Naturvärdesinventering Hallegårdsvägen, Partille kommun 2016 Kompletterad 2016-12-02
Titel: Naturvärdesinventering, Hallegårdsvägen, Partille kommun 2016 Version/datum: Ny version, 2016-12-02 Rapporten bör citeras: Sörensen, J. (2016). Naturvärdesinventering, Hallegårdsvägen, Partille kommun 2016. Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB, Jakob Sörensen På uppdrag av: Samhällsbyggnadskontoret (Adress: Gamla Kronvägen 34, 433 82 Partille) Beställarens kontaktperson: Emil Hallberg Utfört av: Calluna AB Huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se, Tel: +46 13-12 25 75, Org.nr: 556575-0675 Projektledare: Jakob Sörensen (Calluna AB) Rapportförfattare: Jakob Sörensen (Calluna AB) Inventering: NVI Jakob Sörensen (Calluna AB) Kartor: Jakob Sörensen (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Elisabeth Östlund Fält (Calluna AB), Håkan Ignell, fladdermöss (Calluna AB) Intern projektkod: JSN0072
Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund 5 1.1 Uppdrag och Syfte 5 1.2 Allmän beskrivning av inventeringsområdet 5 2 Naturvärdesinventering 6 3 Inventeringens utförande 7 3.1 Naturvärdesinventering 7 3.2 Nivå och detaljeringsgrad 7 3.3 Underlag 7 4 Resultat 8 4.1 Naturvärdesinventering 8 4.2 Naturvårdsarter 11 4.3 Värdeelement 12 4.4 Förutsättningar för fladdermöss 12 4.5 Känslighet 13 5 Diskussion och slutsatser 14 6 Referenser 15 Bilaga 1 Metod för NVI 16 Bilaga 2 Resultat 19 Bilaga 3 Värdeelement 20 3
Sammanfattning Partille kommun håller på att ta fram en ny detaljplan för bostäder vid Hallegårdsvägen. Kommunen har efterfrågat en naturvärdesinventering i området och Calluna AB fick under våren 2016 uppdraget att genomföra denna inventering. Syftet med inventeringen var att skapa en överblick, att lokalisera värdefulla miljöer, att identifiera förekomsten av värdeelement samt att redovisa artförekomster inom ett avgränsat område. Ett område klassades utifrån angiven metod för naturvärdesinventering. Området klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. Området har betydelse för biologisk mångfald där de främsta naturvärdena är de äldre till gamla barr- och lövträden som förekommer spridda i området. Dessa har stått i området i flera decennier och är generellt en bristvara i dagens tätortsnära natur på grund av ökat exploatering och förtätning. Området kan ha betydelse för fåglar och då främst mindre fåglar som tättingar, men även hackspettar, även om dessa troligen inte häckar i området. Flera värdeelement identifierades spritt över hela inventeringsområdet. Samtliga element består av grövre och äldre träd främst tallar. Dessa träd har en hög ålder och ger därför området en trädkontinuitet. Vidare finns naturvärden knutna till dessa träd som t.ex. död ved och hackhål efter hackspettar. Vid inventeringen noterades tre naturvårdsarter, kärlväxterna idegran och murgröna samt fågeln gransångare. De två förstnämnda arter är skogliga signalarter och är även skyddade enligt artskyddsförordningen 8. Sannolikt har idegranen i aktuellt område spritt sig från omgivande trädgårdar. Gransångare har tidigare minskat i stora delar av Sverige men efter en kraftig invandring av den sydliga rasen förekommer arten över större delen av landet. Det klassade naturvärdesobjektet är känsligt för en eventuell kommande exploatering som betyder att arter och grövre och äldre träd kan försvinna. Området har hög täthet av värdefulla träd, vilka har stor betydelse för naturvärdet inom området. Vidare finns det ett samspel mellan arter knutna till träden och det täta buskskiktet. Det skapar även en variation i området. Erfarenheten är att bebyggda områden med villatomter ofta hyser en mycket artfattig och individfattig fladdermusfauna. Tomterna är ofta skötta och husen underhållna vilket ger lite utrymme för både jakt, insektsproduktion, och platser för kolonier. Den yta som ska exploateras är liten och producerar sannolikt inga större mängder insekter. Inga påtagliga förutsättningar för att hysa någon koloniplats för fladdermöss bedöms finnas i området. Idegran och murgröna är enligt artskyddsförordningen 8 fridlyst i Västra Götalands län, vilket betyder att om arten riskeras att komma till skada vid byggnation, ska man söka dispens. Länsstyrelsen i sin tur får i det enskilda fallet bevilja dispens från förbuden i 8 om det inte finns någon annan lämplig lösning, samt om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Arten kan vara känslig mot förändring i området där den förekommer t.ex. genom avverkning. Vid en eventuell exploatering i det klassade området anses känsligheten hos naturmiljön vara som störst vid de grövre träden. Vid en byggnation som påverkar idegran och murgröna enligt artskyddsförordningen skall dispens från förordningen sökas. 4
1 Bakgrund 1.1 Uppdrag och Syfte Partille kommun håller på att ta fram en ny detaljplan för bostäder vid Hallegårdsvägen. Kommunen har i detta arbete efterfrågat en naturvärdesinventering i området och Calluna AB fick under våren 2016 uppdraget att genomföra denna inventering. Syftet med inventeringen var att skapa en överblick, att lokalisera värdefulla miljöer samt att identifiera förekomsten av värdeelement och redovisa artförekomster inom ett avgränsat område. Då det finns indikationer på att det finns fladdermöss i området har denna NVI kompletterats med områdets förutsättningar för fladdermöss. 1.2 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet är beläget intill Hallegårdsvägen i Sävedalen, sydväst om Partille centrum (figur 1). Avgränsningen för inventeringsområdet utgörs av Hallegårdsvägen i norr, Östra Fjällvägen i söder, gångstig i öster samt diverse fastigheter. Området omfattas inte av något naturskydd. Huvudsakligen består områden av en nordvänd brant/lutning med flera äldre träd samt en relativ tät vegetation under. Det förekommer en stor variation av trädslag samt flera buskar. I både busk- och fältskikt finns inslag av trädgårdsväxter. Med anledning av topografin finns det platser med berg i dagen i området. Området har tidigare skötts, troligen genom borttagning av sly. Söder om Östra Fjällgatan finns Bockemossen som är ett natur- och parkområde men en större damm centralt belägen i området. Inventeringsområdet är tillsammans med Bockemossen ett av få större grönområden i en tättbebyggd stadsdel. Naturreservatet Knipeflågsbergen ligger ca två km söder om inventeringsområdet. Figur 1. Inventeringsområdet ligger i Sävedalen mellan Hallegårdsvägen och Östra Fjällgatan. 5
Inventeringsområdet vid Hallegårdsvägen var ca 0,6 ha stort. Nuvarande planer innefattar en exploatering på större delar av området med lite naturmark i öster (figur 2). Figur 2. Plankarta - koncept. Två kartor som beskriver en eventuell bebyggelse. 2 Naturvärdesinventering Inventeringen utfördes enligt SIS:s standard ftss 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i standarden, se kortfattad beskrivning i bilaga 1. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI:n resulterar i en avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte heller en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag inför en konsekvensbedömning och känslighetsbedömning samt ger även en grund inför inventering av andra aspekter, som t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. 6
3 Inventeringens utförande 3.1 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventeringen utfördes av Jakob Sörensen (ekolog) den 18 maj 2016. GIS-skikt med naturvärdesobjekt respektive värdeelement samt artregistreringar har upprättats. Dessa finns hos Calluna AB samt har levererats till Samhällsbyggnadskontoret. Representativa bilder har lagts in i denna rapport. Övriga bilder förvaras hos Calluna AB. 3.2 Nivå och detaljeringsgrad I studien ingick en förstudie och en fältinventering. Förstudien innefattade en mindre studie av ortofoto samt hantering av underlag. Fältinventeringen utfördes med detaljringsgrad detalj. För mer information kring nivå ses bilaga 1. Inventeringen utfördes dessutom med tilläggen värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst. 3.3 Underlag Vid inventeringen användes följande underlag: Utdrag från Artdatabanken för artfynd och naturvårdsarter i området (160417). 7
4 Resultat Samtliga resultat för inventeringens olika delar redovisas som karta i bilaga 2. 4.1 Naturvärdesinventering Ett område klassades med angiven metod för naturvärdesinventering (figur 3). Nedan finns en områdesbeskrivning av klassat område samt dess naturvärden (tabell 1). Området klassades som klass 3 påtagligt naturvärde. Figur 3. Ett naturvärdesobjekt har klassats vid inventeringen. Området bedömdes ha påtagligt naturvärde Området har betydelse för biologisk mångfald, där de främsta naturvärdena är de äldre till gamla barr- och lövträden som förekommer spridda i området. Dessa har stått i området i flera decennier och är generellt en bristvara i dagens tätortsnära natur på grund av ökat exploatering och förtätning. Området kan ha betydelse för fåglar och då främst mindre fåglar som tättingar men även hackspettar även om dessa troligen inte häckar i området. Området har ett ekologiskt samband med Bockemossen men detta område sköts på ett annat sätt (figur 4) och det klassade området har en tydlig igenväxt karaktär, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Flera arter kan förekomma både i det klassade området samt i Bockemossen, men det sistnämnda området har sina främsta naturvärden kopplade till dammen. 8
Figur 4. Överst syns den delen av Bockemossen som ligger närmast det klassade området som syns i bakgrunden till höger. Nederst syns det igenväxta klassade området. 9
Tabell 1. Områdesbeskrivning och motivering för utpekat naturvårdsobjekt samt diverse information. Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Motivering Skog och träd Blandskog Visst biotopvärde Visst artvärde Naturvårdsarter Området har ett visst biotopvärde med bl.a. äldre till gamla barroch lövträdförekomsten samt ett tätt busk- och trädskikt med bl.a. blommande växt och brynmiljöer. Död ved förekommer sparsamt i både liggande och stående form. I området förekommer sten och block, vilka skapar mikrohabitat. Området lutar mot nord, vilket ger en positiv beskuggning. Området har visst artvärde med tre naturvårdsarter. Området gynnar artgrupper som insekter, fåglar samt krytogamer. Det finns tydliga spår efter hackspettar, troligtvis gröngöling och spillkråka samt efter vad som bedöms som duvhök. Gransångare, idegran och murgröna Beskrivning Natura 2000-naturtyp Hotad biotop Området omfattar hela inventeringsområdet som är en nordsluttning ner mot Hallegårdsvägen. Området har tidigare skötts genom buskröjning. Nu framstår området som igenväxt med tätt buskage samt unga lövträd. Det förekommer många trädslag som ek, asp, björk, tall m.fl. Gamla träd av tall, ek och björk förekommer i området, vilket framstår som flerskiktad. Det förekommer tallar som troligen är över 120 år gamla. Även ekar i väst, samt spridda förekomster av björk och asp uppnår en högre ålder. Det förekommer både blommande buskar och träd som körsbär och hägg. I buskskiktet finns främst ungt löv, kaprifol, brakved, olvon och enstaka hässelen. I fältskiktet finns bl.a. jordreva, harsyra, blåbär och liljekonvalj. Bottenskiktet är friskt och på sina håll finns berg i dagen. Områdets artsammansättning påverkas idag av flera invaderade trädgårdsväxter, trädgårdsavfall samt borttagning av död ved. Det förekommer därför sparsamt med död ved i området. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Nej Säker 0,54 Inventerare Jakob Sörensen Övriga kommentarer Area (ha) Området har en ekologisk funktion med Bockemossen även om detta området har ett mer parklikande utseende, samt att naturvärdena främst är kopplade till vattenmiljön. Blandskogen står främst på en nordsluttning. 10
4.2 Naturvårdsarter Vid inventeringen noterades tre naturvårdsarter (figur 4), kärlväxterna idegran och murgröna samt gransångare. De två förstnämnda arter är skogliga signalarter och är även fridlysta i denna del av Sverige. Sannolikt har idegranen i aktuellt område spritt sig från omgivande trädgårdar. Arten finns på flera platser inom området och individerna enligt figur 4 är relativt storväxta. Gransångare har tidigare minskat i stora delar av Sverige, men efter en kraftig invandring av den sydliga rasen förekommer arten över större delen av landet. Figur 4. Tre naturvårdsarter identifierades vid inventeringen där idegran förekommer i stora delar av området (3-13). Gransångare (2) hördes i östra delen av områden och murgröna (1) var centralt belägen. Idegran och murgröna är enligt artskyddsförordningen 8 fridlyst i Västra Götalands län och det är förbjudet att: 1. plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. 2. ta bort eller skada frön eller andra delar. Inga arter har tidigare observerats inom inventeringsområdet och registreras därför på den nationella databanken för artregistreringar (Artdatabanken (160417). 11
4.3 Värdeelement Som ett tillägg till naturvärdesinventeringen kartlades och registrerades även värdelement med positiv betydelse för den biologiska mångfalden i hela inventeringsområdet. Med denna metod kan man identifiera värdeelement, oavsett om de förekommer i klassade områden eller inte. Totalt identifierades 30 värdeelement spridd över hela inventeringsområdet. (figur 5, bilaga 3). Samtliga element består av grövre och äldre träd, främst tallar. Dessa träd har en hög ålder och ger därför området en trädkontinuitet. Vidare finns naturvärden knutna till dessa träd som t.ex. död ved och hackhål efter hackspettar. Figur 5. 30 värdeelement har pekats ut inom inventeringsområdet. 4.4 Förutsättningar för fladdermöss Nuvarande kunskap Vid naturvärdesinventeringen gjordes ingen fördjupad artinventering för fladdermus pga. att förutsättningarna för kolonier av fladdermöss inte bedömdes finnas. Vid kompletteringen genomfördes en kontroll av antalet observationer i Artportalen. Utdraget från Artportalen gav dock inte mycket, eftersom endast fyra registreringar har gjorts. De förekommer 3,5-4 km från området vid Hallegårdsvägen. Värt att observera är att utdraget inte redovisar eventuella skyddade observationer. Alla arter av fladdermöss är fridlysta i Sverige och finns upptagna i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet. Enligt artskyddsförordningen 4 gäller följande: Det är förbjudet att: avsiktligt fånga eller döda djur, 12
avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Områdets förutsättningar för fladdermöss Fladdermössen behöver håligheter att vistas i på dagarna, men också för övervintring och som en trygg plats att föda sina ungar i. Helst söker sig djuren till naturliga håligheter, bland annat i träd. Men de naturliga bostäderna har minskat kraftigt i antal. Därför söker sig fladdermössen till bland annat bostadshus och andra byggnader. Inom inventeringsområdet förekommer ytterst få platser för fladdermössen att vistas under dagarna, övervintra och platser för att föda sina ungar. Möjliga platser skulle vara mindre håligheter som finns i enstaka träd. Bedömningen är att förutsättningarna för vistande fladdermöss i området är utan större betydelse. Eftersom området ligger inom stadsmiljö är det högst troligt att fladdermössen söker sig till byggnader. En möjlig plats i områdets närhet för vistelse kan vara Sävedalens kyrka som ligger knappt 200 meter mot väster. Med de ekologiska element som finns vid Bockemossen och inom inventeringsområdet, som vattenspegel och vegetationsbryn bedöms det som sannolikt att båda områdena fungerar som jaktbiotop under delar eller hela säsongen. Den täta vegetation i inventeringsområdet försvårar troligen jakten inom området för flertalet av de vanligare arterna, vilket betyder att jakten troligen är förlagd längs med kantzonerna vid gator, längs stigen mot öster samt inom tomtmark. För arter som är mera känsliga för ljud, konkurrens och som är duktiga på att navigera i trängre utrymmen, till exempel fransfladdermus och långörad fladdermus kan inslaget av mera igenvuxna partier vara en förutsättning för att de ska kunna jaga i området. Vår erfarenhet är att bebyggda områden med villatomter ofta hyser en mycket artfattig och individfattig fladdermusfauna. Tomterna är ofta skötta och husen underhållna vilket ger lite utrymme för både jakt, insektsproduktion, och platser för kolonier. Den yta som ska exploateras är liten och producerar sannolikt inga större mängder insekter. Inga påtagliga förutsättningar för att hysa någon koloniplats bedöms finnas i området. De arter man kan förvänta sig jaga i, eller i anslutning till inventeringsområdet, är vanliga arter som t.ex. nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, artkomplexet mustach/taigafladdermus, brunlångöra samt möjligtvis även vattenfladdermus, förutsatt att dammen är stor nog att producera tillräckligt med insekter över tid. Förutsättningarna i området för mer krävande arter bedöms som låga. Stämmer detta antagande, så kommer ingen av ovan nämnda arter att få gynnsam bevarandestatus påverkad annat än mycket lokalt vid en exploatering. Statusen för samtliga arter är normalt vanlig till relativt vanlig i regionala inventeringar. Endast en inventering kan dock säkert visa på vilka arter av fladdermus som finns i området. 4.5 Känslighet Det klassade naturvärdesobjektet är känsligt för en eventuell kommande exploatering, som betyder att arter och grövre eller äldre träd kan försvinna. Området är rikt på värdefulla träd, vilka har stor betydelse för bedömningen av det höga naturvärdet som finns i området. Vidare finns det ett samspel mellan arter knutna till träden och det täta buskskiktet. Det skapar även en variation i området. Idegran och murgröna är enligt artskyddsförordningen 8 fridlysta i Västra Götalands län, vilket exempelvis betyder att om arten riskeras att kommer till skada vid byggnation, så ska dispens 13
sökas. Länsstyrelsen i sin tur får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 8 om det inte finns någon annan lämplig lösning, samt om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Arten kan vara känslig mot förändring i området som exempelvis avverkning. 5 Diskussion och slutsatser I vidare arbete och vid en eventuell exploatering bör de grövre träden i största mån bevaras och beaktas. Med stöd utifrån standarden för NVI och miljöbalken, anges det att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Vidare är naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 särskilt känsliga utifrån ekologisk synpunkt. Det finns inga objekt med klass 1 och 2 vid denna inventering, men även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass (t.ex. klass 3) och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. Därmed är denna rapport ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. Vid en eventuell exploatering i det klassade området, anses känsligheten hos naturmiljön vara som störst vid de grövre träden. Vid en byggnation som påverkar idegran och murgröna enligt artskyddsförordningen skall dispens från förordningen sökas. Området bedöms inte vara ett ekologiskt viktigt område för fladdermöss, då området troligtvis inte används för vistelse under dagen, övervintring eller plats för att föda ungar. Däremot jagar troligen fladdermöss i och i närheten av området. Förutsättningarna i och i direkt anslutning till området tyder dock inte på att rödlistade/mera krävande arter av fladdermöss bör förekomma i området. 14
6 Referenser Artdatabanken 2015-04-17, Utdrag på samtliga arter i och i närheten av inventeringsområdet. Eklöf J,. 2014 Fladdermusinventering inför ombyggnad av stall till hotell i Bokedalen, Partille kommun 2014 Länsstyrelsen infokarta 2016: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard ftss 199000. Naturvärdesinventering (NVI) - Komplement till SS 199000, utgåva 1. Teknisk rapport ftss 199001. Nitare J., 2010. Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Notisum 2015: (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19981252.htm ) Skogsstyrelsen 2015: http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/skogsdataportalen/ 15
Bilaga 1 Metod för NVI Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning, och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000-naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns: - högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald - högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald - påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 16
- visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) Landskapsobjekt Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå såvida det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av 17
värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 18
Bilaga 2 Resultat Sammanställning av samtliga resultat från avsnitt 4 19
Bilaga 3 Värdeelement Samtliga 30 värdeelement med information och värde som t.ex. stamdiameter och ålder. Samtliga träd har karaktärer som tyder på hög ålder. ID Värdeelement Information och värde 1 Värdefullt träd Ek, 6-7 dm 2 Värdefullt träd Ek, 5-6 dm 3 Värdefullt träd Grov körsbär, 6-7 dm 4 Värdefullt träd Tvåstamig ek 5 Värdefullt träd Björk, 6-7 dm 6 Värdefullt träd Björk, 4-5 dm 7 Värdefullt träd Tvåstamig björk, skrovelbark, 8 Värdefullt träd Två grova björkar 9 Värdefullt träd Två äldre tallar (4-5 dm) spretig grenverk, 90-110 år gissningsvis 10 Värdefullt träd Tall, 4-5 dm, 70 år, 11 Värdefullt träd Tall 5 dm, avbruten stam, spår efter hackspett, död ved 12 Värdefullt träd Tall, 4-5 dm, grövre grenverk, 90-110 år 13 Värdefullt träd Tall, 5 dm 14 Värdefullt träd Tall 4 dm 15 Värdefullt träd Tall 5 dm 16 Värdefullt träd Tall 5-6 dm 17 Värdefullt träd Tall 5-6 dm 18 Värdefullt träd Tall 4 dm 19 Värdefullt träd Tall 5 dm 20 Värdefullt träd Tall, 6-7 dm, gammal > 140 år 21 Värdefullt träd Tall gammal 5 dm 22 Värdefullt träd Tall 4 dm 23 Värdefullt träd Tall 5 dm, gammal 24 Värdefullt träd Tall 4-5 dm 25 Värdefullt träd Tall 5 dm 26 Värdefullt träd Tall 5 dm 27 Värdefullt träd Tall, 5-6 dm, gammal 28 Värdefullt träd Tall 4-5 dm 29 Värdefullt träd Tall 5 dm 30 Värdefullt träd Tall 4 dm 20
Hemsida: www.calluna.se E-post: info@calluna.se Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping