Trädskyddsplan. Inventering, analys och rekommendationer för skydd av träd inom detaljplan för Munkekullen, Särö 1:477.

2018 Trädskyddsplan Inventering, analys och rekommendationer för skydd av träd inom detaljplan för Munkekullen, Särö 1:477 Kungsbacka kommun Fiona Campbell NärNaturen-VästSverige AB 2018-05-20

Innehåll Trädskyddsplan - Munkekullen, Särö 1:477, Kungsbacka kommun... 2 1. Introduktion... 2 2. Bakgrund... 3 3. Trädinventering... 3 4. Inventeringsdata... 6 5. Konsekvenser för trädbeståndet... 10 6. Bevarande värde och överlevnads status... 11 7. Trädskyddsområde och trädskyddsplan... 12 8. Barriärer och markskydd... 14 9. Temporär och permanent ytbeläggning... 14 10. Förändrade markvattenförhållanden... 15 11. Trädvårdsarbete... 16 12. Vitesbelopp, skadereglering och marklov... 17 13. Åtgärder för träden i zon 1 Den kustnära branten... 18 14. Åtgärder för träden i zon 2 - Lunden... 20 15. Åtgärder för träden i zon 3 Den romantiska naturparken... 23 16. Åtgärder för träden i zon 4 Öppen gräsmark med häck... 27 17. Åtgärder för träden i zon 5 - Barrbuskar... 29 18. Åtgärder för träden i zon 6 - Entréplantering... 30 19. Trädskyddsåtgärder för hela området... 30 20. Sammanfattning... 31 Bilaga 1 Några termer och förklaringar (utdrag från Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0... 37 Omslagsbild: Rotzoner synliga i Treemapp

Trädskyddsplan - Munkekullen, Särö 1:477, Kungsbacka kommun 1. Introduktion 1:1 Författaren av denna rapport har arbetat inom trädvårdsindustri i c. 14 år och har studerat ämnet Arboriculture vid Myerscough College, Lancaster University, UK. Författaren avlade sin FdSc (Arbor) examen 2010. 1:2 Rapporten har beställts av Erica Folkesson, Planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret, Kungsbacka kommun. Innehållet är baserat på ett behov av inventering innan detaljplan för området Särö 1:477 skapas. 1:3 Området där trädinventering ägde rum är en fastighet med ett flertal byggnader och en parkliknande trädgård. Fastigheten ägs inte av kommunen. 1:4 Enligt kulturmiljöutredningen (2018-18-25) 1 har Kungsbacka kommun inlett arbetet med att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Särö 1:477 Byggnaden ingår i ett riksintresseområde samt upptas i kommunens kulturmiljöprogram samt i den bebyggelseinventering Hallands länsstyrelse utfört i samverkan med Kulturmiljö Halland. Syftet med den nya planen är att skydda den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden med varsamhetsbestämmelser och samtidigt möjliggöra att senare tillkomna tillbyggnader kan rivas och ersättas med ny tillbyggnad. Därefter skall bostadsrättslägenheter iordningställas, såväl i det gamla huset som i den kommande tillbyggnaden. 1:5 Munkekullen är en av de två höjder som finns på Särö halvö, i Släp socken, Hallands lön. Särö är både kulturhistoriskt och naturhistoriskt intressant. 2 Det finns två naturreservat; Särö Västerskog och Särö Nordanskog. Trädbestånden i dessa reservat domineras av stora, gamla ekar. 3 2014 gjordes en inventering av de skyddsvärda 1 Rapport: Munkekullen, Särö 1:477. Kulturmiljöutredning 2017-08-25. Mats & Arne Arkitektkontor AB 2 ibid 3 Särö Västerskog -Veteran Oak Survey & Arboricultural Management Plan. Pro Natura 2004

träden på privat mark. 4 Syftet var bl.a. att kartlägga de gamla träden utanför naturreservaten. Munkekullen ingick i denna inventering. Utöver träden gjordes även en inventering av lavar, mossor och svampar och ett antal rödlistade arter hittades i området. Ingen inventering har hittats beträffande fladdermöss men fladdermöss omnämns i rapporten. Det finns goda förutsättningar för att fladdermöss och andra djur ska finnas i området. 2. Bakgrund 2:1 Området utgör en del av detaljplanen Munkekullen, Särö 1:477, Kungsbacka kommun. Detaljplanen syftar till att möjliggöra komplettering och ombyggnad av befintlig bebyggelse i området. 2:2 Enligt förfrågningsunderlag inför planerade bygg- och anläggningsarbeten kan konsult utforma en trädskyddsplan med syftet att identifiera träd som direkt eller indirekt påverkas av arbetet, vilka träd som är värda och möjliga att bevara, samt vilka åtgärder som krävs för att bevara träden och minimera de negativa effekterna. 2:3 Enligt förfrågningsunderlag kommer rapporten att innehålla förslag på skyddszoner och byggåtgärder samt ange skyddszoner för trädens rotsystem och även förslag på hur kompakteringsskador på rotsystem ska undvikas. 3. Trädinventering 3:1 Trädinventering utfördes mars 2018 av Fiona Campbell, konsulterande arborist, NärNaturen-VästSverige AB. Alla inmäta träd inom området med fastighetsbeteckning Särö 1:477 inventerades (se bilaga 2). 4 Skyddsvärda träd och trädmiljöer på Särö. Ett LONA projekt för inventering av naturvärden på privat mark i Kungsbacka kommun, Hallands län. Maria Bergenstjerna 2014

3:2 Inventeringsområde (fig. 1) har indelats i 6 zoner. Tomten har enligt kulturmiljöutredningen 5 sex schematiska karaktärsområden. Följande tematiskt åtskilda områden har använts: 1. Den kustnära branten 2. Lunden 3. Den romantiska naturparken 4. Öppen gräsmark med häck 5. Barrbuskar 6. Entréplantering med prydnadsdamm Röd streckad linjer Vägar, gångar Vit streckad linjer Häckar Figur 1: Zonindelning 3:3 Inventeringsmaterialet har sammanställts i Treemapp 6 och analyserats av Fiona Campbell 2018 som underlag till utredningsrapporten. Sammanlagt inventerades ca 140 träd (fig. 2). 5 Rapport: Munkekullen, Särö 1:477. Kulturmiljöutredning 2017-08-25. Mats & Arne Arkitektkontor AB 6 För mer information om appen besök webbsidan www.treemapp.se

Figur 2: De inventerade träden 3:4 Några av träden klassas som särskilt skyddsvärda enligt definitionen från Naturvårdsverket d.v.s. träd med ett DBH (diametermått i brösthöjd som beräknas vara 1,3m över marknivån) på 1 m eller större, hålträd och träd äldre än 140-200 år. 7 Det finns några andra träd som är viktiga och som borde inkluderas, exempelvis träd som har potential av att vara särskilt skyddsvärda, som ersättare till de grövre träden och träd som är eller har fridlysta, rödlistade arter knutna till sig samt även träd som står i alléer. 7 Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder 2012 2016. 2012. Rapport 6496. Naturvårdsverket, Stockholm. http:// www.naturvardsverket.se/ Om Naturvårdsverket/Publikationer/ISBN/6400/978-91620-6496-9/

3:5 Enligt Naturvårdsverkets definition finns det 11 träd som har en DBH av mer en 1 m (se tabell 1). Det finns 38 träd med en DBH 61-99 cm, 58 träd med en DBH 30-60 cm, 26 träd med en DBH 10-29 cm. Baserad på definitionen av särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverket finns det ca 50 träd värt att bevara. Det största trädet är en ek som har en omkrets av 446 cm. Trädarten som dominerar bland de särskilt skyddsvärda träden är ek (Quercus sp.). Träd Id Zon Art DBH 2 3 Ek 109 3 3 Ek 142 4 3 Ek 105 8 3 Ek 119 13 1 Ek 131 15 2 Ek 104 17 2 Bok 107 20 2 Bok 111 21 2 Ek 141 22 2 Ek 134 165 3 Ek 125 Tabell 1: Särskilt skyddsvärda träd med en DBH > 1m 4. Inventeringsdata 4:1 Av de ca 140 inventerade träd finns det 11 träd i behov av fördjupad undersökning. De huvudsakliga anledningarna till detta är antigen för att utför rotkartering inför grävande eller för att det finns omfattande ihåligheter, stamskador eller tecken på svampangrepp (fig. 3).

Zon 1: Träd nr. 12, 13 & 66 Zon 2: Träd nr. 15, 103, 144, 148, 23 & 21 Zon 3: Träd nr. 8 Zon 4: Träd nr. 14 Figur 3: Träden i behov av fördjupad besiktning 4:2 Det finns 10 träd (fig. 4) som kommer att behöva fällas i zon 2 och zon 5 på grund av byggarbetet och den nya vändzonen (Träd nr. 123-127 & 99, 100, 166-168).

Figur 4: Träd som måste fällas pga. byggprojektet 4:3 Det finns 5 stora träd i zon 2 som kan ha rötter under den asfalterade vägen parallell till den nuvarande byggnaden (Träd nr. 118-122). 4:4 Det finns träd med ihåligheter. Dessa träd är potentiella boplatser till insekter, fåglar och fladdermöss. Hänsyn måste även tas till närvaron av eventuella rödlistade arterna som kan finns i form av svampar, mossor och lavar. 4:5 Det finns träd som visar tecken på habitat. De parameter som används var tecken på hål, mulm, savflöde, tickor och barklösved. Samtliga träd är särskilt bra som potentiella fladdermössboplatser. 4:6 En förenklad naturvärdering utfördes i samband med trädinventering. Där 5 parameter har använts (se tabell 2). 4:7 Det finns ca 50 träd som anses vara av högt naturvärde och ca 50 som anses vara potentiell resurs i framtiden. Benämning Förklarning Antal träd Högsta Träd med DBH över 100 cm eller bedömt som värdefull habitat 11

Hög Viss Vuxna träd i bra skick med tecken på habitat eller ha potentiell att vara en habitatsmiljö Träd med en DBH över 30 cm som har potentiell att vara ett habitat om de tillåts växa 38 58 Ingen Unga träd och träd med ett relativt kort livslängd 26 Resurs Träd som kan vara habitat på sikt 17 Tabell 2: Antal träd i naturvärde klasser 4:8 Ingen fladdermössinventering har gjorts av kommunen men enligt rapporten Skyddsvärda träd och trädmiljöer på Särö finns det fladdermöss i utredningsområdet. 8 Området bedöms som bra delmiljöer för fladdermöss och träd är viktiga habitatsmiljöer för många vilda och fridlysta djur. En av dessa är fladdermöss. Träd kan vara boplatser, sovplatser, koloniträd och eller övervintringsträd. Alla delar av träden kan användas även ganska långt ner om det finns ihåligheter eller sprickor som lockar. 4:9 Träd som är särskild bra som potentiella fladdermusboplatser är träd med följande: Sprickor Ihåligheter Lös bark Iklädd i murgröna Hackspettshål Gren håligheter Frostsprickor 4:10 Enligt Artskyddsförordningen är det förbjudet att störa fladdermöss. Träd som används som fladdermöss boplatser får inte fällas utan dispens från Länsstyrelsen. 8 Skyddsvärda träd och trädmiljöer på Särö. Ett LONA projekt för inventering av naturvärden på privat mark i Kungsbacka kommun, Hallands län. Maria Bergenstjerna, Mars 2014

5. Konsekvenser för trädbeståndet 5:1 Enligt förfrågningsunderlag kommer ett omfattande byggprojekt äga rum i området. Några byggnader kommer att rivas. Sprängningsarbete är planerat och nya byggnader tillkommer. Nya infartsvägar tillkommer och det finns förslag att anlägga nya parkeringsplatser, en vändzon samt även cykelförråd (se fig. 5). Trädgården kommer att vara i behov av vård när byggprojektet har avslutats. Figur 5: Situationsplan med förslag på förändringar 5:2 Byggprojektet kommer att ha inverkan på det nuvarande trädbeståndet. Ett antal träd kommer att behöva fällas och ett antal träd kommer att behöva skyddas om de ska finnas kvar efter byggnationsarbete. 5:3 När planering för byggprojekt inleds ska en tydlig ansvarsfördelning anges för planeringsstadiet, byggstadiet och alla kontrollstadium under byggnationsprocessen.

5:4 Om de föreslagna skyddsåtgärderna inte följs, om träden skadas, ska vitesbelopp utfärdas. Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation 9 ska en separat trädskyddsplan tas fram för hela byggprocessen. I planen ska kartmaterial och trädinventeringen ingå. Planen ska vidare inkludera all infrastruktur som kan påverka träden samt intilliggande områden som eventuellt berörs av byggprojektet. Planen ska tydligt ange placering och typ av skyddsbarriärer som ska uppföras för att skydda träden. För de fall där intrång i trädskyddsområdet har godkänts ska detta specificeras, samt vilka åtgärder som ska göras för att minska risken för skador på träden och dess rötter. 5:5 Förslag till trädskydd finns i avsnitt 7 och för påverkade träd i de olika zonerna i avsnitt 13-19. Dessa förslag är rekommendationer för träden i det aktuella utredningsområdet. Det kan dock ske förändringar i planerna och i så fall måste rekommendationerna göras om. Hänsyn ska tas till de allmänna och generella råd angivna i denna rapport. 6. Bevarande värde och överlevnads status 6:1 Ett moment i denna utredning är att fastställa trädens bevarandevärde. Syftet med trädinventering var att ta reda på vilka träd som finns, vilken kondition och vitalitet de har samt även om de skulle klara av att överleva efter en exploatering till följd av byggnation. En bedömning även görs beträffande vilka träd ska bevaras, vilka träd kan bevaras och vilka träd kan tas bort. Det gäller att ta beslut och att prioritera. 6:2 Trädens bevarandevärde är sammankopplat till trädens överlevande status. Om ett träd anses vara i gott hälsotillstånd och anses ha ett högt bevarande status och anses vara värt att skydda finns det all förutsättningar till att trädet kommer att överleva byggnadsarbete om rådet i denna rapport följs. Det finns dock träd som har ett gott hälsotillstånd men anses inte överleva exploateringsprocessen. 9 Standard för skyddande av träd vid byggnation, Johan Östberg & Örjan Stål, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp, Serienummer: 2015:15

6:3 Träden på Munkekullen har klassats enligt förslag i Standard för trädinventering i urban miljö 10 där varje träd klassas på en skala från 1 till 4, där 1 är det högsta värdet. I bedömning ska trädens placering, vitalitet, eventuella skador samt biologisk, kulturhistoriska, sociala och dendrologiska värden ingå. Träd med höga bevarandevärden, och som anses kunna bevaras och överleva minst 20 år efter byggnationen, ska placeras i klass 1. 6:4 Om mindre träd ska bevaras borde det finnas särskilda anledningar, exempelvis att träden är av särskilda betydelse för området eller för att de anses vara en framtid resurs i trädbeståndet. Att endast spara de särskilt skyddsvärda träd gynnar inte beståndets framtid. Det som gynnar beståndet är att en blandning av träd i alla åldrar kvarstår. 6:5 I enlighet med Standard för skyddande av träd vid byggnation kommer följande rekommendation att gälla. Om det finns särskilt skyddsvärda träd inom området (vilka följer Naturvårdsverkets definitioner av särskilt skyddsvärda träd) ska dessa få ett högt bevarandevärde. De träd som anses särskilt skyddsvärda enligt Naturvårdsverket har en hög sannolikhet att hysa arter som är rödlistade och/eller utrotningshotade. Av denna anledning är det av stor vikt att bevara dessa träd. 6:6 Det finns ca 40 träd i området som har klassats med ett högt bevarande värde. 7. Trädskyddsområde och trädskyddsplan 7:1 Det finns ett antal träd i utredningsområdet som ska sparas vid exploatering av området. För att dessa träd ska överleva byggnationsprocessen ska trädskyddsområde skapas. Dessa trädskyddsområde kan komma att gälla för enskilda träd eller grupper av träd. 10 Standard för trädinventering i urban miljö.östberg, J., Delshammar, T., Fransson, A.M. & Busse Nielsen, A. 2012 Rapport 2012:7. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. www.inventering.nu http://pub.epsilon.slu.se/9038/7/ostberg_et_ al_120913.pdf

7:2 Ett trädskyddsområde är ett område som avspärras kring träden för att skydda träd och rotsystem. Avspärrning ska finnas för se till att marken runt träden inte kommer till skada. Det är av vikt att undvika kompaktering av jorden, eller andra typer av skador i marken. Det som ska undvikas är körning av tunga fordon, lagring av material, skapande av leder för fordon och personal. För att skapa ett trädskyddsområde används olika typer av barriärer. 7:3 För att undvika missförstånd och för att se till att intrång i trädskyddsområden inte sker ska planer tas fram för byggprojektet där, enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation, ska en redovisning av följande finns: Uppställningsplatser inklusive tillfälliga upplagsplatser, inklusive upplag för snö tillfälliga parkeringar det utrymme som behövs för schakt av fundament, ledningar, kablar etc., inklusive rasvinklar vid utförande av schakt för dessa. all tillfällig och befintlig infrastruktur, såsom: dagvattenbrunnar, avlopp, gas, olja, vatten, el, tele och andra kommunikationskablar alla förändringar i marken, bland annat placeringen av stödmurar, inklusive fundament arbetsutrymme för kranar, maskiner, byggnadsställningar, inklusive hur dessa ska transporteras under byggprocessen plats för bodar, tillfälliga toaletter (inklusive deras dränering) och andra tillfälliga konstruktioner utrymme för förvaring (oavsett om tillfälligt eller långvariga), exempelvis byggmaterial, bränsle, blandning av cement och betong tillfälliga uppfyllnader förvaring av träd som flyttats temporärt kontaktuppgifter till ansvariga personer ska anges för varje moment en checklista med samtliga punkter bör användas, vilken även ska inkludera kontaktuppgifter. 7:4 En trädskyddsplanen ska innehålla information och instruktioner angående skyddsåtgärderna och de tilltänkta förändringarna i närheten av de träd som ska skyddas. Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation gäller följande: borttagande av befintliga byggnader och hårda beläggningar installation av skydd kring träden installation av markskydd grävning och krav på speciell grävteknik

installation av överbyggnad och ytbeläggning - material, konstruktions krav, förändringar i markhöjder stödkonstruktioner och förändringar i marknivåer, inklusive rasvinklar 8. Barriärer och markskydd 8:1 Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation ska hela trädskyddsområdet skyddas av barriärer innan entreprenaden påbörjas. När det av utrymmesskäl inte är möjligt att utestänga all verksamhet från hela eller delar av trädskyddsområdet ska lämpligt skydd installeras. Alla barriärer ska godkännas av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd innan arbete får påbörjas innanför området. 8:2 I enlighet med rekommendationer i Standard för skyddande av träd vid byggnation ska trädskyddsområdet skyddas under hela byggprocessen. Barriärer får inte tas bort eller ändras utan godkännande av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. Om så krävs får åtgärder genomföras innanför trädskyddsområdet, men dessa åtgärder måste godkännas i förväg av projektets representant med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd. Barriärer ska anpassas för det specifika byggprojektet. Dessa ska på ett effektivt sätt förhindra medvetna eller omedvetna intrång i trädskyddsområdet. Barriärer ska vara av kraftigt material, med en minimihöjd av 180 cm. Barriärer ska kontrolleras regelbundet. 9. Temporär och permanent ytbeläggning 9:1 Om skyddsbarriärer inte anses tillräckliga som skydd i ett område där konstruktionsarbete kommer att ske finns det även det alternativ att skapa temporära eller permanenta ytbeläggningar. Det kan finnas ett antal olika anledningar till detta men det är främst för att skydda rötterna av träd som ska bevaras i området. Det finns dock alltid risker med detta och det är av vikt att en utredning görs innan beslut tas. Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation ska ytbeläggning användas endast när det anses oundvikligt. Rekommendationen är att personer med rätt kompetens måste anlitas om denna typ av konstruktion ska anläggas.

9:2 Varken temporär eller permanent ytbeläggning rekommenderas för träd som klassas som särskilt skyddsvärda enligt Naturvårdsverkets definitioner. Rekommendation i denna rapport är att inget slags konstruktion överhuvudtaget bör ske inom trädskyddsområdet för alla träd som klassas som särskilt skyddsvärda. Det finns dock ett antal träd som kommer att påverkas och i dessa fall ska rotkartering utföras innan beslut fattas. 10. Förändrade markvattenförhållanden 10:1 Träden i området kan påverkas av eventuella markuppfyllnader, mark sänkningar och dagvattendränering. Enligt Standard för skyddande av träd Vid schakt eller sprängning kan det uppstå förändrade förutsättningar för vattnet i marken. Förändrade markvattenförhållanden kan medföra att mängden växttillgängligt vatten minskas i det översta jordlagret (0 1 meter), som kan bidra till vattenbrist. I andra situationer kan det leda till att vatten blir stående och därmed ge upphov till syrebrist och lokalt kan anaeroba markförhållanden bildas. 10:2 Det finns planer att utför installation av underjordiska anordningar och dränering (se fig. 6). Denna schaktning innebär allvarliga skador på trädens rotsystem och kan även ändra den lokala hydrologin. Detta kan leda till framtida vitalitetsförsämringar för träden. Antigen måste dessa schakter utföras utanför trädskyddsområdet eller andra lösningar hittas, exempelvis anlägga rör under rotsystemet istället för att skära av det. 10:3 När schakt ska utföras innanför trädskyddsområdet ska den planeras i ett så tidigt skede som möjligt och av person med grön kompetens och/eller projektledning med ansvar för trädens skydd.

Figur 6: Schaktning för dagvattendränering 11. Trädvårdsarbete 11:1 Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation bör följande gälla vid planering och utförande av beskärning och fällning. När områdets utformning har fastställts ska förslaget granskas av en person med kompetens för att utarbeta en åtgärdsplan för de träd som kräver åtgärder. Planen ska innehålla information om samtliga träd. Åtgärdsplanen för träden ska omfatta: träd för borttagning, både på grund av byggnationer och risk beskärningsåtgärder som behövs för byggnationen, inklusive de träd som kräver åtgärder för att minska risker i samband med den föreslagna markanvändningen normal underhållsbeskärning förebyggande rotbeskärning eventuella åtgärder för att gynna biologisk mångfald

Rutiner för hantering av träd som används som boplats av skyddade arter, exempelvis fladdermöss 11:2 Det kan vara nödvändigt av framkomlighetsskäl att beskära träd. Dessa beskärningsåtgärder ska alltid genomföras av personer med arborist kompetens. Enligt Standard för skyddande av träd vid byggnation ska beskärningen genomföras på sådant sätt att trädets naturliga växtsätt inte förändras. Vidare ska åtgärden inte påverka trädets framtida vitalitet och åtgärden får heller inte innebära att trädet får strukturella svagheter eller på annat sätt riskerar att utvecklas till ett riskträd. 11:3 Trädfällning och beskärning kommer att skapa trädrester som måste omhändertas. Det är viktigt att dessa rester hanteras för att bevara och bidra till de värdefulla miljöerna som är kopplade till området. All dödved och stockar från lövträdsrester som är ett resultat av trädvårdsarbete ska flyttas till dödved- eller faunadepåer. 11:4 Rekommendationen är att dödved depåer skapas på slutningen i zon 3 den romantiska naturparken. 12. Vitesbelopp, skadereglering och marklov 12:1 För att minimera skador och för att se till att skador som uppstår i samband med exploatering kompenseras ska ett vitesbelopp sättas på träden som ska skyddas. Regelbundna inspektioner av träden ska ske under alla stadie av byggprojektet och det ska finnas ett kontrakt mellan de berörda parter där underlag för hur skadereglering och beräkning av vitesbelopp ska fastställas. 12:2 Det finns flera trädvärderingsmodeller som används i Sverige, exempelvis, Alnarpsmodellen, Katalogmetoden, Kochs metod, Stritzkes metod och VAT 03. Dessa modeller ta fram en ekonomisk värdering som man kan använda som underlag för att ta fram vitesbelopp vid skadereglering. Dessa modeller är framtagna för att sätta ett värde för träd i urbana miljöer. Modellerna skiljer sig väsentlig från modeller som används för produktionsskog. Modeller för produktionsskog är inte lämpliga i samband med värdering av träd i urbana miljöer och ska inte användas som underlag

för skadereglering i utredningsområdet. Rekommendationen är att Alnarps modell används för att ta fram vitesbelopp. 12:3 Alnarps modell innehåller kriterier för fastställande av ett ersättningsvärde för träd av olika arter och i olika storlekar. Modellen beräknar värdet av trädet i nuvarande kondition samt även kostnaderna för fällning, inköp, nyplantering och skötsel i beräkning. Det slutgiltiga värdet tar dock inte hänsyn till kulturella, sociala eller naturvärden som ett träd kan anses ha. I sådana fall kan ersättningsvärdet vara i behov av justering för att avspegla förluster som inte kan beräknas i ekonomiska termer. Det är av vikt att all den information ingår i alla handlingar som berör fastställande av vitesbelopp och för skadereglering. 12:4 Förutom skadereglering kan konsekvenserna av trädförlust utjämnas något om åtgärdsplaner skapas för att framför krav på kompensation. Om träden måste fällas på grund exploatering kan planer för kompensationsåtgärder skapas. Kompensationsplaner ska skapas innan exploatering och eventuella byggprojekt startas. Förslag till kompensationsåtgärd är exempelvis att kommunen bilda nya naturreservat, formellt skydda andra skyddsvärda träd eller trädgrupper eller ställer krav på nyplantering antigen i området eller någon annanstans i kommunen. Förlust av stora, grova och värdefulla träd ska kompenseras. 12:5 Kungsbacka kommun kommer i detaljplan för fastigheten Munkekullen, Särö 1:477 att kräva marklov för trädfällning för att skydda denna natur- och kulturhistoriskt värdefull miljö. Marklov gäller för alla träd med en stamdiameter över 20 cm på en höjd av ca 1 meter över mark. Detta gäller oavsett trädets hälsotillstånd, dvs. alla levande, sjuka och döda träd är skyddad och tillstånd måste sökas för trädfällning. Vid trädfällning utan lov kommer vite utdömas. 12:6 Det finns 5 träd (träd nr. 38, 47, 108, 126 & 176) som inte uppfyller 20 cm diameter krav. Trädfällning av alla andra träd i området kräver ansökan om marklov. Samtliga ska skyddas som n1 får ej fällas utan lov i plankartan. 13. Åtgärder för träden i zon 1 Den kustnära branten

13:1 Zon 1 den kustnära branten (fig. 7) är den nordliga delen av trädgården. Som namnet antyder är terrängen kuperad med branta slutningar och klipphällar. Det finns sammanlagt 26 träd. 11 av dessa klassas som särskilt skyddsvärda (enligt definition från Naturvårdsverket) 11. Fem av träden har höga naturvärden och ytterligare 6 av träden anses vara potentiella resurser. Figur 7: Zon 1 Den kustnära branten (bilden är från s. 16 i Kulturmiljöutredningen) 13:2 Sju träd (fig. 8) kan påverkas av framtida byggprojekt (träd nr 11, 12,13, 64, 65, 66 & 71). Sex av dessa klassas som särskilt skyddsvärda med höga bevarande värde (Träd nr: 10, 11, 12, 13, 64 & 65). Dessa träd har höga naturvärden och ska inte skadas. Om konstruktionsarbete ska utföras i området ska trädskyddszoner skyddas av barriärer. 11 Särskilt skyddsvärda enligt definitionen från Naturvårdsverket d.v.s. träd med ett DBH (diametermått i brösthöjd som beräknas vara 1,3m över marknivån) på 1 m eller större, hålträd och träd äldre än 140-200 år

Figur 8: Zon 1 - träden som påverkas av byggprojektet. 13:3 Två av träden har rotskador och en fördjupad besiktning bör ske innan ett beslut fattas om fällning eller bevarande. Båda träd finns längs infartsvägen (träd 12 & 13). 14. Åtgärder för träden i zon 2 - Lunden 14:1 Zon 2 Lunden (figur 9) är söder om huvudbyggnaden och är lätt lutande gräsmarks område med inslag av berghällar. Området är avgränsat av asfalterade gångstigar. Det finns sammanlagt 41 träd. 13 av dessa klassas som särskilt skyddsvärda (enligt definition från Naturvårdsverket).

Figur 9: Zon 2 Lunden (Bilden är från s.17 Kulturmiljöutredning) 14:2 Samtliga träd i zon 2 riskerar att påverkas av byggprojektet. Dels på grund av den planerade vändzonen, dels på grund av rivningsarbete samt nybyggnationen och dels på grund av de planerade parkeringsplatser och cykelställen (fig. 5). Rotskyddsbarriärer måste användas i zon 2 för att skydda rötterna på träd nr: 15, 17-23, 109-111, 116-122, 145, 146 (fig. 10 & 11).

Figur 10: Zon 2: Träden som kommer att påverkas av byggprojektet Figur 11: Träd i zon 2 som ska skyddas under byggprojekt

14:3 Vid anläggning av vändzonen kommer 6 träd att behöva fällas (träd nr. 99-101, 166-168). Ett av de skyddsvärda träden (träd nr. 15) ska rotkarteras och skydd av detta träd ska planeras i konsultation vid en person med arborist kompetens. Konsultation kommer även behövas vad gäller eventuell anläggning av en permanent ytbeläggning som skydda rötter (fig. 12 ). Figur 12: Träd i zon 2 som kommer att fällas på grund av vändzonen 14:4 Dagvattendränering planeras i zon 2 (se figur 6). Schaktning i detta område kommer att skada trädrötterna i parken och även hos träd i angränsande fastigheter. För att undvika skador ska man utreda möjligheten att dra rör under rötterna istället för att skära av dem. Rekommendationen är att markförhållande undersökas och att en konsulterande arborist kontaktas innan dräneringsplaner fastställs. Träden som kommer att påverkas är träd nr. 3, 17, 21, 22, 112 & 145. 15. Åtgärder för träden i zon 3 Den romantiska naturparken

15:1 Zon 3 Den romantiska naturparken (figur 13) är sydost om huvudbyggnaden. Närmaste huset finns en brant sluttning med bergig terräng och längst ned åt sydost är terrängen flackare med slingrande stigar, stugor och en tennisbana. Det finns en stig som leder ner till en stor parkeringsplats i zon 4. Det finns sammanlagt 58 träd. 16 (träd nr. 1, 3-8, 27, 29, 31, 45, 49-50 & 161) av dessa klassas som särskilt skyddsvärda (enligt definition från Naturvårdsverket). Figur 13: Zon 3 Den romantiska parken (bilden är från s.18 i Kulturmiljöutredningen) 15:2 De flesta träd i zon 3 bör inte påverkas av byggprojektet. Undantaget är träden som angränsar parkeringsplatsen i zon 4 (figur 14 & 15). Det finns byggplaner för detta område. Träden som angränsar parkeringsplatsen måste skyddas vid exploatering av området.

Figur 14: Träd i zon 3 som vetter mot parkeringsplatsen i zon 4

Figur 15: Zon 3. Dessa träd bör inte påverkas av byggprojektet med undantag för träden som vetter mot parkeringsplatsen

15:3 Ett av träden (träd 8) lutar mot parkeringsplatsen i zon 4. En fördjupad besiktning av detta träd bör ske innan vidare beslut tas. 16. Åtgärder för träden i zon 4 Öppen gräsmark med häck 16:1 Zon 4 Öppen gräsmark med häck (figur 16 & 17). Det finns två område definierad som zon 4- Den största gräsytan är framför huvudbyggnaden och utöver gräsmark finns även infartsvägen som leder upp till byggnaderna. Området österut är i stort sett en parkeringsplats med mindre gräsytor runt om. Det finns sammanlagt 7 träd i zon 4. Två (träd nr. 14 & 24) av dessa klassas som särskilt skyddsvärda (enligt definition från Naturvårdsverket). Figur 16: Zon 4 Gräsmark nordväst om huvudbyggnaden (bilden från s. 20 Kulturmiljöutredning)

Figur 17: Zon 4 -Gräsmark österut på tomten (bilden från s. 21 Kulturmiljöutredningen) 16:2 En rotkartering behövs för en av de två särskild skyddsvärda träd (träd nr. 14). Detta kommer att påverkas av transportbilarnas körande på tillfarten. Efter rotkartering kan ett beslut fattas beträffande temporär ytbeläggning och skydd med barriär (figur 18). Figur 18: Zon 4. Träd nr 14 ska rotkarteras 16:3 Zon 4 är tvådelad. Området i den nordvästliga delen av trädgården är en gräsmark. Området i den östliga delen av fastigheten är en parkeringsplats. Denna parkeringsplats kommer att avstyckas från fastigheten och det finns planer att bygga där. 16:4 För att se till att intrång i trädskyddsområden inte sker ska alla uppläggningsplatser finnas på gräsmarken i framför huset (se avsnitt 7:3) Gräsmarken är den mest lämpliga platsen för tillfällig parkering, upplag för snö, tillfälliga upplagsplatser, plats för bodar,

tillfälliga toaletter (inklusive deras dränering) och andra tillfälliga konstruktioner samt utrymme för förvaring (oavsett om tillfällig eller långvarig) av exempelvis byggmaterial, bränsle och betong. 17. Åtgärder för träden i zon 5 - Barrbuskar 17:1 Zon 5 Barrbuskar (fig.19) är området på kortsidan av byggnaden i väst. Utöver barrbuskar finns det ett antal träd. Samtliga träd kommer att fällas vid planerade byggprojektet. Det finns sammanlagt 5 träd. Ett (träd nr. 124). Ett av dessa klassas som särskilt skyddsvärda (enligt definition från Naturvårdsverket). Samtliga träd måste fällas för att kunna bygga i detta område (fig. 20). 17:2 Efter fällning bör stockarna flyttas till en dödved depå i zon 3. Figur 19: Zon 5 - Barrbuskar (bilden från s.22 i kulturmiljöutredningen) Figur 20: Zon 5 - Alla träd kommer att påverkas av byggprojektet

18. Åtgärder för träden i zon 6 - Entréplantering 18:1 Zon 6 Entréplantering (fig. 21) är ett område som är numera vildvuxet men har troligen varit en gårdsplan. Här finns rester av en spegeldamm, några flaggstänger och asfalterade gångar. Här finns även några barrbuskar. Det finns inga träd i detta område och därmed inga trädskyddsåtgärd. Figur 21: Zon 6 Entréplantering (bilden från s. 26 i Kulturmiljöutredningen) 19. Trädskyddsåtgärder för hela området 19:1 Det finns ett antal generella åtgärder som bör tas hänsyn till i hela området. Det viktigast är att begränsa körning inom området.

19:2 Tillfällig parkering, upplag för snö, tillfälliga upplagsplatser, plats för bodar, tillfälliga toaletter (inklusive deras dränering) och andra tillfälliga konstruktioner samt utrymme för förvaring (oavsett om tillfällig eller långvarig) av exempelvis byggmaterial, bränsle och betong ska placeras i zon 4, d.v.s. gräsmarken framför huvudbyggnaderna. 19:3 Zon 2 ska skyddas av barriärer innan byggarbetet startas. Några träd längs infarter ska också skyddas med hjälp av barriärer om de inte bedöms som riskträd vid en fördjupad besiktning. Ett särskilt skyddsvärt träd (träd nr. 15) kan efter rotkartering behöva skyddas med hjälp av temporär eller permanent ytbeläggning. Val av skydd sker i samband med rotkartering. Ytterligare träd i zon 2 kan komma att påverkas av planerade parkeringsplatser och cykelställ. Dessa träd ska undergå en fördjupad besiktning med rotkartering innan dessa parkeringsplatser anläggs. 19:4 Om schaktning kommer att ske inom rotzonsområde för träd som inte är skyddat med barriär eller ytbeläggning ska person med arborist kompetens rådgör innan grävningsarbete kan påbörja. 19:5 Trädvårdsarbete kommer att behövas för ett antal träd. Det är troligt att alla träd i zon 5 måste fällas. Det finns ytterligare 6 träd i zon 2 som måste fällas och det finns 3 träd som är i behöv av riskbedömning (träd nr. 23, 103 & 148). 19:6 Det finns ytterligare några träd där beskärningsåtgärder behövs på grund av byggnationen. Personer med arborist kompetens ska anlitas för att planera de nödvändiga åtgärderna. 20. Sammanfattning 20:1 Sammanlagt finns det ca 140 träd i utredningsområdet. Området har indelats i 6 olika zoner. Träden har inventerats och en bedömning har gjorts beträffande trädens vitalitet, kondition, naturvärde och bevarandevärde.

20:2 Det finns sammanlagt 11 träd som kommer att behöva fällas och 11 träd (figur 22 & 23) som behöver fördjupad undersökning antigen på grund av skador eller för att rotkarteras. Figur 22: Fördjupad besiktning på dessa träd

Figur 23: Träden som antagligen kommer att fällas på grund av byggprojektet 20:3 Av dessa ca 140 träd finns det ca 40 som har bedömts som särskilt skyddsvärda träd och av sådant värde att dessa ska inte fällas. Rekommendationen är att dessa träd sparas och skyddas (fig. 24).

Figur 24: Samtliga träd med bevarandevärde 20:4 Det finns ca 40 träd som kommer att påverkas av byggprojekt. Bedömningen är att dessa träd måste skyddas med barriärer och temporär ytbeläggning för att överleva exploateringsarbete i området (fig. 25).

Figur 25: Träd som ska skyddas under byggprojektet. Beräknad rotzon synlig 20:5 Åtgärdsplaner ska skapas enligt rekommendationer i avsnitt 11 innan trädvårdsarbete utföras i utredningsområdet. 20:6 Utredningsområdet bedöms ha höga naturvärde. Enligt rapporten Skyddsvärda träd och trädmiljöer på Särö finns det ett flertal rödlistade lavar, mossor och svampar i området. Detta indikera att även här finns det höga naturvärden främst kopplat till de särskilt skyddsvärda träden. Exploatering och den oundvikliga trädfällningen som

följer innebär även en förlust av värdefulla miljöer. Naturvärdena som är kopplat till träden kommer att minskas eller försvinner. 20:7 För träden som måste fällas ska kompensationsåtgärder skapas. Kompensationsplaner ska skapas innan exploatering och eventuella byggprojekt startas. Förslag till kompensationsåtgärd är exempelvis att kräva nyplantering i området. Förlust av stora, grova och värdefulla träd ska kompenseras.

Bilaga 1 Några termer och förklaringar (utdrag från Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0 Rotkartering Det är oftast väldigt svårt att bedöma rotutbredningen i marken genom att studera omgivningen där träden växer i. Rotutbredningen styrs till största delen av markförutsättningarna på platsen och av den anledningen är det också svårt att kunna förutsäga vilka skyddsavstånd som är relevanta vid en byggnation intill äldre träd. För att få fram ett mer korrekt underlag kan en provgrävning genomföras. I vissa fall kan enklare provgrävningar, genom spadgrävning eller med en mindre grävmaskin, ge tillräckliga svar på hur ett markingrepp kommer att påverka befintliga träd. I andra fall kan det krävas mer omfattande undersökningar inom större delar av området kring trädet (så kallad rotkartering). Denna typ av undersökning blottlägger rotsystemet i det översta markskiktet. Rotkarteringen utförs genom att jorden sugs bort mellan rötterna och på så sätt kan rötternas utbredning och form dokumenteras. Genom en rotkartering går det att med relativt stor säkerhet bedöma om trädet kommer att ta skada av planerad byggnation eller inte. Om en rotkartering görs som underlag till en detaljplan finns det ofta stora chanser att kunna ändra placeringen för planerad bebyggelse vilket i sin tur kommer ge större chans till att bevara trädet utan att det påverkas negativt. Skonsamma schaktmetoder Vid schaktning där det finns rotförekomst skall all schakt utföras så skonsamt för rötterna som möjligt. Vid förekomst av mindre mängd finrötter i mindre dimensioner (mindre än 5 cm i diameter) kan konventionell grävteknik, t.ex. grävmaskin användas. Avlägsnandet av mindre rötter är inte så allvarligt eftersom dessa nybildas relativt fort. Där det däremot påträffas grövre rötter (större än 5 cm i diameter) eller vid en tät rotmatta ska schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt på rotsystemet användas. Det finns idag utvecklad teknik som kan användas vid förekomst av rötter. Mobila vakuum- eller luftdrivna aggregat med tillhörande sugslangar har kapacitet att avlägsna jord och annat markmaterial utan att åstadkomma större skada på rötterna. Vid mindre schaktmängder kan även tryckluft och handschakt användas för att utföra skonsam schakt intill rötter. Frilagda rötter får ej utsättas för torka eller kyla. Vid schakt där grövre rötter måste avlägsnas ska dessa kapas med beskärningsverktyg (sekatör eller såg). Rötter som friläggs ska alltid hållas fuktiga och vid behov vattnas tills återfyllning av schaktgrop skett. Vid schakt med exponerade trädrötter där återfyllning ej sker inom 1 timme ska rötterna täckas för att behålla fuktigheten. Rotdraperiet kan bestå av presenning, plast, geotextil, säckväv eller liknande. Vid minusgrader ska rotdraperiet även ha en isolerande funktion. Rotdraperi och isolering ska avlägsnas före återfyllning. Återfyllning sker med jord/substrat som bidrar med goda förutsättningar till god rotutveckling.

Vid avlägsnande av berg intill träd (avstånd 5-10 m från ytterkant av stammen) ska försiktigsprängning utföras (sprängning med tät sömnad). Alternativt kan vajersågning användas. Som alternativ till kabel- eller ledningsschakt kan även så kallad schaktfri ledningsteknik användas. Vid sådana installationer krävs bara mindre öppningsschakter mellan två punkter och därefter trycks eller borras utrymme under jorden för anpassad kabel eller ledning. Denna teknik är väl beprövad och används frekvent i stadsmiljö för att undvika stillestånd i trafiken i form av öppna schakt. Tekniken har en stor potential till att kunna användas vid nödvändiga ledningsarbeten intill skyddsvärda träd. Inhängning av skyddszon Träd som ska bevaras inom byggarbetsplatsen eller vid dess gräns ska hägnas in. Inhägnaden ska placeras utanför den för platsen bestämda skyddszonen. Inhägnaden ska förhindra att arbeten, upplag, transporter eller annan för trädet skadlig aktivitet sker innanför skyddszonen, ha en minimihöjd av 180 cm och vara en fast installation som ej går att flytta. Uppsättandet av inhägnaden får ej skada rotsystemet. Markskydd Om transporter eller upplag innanför ett träds skyddszon är omöjligt att undvika på grund avarbetets omfattning ska ett tillfälligt markskydd upprättas. Markskyddet ska skydda marken och trädrötterna mot kompaktering och utformas så att belastningen fördelas jämnt över ytan. Som exempel kan markskydd av plåt eller hårdplast användas, eller så kan ett tryckutjämnande lager av bärlagergrus läggs på en fiberduk. Vid avetablering av det temporära markskyddet ska marken kontrolleras för att undersökas om det skett kompaktering trots skyddet. Om marken kompakterats bör ett åtgärdsförslag tas fram av en person med goda markkunskaper och kunskaper om hur kompaktering påverkar träd. Rotbryggor För att undvika hårdgjorda beläggningar som kan skada rotsystemet, och inskränka rotvolymen nära träd, kan dessa i stället läggas ovanpå marken (Figur 4). Istället för att använda traditionella överbyggnad för exempelvis parkeringsytor och gång- och cykelvägar, kan bärigheten hållas upp genom balk- eller plintkonstruktion. Den hårdgjorda ytan närmast trädet kan liknas med en bryggeller brokonstruktion. Förutom att större schakter undviks nära trädet så kompakteras heller inte marken under dessa konstruktioner, vilket är positivt för trädets rötter. Beläggningen kan även göras genomsläpplig vilket bidrar till att de befintliga markförutsättningarna kan bibehållas. Överbyggnader för hårdgjorda beläggningar Vid exploatering inom områden där det finns befintliga träd tas ofta stora markpartier i anspråk för byggnader, vägar och parkeringsplatser. Dessa markområden är också områden med förmodad rotförekomst eller för framtida rotutbredning. För att kunna bevara träd och

även lyckas med nyplantering är det därför viktigt att det kommer att finnas tillräckligt med yta för rötterna att växa i efter uppförd byggnation. Inom detta kapitel ges exempel på en metod som bidrar till att träd kan få tillfredställande rotmiljöer även under hårdgjorda beläggningar. Rotvänliga bär- och förstärkningslager Vid anläggandet av hårdgjorda ytor under och intill trädkronan hos stora träd ska ytan konstrueras på ett sådant sätt att djupa schakter undviks och att beläggningen och överbyggnaden är så genomsläpplig som möjligt. Befintlig grässvål eller jordlager banas ytligt 50-100 mm. Överbyggnaden av sorterad makadam byggs uppåt från avbanad mark för att undvika schakt ner i marken i rotzonen.

Utredningsrapport 2018

Träd id Art Risk Åldersfas Vitalitet Bevarandevärde StamdiameRotzon rad Anmärkningar Anmärkningar fritext 1 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 75 1125 Kronan - större dödved (> 5cm diameter); Sta 2 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 109 1635 3 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 142 2130 4 Quercus ro Låg Gammalt Dålig Stort bevarandevärde 105 1575 Kronan - större dödvei stort sett en hög stubb 5 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 97 1455 Rothals - ihålighet(er); Stam - barkspricka(or) 6 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 88 1320 Kronan - större dödved (> 5cm diameter); Ro 7 Quercus ro Låg Gammalt Mycket dål Stort bevarandevärde 85 1275 Träd - död; Träd - högstubbe 8 Quercus ro Undersöka Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 119 1785 Plats - tecken av anlägev välta 9 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 79 1185 Kronan - större dödved (> 5cm diameter) 10 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 85 1275 11 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Mycket stort bevarandevärd 90 1350 12 Quercus ro Undersöka Gammalt Dålig Stort bevarandevärde 93 1395 Kronan - dieback; Kronan - dödved; Plats - tec 13 Quercus ro Undersöka Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 131 1965 Rothals - förmultning; Rothals - skada(or); Trä 14 Quercus ro Undersöka Gammalt God Stort bevarandevärde 84 1260 Rothals - förmultning 15 Quercus ro Undersöka Gammalt Måttlig Mycket stort bevarandevärd 104 1560 Plats - tecken av anläggning i rotzon 16 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 80 1200 17 Fagus sylva Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 107 1605 Plats - tecken av anläggning i rotzon 18 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 83 1245 19 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 97 1455 20 Fagus sylva Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 111 1665 Plats - tecken av anläggning i rotzon 21 Quercus ro Undersöka Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 141 2115 Rothals - Armillaria sp. (Honungsskivling); Rot 22 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 134 2010 Rothals - ihålighet(er) 23 Quercus ro Undersöka Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 78 1170 24 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 80 1200 25 Pinus sylveslåg Vuxet God Stort bevarandevärde 65 975 26 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 72 1080 Plats - tecken av anläggning i rotzon 27 Tilia sp. Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 72 1080 Rotvälta men vid liv 28 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 43 645 29 Tilia sp. Låg Vuxet Måttlig Stort bevarandevärde 71 1065 Kronan - bruten gren(ar) 30 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 42 630 31 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 71 1065 Kronan - större dödved (> 5cm diameter) 32 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 37 555 Växer på häll 33 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 43 645 Växer på häll

34 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 36 540 Växer på häll 35 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 54 810 36 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 30 450 37 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 36 540 Träd - dubbelstam 38 Tilia sp. Låg Ungt God Ej bevarandevärt 19 285 39 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 42 630 Murgröna på stam 40 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 20 300 41 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 21 315 42 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 45 675 43 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 58 870 Murgröna på stam 44 Salix caprealåg Vuxet God Bevarandevärt 40 600 45 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 70 1050 46 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 33 495 47 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 19 285 48 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 28 420 49 Quercus ro Måttlig Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 65 975 Rothals - ihålighet(er) 50 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 80 1200 51 Quercus ro Låg Gammalt God Bevarandevärt 61 915 52 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 54 810 Träd - dubbelstam 53 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt Grupp < 5 styck 54 Sorbus auculåg Ungt God Bevarandevärt 25 375 Träd - dubbelstam 55 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 40 600 Stam - mekaniska skada(or) 56 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 42 630 57 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 27 405 58? Mycket dål Stort bevarandevärde Träd - högstubbe 59 Quercus sp Låg Ungt God Bevarandevärt 25 375 60 Quercus sp Låg Ungt God Bevarandevärt 24 360 61 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 24 360 62 Fraxinus ex Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 66 990 Rödlistad 63 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 23 345 64 Fraxinus ex Låg Vuxet God Stort bevarandevärde 60 900 Stam - skada(or) 65 Alnus glutinlåg Vuxet God Stort bevarandevärde 71 1065 66 Quercus ro Undersöka Gammalt Mycket dål Bevarandevärt 56 840 Kronan - dieback; Kronan - dödved; Kronan - 67 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 56 840 Växer på häll

68 Quercus sp Låg Vuxet God Bevarandevärt 54 810 Växer på häll. Lutar kra 69 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 21 315 70 Fraxinus ex Låg Vuxet God Bevarandevärt 34 510 71 Quercus ro Låg Vuxet Måttlig Bevarandevärt 42 630 93 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 48 720 Kommun ägd? 94 Quercus sp Låg Vuxet God Trädet tillhör annan fas 95 Alnus glutinlåg Vuxet God Bevarandevärt 47 705 Inte säkert att trädet til 96 Alnus glutinlåg Vuxet God Bevarandevärt 57 855 Inte säkert att trädet til 97 Alnus glutinlåg Vuxet God Bevarandevärt 42 630 Inte säkert att trädet til 98 Tillbehör annan fastigh 99 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 43 645 Plats - tecken av anläggning i rotzon; Träd - d 100 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 50 750 101 Ulmus glab Låg Vuxet God Bevarandevärt 36 540 Rödlistade 102 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 41 615 103 Betula pendundersöka Vuxet Måttlig Ej bevarandevärt 58 870 104 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 79 1185 Kronan - större dödved (> 5cm diameter) 105 Tillbehör annan fastigh 106 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 76 1140 Kronan - större dödved (> 5cm diameter) 107 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 35 525 108 Tilia sp. Låg Ungt God Ej bevarandevärt 17 255 109 Betula pendlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 54 810 110 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 28 420 111 Fagus sylva Låg Vuxet God Bevarandevärt 66 990 112 Tillbehör annan fastigh 115 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 56 840 116 Fagus sylva Låg Vuxet God Bevarandevärt 69 1035 117 Fagus sylva Låg Vuxet God Bevarandevärt 45 675 118 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 84 1260 119 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 70 1050 120 Fagus sylva Låg Vuxet God Bevarandevärt 51 765 121 Tilia sp. Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 84 1260 122 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 43 645 123 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 60 900 Måste fällas för byggan 124 Quercus ro Låg Gammalt God Stort bevarandevärde 75 1125 Måste fällas för byggan

125 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 33 495 126 Sorbus auculåg Ungt God Ej bevarandevärt 15 225 127 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 53 795 Måste fällas för byggan 134 Betula pendlåg Vuxet God Ej bevarandevärt Grupp 5-10 styck 135 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Bevarandevärt 77 1155 Kronan - större dödved (> 5cm diameter) 136 Betula pendlåg Vuxet God Ej bevarandevärt Grupp < 5 styck Kanske tillhör annan fas 137 Betula pendlåg Vuxet Måttlig Ej bevarandevärt 58 870 138 Betula pendlåg Vuxet God Ej bevarandevärt Grupp 5-10 styck 141 Betula pendlåg Vuxet God Grupp < 5 styck 143 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 44 660 Stam - skada(or) 144 Tilia sp. Undersöka Gammalt God Bevarandevärt 67 1005 Plats - tecken av anläggning i rotzon 145 Tilia sp. Låg Vuxet God Stort bevarandevärde 75 1125 Plats - tecken av anläggning i rotzon 146 Quercus ro Låg Vuxet God Stort bevarandevärde 57 855 147 Tilia sp. Låg Gammalt Måttlig Bevarandevärt 57 855 148 Tilia sp. Undersöka Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 72 1080 149 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 39 585 150 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 28 420 Växer på häll 151 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 21 315 Växer på häll 152 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 35 525 153 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 38 570 Träd - dubbelstam 154 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 31 465 Växer på häll 155 Quercus ro Låg Vuxet God Bevarandevärt 44 660 156 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 33 495 157 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 22 330 Rothals - förmultning; Rothals - ihålighet(er) 158 Acer platanlåg Vuxet God Ej bevarandevärt 29 435 159 Quercus sp Låg Ungt God Bevarandevärt 26 390 Träd - dubbelstam 160 Betula pendlåg Vuxet Mycket dål Ej bevarandevärt 59 Trädet har ramlat 161 Tilia sp. Låg Vuxet Måttlig Stort bevarandevärde 68 1020 Stam - ihålighet(er); Stam - röta 162 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 48 720 163 Tilia sp. Låg Vuxet God Ej bevarandevärt 33 495 164 Tilia sp. Låg Vuxet God Ej bevarandevärt 41 615 165 Quercus ro Låg Gammalt Måttlig Stort bevarandevärde 125 1875 Kronan - större dödved (> 5cm diameter); Ro 166 Ulmus glab Låg Vuxet God Bevarandevärt 38 570 Inte imätt. Rödlistade 167 Acer platanlåg Ungt Måttlig Ej bevarandevärt 22 330 Ej inmätt

168 Acer platanlåg Ungt God Ej bevarandevärt 23 345 Ej inmätt 171 Tilia sp. Låg Vuxet God Bevarandevärt 36 540 172 Sorbus aucumåttlig Ungt Måttlig Ej bevarandevärt 21 315 173 Betula pendmåttlig Vuxet Måttlig Ej bevarandevärt 44 660 Kronan - dieback 174 Salix caprealåg Vuxet Måttlig Bevarandevärt 58 870 Träd - dubbelstam 175 Fraxinus ex Låg Ungt Måttlig Bevarandevärt Grupp < 5 styck 176 Acer platanlåg Ungt God 18 270

Åtgärdsförslag am - svampfruktkropp(ar) be ) othals - ihålighet(er) Fördjupad besiktning - med tomografi Fördjupad besiktning - med tomografi Fördjupad besiktning - med tomografi; Rotkartering Fördjupad besiktning - med tomografi; Rotkartering Rotkartering Fördjupad besiktning - med tomografi Fördjupad besiktning - med tomografi

Kronhöjning körväg 4,4m Fördjupad besiktning - med tomografi; Rotkartering

aftigt stighet llhör fastighet llhör fastighet llhör fastighet het Rotkartering Fördjupad besiktning - med tomografi het het ndet ndet

ndet stighet Rotkartering Fördjupad besiktning - med tomografi othals - förmultning; Rothals - ihålighet(er)

Legend Bevarandevärde Bevarandevärt Stort bevarandevärt Mycket stort bevarandevärde Ej bevarandevärt