE SILFVERDUK SARA THORÉN MARI CHMIELEWSKI KVALITETSGRANSKAD TOVE JUHL ANDERSEN

Sammanfattning Sweco har av Stockholm Vatten AB fått i uppdrag att under hösten planera, utföra, utvärdera och redovisa plockanalys av utsorterat matavfall och restavfall. Syftet med plockanalysen är att utreda vilka mängder avfall hushållen genererar och vilken sammansättning det analyserade avfallet har, samt bestämma utsorteringsgraden av matavfall. Utöver detta är syftet att göra jämförelser med tidigare års plockanalyser och utifrån detta analysera eventuella trender. Allt avfall som har ingått i års plockanalys kommer från bostadshushåll och har endast inhämtats från insamling med kärl där samtliga hushåll har tillgång till matavfallsinsamling. Avfallet samlades in från tre separata områden: två områden med flerfamiljshushåll och ett område med villor. I stort sett var dessa samma områden som ingick i 2015 års plockanalys, med undantag att ett område med flerfamiljshus i innerstaden tillkommit. Jämförelser med tidigare plockanalyser har gjorts i den mån det var möjligt. Plockanalysen har i huvudsak genomförts enligt Avfall Sveriges Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl- och säckavfall (Rapport U2013:11). Resultatet visar att trots möjligheten till matavfallsinsamling, utgörs 33 % av vikten för restavfall från villor och flerfamiljshus av biologiskt behandlingsbart avfall. Samma siffra var 32 % för 2015. Andelen förpackningar och tidningar i restavfallet som skulle kunna återvinnas uppgår till 31 % att jämföra med år 2015 då det uppgick till 34 %. Andelen farligt avfall och elavfall uppgick till 0,3 %. Renheten i det utsorterade matavfallet är hög och bestod till 98 % av matavfall inklusive papperspåsar. På grund av att materialet var för blött kunde inte fraktionen onödigt matavfall beräknas och därför saknas den jämförelsen med tidigare år. Nyckeltal för hushållens rest- och matavfall räknades ut och totalt ger villahushållen upphov till 10,14 kg rest- och matavfall per hushåll och vecka. Motsvarande mängd var för flerfamiljshus 6,70 kg i ytterstaden respektive 5,61 kg i innerstaden. Utsorteringsgraden av matavfall uppgick till 76 % för villor, 25 % för flerfamiljshus i ytterstaden och 42 % för flerfamiljshus i innerstaden. Den har minskat för villor men ökat för flerfamiljshus sedan föregående år. Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE 100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46086956000 Fax +46086956010 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Syfte 2 2.1 Beskrivning av uppdraget 3 3 Metod 3 4 Utförande 4 4.1 Lokal och utrustning 4 4.2 Personal 4 4.3 Insamling av avfall 4 4.3.1 Kärl villor 5 4.3.2 Kärl flerfamiljshus ytterstaden 5 4.3.3 Kärl flerfamiljshus innerstaden 5 4.4 Provneddelning 6 4.5 Genomförande av sortering 7 5 Resultat 8 5.1 Olika fraktioners andel av vikten 11 5.2 Fördelning efter behandlingsbarhet 12 5.3 Resultat och jämförelse med tidigare plockanalyser 14 5.4 Nyckeltal 18 6 Speciella iakttagelser och slutsatser 24 7 Felkällor och rekommendationer 25 Bilagor Bilaga 1 Sorteringsanvisningar Envir Bilaga 2 Provneddelning Envir Bilaga 3 Fraktionsindelning Bilaga 4 Restavfall diagram efter behandlingsbarhet Bilaga 5 Matavfall diagram efter behandlingsbarhet PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 1(25)

- 1 Bakgrund Stockholm Vatten har det samlade ansvaret för avfallshanteringen i Stockholm och ansvarar för hämtning av hushållsavfall hos bostadshushåll, företag och verksamheter. Ytterligare tillkommer administration av miljöstationer och återvinningsanläggningar. Stockholm Vatten arbetar även aktivt med insamling av matavfall som kan genomgå biologisk behandling med syfte att framställa biogas. Målet till år 2020 är att minst 70 procent av det tillgängliga matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska samlas in för att kunna behandlas biologiskt. Plockanalys av hushållens mat- och restavfall utfördes senast 2015. Då analyserades restavfall från hushåll där samtliga har tillgång till matavfallsinsamling. 2014 och tidigare har restavfall från hushåll utan separat matavfallsinsamling analyserats. 2015 utfördes plockanalys av utsorterat matavfall även från olika insamlingssystem som sopsug och underjordsbehållare. Sweco har fått i uppdrag att under hösten planera, utföra, utvärdera och redovisa plockanalys av utsorterat matavfall och restavfall. Allt avfall som har ingått i års plockanalys kommer från bostadshushåll och har endast inhämtats från insamling med kärl. 2 Syfte Syftet med plockanalyserna i det här uppdraget är att besvara frågorna: - Hur ser sammansättningen av hushållens mat- och restavfall ut? - Hur mycket mat- och restavfall genererar hushållen i kg per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? För matavfallet ska sammansättning och renhet bestämmas samt även andelen matsvinn (onödigt matavfall). Syftet därutöver är att se trender samt följa upp och jämföra med tidigare års plockanalyser. Resultaten kommer sedan att kunna utgöra underlag för Stockholm Vattens arbete med att förbättra insamlingssystem och informationen om dessa. Matavfall och restavfall ska, så långt det är möjligt, plockas från samma fastighetsbestånd. Syftet med det är att få en så bra bild som möjligt av det totala avfallets sammansättning. 2(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

2.1 Beskrivning av uppdraget Uppdraget omfattar att planera, utföra, utvärdera och redovisa plockanalys av matavfall och restavfall från villor och flerfamiljshus med insamling med kärl. Det insamlade avfallet, restavfall eller matavfall, från ett område utgör ett moderprov. Antal moderprov är således sex st., vilka analyseras under två plockdagar. Följande moderprov togs: 3 Metod - Matavfall från kärl i ett område med villor - Restavfall från kärl i samma område med villor - Matavfall från kärl i ett område med flerfamiljshus i ytterstaden - Restavfall från kärl i samma område med flerfamiljshus i ytterstaden - Matavfall från kärl i ett område med flerfamiljshus i innerstaden - Restavfall från samma område med flerfamiljshus i innerstaden Vid plockanalysen plockades fem delprov ut slumpmässigt ur ett moderprov. Ett moderprov motsvarade ett hämtområdes restavfall eller matavfall. Delproven sorterades sedan manuellt genom att avfallet delades upp i ett antal förutbestämda fraktioner. Restavfallet sorterades i 25 fraktioner och matavfallet i 26 fraktioner enligt fraktionsindelningslista, se Bilaga 3. Varje fraktion i varje delprov vägdes för sig och fraktionernas andelar av totalvikten beräknades för hela moderprovet. Varje delprov skulle väga ca 100 kg så att det totalt plockades ut ca 500 kg från moderprovet. Plockanalysen har i huvudsak genomförts enligt Avfall Sveriges Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl- och säckavfall (Rapport U2013:11) och enligt Envirs sorteringsanvisningar (se Bilaga 1). I manualen rekommenderas att prov tas från minst en veckas avfallsproduktion och helst från ett eller flera hämtningsintervall. Vid hämtning från främst flerfamiljshus har denna tid varierat och är i vissa fall endast några få dagar, vilket innebär att mängderna inte alltid motsvarat en veckas avfallsproduktion. Mängderna har därför, utifrån faktisk mängd, räknats om för att motsvara en veckomängd. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 3(25)

- 4 Utförande 4.1 Lokal och utrustning Plockanalysen ägde rum på Avfallslabbet hos Envir AB i Helsingborg och utfördes av Envirs personal som är specialutbildade för att genomföra plockanalyser. Vid sortering användes knivar, skrapor, pincetter och skyfflar och andra för ändamålet lämpliga redskap. Personalen använde skyddsutrustning så som skyddsoveraller, skyddsglasögon, skyddsskor etc. Sorteringen genomfördes på ett bord, ca 1x2 meter med fyra hål. Runt bordet ställdes säckar (160 l) för fast avfall. 4.2 Personal Personal från Sweco har vid insamlingen av matavfall och restavfall följt med då avfall hämtades, för att säkerställa att avfall hämtades från de valda adresserna samt noterat eventuella avvikelser. Vid provneddelning har personal från Envir AB varit ansvariga på plats på Suez anläggning i Högdalen, förutom på tisdagen 22/11 då personal från Sweco gjorde provneddelningen av restavfallet från villor. Provneddelningen redovisas närmare under avsnitt 4.4. Plockanalysen har genomförts av Envir AB i Helsingborg. Sweco har författat föreliggande rapport. 4.3 Insamling av avfall Insamlingen av avfallet till plockanalysen genomfördes 22-30 november. I plockanalysen ingick hushållens mat- och restavfall. Stockholm Vatten tillhandahöll listor med adresser varifrån avfallet hämtades. Berörda hämtentreprenörer avsatte hämtningsfordon och personal för de separata insamlingstillfällena. Avfall som samlades in med traditionell sopbil har i möjligaste mån inte komprimerats i bilen. Avfallet samlades in de dagar som listas i Tabell 1 nedan: Tabell 1. Sammanfattning av datum då avfall hämtades från de olika områdena Område Matavfall Restavfall Kärl - villor 28/11 22/11 Kärl flerfamiljshus ytterstaden 29/11 28/11 Kärl flerfamiljshus innerstaden 29/11 30/11 4(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

4.3.1 Kärl villor Matavfall och restavfall har hämtats från samma ytterstadsområde. Insamling av matavfall 1 140 kg matavfall hämtades måndagen 28 november från 130 st. 140 liters kärl. Avfallet representerar 130 st. hushåll och 14 dagar. På hämtlistan fanns 141 st. hämtställen med ett kärl på varje ställe. Åtta st. kärl tömdes inte då de inte fanns med i bilens dator. Två hushåll fick inte avfallet hämtat då kärlen inte var utställda. Ett kärl tömdes inte då det enligt chauffören var för felsorterat. Kärl där endast en liten grad av felsortering noterades tömdes ändå. Det noterades att 11 av kärlen var tomma. Insamling av restavfall 1 260 kg restavfall hämtades tisdagen 22 november från 139 st. kärl med volymerna 140 (27 st.), 190 (109 st.) och 240 liter (2 st.) samt ett extra kärl med okänd volym som tömdes av misstag. Avfallet representerar 139 hushåll, antal dagar som avfallet uppkommit varierar mellan 7-14 dagar. Tre avvikelser noterades då kärl inte var utställt. Det fanns 141 kärl på hämtlistan. Tre kärl var tomma, varav ett misstänks ha blivit tömt av annan bil. 4.3.2 Kärl flerfamiljshus ytterstaden Matavfall och restavfall har hämtats från samma ytterstadsområde. Insamling av matavfall 620 kg matavfall hämtades tisdagen den 29 november från 43 st. kärl med volymen 140 liter. Avfallet representerar 920 st. hushåll och hämtades från 21 hämtställen. Antalet dagar som avfallet uppkommit under varierar mellan 3-7 dagar. På hämtlistan var det 44 st. kärl, på ett ställe var det dock 3 kärl istället för 4. Insamling av restavfall 3 080 kg restavfall hämtades måndagen den 28 november från 68 st. kärl. Ett kärl hade volymen 660 liter trots att det var angett som 370-liters kärl på hämtlistan. Ett kärl hade volymen 400 liter, sex st. hade volymen 370 liter och övriga hade volymen 660 liter. Avfallet representerar 920 st. hushåll och hämtades från 32 hämtställen. Antalet dagar som avfallet uppkommit under varierar mellan 3-7 dagar. Enligt hämtlistan ingick 69 kärl i hämtningen, men på ett ställe var det ett kärl istället för två. 4.3.3 Kärl flerfamiljshus innerstaden Matavfall och restavfall har hämtats från samma innerstadsområde. Insamling av matavfall 780 kg matavfall hämtades tisdagen den 29 november från 51 kärl med volymen 140 liter. Avfallet representerar 1101 st. hushåll och hämtades från 30 hämtställen. Antalet dagar som avfallet uppkommit under varierar mellan 4-8 dagar. På hämtlistan var det 53 kärl. På två adresser fungerade inte den angivna portkoden, vilket resulterade i att totalt två kärl inte gick att hämta. På dessa två adresser hämtades inte heller restavfallet. Ett antal plastpåsar som låg överst i kärlen togs bort enligt chaufförens vanliga rutin. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 5(25)

- Insamling av restavfall 2 320 kg restavfall hämtades onsdagen den 30 november från 106 st. kärl/säckar. Av kärlen hade 2 st. volymen 190 liter, 18 st. 660 liter och övriga (43 st) 370 liter. Antalet säckar med volymen 240 liter var 43 st. Avfallet representerar 1064 st. hushåll och hämtades från 34 hämtställen. Antalet dagar som avfallet uppkommit under varierar mellan 1-8 dagar. Enligt hämtlistan ingick 119 kärl/säckar i hämtningen, men på tre ställen var det två istället för tre kärl och på ett ställe var det tre säckar istället för fem. Åtta st. kärl, fördelade på tre adresser, hade hämtats av misstag samma morgon av annan bil. Sju st. kärl/säckar fördelade på fyra adresser hade hämtats av misstag dagen innan, vilket resulterade i mindre mängd avfall från dessa adresser. Ett mindre bord lyftes ut ur ett av kärlen enligt chaufförens vanliga rutin. 4.4 Provneddelning Avfall levererades en gång den 22/11, två gånger per dag måndag och tisdag (28/11-29/11) samt en gång den 30/11. Avfallet vägdes in på fordonsvågen i Högdalen. Om taravikten (fordonets vikt utan last) för fordonet inte fanns i systemet vägdes fordonet även efter tömning. Skillnaden mellan vikten för invägt fordon och utvägt fordon utgjorde moderprovets vikt och vågkvitton skrevs ut efter genomförda vägningar. Avfallet tippades på en yta i en tippficka på Suez anläggning i Högdalen. En hjullastare blandade därefter om avfallet och spred ut det i en sträng, från vilken fem delprov togs ut. Provneddelningen genomfördes enligt Envirs instruktion, se bilaga 2. Avfallet fraktades sedan till Envir i Helsingborg den 30/11. 6(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

4.5 Genomförande av sortering Det tog två dagar för två personer att sortera, väga och protokollföra resultat av tre prov på matavfall och två arbetsdagar för sex personer att sortera tre prov på restavfall. Tre team med två personer arbetade parallellt med proverna. Sorteringen genomfördes på ett bord, ca 1x2 meter med fyra hål där det blöta avfallet kan föras ner. Runt bordet ställdes säckar (160 l) för fast avfall. Avfallet lastades i omgångar upp på bordet och alla påsar skars sönder och avfallet spreds sedan ut över bordet. Avfallet sorterades sedan enligt fraktionsindelningslistan (se bilaga 3) varefter det vägdes med en våg med 0,1 kg noggrannhet för de större fraktionerna. För vägning av små fraktioner, exempelvis farligt avfall och elektronik, användes en våg med högre precision och ner till 1 g noggrannhet. Efter genomförd sortering vägdes alla fraktioner och vikterna noterades i protokoll. För mer utförlig information om sorteringen se Sorteringsanvisningar i bilaga 1. Apoteksavfall vägdes tillsammans med sin förpackning. Alla sopsäckar och de soppåsar som avfallet varit förpackat i sorterades som en gemensam fraktion, soppåsar och sopsäckar för restavfallet. Bärpåsar som låg inne i soppåsar har sorterats som plastförpackningar. För matavfall var matavfallspåsar och tidningar och kartong i botten av matavfallspåsarna en egen fraktion. Båda dessa fraktioner har ingått i biologiskt behandlingsbart avfall i summeringen. Vid sortering delades textilier upp i kategorierna hemtextil och kläder. Det gjordes också en bedömning om textilerna kunde anses vara användbara/hela kläder (gott skick) eller trasiga kläder (inkl. underkläder). För förpackningar med blandat material har det dominerande materialet fått styra vilken fraktion det skulle läggas i. I vissa fall togs även förpackningen isär. Värmeljus (av aluminium) räknas inte längre som förpackningar. De sorterades som övrig metall för både restavfallet och matavfallet. El-avfall, farligt avfall, textil och oöppnade förpackningar noterades speciellt och/eller fotograferades. Efter avslutat arbete omhändertogs farligt avfall, apoteksavfall och el-avfall för separat behandling enligt ordinarie förfarande. Matavfall lämnades till NSR:s biogasanläggning och resten lämnades till Öresundskrafts förbränningsanläggning som ingår i NSR:s Industripark. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 7(25)

- 5 Resultat I följande avsnitt redovisas resultaten av plockanalysen samt en del bilder med exempel på avfallsfraktioner. I tabell 2 nedan sammanfattas de särskilda noteringar som gjorts under plockanalysen. Tabell 2 Sammanfattning av särskilda noteringar Avfallsslag Restavfall Matavfall Farligt avfall Tändare, kontaktlim, impregnerat trä, nagellim Elavfall 2 st laddare, USB sladd, klocka, 2 st pulsmätare, digitalbox, hörlurar, mobilsladd, dildo, lampor, brandvarnare, hörlurar, USB minne, datatillbehör, kablar Textil Oöppnade matförpackningar Mestadels kläder, både i bra och dåligt skick Hela förpackningar med bacon, kassler, korv, russin, godis etc. Godis, Mejeriprodukter Övrigt Mycket blöjor Blöjor, fimpar, tops, våtservetter, gummihandskar, gummiband, nyckelband, bomull 8(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

I matavfall för flerfamiljsbostäder i innerstaden bestod det övriga avfallet av blöjor (se Figur 1), fimpar, tops, våtservetter, gummihandskar. En hel del kaffekapslar hittades även och sorterades som metallförpackning (Figur 2). Figur 1 Matavfall Flerfamiljshus, exempel övrigt så som blöjor. Figur 2 Matavfall Flerfamiljshus, exempel på metallförpackningar (kaffekapslar). Matavfallet från villahushållen hade hög renhetsgrad (98%). Dock fanns det en liten del felsorterat avfall, som mestadels utgjordes av trädgårdsavfall men även av tops, våtservetter, gummiband, nyckelband, bomull, ljushållare, godis i förpackning etc. I Figur 3 visas exempel på felsorterat avfall i matavfallet. Figur 3 Matavfall villa, exempel på felsorterat avfall. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 9(25)

- Ca 1 % av restavfallet från samtliga områden bestod av oöppnade förpackningar. Exempel på hur det såg ut från villorna visas i Figur 4. Farligt avfall och el-avfall uppgick till 0,3% i restavfallet, exempel visas i Figur 5. Figur 4 Restavfall villa, exempel på oöppnad matförpackning Figur 5 Restavfall villa, exempel på farligt avfall och el-avfall 10(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

5.1 Olika fraktioners andel av vikten I Figur 6 nedan illustreras den totala sammansättningen av hushållens restavfall och matavfall. El & elektronik 0,10% Sammansättning av hushållens restavfall och matavfall Övrigt brännbart 14,81% Farligt avfall 0,04% Inert material 3,05% Tidningar och förpackningar 15,34% Trädgårdsavfall 2,84% Matavfall inkl papperspåsar & tidningar i botten 63,82% Figur 6. Sammansättningen av hushållets restavfall och matavfall, samtliga hämtområden, plockanalys i Stockholms stad. 11(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

- 5.2 Fördelning efter behandlingsbarhet I figurerna nedan redovisas det insamlade avfallets sammansättning fördelat efter behandlingsbarhet. I figur 7 och 8 redovisas restavfall respektive matavfall, medan figur 9 redovisar det totala insamlade avfallets beståndsdelar. Restavfallets sammansättning - samtliga hämtområden, fördelning efter behandlingsbarhet Ej brännbart 6% Farligt avfall och elavfall 0,3% Biologiskt behandlingsbart 33% Brännbart 30% Tidningar/returpapper /förpackningar 31% Figur 7. Fördelning efter behandlingsbarhet, restavfall från samtliga hämtområden, plockanalys i Stockholms stad. Tidningar/returpapper & förpackningar 0,4% Ej brännbart 0,1% Matavfallets sammansättning - samtliga hämtområden, fördelning efter behandlingsbarhet Farligt avfall & elavfall 0% Brännbart 0,4% Biologisk behandlingsbart 99,1% 12(25) Figur 8. Fördelning efter behandlingsbarhet, matavfall från samtliga hämtområden i plockanalys i Stockholms stad. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

Sammansättning av hushållens restavfall och matavfall - fördelning efter behandlingsbarhet Brännbart 14,8% Ej brännbart 3,0% Farligt avfall & elavfall 0,1% Tidningar/returpapper & förpackningar 15,3% Biologiskt behandlingsbart 66,7% Figur 9. Fördelning efter behandlingsbarhet, totalt (matavfall och restavfall) från samtliga hämtområden i plockanalys i Stockholms stad. 13(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

- 5.3 Resultat och jämförelse med tidigare plockanalyser I detta avsnitt redovisas det insamlade avfallets sammansättning i procentsatser samt jämförelser med tidigare års plockanalyser i Stockholms stad. I tabell 3 redovisas det totala avfallets sammansättning år 2014- samt matavfallet respektive restavfallets sammansättning år. I tabell 4 redovisas restavfallets sammansättning separat för att tydliggöra jämförelse mellan år 2015 och år. Tabell 3 Andel i procent för fraktioner i hushållens matavfall och restavfall vid plockanalys Stockholms stad jämfört med resultat från 2014 och 2015. (Fotnoter se nästa sida) 2014 1 2015 Matavfall Restavfall Fraktion Andel Andel Andel Andel Andel Biologiskt 47,8% 65,3% 66,7% 99,1% 33,0% behandlingsbart avfall Matavfall 44,0% 62,5% 58,7% 98% 27,3% Matavfall 88,9% Påsar för matavfall 8,4% Tidningar, kartong i 0,7% botten av påsen för matavfall Oöppnade 1,8% 0,9% 0,6% 0,1% 1,0% matförpackningar 2 Trädgårdsavfall 2,0% 1,9% 2,8% 1,1% 4,7% Papper 18,2% 10,5% 9,6% 0,3% 19,3% Returpapper och 6,5% 2,6% 2,7% 0,1% 5,3% tidningar Pappersförpackningar 9,4% 5,4% 5,2% 0,1% 10,6% (inkl. well) Övrigt papper 2,3% 2,5% 1,7% 0,01% 3,4% Plast 11,9% 7,7% 7,8% 0,1% 15,7% Plastförpackningar 11,0% 7,2% 5,4% 0,1% 11,0% (inkl. frigolit) Pantflaskor 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,1% Sopsäckar, soppåsar 3 3,1% Övrig plast 0,9% 0,5% 0,8% 0,002% 1,6% Glas 3,9% 1,0% 1,4% 0,001% 2,8% Förpackningsglas, 1,5% 0,3% 0,4% 0,0% 0,8% färgat Förpackningsglas, ofärgat 2,3% 0,6% 0,8% 0,001% 1,7% Tabellen fortsätter på nästa sida 14(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

2014 1 2015 Matavfall Restavfall Fraktion Andel Andel Andel Andel Andel Pantflaskor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Övrigt glas 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% 0,2% Metall 2,0% 1,1% 1,0% 0,03% 1,9% Metallförpackningar 1,7% 0,8% 0,7% 0,03% 1,4% (inkl. pantburkar) Övrig metall 0,3% 0,3% 0,3% 0,004% 0,6% Inert 2,4% 2,2% 2,7% 0,1% 5,3% Inert material 4 2,4% 2,2% 2,7% 0,1% 5,3% Övrigt 13,5% 12,0% 10,8% 0,3% 21,7% Trä 0,2% 0,4% 0,2% 0,05% 0,4% Textil 1,6% 1,0% 1,1% 0,003% 2,2% Allt övrigt 9,3% 8,8% 9,5% 0,3% 19,1% Sopsäckar, soppåsar 3 2,4% 1,8% Farligt avfall 0,2% 0,13% 0,04% 0,0% 0,1% Apoteksavfall (inkl. 0,1% 0,10% 0,01% 0,0% 0,01% förpackning) Övrigt farligt avfall 0,1% 0,03% 0,03% 0,0% 0,1% El- och 0,5% 0,16% 0,1% 0,0% 0,2% elektronikavfall Batterier 0,0% 0,02% 0,01% 0,0% 0,02% Ljuskällor 0,0% 0,02% 0,02% 0,0% 0,04% Övrigt elavfall 0,5% 0,12% 0,1% 0,0% 0,2% Summa 100% 100% 100% 100% 1 2014 utfördes plockanalys av restavfall från hushåll utan separat matavfallsinsamling 2 Oöppnade matförpackningar: För ingår endast vikten av maten i förpackningen, förpackningen är vägd i respektive förpackningsfraktion 3 Sopsäckar, soppåsar: För ingick det i plast medan det 2015 ingick i övrigt 4 Inert material: För ingick porslin, kattsand och aska PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 15(25)

- Tabell 4 Andel i procent för fraktioner i hushållens restavfall, jämförelse mellan 2015 och. (Fotnoter se nästa sida) 2015 Restavfall Restavfall Fraktion Andel Andel Biologiskt behandlingsbart avfall 31,8% 33,0% Matavfall 27,1% 27,3% Matavfall Påsar för matavfall Tidningar, kartong i botten av påsen för matavfall Oöppnade matförpackningar 1 1,8% 1,0% Trädgårdsavfall 2,9% 4,7% Papper 20,8% 19,3% Returpapper och tidningar 5,1% 5,3% Pappersförpackningar (inkl. well) 10,7% 10,6% Övrigt papper 4,9% 3,4% Plast 15,4% 2 15,7% Plastförpackningar (inkl. frigolit) 14,3% 11,0% Pantflaskor 0,2% 0,1% Sopsäckar, soppåsar 2 3,1% Övrig plast 0,9% 1,6% Glas 1,9% 2,8% Förpackningsglas, färgat 0,5% 0,8% Förpackningsglas, ofärgat 1,2% 1,7% Pantflaskor 0,0% 0,0% Övrigt glas 0,2% 0,2% Metall 2,1% 1,9% Metallförpackningar (inkl. pantburkar) 1,6% 1,4% Övrig metall 0,5% 0,6% Inert 4,2% 5,3% Inert material 3 4,2% 5,3% Övrigt 23,3% 21,7% Trä 0,2% 0,4% Textil 1,9% 2,2% Allt övrigt 17,6% 19,1% Sopsäckar, soppåsar 2 3,6% Tabellen fortsätter på nästa sida 16(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

2015 Restavfall Restavfall Fraktion Andel Andel Farligt avfall 0,26% 0,1% Apoteksavfall (inkl. förpackning) 0,2% 0,01% Övrigt farligt avfall 0,06% 0,1% El- och elektronikavfall 0,32% 0,2% Batterier 0,03% 0,02% Ljuskällor 0,0% 0,04% Övrigt elavfall 0,2% 0,2% Summa 100% 100% 1 Oöppnade matförpackningar: För ingår endast vikten av maten i förpackningen, förpackningen är vägd i respektive förpackningsfraktion 2 Sopsäckar, soppåsar: För ingick det i plast medan det 2015 ingick i övrigt, detta påverkar även totalen för plast. 3 Inert material: För ingick porslin, kattsand och aska I Tabell 5 och Figur 10 redovisas andelen farligt avfall och el-avfall i det analyserade avfallet. Tabell 5 Andelen farligt avfall och el-avfall i hushållens matavfall och restavfall. Resultat från plockanalyser av matavfall och restavfall i Stockholms stad 1997-. Fraktion Apr. 1997 Okt. 1998 Nov. 2003 Feb. 2005 1 Nov. 2008 Nov. 2011 Nov. 2014 Nov. 2015 2 Nov. Övrigt farligt 0,10% 0,20% 0,20% 0,19% 0,09% 0,06% 0,08% 0,04% 0,03% avfall Batterier 0,10% 0,10% 0,10% 0,02% 0,02% 0,03% 0,05% 0,01% 0,01% Apoteksavfall 0,10% 0,20% 0,20% 0,08% 0,07% 0,03% 0,12% 0,06% 0,007% Övrigt elavfall 0,30% 0,70% 0,50% 0,62% 0,61% 0,72% 0,45% 0,10% 0,09% 1 endast från villor 2 samtliga insamlingssystem inkl. sopsug och underjordsbehållare PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 17(25)

- Andelen farligt avfall och elavfall i hushållens restavfall och matavfall 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% apr-97 okt-98 nov-03 feb-05 nov-08 nov-11 nov-14 nov-15 nov-16 Övrigt farligt avfall Batterier Apoteksavfall Övrigt elavfall Figur 10 Andelen farligt avfall och el-avfall i hushållens restavfall och matavfall i Stockholms stad 1997-. Andelen farligt avfall och el-avfall har fortsatt att sjunka. Det är dock små mängder som hittats vilket innebär att enstaka objekt kan ge stort utslag på slutresultatet. Andelen apoteksavfall har sjunkit sedan föregående år, men då den vägts med förpackning är det svårt att uttala sig om själva apoteksavfallet i sig har minskat. 5.4 Nyckeltal I detta avsnitt redovisas nyckeltal för mängden avfall som producerats av hushållen, dessa uttrycks som kg per hushåll och vecka. Tabell 6 redovisar den totalt insamlade mängden medan tabell 7 redovisar utsorteringsgraden för matavfall för respektive område. Tabell 6 Nyckeltal för mängd mat- och restavfall per hushåll och vecka Område Matavfall Restavfall Totalt Kärl - villor 4,38 5,75 10,14 Kärl flerfamiljshus ytterstaden 0,71 5,99 6,70 Kärl flerfamiljshus innerstaden 0,80 4,81 5,61 Medelvärde 0,98 5,38 6,36 Mängden avfall per hushåll och vecka i Tabell 6 varierar kraftigt, speciellt för matavfallet. Precis som för plockanalysen 2015 uppgår den totala mängden avfall för villor till mer än 18(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

10 kg/hushåll och vecka. Det kan eventuellt förklaras av större hushåll och större andel blöjbarn. Enligt Tabell 6 var mängden producerat matavfall 4,38 kg/hushåll och vecka för villor, medan matavfallet för flerfamiljshus varierar mellan 0,71 och 0,80 kg/hushåll och vecka. Att andelen matavfall är så pass mycket lägre för flerfamiljshus kan förklaras av att det faktiska antalet hushåll som aktivt sorterar ut matavfall är lägre än antalet som har möjlighet till att göra det (alla i hämtområdena har denna möjlighet). Mängden matavfall har minskat för villorna men ökat för flerfamiljshushållen sedan 2015. Tabell 7 Mängd matavfall och utsorteringsgrad för de olika proverna (kg/hushåll, vecka), plockanalys Stockholms stad Område Matavfall Restavfall Total mängd matavfall Utsorteringsgrad Kärl - villor 4,32 1,33 5,65 76% Kärl flerfamiljshus ytterstaden 0,69 2,12 2,81 25% Kärl flerfamiljshus innerstaden 0,78 1,09 1,87 42% Kärl - flerfamiljshus, totalt 0,74 1,61 2,35 31% 2015 Kärl - villor 4,74 1,19 5,93 80% Kärl - flerfamiljshus 0,60 1,97 2,57 23% Utsorteringsgraden, Tabell 7, är ett mått på hur mycket av det faktiska matavfallet i både mat- och restavfallet som sorterats ut som separat matavfall. I matavfallet ingår ej trädgårdsavfall och oöppnad matförpackning då det räknas som felsorterat. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 19(25)

- Tabell 8 Total mängd restavfall och matavfall presenterat som kg per hushåll och vecka 2014, 2015 och. Fraktion kg/vecka, hushåll 2014 kg/vecka, hushåll 2015 kg/vecka & hushåll Biologiskt behandlingsbart avfall Matavfall 3,7 4,00 2,43 Trädgårdsavfall 0,16 0,17 0,26 Oöppnade matförpackningar 0,15 0,09 0,05 Papper Returpapper och tidningar 0,54 0,26 0,29 Pappersförpackningar 0,78 0,54 0,57 (inkl. well) Övrigt papper 0,19 0,25 0,18 Plast Plastförpackningar (inkl. 0,87 0,72 0,59 frigolit) Pantflaskor 0,0048 0,01 0,00 Sopsäckar, soppåsar 0,17 Övrig plast 0,068 0,05 0,09 Glas Förpackningsglas, färgat 0,12 0,02 0,05 Förpackningsglas, ofärgat 0,2 0,06 0,09 Pantflaskor 0 0,00 0,00 Övrigt glas 0,011 0,01 0,01 Metall Metallförpackningar (inkl. 0,14 0,08 0,07 pantburkar) Övrig metall 0,025 0,03 0,03 Inert Inert material 0,18 0,22 0,29 Farligt avfall Apoteksavfall (inkl. 0,01 0,01 0,0008 förpackning) Övrigt farligt avfall 0,007 0,00 0,004 Tabellen fortsätter på nästa sida 20(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

Fraktion El- och elektronikavfall kg/vecka, hushåll 2014 kg/vecka, hushåll 2015 kg/vecka & hushåll Batterier 0,0041 0,0017 0,001 Ljuskällor 0,0017 0,0023 0,002 Övrigt elavfall 0,032 0,012 0,01 Övrigt Trä 0,012 0,01 0,02 Textil 0,11 0,10 0,12 Allt övrigt 0,75 0,90 1,03 Sopsäckar, soppåsar 0,19 0,18 Summa 8,22 7,75 6,36 Det finns idag enbart korrektionsfaktorer för smuts och fukt för tidningar och förpackningar som sorteras ut från restavfallet vid en plockanalys och inte från matavfall. Därför redovisar vi restavfall och matavfallet separat i Tabell 9 där de korrigerade värdena redovisas för restavfall. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 21(25)

- Tabell 9 Fördelning av hushållens restavfall (samtliga områden) med korrigering för fukt och smuts Fraktion Restavfall kg/vecka & hushåll Matavfall kg/vecka & hushåll Restavfall kg/vecka, hushåll korrigerat för smuts och fukt, Biologiskt behandlingsbart avfall Matavfall 1,47 0,96 Trädgårdsavfall 0,25 0,01 Oöppnade matförpackningar 0,05 0,01 Papper Returpapper och tidningar 0,29 0,26 0,001 Pappersförpackningar 0,57 0,42 0,001 (inkl. well) Övrigt papper 0,18 0,0001 Plast Plastförpackningar (inkl. 0,59 0,49 0,001 Frigolit, pantflaskor) Sopsäckar, soppåsar 0,17 0,0002 Övrig plast 0,09 Glas Förpackningsglas, färgat 0,05 0,04 Förpackningsglas, ofärgat 0,09 0,09 Övrigt glas 0,001 Metall Metallförpackningar (inkl. 0,07 0,06 0,0003 pantburkar) Övrig metall 0,03 Inert Inert material 0,29 0,001 Farligt avfall Apoteksavfall (inkl. 0,001 förpackning) Övrigt farligt avfall 0,004 Tabellen fortsätter på nästa sida 22(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

Fraktion El- och elektronikavfall Restavfall kg/vecka & hushåll Batterier 0,001 Ljuskällor 0,002 Övrigt elavfall 0,01 Övrigt Restavfall kg/vecka, hushåll korrigerat för smuts och fukt, Matavfall kg/vecka & hushåll Trä 0,02 0,0005 Textil 0,12 Allt övrigt 1,03 0,003 Summa 5,38 0,98 PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 23(25)

- 6 Speciella iakttagelser och slutsatser Då avfallet var väldigt blött gjordes en bedömning att det inte gick att få en tillförlitlig bedömning av hur stor del av matavfallet som kunde räknas som oundvikligt matavfall. Därför har inte någon bedömning av detta gjorts, vilket också resulterat i att det inte går att göra några jämförelser av detta med tidigare år. Det vi ser är en ökad utsorteringsgrad för matavfallet från flerfamiljshus, 31 % (25 % för område ytterstad respektive 42 % för område innerstad) mot 23 % år 2015. Den större mängden matavfall per hushåll och vecka kan troligen förklaras med en högre anslutningsgrad än tidigare år för flerfamiljshus. För villorna har utsorteringsgraden minskat från 80 % till 76 %. Det är en mycket hög renhet på matavfallet som samlats in. För kärl från villor och flerfamiljshus är andelen matavfall 98 %, trädgårdsavfall står för ca 1 % och 1 % är övrigt felsorterat så som förpackningar, oöppnade matförpackningar och övrigt brännbart. Inget el-avfall eller farligt avfall hittades i proven för matavfall. Andelen el-avfall i restavfallet var 0,2 % vilket i ren vikt motsvarar ca 3 kg från samtliga prov. Andelen apoteksavfall har sjunkit sedan föregående år men då den vägs med sin förpackning är det också svårt att uttala sig om själva apoteksavfallet i sig har minskat. Textilier i mycket liten mängd upptäcktes i delprovet för matavfall från villor. I övrigt fanns det ingen textil i matavfallet för flerfamiljshus. I restavfallet fanns det dock en del textilier (2,2 % av restavfallet). De flesta textilierna utgjordes av kläder och ca 50 % bedömdes vara i gott skick. Nyckeltal för hushållens rest- och matavfall räknades ut och totalt gav villahushållen upphov till 10,14 kg rest- och matavfall per hushåll och vecka. Motsvarande mängd var för flerfamiljshus 6,70 kg i ytterstaden respektive 5,61 kg i innerstaden. Medelvärdet för samtliga områden var 6,36 kg vilket är en minskning från 2015 (7,75 kg). 24(25) PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL

7 Felkällor och rekommendationer Då vi har frångått manualens rekommendation om att prov tas från minst en veckas avfallsproduktion för främst restavfall, finns det en osäkerhet om den faktiska mängden avfall som uppkommit är samma som den som har räknats fram. Det är svårt att få till separata körningar från områden med flerfamiljshus, men det är önskvärt att avfallet i högre grad just kommer från hämtställen med minst en veckas uppkomst för avfallet. PLOCKANALYS MAT- OCH RESTAVFALL FRÅN HUSHÅLL 25(25)