JOBBPULS JOBBPULS 2017 Kompetensförsörjningsrapport Västernorrland & Jämtlands län

Relevanta dokument
Industrins kompetensbehov 2025

Statistik över arbetskonflikter 2013

Statistik över arbetskonflikter 2010

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Statistik över arbetskonflikter 2012

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

Industrins kompetensbehov 2025

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Statistik över regional företagsverksamhet 2015

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11,

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

Rutdatabasen 2014: 250m x 250m

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Statistikinfo 2018:06

Qvalify AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /1310

Statistikinfo 2017:06

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

Statistikinfo 2014:11

Rutdatabasen 2017: 250m x 250m

Rutdatabasen 2016: 250m x 250m

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

Statistikinfo 2013:13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

Statistikinfo 2016:06

Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2017

Rutdatabasen 2018: 250m x 250m

Sysselsatt arbetskraft

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade jobb under åren

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Statistik om Essunga kommun en fördjupning

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Producentpriserna för industrin steg med 3,6 procent från november året innan

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /1477

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

RÄTTELSE Rättelse, delar av ackrediteringsområde ledningssystem för livsmedel saknades i senaste omfattning. //Enhetschef Tomas Holm

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

OPEN DAY SAMARBETE MED ARBETSLIVET

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Redogörelsen nedan kommer att följa dessa rubriker.

JOBBPULS Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018

Producentpriserna för industrin steg med 1,8 procent i januari

Lund NorthEast i siffror

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

G2 Näringspolitiskt uppdrag

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Västra Götalands län

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Information om företag och arbetsställen. [ ] Data per från UC Selekt framtaget av EraNova

Arbetsmarknadsutsikter 2011 Jämtlands län

Statistik över industrins energianvändning 2013

Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148

Industrins energianvändning 2015

Information om 945 företag och arbetsställen

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

Nystartade företag efter kvartal 2010

Rapport 2017:7. Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2017

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne

Arbetsmarknadsutsikter Skaraborg, våren Sandra Offesson och Sarah Nilsson

Statistik över industrins energianvändning 2010

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Unionen Gösta Karlsson Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Statistikbilder. för december 2016

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Statistik över industrins energianvändning 2012

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Transkript:

JOBBPULS 2017 Kompetensförsörjningsrapport Västernorrland & Jämtlands län 0

Jobbpuls 2017 är en uppdatering av rapporten Jobbpuls 2013, som ursprungligen togs fram 2011 inom projektet Konkurrenslyftet. Jobbpuls syftar till att ge en samlad bild av kompetensförsörjningen i Mellersta Norrland (Västernorrlands och Jämtlands län) och uppmuntra till diskussion kring hur vi kan möta framtidens kompetensbehov. För att läsa den första versionen av Jobbpuls, gå till http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/konkurrenslyftet/document/view/kompetensfoersoerjningsrapporten-15861 En mer detaljerad statistik på läns- och kommunnivå kommer under våren 2018 att läggas ut på Region Västernorrlands och Region Jämtland-Härjedalens webbplatser. Om det är någon del av rapporten som du inte förstår, vill ha mer information om, eller om du har förslag på förbättringar, kontakta oss gärna. Jobbpuls 2017 är framtagen av Gunnar Holmgren Analytiker, Landstinget Västernorrland Linda-Marie Olsson, Samordnare regional kompetensförsörjning, Landstinget Västernorrland Emma Persson Statistiker/Analytiker, Region Jämtland Härjedalen Elin Nirjens, Kompetensplattformen Region Jämtland Härjedalen 1

FÖRORD Arbetskrafts- och kompetensförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för individer, arbetsgivare och därmed Mellersta Norrlands (Västernorrland och Jämtlands län) utveckling. Utvecklingsarbetet inom området bedrivs utifrån de utmaningar regionen står inför och förhoppningen är att alla aktörer kraftsamlar för att genomföra åtgärder så att behoven av kompetensförsörjning kan mötas. Kompetenskraven i arbetslivet ökar, och flera branscher uppger att de flesta yrken kräver någon form av eftergymnasial kompetens. Den offentliga sektorn har stora rekryteringsproblem och det är brist på flera nyckelkompetenser. Men också många företag inom näringslivet uppger att de har svårigheter att rekrytera lämplig arbetskraft med tillräcklig yrkeserfarenhet och kompetens. Västernorrland och Jämtlands län står inför stora utmaningar men också betydande möjligheter när det gäller kompetensförsörjningen. Den yrkesaktiva befolkningen (20-64 år) i Mellersta Norrland utgör 55 procent av regionens totala befolkning vilket är lägre än motsvarande andel i övriga landet (exklusive Mellersta Norrland), 57 procent. Dessutom har försörjningsbördan för den yrkesaktiva befolkningen ökat främst beroende på att antalet äldre blir fler. Sedan 2012 har Mellersta Norrlands folkmängd ökat något men det förklaras helt av ett positivt flyttningsnetto till utlandet. I Mellersta Norrland utgör andelen utrikesfödda omkring 10 procent av befolkningen vilket dock är betydligt lägre än riksgenomsnittets 18 procent. Bland de utrikesfödda i Mellersta Norrland är förvärvsgraderna närmare 40 procentenheter lägre än bland de som är födda i Sverige. Andelen som är arbetslösa (öppet arbetslösa eller är i åtgärder med aktivitetsstöd) av befolkningen 16-64 år är dessutom betydligt högre bland de som är utrikesfödda än de som är födda i Sverige. I oktober 2017 var andelen arbetslösa 24,0 procent bland de utrikes födda och 4,0 procent bland de inrikes födda i Mellersta Norrland, motsvarande riksgenomsnitt var 15,2 respektive 3,2 procent. Det finns således en stor utmaning i att få fler utrikesfödda i arbete och därmed öka arbetskraftsutbudet. Åtgärder för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för utrikesfödda blir därför mycket viktiga och där det krävs samverkan av flera aktörer på arbetsmarknaden, exempelvis mellan Arbetsförmedlingen, kommuner, näringsliv och andra myndigheter Då såväl Västernorrlands som Jämtlands län har en relativt liten befolkning inom en stor yta är även insatser för ökad rörlighet på arbetsmarknaden angelägna då arbetspendling och information- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör en större flexibilitet på arbetsmarknaden som kan bidra till att lösa kompetensbrister. Den här beskrivningen av Mellersta Norrlands kompetensförsörjningsläge bör ses som en inledning till ett mer omfattande underlag som kommer att tas fram och presenteras av Region Västernorrland och Region Jämtland-Härjedalen under det första halvåret 2018. 2

3

Innehållsförteckning FÖRORD 2 BEFOLKNINGENS STRUKTUR 5 Folkmängd- och befolkningsförändringar 5 Folkmängd per kommun och år, 31 december, 2011-2016 5 Flyttnings- och födelsenetto, Västernorrlands län 2012-2016 6 Flyttnings- och födelsenetto, Jämtlands län 2012-2016 6 Åldersstruktur, folkmängd efter kön och ålder, procent, 2016-12-31 7 Befolkning inrikes och utrikes födda per kommun och kön, 2016-12-31. 7 Framskrivning folkmängd per kommun och kön från 2016 till 2021 8 ARBETSMARKNADENS STRUKTUR 9 Förvärvsarbetande och yrken 9 Antal förvärvsarbetande 16-74 år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Västernorrlands län, 2011-2016 9 Antal förvärvsarbetande 16-74 år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Jämtlands län, 2011-2016 9 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) 16-74 år, förändring per kommun, 2011-2016, och förvärvsintensiteten bland 20 till 64-åringar, 2016 10 Antal förvärvsarbetande 16-74 år (dagbefolkning) efter ålder i Västernorrlands län, 2011-2016 11 Antal förvärvsarbetande 16-74 år (dagbefolkning) efter ålder i Jämtlands län, 2011-2016 11 Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseland, 2015, procent 12 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Västernorrland 13 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Jämtland 14 Andel anställda 16-64 år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Västernorrlands län, 2015 15 Andel anställda 16-64 år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Jämtlands län, 2015 15 Åldersavgångar per näringsgren och största yrken efter kommun 16 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Västernorrlands län 21 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Jämtlands län 22 Förvärvsarbetande och utbildningsnivåer 23 Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män 20-64 år, Västernorrlands län, 2015 23 Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män 20-64 år, Jämtlands län, 2015 24 Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Västernorrlands län med examen per program, läsår 2015/16 25 Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Jämtlands län med examen per program, läsår 2015/16 25 Avgångna från gymnasieskolan efter län, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 26 Avgångna från gymnasieskolan efter kommun, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 26 Examinerade från Yrkeshögskoleutbildningar per utbildningsinriktning, 2016 27 Arbetslösa och matchningsläget på arbetsmarknaden 28 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal 2 och 3, år 2017, 28 Matchningsläget på arbetsmarknaden, Västernorrlands län hösten 2017 29 Matchningsläget på arbetsmarknaden, Jämtlands län hösten 2017 30 4

Befolkningens struktur Folkmängd- och befolkningsförändringar Folkmängd per kommun och år, 31 december, 2011-2016 Kommun/län Förändring 2011-2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 totalt procent Ånge 9 839 9 639 9 548 9 484 9 493 9 495-344 -3,5 Timrå 18 026 17 997 18 062 18 025 17 987 17 992-34 -0,2 Härnösand 24 541 24 398 24 509 24 755 25 066 25 269 728 3,0 Sundsvall 96 113 96 687 96 978 97 338 97 633 98 325 2 212 2,3 Kramfors 18 742 18 516 18 450 18 435 18 359 18 681-61 -0,3 Sollefteå 19 964 19 736 19 623 19 776 19 783 19 846-118 -0,6 Örnsköldsvik 54 930 55 008 54 986 55 248 55 576 55 964 1 034 1,9 Ragunda 5 501 5 466 5 458 5 440 5 387 5 415-86 -1,6 Bräcke 6 750 6 655 6 559 6 463 6 455 6 492-258 -3,8 Krokom 14 559 14 590 14 643 14 648 14 785 14 843 284 2,0 Strömsund 12 171 12 138 11 984 11 873 11 712 11 809-362 -3,0 Åre 10 259 10 406 10 420 10 555 10 677 11 088 829 8,1 Berg 7 345 7 215 7 160 7 067 7 032 7 081-264 -3,6 Härjedalen 10 341 10 246 10 281 10 224 10 262 10 200-141 -1,4 Östersund 59 373 59 485 59 956 60 495 61 066 61 745 2 372 4,0 Västernorrland 242 155 241 981 242 156 243 061 243 897 245 572 3 417 1,4 Jämtland 126 299 126 201 126 461 126 765 127 376 128 673 2 374 1,9 Källa: SCB Den befolkningsökning som Västernorrlands och Jämtlands län har haft efter 2012 förklaras helt av ett stort invandringsöverskott. Vi har däremot en negativ flyttningsströmning till övriga landet och det är fler som avlider än som föds. Könsfördelat är det ett större invandringsöverskott av män än kvinnor medan flyttnettot till övriga Sverige inte har en lika påtaglig könsdifferens. Då även födelseunderskottet, är större för kvinnor än för män så finns det sedan några år fler män än kvinnor i Mellersta Norrland. I slutet av 2016 var det endast i Härnösands och Östersunds kommuner som det fanns fler kvinnor än män inom befolkningen, men endast i de äldre åldersklasserna. 5

Flyttnings- och födelsenetto, Västernorrlands län 2012-2016 Flyttnings- och födelsenetto, Jämtlands län 2012-2016 Källa: SCB, befolkningsstatistik 6

Åldersstruktur, folkmängd efter kön och ålder, procent, 2016-12-31 Kommun/län Kvinnor Män Totalt 0-17 18-64 65-0-17 18-64 65-0-17 18-64 65- Medelålder Ånge 17,2 54,2 28,6 17,3 57,2 25,5 17,2 55,7 27,0 46,5 år Timrå 20,4 55,6 24,0 20,9 57,2 21,9 20,6 56,5 22,9 43,1 år Härnösand 19,6 53,6 26,8 19,5 57,0 23,5 19,6 55,3 25,2 44,0 år Sundsvall 19,8 57,3 22,8 20,8 59,7 19,6 20,3 58,5 21,2 42,1 år Kramfors 16,9 53,4 29,7 17,2 56,0 26,8 17,1 54,7 28,2 46,8 år Sollefteå 18,3 52,7 28,9 18,8 56,0 25,3 18,6 54,4 27,1 45,8 år Örnsköldsvik 19,8 54,2 26,0 20,4 57,6 22,0 20,1 56,0 24,0 43,6 år Ragunda 18,8 52,1 29,1 17,7 54,6 27,8 18,2 53,4 28,4 46,6 år Bräcke 18,3 52,2 29,5 17,6 56,6 25,8 17,9 54,5 27,6 46,4 år Krokom 24,4 54,3 21,3 24,1 55,3 20,5 24,3 54,8 20,9 41,4 år Strömsund 18,1 51,3 30,6 16,8 56,0 27,2 17,4 53,8 28,8 46,8 år Åre 20,7 61,0 18,3 20,1 62,9 17,0 20,4 62,0 17,6 40,5 år Berg 19,0 51,8 29,3 18,6 54,5 26,9 18,8 53,2 28,0 46,0 år Härjedalen 15,5 53,7 30,8 16,5 56,5 27,1 16,0 55,1 28,9 47,2 år Östersund 19,0 58,3 22,7 20,7 60,2 19,0 19,8 59,3 20,9 41,8 år Västernorrland 19,4 55,3 25,3 20,0 58,1 22,0 19,7 56,7 23,6 43,5 år Jämtland 19,4 56,2 24,4 19,9 58,4 21,6 19,6 57,3 23,0 43,2 år Källa: SCB, befolkningsstatistik Alla kommuner i Mellersta Norrland, med undantag av Åre, har en åldersstruktur med en större andel äldre, 65 år och mer, i befolkningen än i hela riket (19,8 %). Men förutom att Åre har en yngre befolkning så det finns även påtagliga skillnader mellan övriga kommuners åldersstruktur fördelat på kön. Befolkning inrikes och utrikes födda per kommun och kön, 2016-12-31. Kommun/län Inrikes födda Utrikes födda Andel utrikes födda, procent kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Ånge 4 224 4 495 8 719 344 432 776 7,5 8,8 8,2 Timrå 7 921 8 362 16 283 926 783 1 709 10,5 8,6 9,5 Härnösand 10 965 10 747 21 712 1 689 1 868 3 557 13,4 14,8 14,1 Sundsvall 43 964 44 023 87 987 5 185 5 153 10 338 10,6 10,5 10,5 Kramfors 8 005 8 362 16 367 1 069 1 245 2 314 11,8 13,0 12,4 Sollefteå 8 634 8 782 17 416 1 174 1 256 2 430 12,0 12,5 12,2 Örnsköldsvik 25 296 25 925 51 221 2 400 2 343 4 743 8,7 8,3 8,5 Ragunda 2 305 2 447 4 752 332 331 663 12,6 11,9 12,2 Bräcke 2 695 2 980 5 675 384 433 817 12,5 12,7 12,6 Krokom 6 616 7 080 13 696 557 590 1 147 7,8 7,7 7,7 Strömsund 4 976 5 465 10 441 678 690 1 368 12,0 11,2 11,6 Åre 4 673 5 070 9 743 641 704 1 345 12,1 12,2 12,1 Berg 3 110 3 320 6 430 283 368 651 8,3 10,0 9,2 Härjedalen 4 361 4 793 9 154 511 535 1 046 10,5 10,0 10,3 Östersund 28 886 27 695 56 581 2 670 2 494 5 164 8,5 8,3 8,4 Västernorrland 109 009 110 696 219 705 12 787 13 080 25 867 10,5 10,6 10,5 Jämtland 57 622 58 850 116 472 6 056 6 145 12 201 9,5 9,5 9,5 Källa: SCB, befolkningsstatistik 7

Framskrivning folkmängd per kommun och kön från 2016 till 2021 Kommun/län 2016-12-31 Prognos 2021 Förändring 2016-2021 kvinnor män totalt kvinnor män totalt totalt procent Ånge 4 568 4 927 9 495 4 402 4 726 9 128-367 -3,9 Timrå 8 847 9 145 17 992 8 943 9 174 18 117 125 0,7 Härnösand 12 654 12 615 25 269 12 689 12 593 25 282 13 0,1 Sundsvall 49 149 49 176 98 325 51 119 50 855 101 974 3 649 3,7 Kramfors 9 074 9 607 18 681 9 033 9 607 18 640-41 -0,2 Sollefteå 9 808 10 038 19 846 9 638 9 978 19 616-230 -1,2 Örnsköldsvik 27 696 28 268 55 964 28 127 29 141 57 269 1 305 2,3 Ragunda 2 637 2 778 5 415 2 563 2 746 5 309-106 -2,0 Bräcke 3 079 3 413 6 492 3 039 3 366 6 405-87 -1,3 Krokom 7 173 7 670 14 843 7 394 7 939 15 332 489 3,3 Strömsund 5 654 6 155 11 809 5 438 6 030 11 468-341 -2,9 Åre 5 314 5 774 11 088 5 853 6 415 12 268 1 180 10,6 Berg 3 393 3 688 7 081 3 217 3 562 6 779-302 -4,3 Härjedalen 4 872 5 328 10 200 4 659 5 170 9 830-370 -3,6 Östersund 31 556 30 189 61 745 33 108 31 769 64 877 3 132 5,1 Västernorrland 121 796 123 776 245 572 123 951 126 074 250 026 4 454 1,8 Jämtland 63 678 64 995 128 673 65 271 66 997 132 268 3 595 2,8 Källa: SKL, Kolada Folkmängden i Västernorrlands län beräknas under år 2021 nå 250 000 invånare, en ökning från 2016 med omkring 1,8 procent, för Jämtlands län beräknas befolkningsutveckling bli 2,8 procent till omkring 132 300 invånare år 2021. Det finns dock stora differenser i befolkningsframskrivningen fram till och med år 2021 mellan Mellersta Norrlands kommuner, från -4,3 till 10,6 procent. Den svagaste utveckling beräknas bli i lågpendlingskommuner och i landsbygdskommuner utan en utpräglad besöksnäring. Totalt i hela landet beräknas folkmängden öka med cirka 6 procent. En osäkerhet för prognosen föreligger dock utifrån hur den utrikes nettoflyttningen utvecklas, beroende på omvärldsförändringar och fattade politiska beslut. 8

Arbetsmarknadens struktur Förvärvsarbetande och yrken Antal förvärvsarbetande 16-74 år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Västernorrlands län, 2011-2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Antal förvärvsarbetande 16-74 år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Jämtlands län, 2011-2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Under 2016 uppgick antalet förvärvsarbetande med arbete i Västernorrlands respektive Jämtlands län till 115 606 och 62 874 personer. Sedan 2011 har antalet förvärvsarbetande i Västernorrlands och Jämtlands län ökat med cirka 4 050 respektive 2 300 personer, vilket motsvarar en ökning med 3,6 respektive 3,7 procent. I hela landet var motsvarande sysselsättningsökning 7,2 procent. Antalet förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen 20 till 64 år är för kvinnor 79,2 procent i Västernorrland och 81,2 procent i Jämtlands län. Motsvarande andelar för män är 80,4 respektive 81,7 procent. Riksgenomsnittet för kvinnor är 77,7 procent och för män 79,5 procent. 9

Förvärvsarbetande (dagbefolkning) 16-74 år, förändring per kommun, 2011-2016, och förvärvsintensiteten bland 20 till 64-åringar, 2016 2011 2016 Skillnad 2011-2016, procent Förvärvsintensitet, 20-64 år, procent kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Ånge 1 981 2 446 1 792 2 253-9,5-7,9 76,7 79,3 Timrå 2 369 3 317 2 433 3 544 2,7 6,8 78,4 83,5 Härnösand 5 356 5 262 5 312 5 175-0,8-1,7 75,1 74,7 Sundsvall 23 445 25 391 25 211 26 675 7,5 5,1 80,8 81,5 Kramfors 3 635 4 342 3 807 4 419 4,7 1,8 75,4 75,2 Sollefteå 4 235 4 241 4 178 4 374-1,3 3,1 77,4 77,7 Örnsköldsvik 11 642 13 897 12 199 14 234 4,8 2,4 80,6 82,9 Ragunda 1 047 1 312 1 025 1 250-2,1-4,7 76,2 81,1 Bräcke 1 121 1 258 1 095 1 262-2,3 0,3 78,0 76,5 Krokom 2 299 2 709 2 355 2 748 2,4 1,4 85,1 85,0 Strömsund 2 374 2 872 2 364 2 903-0,4 1,1 79,6 79,1 Åre 2 453 2 703 2 548 3 024 3,9 11,9 81,9 82,3 Berg 1 450 1 604 1 427 1 545-1,6-3,7 82,0 81,0 Härjedalen 2 315 2 735 2 387 2 719 3,1-0,6 83,1 81,7 Östersund 16 053 16 309 17 084 17 138 6,4 5,1 80,7 82,0 Västernorrland 52 663 58 896 54 932 60 674 4,3 3,0 79,2 80,4 Jämtland 29 112 31 502 30 285 32 589 4,0 3,5 81,2 81,7 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I fem av Mellersta Norrlands 15 kommuner minskade antalet förvärvsarbetande mellan 2011 och 2016 medan Åre hade den största procentuella ökningen följt av Sundsvall och Östersund. Överlag var utvecklingen för kvinnor något bättre än för män, men det finns stora differenser mellan kommunerna. Förändringen fördelat på ålder visar att antalet förvärvsarbetande i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län ökat mest inom åldersgrupperna 25-34 år och 65 år och äldre sedan 2011, medan den största nedgången finns inom åldersgruppen 35-44 år. Förändringar i pensionssystemet kan ses som en delförklaring till att fler väljer att arbeta även efter att de fyllt 65 år. 10

Antal förvärvsarbetande 16-74 år (dagbefolkning) efter ålder i Västernorrlands län, 2011-2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Antal förvärvsarbetande 16-74 år (dagbefolkning) efter ålder i Jämtlands län, 2011-2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Sedan 2011 har antalet förvärvsarbetande ökat mest inom åldersgrupperna 25-34 år och 65 år och äldre i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län, medan den största nedgången finns inom åldersgruppen 35-44 år. Förändringar i pensionssystemet medför troligen att fler väljer att arbeta även efter att de fyllt 65 år. 11

Andel förvärvsarbetande 20-64 år efter födelseland, 2015, procent Karta, med olika skalor för födda i Sverige, Europa och övriga världen Födda i Sverige Födda i Europa Födda i övriga världen Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande bland de som är födda utanför Sverige är betydligt lägre än för de som är inrikes födda och i synnerhet för de som är födda utanför Europa. Förvärvsgraden bland de som är födda i ett land utanför Europa är i Mellersta Norrland endast omkring 45 procent, vilket är mer än 37 procentenheter lägre än bland de som är inrikes födda i regionen. I hela landet är förvärvgraden för de som är födda utanför Europa närmare 54 procent. 12

Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Västernorrland 2011-2016, dagbefolkning, observera olika skalor Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Handel Företagstjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kultur och personliga tjänster, fritid Jord- och skogsbruk, fiske Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Finans och försäkring Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 13

Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Jämtland 2011-2016, dagbefolkning, observera olika skalor Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Handel Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Jord- och skogsbruk, fiske Kulturella och personliga tjänster, fritid Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 14

Andel anställda 16-64 år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Västernorrlands län, 2015 Källa: SCB, yrkesregistret Andel anställda 16-64 år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Jämtlands län, 2015 Källa: SCB, yrkesregistret 15

Åldersavgångar per näringsgren och största yrken efter kommun Antal förvärvsarbetande och andel åldersavgångar 2016-2025 samt yrkesfördelning kvinnor och män De blåa staplarna i diagrammet till vänster visar hur många som arbetade inom ett visst yrke i november 2015. Du kan avläsa antalet på vänster axel i diagrammet (de blåa siffrorna). De röda linjerna i diagrammet visar hur stor andel av dessa sysselsatta som kommer att avgå till 2025. Du kan avläsa andelen på höger axel (procenttalen). Diagrammet till höger visar hur stor andel av de anställda inom de 20 största yrkena i respektive kommun som är kvinnor respektive män Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 16

Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 17

Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 18

Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 19

Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 20

Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Västernorrlands län Västernorrland Näringsgren Källa, SCB, Raps-RIS Summa åldersavgångar Andel % åldersavgångar 2016-2025 Förvärvsarbetande Åldersavgångar, Åldersavgångar, 16+ år, 2015 2016-2020 2021-2025 2016-2025 Jord- och skogsbruk, fiske 4 336 2 234 375 2 609 60 Utvinning av mineral 81 10 5 15 19 Livsmedel, drycker och tobak 626 69 59 128 20 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 77 26 13 39 51 Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 1 373 175 121 296 22 Pappers- och pappersvarutillverkning 2 883 397 506 903 31 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 180 32 18 50 28 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 47 0 8 8 17 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 895 94 115 209 23 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 136 3 15 18 13 Tillverkning av gummi- och plastvaror 533 29 52 81 15 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 274 45 17 62 23 Stål- och metallframställning 837 96 109 205 24 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 1 353 181 179 360 27 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner och apparater 2 471 322 320 642 26 Transportmedelstillverkning 1 237 129 147 276 22 Övrig tillverkning 124 16 22 38 31 Reparationer och installationer av maskiner och apparater 749 114 109 223 30 Försörjning av el,gas, värme och kyla 824 111 102 213 26 Vattenförsörjning och avloppsrening 197 37 30 67 34 Avfallshantering, återvinning och sanering 455 50 53 103 23 Byggverksamhet 8 391 1 277 864 2 141 26 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 2 139 233 192 425 20 Parti-och provisionshandel utom med motorfordon 2 911 438 290 728 25 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 6 448 509 414 923 14 Transport och magasinering 4 917 856 606 1 462 30 Post- och kurirverksamhet 828 102 118 220 27 Hotell- och restaurangverksamhet 3 145 171 126 297 9 Förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programproduktion, sändning av program 507 57 44 101 20 Telekommunikation 1 565 71 128 199 13 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster 1 773 117 123 240 14 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 1 020 85 85 170 17 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 1 677 88 127 215 13 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 237 25 14 39 16 Fastighetsverksamhet 1 744 411 226 637 37 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 866 167 77 244 28 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 538 109 74 183 34 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys 2 292 369 234 603 26 Vetenskaplig forskning och utveckling 131 15 16 31 24 Reklam och marknadsundersökning 297 29 23 52 18 Andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 453 71 30 101 22 Uthyrning och leasing 254 38 29 67 26 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 1 624 125 109 234 14 Rese-, Offentlig bevaknings-, förvaltning fastighetsservice- och försvar; obligatorisk och kontorstjänster 3 269 400 392 792 24 socialförsäkring 8 240 1 146 1 121 2 267 28 Utbildning 11 711 1 807 1 576 3 383 29 Hälso- och sjukvård 7 311 1 440 1 028 2 468 34 Vård och omsorg med boende 6 990 1 007 955 1 962 28 Öppna sociala insatser 6 829 765 644 1 409 21 Kultur, nöje och fritid 2 251 390 273 663 29 Annan serviceverksamhet och personliga tjänster 2 671 563 302 865 32 Okänd verksamhet 1 658 746 141 887 53 Totalt 114 375 17 797 12 756 30 553 27 21

Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Jämtlands län Jämtland Näringsgren Källa, SCB, Raps-RIS Summa åldersavgångar Andel % åldersavgångar 2016-2025 Förvärvsarbetande Åldersavgångar, Åldersavgångar, 16+ år, 2015 2016-2020 2021-2025 2016-2025 Jord- och skogsbruk, fiske 3 626 1 768 258 2 026 56 Utvinning av mineral 121 12 16 28 23 Livsmedel, drycker och tobak 515 49 48 97 19 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 214 23 19 42 20 Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 942 99 97 196 21 Pappers- och pappersvarutillverkning 26 0 0 0 0 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 113 10 12 22 19 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 2 0 0 0 0 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 8 3 0 3 38 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 11 3 0 3 27 Tillverkning av gummi- och plastvaror 141 13 11 24 17 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 186 23 13 36 19 Stål- och metallframställning 28 3 3 6 21 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 975 130 84 214 22 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner och apparater 756 69 56 125 17 Transportmedelstillverkning 136 13 15 28 21 Övrig tillverkning 245 30 7 37 15 Reparationer och installationer av maskiner och apparater 260 18 19 37 14 Försörjning av el,gas, värme och kyla 648 86 95 181 28 Vattenförsörjning och avloppsrening 109 13 12 25 23 Avfallshantering, återvinning och sanering 55 3 7 10 18 Byggverksamhet 4 454 654 451 1 105 25 Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 1 186 121 103 224 19 Parti-och provisionshandel utom med motorfordon 1 183 129 104 233 20 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 3 650 309 232 541 15 Transport och magasinering 2 425 475 309 784 32 Post- och kurirverksamhet 350 45 33 78 22 Hotell- och restaurangverksamhet 2 873 140 149 289 10 Förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programproduktion, sändning av program 357 30 15 45 13 Telekommunikation 83 14 13 27 33 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster 884 33 47 80 9 Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 490 30 48 78 16 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 194 6 10 16 8 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 102 3 0 3 3 Fastighetsverksamhet 895 198 88 286 32 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 641 97 42 139 22 Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 438 77 35 112 26 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys 873 151 85 236 27 Vetenskaplig forskning och utveckling 24 3 0 3 13 Reklam och marknadsundersökning 148 3 3 6 4 Andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 285 31 13 44 15 Uthyrning och leasing 175 12 14 26 15 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 1 026 77 67 144 14 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster 2 408 250 214 464 19 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 4 741 652 589 1 241 26 Utbildning 6 719 999 898 1 897 28 Hälso- och sjukvård 4 439 873 608 1 481 33 Vård och omsorg med boende 4 870 736 654 1 390 29 Öppna sociala insatser 3 125 387 271 658 21 Kultur, nöje och fritid 1 434 240 150 390 27 Annan serviceverksamhet och personliga tjänster 1 479 327 157 484 33 Okänd verksamhet 906 388 66 454 50 Totalt 61 974 9 858 6 240 16 098 26 22

Förvärvsarbetande och utbildningsnivåer Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män 20-64 år, Västernorrlands län, 2015 Bransch gymnasium år kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män totalt U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 8,7% 42,0% 5,7% 19,4% 3,3% 8,1% 5,2% 7,6% 2 503 U02 utvinning av mineral 5,6% 48,1% 5,6% 40,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 54 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 16,7% 35,4% 16,4% 23,7% 1,4% 4,1% 1,1% 1,1% 556 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 37,0% 37,0% 13,0% 6,5% 0,0% 0,0% 6,5% 0,0% 46 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. u 4,9% 44,6% 5,0% 30,1% 1,5% 6,2% 1,7% 6,0% 1 284 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 4,7% 47,2% 3,3% 17,9% 2,9% 11,8% 5,8% 6,3% 2 792 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelni 16,1% 49,6% 11,7% 16,8% 0,0% 5,8% 0,0% 0,0% 137 U08 tillverkning av stenkols- och raffinerade petrole 0,0% 75,7% 8,1% 0,0% 0,0% 16,2% 0,0% 0,0% 37 U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkte 4,5% 37,6% 3,0% 17,9% 6,3% 10,9% 10,6% 9,3% 843 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och 21,4% 14,3% 18,8% 5,4% 8,0% 2,7% 18,8% 10,7% 112 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 7,0% 41,8% 5,5% 27,0% 1,8% 12,1% 0,6% 4,3% 512 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 3,6% 47,4% 0,0% 31,2% 1,2% 4,9% 2,4% 9,3% 247 U13 stål- och metallframställning 5,9% 48,3% 4,2% 24,9% 1,5% 8,7% 1,8% 4,7% 812 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och a 4,2% 52,0% 3,9% 28,3% 1,9% 6,6% 1,0% 2,1% 1 254 U15 tillverkning av datorer, elektronik, optik, elappp 8,4% 32,6% 4,7% 18,8% 3,8% 13,5% 4,6% 13,7% 2 384 U16 transportmedelstillverkning 3,0% 24,8% 2,9% 19,3% 3,5% 15,0% 8,4% 23,0% 1 199 U17 övrig tillverkning 11,2% 41,6% 6,7% 20,2% 3,4% 13,5% 3,4% 0,0% 89 U18 reparationer och installationer av maskiner och 1,6% 52,0% 2,2% 32,7% 0,0% 9,8% 0,0% 1,8% 685 U19 försörjning av el, gas, värme och kyla 4,8% 23,9% 4,2% 14,5% 2,8% 24,9% 8,1% 16,8% 763 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 1,8% 46,3% 3,7% 18,9% 1,8% 15,9% 9,8% 1,8% 164 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 5,7% 46,1% 7,9% 24,6% 2,0% 5,7% 3,2% 4,9% 406 U22 byggverksamhet 2,1% 47,9% 2,6% 35,1% 1,1% 7,9% 0,9% 2,3% 7 742 U23 handel samt reparation av motorfordon och mo 4,7% 49,3% 4,4% 33,3% 0,9% 4,4% 1,1% 1,8% 1 984 U24 parti-och provisionshandel utom med motorfor 8,4% 36,3% 8,1% 24,8% 3,5% 12,4% 2,4% 4,1% 2 699 U25 detaljhandel utom med motorfordon och motor 20,3% 13,8% 30,8% 16,9% 8,5% 3,4% 4,9% 1,4% 5 869 U26 transport och magasinering 6,9% 46,6% 7,3% 27,6% 1,9% 5,7% 1,5% 2,6% 4 521 U27 post- och kurirverksamhet 15,0% 35,7% 12,0% 23,4% 1,7% 7,4% 1,2% 3,6% 753 U28 hotell- och restaurangverksamhet 20,4% 23,2% 25,3% 15,1% 6,2% 5,0% 2,7% 2,1% 2 778 U29 förlagsverks. film-, video- och tv- prod. sändnin 9,1% 17,8% 8,5% 13,7% 10,0% 16,1% 11,9% 13,0% 461 U30 telekommunikation 6,8% 16,5% 15,7% 32,1% 4,7% 13,3% 3,9% 7,1% 1 524 U31 dataprogrammering, datakonsultverks. och info 2,6% 9,3% 3,9% 15,5% 5,8% 25,1% 8,4% 29,6% 1 712 U32 finansiella tj. utom försäkring och pensionsfond 9,0% 4,0% 19,4% 11,4% 11,5% 8,7% 22,1% 13,8% 973 U33 försäkring, återförsäkring, pensionsfondsverks 12,7% 11,2% 24,9% 23,8% 8,5% 8,3% 6,1% 4,4% 1 633 U34 stödtjänster till finansiella tj. och försäkring 12,3% 8,1% 25,6% 12,3% 6,6% 11,4% 16,1% 7,6% 211 U35 fastighetsverks.amhet 14,6% 29,9% 11,7% 16,3% 7,3% 6,8% 8,3% 5,1% 1 524 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 11,9% 1,5% 18,1% 5,2% 16,2% 4,8% 23,8% 18,5% 747 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; kon 6,5% 9,1% 6,9% 9,5% 11,0% 15,8% 18,4% 22,9% 463 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks.; teknisk prov 2,3% 14,7% 2,9% 14,4% 4,5% 26,1% 8,8% 26,4% 2 067 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 3,6% 10,8% 7,2% 3,6% 10,8% 0,0% 26,5% 37,3% 83 U40 reklam och marknadsundersökning 8,4% 18,8% 14,2% 21,8% 5,7% 14,2% 8,4% 8,4% 261 U41 andra specialiserade företagstj. inkl. veterinärve 11,0% 13,3% 17,6% 11,3% 7,2% 4,9% 22,8% 12,0% 391 U42 uthyrning och leasing 4,1% 53,4% 4,1% 35,6% 0,0% 2,7% 0,0% 0,0% 219 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra person 7,7% 10,2% 12,9% 20,4% 11,4% 9,7% 19,1% 8,6% 1 541 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och konto 24,8% 29,1% 16,2% 16,7% 4,9% 4,2% 2,6% 1,6% 3 130 U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 10,8% 7,1% 9,2% 7,5% 10,5% 11,6% 29,5% 13,7% 7 986 U46 utbildning 13,7% 4,1% 10,2% 4,0% 15,1% 4,4% 37,9% 10,6% 11 210 U47 hälso- och sjukvård 14,8% 3,4% 9,3% 2,8% 13,5% 2,5% 40,2% 13,5% 6 890 U48 vård och omsorg med boende 37,9% 6,7% 29,1% 4,7% 8,6% 1,9% 9,6% 1,5% 6 723 U49 öppna sociala insatser 30,5% 10,1% 30,3% 7,9% 9,2% 2,7% 7,8% 1,5% 6 376 U50 kultur, nöje och fritid 13,9% 21,9% 12,4% 17,0% 9,3% 7,9% 11,0% 6,6% 1 992 U51 annan serviceverks. och personliga tj. 20,8% 15,3% 26,3% 7,1% 9,2% 4,1% 10,9% 6,2% 2 368 U99 okänd verkssamhet 22,3% 25,3% 11,7% 10,2% 8,7% 6,1% 10,5% 5,2% 1 029 Totalt 13,9% 21,6% 13,2% 15,5% 7,4% 7,4% 13,5% 7,5% 104 739 Andel kv+män 35,5% 28,7% 14,8% 21,0% 100% Källa: SCB, RAMS Utbildning mindre än 3-årigt Gymnasium minst 3 år Eftergymnasial utb. mindre än 3 Eftergymnasial utb. minst 3 år Antal 23

Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män 20-64 år, Jämtlands län, 2015 Bransch gymnasium år kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män totalt U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 6,2% 45,0% 3,8% 26,5% 2,1% 8,2% 2,2% 6,0% 2 146 U02 utvinning av mineral 3,0% 60,0% 0,0% 37,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 14,4% 31,8% 19,2% 21,0% 3,4% 5,4% 2,5% 2,3% 443 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 27,7% 15,8% 24,3% 12,4% 10,2% 4,5% 3,4% 1,7% 177 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. u 3,7% 50,2% 3,7% 32,1% 0,0% 5,7% 0,7% 3,8% 859 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 30,8% 69,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 13 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelni 22,5% 43,8% 0,0% 30,0% 0,0% 3,8% 0,0% 0,0% 80 U08 tillverkning av stenkols- och raffinerade petrole.................. U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkte 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 6 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och 33,3% 0,0% 66,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 12,8% 41,9% 5,1% 37,6% 0,0% 2,6% 0,0% 0,0% 117 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 4,1% 57,5% 0,0% 32,2% 0,0% 2,1% 0,0% 4,1% 146 U13 stål- och metallframställning 0,0% 85,7% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 21 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och a 5,2% 45,4% 4,3% 33,3% 0,7% 6,0% 0,3% 4,8% 901 U15 tillverkning av datorer, elektronik, optik, elappp 7,0% 35,0% 4,9% 32,1% 0,8% 11,3% 0,8% 8,1% 717 U16 transportmedelstillverkning 7,7% 38,5% 5,1% 25,6% 0,0% 12,8% 0,0% 10,3% 117 U17 övrig tillverkning 8,5% 37,8% 12,9% 23,9% 3,0% 6,5% 4,5% 3,0% 201 U18 reparationer och installationer av maskiner och 1,3% 40,9% 4,9% 29,3% 0,0% 5,3% 0,0% 18,2% 225 U19 försörjning av el, gas, värme och kyla 2,4% 29,8% 3,4% 17,9% 3,6% 18,9% 7,0% 16,9% 614 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 0,0% 64,3% 0,0% 26,5% 0,0% 6,1% 3,1% 0,0% 98 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 0,0% 62,2% 6,7% 31,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 45 U22 byggverksamhet 1,8% 43,4% 2,6% 41,5% 0,7% 7,0% 0,9% 2,1% 4 052 U23 handel samt reparation av motorfordon och mo 3,1% 45,7% 4,9% 38,8% 0,6% 5,4% 0,8% 0,7% 1 084 U24 parti-och provisionshandel utom med motorfor 7,5% 30,0% 11,9% 27,4% 3,8% 10,6% 4,2% 4,6% 1 103 U25 detaljhandel utom med motorfordon och motor 17,9% 15,5% 28,4% 19,2% 8,5% 3,9% 4,7% 2,0% 3 307 U26 transport och magasinering 4,9% 49,7% 6,6% 29,7% 1,6% 5,1% 0,6% 1,9% 2 181 U27 post- och kurirverksamhet 14,3% 31,3% 14,3% 32,2% 0,0% 7,8% 0,0% 0,0% 307 U28 hotell- och restaurangverksamhet 16,0% 18,6% 23,6% 20,9% 8,6% 5,8% 4,0% 2,5% 2 660 U29 förlagsverks. film-, video- och tv- prod. sändnin 4,2% 15,9% 12,3% 20,1% 7,5% 15,9% 11,0% 13,0% 308 U30 telekommunikation 0,0% 61,1% 0,0% 18,1% 0,0% 16,7% 0,0% 4,2% 72 U31 dataprogrammering, datakonsultverks. och info 4,6% 8,7% 8,0% 18,7% 5,1% 20,8% 6,7% 27,4% 847 U32 finansiella tj. utom försäkring och pensionsfond 9,5% 5,0% 22,1% 15,2% 10,6% 8,2% 16,7% 12,6% 461 U33 försäkring, återförsäkring, pensionsfondsverks 4,6% 13,8% 12,1% 8,6% 5,7% 10,9% 29,9% 14,4% 174 U34 stödtjänster till finansiella tj. och försäkring 5,5% 11,0% 21,9% 26,0% 8,2% 8,2% 4,1% 15,1% 73 U35 fastighetsverks.amhet 9,4% 31,2% 8,7% 16,4% 6,8% 8,1% 9,4% 9,9% 766 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 10,2% 2,6% 19,7% 3,0% 12,7% 4,5% 29,6% 17,7% 537 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; kon 7,4% 6,5% 9,1% 10,5% 7,7% 12,5% 24,1% 22,2% 352 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks.; teknisk prov 2,0% 17,9% 2,2% 17,9% 1,6% 23,7% 7,9% 26,9% 744 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3 U40 reklam och marknadsundersökning 11,8% 23,6% 5,5% 14,5% 8,2% 14,5% 5,5% 16,4% 110 U41 andra specialiserade företagstj. inkl. veterinärve 10,0% 10,4% 20,0% 8,7% 9,1% 9,1% 22,6% 10,0% 230 U42 uthyrning och leasing 4,9% 32,9% 11,9% 41,3% 0,0% 9,1% 0,0% 0,0% 143 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra person 7,9% 10,1% 16,1% 15,9% 10,2% 6,8% 20,1% 12,8% 969 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och konto 16,3% 23,9% 17,6% 24,4% 5,1% 5,6% 4,8% 2,3% 2 231 U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 10,6% 6,9% 10,2% 6,6% 11,4% 10,4% 29,1% 14,9% 4 581 U46 utbildning 13,9% 4,6% 12,7% 5,1% 13,7% 5,2% 33,1% 11,7% 6 389 U47 hälso- och sjukvård 14,2% 2,8% 10,9% 1,7% 11,7% 2,1% 42,3% 14,2% 4 127 U48 vård och omsorg med boende 32,2% 7,8% 28,2% 7,5% 8,3% 3,0% 10,6% 2,3% 4 642 U49 öppna sociala insatser 25,9% 9,4% 31,2% 8,5% 8,6% 2,9% 11,0% 2,4% 2 833 U50 kultur, nöje och fritid 11,3% 22,6% 13,4% 20,1% 7,9% 8,7% 9,3% 6,7% 1 259 U51 annan serviceverks. och personliga tj. 18,2% 13,5% 24,2% 9,3% 11,7% 4,9% 12,1% 6,1% 1 283 U99 okänd verkssamhet 21,0% 29,8% 13,9% 13,4% 2,7% 8,0% 5,8% 5,4% 553 Totalt 13,1% 20,0% 14,4% 17,1% 7,3% 6,5% 14,0% 7,5% 55 416 Andel kv+män 35,5% 28,7% 13,8% 21,6% 100% Källa: SCB, RAMS Utbildning mindre än 3-årigt Gymnasium minst 3 år Eftergymnasial utb. mindre än 3 Eftergymnasial utb. minst 3 år Antal 24

Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Västernorrlands län med examen per program, läsår 2015/16 Källa: Skolverket Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Jämtlands län med examen per program, läsår 2015/16 Källa: Skolverket Flest antal examinerade elever har läst på Samhällsvetenskaps- och Naturvetarprogrammet i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län, det tredje största programmet av examinerade i Västernorrland är Ekonomiprogrammet medan det i Jämtlands län är Fordons- och transportprogrammet. 25

Avgångna från gymnasieskolan efter län, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 Källa: SCB Av de som erhöll en gymnasieexamen läsåret 2013/14 var det en större andel i Västernorrlands län som påbörjat högskolestudier inom tre år än i Jämtlands län. Det är dock väldigt stora skillnader mellan kommunerna och på kön i Mellersta Norrland Avgångna från gymnasieskolan efter kommun, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 Källa: SCB 26

Examinerade från Yrkeshögskoleutbildningar per utbildningsinriktning, 2016 Västernorrlands län Jämtlands län Källa: Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh) 27

Arbetslösa och matchningsläget på arbetsmarknaden Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal 2 och 3, år 2017, Totalt 16-64 år Kvinn or Män Ungdo mar 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Förgym nasial Utbildningsnivå Gymn asial Eftergy mnasial Ånge 8,2 7,4 8,9 17,5 5,6 5,8 37,2 23,0 5,9 6,8 Timrå 5,8 5,7 5,8 10,9 4,4 3,9 24,2 14,8 4,6 4,2 Härnösand 11,9 10,5 13,2 17,8 6,6 5,1 48,8 39,8 8,2 7,7 Sundsvall 7,5 6,9 8,1 11,7 6,0 4,7 28,2 23,5 6,4 4,5 Kramfors 10,9 8,9 12,7 17,9 6,0 5,7 46,1 34,5 6,5 8,6 Sollefteå 10,6 9,1 12,0 17,1 6,4 5,0 46,4 33,7 6,4 7,2 Örnsköldsvik 8,3 7,3 9,2 12,6 6,9 5,3 38,0 25,2 7,1 5,7 Ragunda 10,2 10,7 9,8 16,3 6,3 5,2 46,1 30,3 6,1 8,3 Bräcke 9,2 7,7 10,5 14,9 6,3 4,8 39,9 28,6 5,2 9,4 Krokom 5,3 4,6 6,0 9,2 3,8 3,2 29,8 21,6 3,9 2,9 Strömsund 10,3 9,0 11,4 16,8 7,8 6,2 41,9 29,7 7,5 7,3 Åre 6,8 6,2 7,3 10,8 4,4 2,9 37,5 25,7 3,5 5,0 Berg 7,0 5,7 8,2 10,0 3,8 3,6 41,1 19,3 4,2 7,4 Härjedalen 6,2 5,8 6,6 10,1 3,8 3,3 31,1 18,8 4,2 4,7 Östersund 6,2 5,7 6,7 8,9 4,6 4,2 25,7 22,1 5,4 4,1 Västernorrla nd 8,5 7,6 9,4 13,5 6,2 5,0 35,9 26,8 6,6 5,6 Jämtland 6,8 6,2 7,5 10,5 4,9 4,1 32,1 23,6 5,1 4,6 Riket 7,4 7,0 7,7 10,1 6,2 3,9 21,9 22,4 5,8 5,0 Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 I tabellen ovan framgår att arbetslöshetsnivåerna i Västernorrlands kommuner i de olika grupperna är allmänt högre än i förhållande till läget i Jämtlands län och i hela landet. Något som är framträdande för kommunerna i både Västernorrlands och Jämtlands län är dock en betydligt högre andel utrikes födda som är inskrivna som arbetslösa än i jämförelse med riket. Framträdande är även att de med låga utbildningsnivåer har svårare att komma ut på arbetsmarknaden Av kommunerna i Mellersta Norrland uppvisar Timrå i Västernorrlands län och Krokom i Jämtlands län lägst arbetslöshet. 28

Matchningsläget på arbetsmarknaden, Västernorrlands län hösten 2017 Brist på arbetskraft privata arbetsgivare Brist på arbetskraft offentliga arbetsgivare Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Västernorrlands län Enligt arbetsförmedlingens intervjuer är Kompetensbristerna i Västernorrland fortsatt omfattande och visar en trendmässig uppgång. 34 procent av de privata företagen och 69 procent av verksamheterna i offentliga tjänster uppger att de har haft svårigheter att rekrytera personal. Det är sedan finanskrisen 2009 en ökning för privata näringslivet respektive offentliga sektorn med cirka 20 respektive 40 procentenheter. Inom landstinget och grundskolan har samtliga tillfrågade enheter upplevt rekryteringssvårigheter i undersökningen. Bristtalen i Västernorrland är sammanlänkat med ett starkt konjunkturläge och ett pågående generationsskifte på länets arbetsmarknad. 29

Matchningsläget på arbetsmarknaden, Jämtlands län hösten 2017 Brist på arbetskraft privata arbetsgivare Brist på arbetskraft offentliga arbetsgivare Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Jämtlands län Arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Jämtlands län anger att bristen är relativt hög även om den har minskat något jämfört med våren 2017 och hösten 2016. Hösten 2017 angav 32 procent av de privata arbetsgivarna att de upplevt en brist vid rekrytering jämfört med 37 procent i hela landet. Av arbetsgivarna i den offentliga sektorn i Jämtlands län anger 65 procent att de har upplevt en brist när de ska rekrytera personal, vilket är i paritet med svaren i hela landet. Störst brist på kompetens inom den offentliga sektorn finns inom vård, skola och omsorg. I Jämtlands län är det främst pensionsavgångarna i kombination med en åldrande befolkning som påverkar bristen. 30

31