LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR ORDINARIE TENTAMEN HT 2015 Tid: Onsdag den 16 december 2015 kl 14-18 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: MA9 Christina Moëll och Peter Nilsson Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt miniräknare. Digital tentamenskod: 37087040 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt examinationsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng). Christina Moëll kommer till tentamen cirka kl. 15.00. Resultatet föreligger torsdag den 14 januari 2016.
FRÅGA 1 Vid 2015 års räkenskapsårs utgång kan Elektronik AB konstatera att följande affärshändelser inträffat. Elektronik AB har en skuld till sitt utländska ägarbolag och betalar för detta en marknadsmässig ränta (5,5 procent). Det utländska ägarbolagets säte är i ett s.k. skatteparadis beläget utanför EES-området där beskattningen av bolag är endast 5 procent. Elektronik AB har köpt in elektroniska produkter från Ungern. På grund av tekniska innovationer har värdet på varorna gått ned med 30 procent innan leveransen hinner mottas. Detta har även medfört att värdet på tidigare levererade men osålda varor väsentligt understiger deras anskaffningsvärde. Elektronik AB verkar i en mindre lönsam bransch och en kund har, trots två påminnelser, efter närmare 6 månader inte betalat sina skulder för tidigare varuinköp. Elektronik AB har i september överlåtit en större hyresfastighet till sitt sedan många år helägda dotterföretag Zäta AB mot en ersättning som väsentligt understiger fastighetens såväl skattemässiga värde som taxeringsvärde. Marknadsvärdet är betydligt högre. Elektronik AB har under år 2015 förvärvat ett nytt helägt dotterbolag, Olsson AB. Detta bolag har redovisat skattemässiga underskott såväl år 2014 som år 2015. Redogör för vilka skattemässiga effekter som uppstår till följd av transaktionerna för de svenska bolagen inom koncernen inkomståret 2015.
TYPSVAR FRÅGA 1 Ränteutgifter (2 poäng) Enligt 16 kap. 1 IL ska räntor dras av även om de inte är kostnader för att förvärva och bibehålla inkomster. För att förhindra skatteplanering med ränteavdrag finns dock särskilda bestämmelser i 24 kap. 10 a - 10 f IL som begränsar avdragsrätten. Bestämmelserna ska tillämpas på företag i intressegemenskap, som är fallet för Elektronik AB. Utgångspunkten är då att avdrag inte medges för ränteutgifter. Eftersom beskattningen av mottagaren av räntan understiger 10 procent, 24 kap. 10 b och 10 d IL måste Elektronik AB visa att den skuld som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Denna möjlighet gäller emellertid endast om mottagarbolaget är beläget inom EES eller i ett land med vilket Sverige har ett skatteavtal, 24 kap. 10 e IL. Elektroniska produkter (4 poäng) När ett företag köper in varor och priset på dessa gått ned innan de levereras får avdrag göras för denna förlust genom s.k. kontraktsnedskrivning, 17 kap. 22 IL. Kontraktsnedskrivningen redovisas som kostnad. Lagret av tekniska produkter ska värderas enligt lägsta värdets princip, 17 kap. 3 IL till det lägsta av tillgångens anskaffningskostnad respektive nettoförsäljningsvärde. Värderingen sker tillgång för tillgång. Ett företag får dock alltid redovisa lagret till 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde, 17 kap. 4 IL. En värdenedgång på lagret redovisas som en kostnad. Kundfordringar (2 poäng) När ett företag säljer varor uppstår en kundfordran. En kundfordran är ingen kapitaltillgång, 25 kap. 3 IL. Några särskilda regler om värdering av kundfordringar finns inte i IL utan den skattemässiga värderingen följer den som görs i bokföringen, 14 kap. 2 IL. Härvid ska göras en bedömning om det finns en befarad förlust. En helhetsbedömning ska ske för varje enskild fordran. Exempel på omständigheter som tyder på förlust är tiden som förflutit, antal påminnelser och kundens betalningsförmåga. Fastighetsöverlåtelse (4 poäng) Fastigheten överlåts mot en ersättning som understiger dess marknadsvärde. Eftersom det är en överlåtelse till ett helägt dotterföretag inom en koncern kan det inte vara fråga om gåva (det sker ingen förmögenhetsöverföring). En överlåtelse mot en ersättning som understiger marknadsvärdet leder däremot till uttagsbeskattning enligt 22 kap. 3 IL om inte villkoren i 23 kap. om underprisöverlåtelser är uppfyllda, 22 kap. 11 och 23 kap. 9 IL.
Följande villkor aktualiseras i detta fall; 1. Överlåtare och förvärvare ska vara svenska aktiebolag, 23 kap. 14 IL. 2. Förvärvande bolag ska vara skattskyldigt i Sverige och tillgågen ska omfattas av skattskyldigeten, 23 kap. 16 IL. 3. Koncernbidragsrätt torde föreligga i detta fall (här bör ske en hänvisning till 35 kap. IL) och då kan även enstaka tillgångar överlåtas, 23 kap. 17 IL. 4. Eftersom det är en överlåtelse till ett helägt dotterföretag inom koncernen aktualiseras i praktiken inte kravet på kvalificerade andelar. 5. Utgångspunkten är att förvärvande dotterföretag inte får redovisa underskott från tidigare år. Detta villkor behöver dock inte vara uppfyllt om det föreligger koncernbidragsrätt, 23 kap. 27-28 IL. Ersättningen understiger fastighetens skattemässiga värde och enligt 23 kap. 10 IL ska den anses avyttrad och förvärvad för det skattemässiga värdet. Zäta AB är skyldigt att betala stämelskatt på sitt fastighetsförvärv med 4,25 procent av det högsta av köpeskillingen och fastighetens taxeringsvärde, 8-9 lagen om stämpelskatt. Zäta AB har enligt 19 kap. 4-5 IL rätt till värdeminskningsavdrag på byggnaden, som får göras från förvärvet. Även 18 kap. IL kan aktualiseras om viss del av byggnaden innehåller byggnadsinventarier, 19 kap. 10 IL. För byggnadsinventarier sker ingen kvotering utifrån innehavstiden. Underskott (1 poäng) Olsson AB är ett underskottsföretag, 40 kap. 4 IL, och det har skett en ägarförändring, 40 kap. 10 IL. Då aktualiseras dels en beloppsspärr 40 kap. 15 IL, dels en koncernbidragsspärr, 40 kap. 18 IL. Spärrarna omfattar endas underskott som förelåg året innan förvärvet, dvs. 2014.
FRÅGA 2 Den ensamstående Hanke bildade 2001 AB Brytaren för 100.000 kr och äger fortfarande alla aktier. Efter nyemission med 200.000 kr 2006 uppgår aktiekapitalet till 300.000 kr. Företaget går bra och större delen av vinsterna har investerats i produktutveckling. Hanke har efter sommaren 2015 erbjudits 9.000.000 kr kontant för att sälja aktierna. Maxímal kapitalbeskattad utdelning enligt 57 kap IL har skett varje år men ingen utdelning har skett hittills 2015. Total kontant lön 2014 var 3.000.000 kr, varav 450.000 kr till Hanke. Total kontant lön hittills 2015 är 3.200.000 kr, varav 450.000 kr till Hanke. Hur beskattas Hanke vid en försäljning av aktierna: a) om den sker 2015? b) om hen väntar med att sälja till 2016? c) om hen under 2015 först bildar ett AB Hållaren och säljer AB Brytaren för 300.000 kr till det, och sedan låter AB Hållaren sälja AB Brytaren för 9.000.000 kr? Du kan anta att statslåneräntan är 1 % och att inkomstbasbelopp att använda för år 2015 är 52.000 kr och att det för år 2016 är 58.000 kr.
TYPSVAR FRÅGA 2 Försäljning år 2015 (7 poäng) Av uppgiften framgår att andelarna är kvalificerade enligt 57 kap. IL. Kapitalvinsten, som beräknas enligt 44 och 48 kap. IL, uppgår till (9.000.000-300.000 =) 8.700.000 kr. Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska beaktas kapitaltillskott vid bolagets bildande respektive nyemission och andra ovillkorliga aktieägartillskott som görs därefter. Kapitalvinsten ska som utgångspunkt enligt 57 kap. 2 IL i sin helhet beskattas i inkomstslaget tjänst. Dock ska två tredjedelar av den del av kapitalvinsten som motsvarar gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget kapital, 57 kap. 21 IL. Gränsbeloppet är enligt 57 kap. 10 IL summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme och beräknas för den som äger aktierna vid årets ingång, i detta fall år 2015. Årets gränsbelopp kan enligt 57 kap. 11 IL beräknas enligt två metoder, schablonregeln respektive huvudregeln. Enligt schablonregeln uppgår årets gränsbelopp till 2,75 IBB, dvs. (2,75 x 52 000=) 143.000 kr för 2015. Eftersom det inte finns något sparat utdelningsutrymme blir gränsbeloppet för 2015 beräknat enligt schablonregeln 143 000 kr. Enligt huvudregeln beräknas årets gränsbelopp utifrån två faktorer kapitalet respektive lönekostnader. Kapitaldelen beräknas utifrån aktiernas omkostnadsbelopp, som i detta fall uppgår till (100 000 + 200 000=) 300.000 kr. Detta belopp multipliceras med SLR + 9 procent, i detta fall sammanlagt 30 000 kr. Till detta belopp får läggas ett lönebaserat utrymme. För att Hanke ska få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme ska hen dels uppfylla ägarkravet, dvs äga mer an fyra procent, dels uppfylla lönekravet, 57 kap. 19 IL. Uppgår ägarens eller dennes närståendes kontanta lön till mer än 10 IBB (9,6 från beskattningsåret 2016), 520 000 kr, är kravet uppfyllt. Som alternativ kan lönekravet beräknas till 6 x IBB + (5 % x sammanlagda lönerna, 3.000.000 kr) = 462 000 kr i detta fall. Hanke uppfyller inte lönekravet och årets gränsbelopp beräknat enligt huvudregeln uppgår till 30 000 kr. Årets gränsbelopp som också blir gränsbelopp för år 2015 beräknas därför enligt schablonregeln. Beskattningen blir enligt följande; 2/3 av 143.000 kr tas upp i inkomstslaget kapital
5.200.000 kr tas upp (100 IBB) i inkomstslaget tjänst 3.167.000 kr tas upp utan kvotering i inkomstslaget kapital Försäljning år 2016 (3 poäng) Kapitalvinsten beräknas på samma sätt 2016 och även detta år ska vinsten fördelas enligt bestämmelserna i 57 kap. IL. Eftersom året ännu inte gått ut har Hanke möjlighet att påverka sitt löneuttag under återstoden av år 2015 genom ett extra löneuttag och således uppfylla lönekravet. Därmed kan Hanke vid beräkning av årets gränsbeloppet för 2016 nyttja det lönebaserade utrymmet, 50 procent av lönesumman för år 2015, 57 kap. 16 ff. IL. Eftersom Hankes lön (som kommer att höjas) ingår i underlaget vid beräkning av det lönebaserade utrymmet är det inte möjligt att räkna ut årets gränsbelopp. Vad man kan konstatera är att genom att få nyttja det lönebaserade utrymmet kommer årets gränsbelopp att väsentligen öka och därmed även den del av kapitalvinsten som kommer att tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Missar Hanke att höja sin lön kommer årets gränsbelopp istället att beräknas enligt schablonregeln. Om någon utdelning inte sker 2015 ska även sparat utdelningsutrymme, 143 000 uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter, läggas till vid beräkning av gränsbeloppet. Den del av kapitalvinsten som överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst, dock maximalt 5 800 000 kr, 57 kap. 22 IL. Överskjutande del tas upp utan kvotering i inkomstslaget kapital. Avyttring till eget bolag (3 poäng) Om Hanke under år 2015 först bildar AB Hållaren och säljer AB Brytaren för 300.000 kr till detta bolag och sedan låter AB Hållaren sälja AB Brytaren för 9.000.000 kr blir kapitalvinsten (300.000 kr - 300.000 kr = ) 0 kr. En sådan s.k. intern aktieöverlåtelse måste inte ske till marknadsvärdet eftersom aktierna vid en avyttring ska beskattas i inkomstslaget kapital och därför inte aktualiserar uttagsbeskattning enligt 22 IL (som ju gäller tillgångar som vid avyttring beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet). Däremot kan 53 kap. IL bli tillämpligt vid införsäljning av tillgångar i kapital till eget aktiebolag, men aktualiseras inte i detta fall eftersom avyttring inte sker under omkostnadsbeloppet. Eftersom det är en överlåtelse till ett eget helägt aktiebolag kan det inte heller blir fråga om gåva (det sker ingen förmögenhetsöverföring).
FRÅGA 3 Kim köpte 2005 en villa för 2 500 000 kr. I november 2014 sålde hen den för 4 200 000 kr med hjälp av en mäklare som fick 100 000 kr. i arvode. Under innehavstiden har Kim haft följande kostnader för fastigheten: 2005 Lagfartsavgift 37 500 kr 2006 Ny pool 250 000 kr 2008 Utbyte av vitvaror 15 000 kr 2009 Häckplantor 7 500 kr 2013 Ommålning av huset 40 000 kr 2014 Utbyte av mikrovågsugn 4 500 kr I samband med fotografering och visning av villan anlitade Kim ett homestageing-företag, vilket kostade sammanlagt 8 000 kr. I juli 2014 skrev Kim kontrakt på en nybyggd bostadsrätt i Reykjavik, på Island, med planerad inflyttning i februari 2015. Pga. olika omständigheter blir bygget dock försenat och inflyttningen kan inte ske förrän i december 2015. Under tiden bjuder byggbolaget på alternativt, likvärdigt boende i Reykjavik. Bostadsrätten kostade motsvarande 3 000 000 kr, vilket Kim betalade den 10 december 2015. Kim vill betala så lite skatt som möjligt med anledning av försäljningen av sin villa. Vad blir den slutliga skatten?
TYPSVAR FRÅGA 3 Fysiska personers försäljning av fastigheter redovisas i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 IL). Kapitalvinst på villaförsäljningen: Kapitalvinster respektive kapitalförluster beräknas som skillnaden mellan ersättning och omkostnadsbelopp (44 kap. 13 IL). Ersättning, minskad med utgifter för avyttringen (44 kap. 13 första strecksatsen IL): Försäljningspris: 4 200 000 Mäklararvode: - 100 000 Homestageing: - 8 000 Summa: 4 092 000 kr 2 poäng Omkostnadsbelopp (44 kap. 14 IL och 45 kap. 11-12 IL): Anskaffningsutgift: 2 500 000 Lagfartsutgift (anskaffningsutgift): 37 500 Ny pool (förbättringsutgift): 250 000 (ingen tidsgräns) Nya vitvaror (förbättrande reparation och underhåll): 0 (längre tid än 5 år) Häckplantor (förbättringsutgift): 7 500 Ommålning av huset (förbättrande reparation och underhåll): 40 000 (kortare tid än 5 år) Ny mikrovågsugn (förbättrande reparation och underhåll): 0 (mindre än 5 000 kr.) Summa: 2 835 000 kr Kapitalvinst 4 092 000 2 835 000 = 1 257 000 kr 4 poäng För att reducera skatten som skall betalas vid försäljningen kan Kim ansöka om uppskov enligt 47 kap. IL. För att avdrag med uppskovsbelopp skall kunna erhållas måste den avyttrade bostaden vara en ursprungsbostad och den nya bostaden en ersättningsbostad (47 kap. 2 IL). Villkoren i 47 kap. 3 och 5 IL är uppfyllda. Enligt 47 kap. 5a IL får ersättningsbostaden inte ha förvärvats tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. Det är tidpunkten för kontraktet som är avgörande, dvs. juli 2014 och förvärvet sker således samma år som ursprungsbostaden såldes. Detta villkor är därför uppfyllt.
För att s.k. slutligt uppskovsavdrag omedelbart ska kunna medges krävs härutöver att Kim bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj 2015. Så är inte fallet. Dock finns möjlighet till preliminärt uppskov enligt 47 kap. 8 IL, vilket året därpå kan omvandlas till ett slutligt uppskov och då beräknas enligt 47 kap. 9 IL. Ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för ersättningsbostaden. Uppskovsbeloppet motsvarar därför kapitalvinsten minus skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden (47 kap. 7, 8 och 9 IL). Enligt 47 kap. 12 IL ska härvid hänsyn tas till eventuella omkostnader i samband med försäljningen: 1 257 000 (4 092 000 3 000 000) = 165 000 kr Innan kvotering och skatteberäkning görs ska kapitalvinsten reduceras med uppskovsavdraget (45 kap. 33 3 st. IL): Skattepliktig kapitalvinst: 1 257 000-165 000 (avdrag för uppskovsbelopp 45 kap. 33 3 st.) 1 092 000 kr 5 poäng Skatt på kapitalvinsten 1 092 000 x 22 % = 240 240 kr (45 kap. 33 IL och 65 kap. 7 IL) 1 poäng Schablonintäkt: 165 000 x 1,67 % = 2 755,5 kr (47 kap. 11b ) Skatt på schablonintäkt: 2 755,5 x 30 % = 826,65 kr (65 kap. 7 IL) 1 poäng
FRÅGA 4 Den finansielle frifräsaren Henrik Davoda och den kapitalstarke mångmiljardären Sten Steinbeck har kommit överens om ett vattentätt upplägg för att skattemässigt hantera årets nederlag på börsen. Förutsatt att Davoda hjälper Steinbeck att hantera en kapitalförlust motsvarande 17 500 000 kr från försäljningen av den imploderade Fingerpaint-aktien ska Steinbeck hjälpa Davoda att hantera en kapitalförlust, som även han gjort på nämnda aktie med 9 000 000 kr. Uppgörelsen går ut på en trestegstransaktion med aktier i ett av Steinbecks marknadsnoterade utdelningsbolag. Steinbeck förvärvade aktierna för 4 500 000 kr för flera år sedan då bolaget börsintroducerades. Davoda köper Steinbecks aktieinnehav den 7 december mot en ersättning om 22 000 000 kr, för att därefter motta en utdelning på aktierna motsvarande 21 000 000 kr en vecka senare. Ett par timmar efter det att utdelningen är i hamn säljer Davoda aktierna för 1 000 000 kr. Davoda och Steinbeck redovisar ovan nämnda transaktioner i sina respektive deklarationer för inkomståret 2015. De har båda uppburit mycket blygsamma förvärvsinkomster under året. Deklarationerna hamnar på skatteintendent Johannes Falks bord. Falk genomför en ingående utredning vilken leder till att Skatteverket underkänner trestegstransaktionen med motiveringen att det hela i realiteten utgjort ett konstlat upplägg. Davoda och Steinbeck överklagar beslutet till förvaltningsrätten och du blir, i egenskap av rådman, tilldelad målet i domstolen. Utred beskattningskonsekvenserna för Davoda och Steinbeck med anledning av ovan nämnda affärer. Beräkna de skattemässiga effekterna under förutsättning att upplägget med trestegstransaktionen godtas av domstolen respektive att det inte gör det. Pröva uppgörelsen utifrån relevant praxis och aktuell skattelagstiftning. Motivera väl och ange lagrum.
TYPSVAR FRÅGA 4 Frågan fokuserar på grundläggande regler inom inkomstslaget kapital samt kursens två föreläsningar rörande tolkning av skattelag respektive kringgående av skattelag. Även något mindre ordrika svar än i nedanstående typsvar kan ge full poäng. Beräkning av de skattemässiga effekterna om upplägget godtas Davoda Kapitalvinst respektive kapitalförlust (41 kap. 2 IL) på försäljning (onerös avyttring 44 kap. 3 IL) av marknadsnoterade delägarrätter (48 kap. 2 och 5 IL) ska tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 och 42 kap. 1 IL). Enl. huvudregeln i 44 kap. 13 IL ska kapitalvinst beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (44 kap. 14 IL). I 48 kap. IL finns särskilda regler för beräkning av marknadsnoterade delägarrätters omkostnadsbelopp vilka går före 44 kap. 14 IL (48 kap. är lex specialis enl. 44 kap. 1 IL). Eftersom genomsnittsmetoden (48 kap. 7 IL) ger ett högre omkostnadsbelopp (22 mkr) än det omkostnadsbelopp (1 mkr x 0,2 = 0,2 mkr) som följer av schablonmetoden (48 kap. 15 IL) ska omkostnadsbeloppet vid avyttringen av utdelningsbolaget fastställas till 22 mkr. Kapitalvinsberäkningen resulterar följaktligen i en kapitalförlust: 1 mkr - 22 mkr = - 21 mkr. Davoda har dessutom gjort en kapitalförlust på Fingerpaintaktierna (marknadsnoterade delägarrätter 48 kap. 2 IL) motsvarande 9 mkr. Enl. 48 kap. 20 IL ska kapitalförluster på marknadsnoterade tillgångar först kvittas mot kapitalvinster på sådana tillgångar. Eftersom Davoda inte gjort några kapitalvinster föreligger det enbart kapitalförluster motsvarande 30 mkr (21 mkr och 9 mkr). Davodas kapitalförlust från försäljningen av marknadsnoterade andelar ska kvoteras till 70 % (48 kap. 20 a IL). Davodas kapitalförlust blir följaktligen 21 mkr med hänsyn till nämnda kvotering 70 % x 30 mkr. Utöver kapitalförlusterna har Davoda även mottagit en utdelning under året. Utdelningen är skattepliktig enl. 41 kap. 1 IL (återfinns även i katalogiseringen i 42 kap. 2 IL). Utdelning på marknadsnoterade andelar ska tas upp (enl. 42 kap. 12 IL) i sin helhet vilket innebär att 21 mkr ska tas upp till beskattning.
Överskott respektive underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna (41 kap. 12 IL), vilket innebär att utdelningen ska minskas med kapitalförlusterna. + Utdelning + 21 mkr - Kapitalförlusterna (kvoterade) - 21 mkr Resultat: 0 kr 3 poäng Steinbeck Precis som tidigare nämnt ska kapitalvinst respektive kapitalförlust (41 kap. 2 IL) på försäljning (onerös avyttring 44 kap. 3 IL) av marknadsnoterade delägarrätter (48 kap. 2 och 5 IL) tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 och 42 kap. 1 IL). Enl. huvudregeln i 44 kap. 13 IL ska kapitalvinst beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (44 kap. 14 IL). I 48 kap. finns särskilda regler för beräkning av marknadsnoterade delägarrätters omkostnadsbelopp vilka går före 44 kap. 14 IL (48 kap. är lex specialis enl. 44 kap. 1 IL). Eftersom genomsnittsmetoden (48 kap. 7 IL) ger ett högre omkostnadsbelopp (4,5 mkr) än det omkostnadsbelopp (22 mkr x 0,2 = 4,4 mkr) som följer av schablonmetoden (48 kap. 15 IL) ska omkostnadsbeloppet vid avyttringen av utdelningsbolaget fastställas till 4,5 mkr. Kapitalvinsberäkningen blir följaktligen: 22 mkr - 4,5 mkr = 17,5 mkr. Enl. 48 kap. 20 IL ska kapitalförluster på marknadsnoterade tillgångar först kvittas mot kapitalvinster på sådana tillgångar. + Kapitalvinst + 17,5 mkr - Kapitalförlust - 17,5 mkr Resultat: 0 kr 3 poäng
Prövning av upplägget mot bakgrund av relevant praxis och lagstiftning Verklig innebörd (Här finns utrymme för variationer i argumentationen och slutsatserna.) Med anledning av att upplägget kan ifrågasättas ska det till att börja med tolkas utifrån sin verkliga innebörd. Beskattning ska ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd oavsett vilken beteckning parterna kommit överens om (jfr. RÅ 1998 ref. 19 & RÅ 2004 ref. 27). En sådan bedömning behöver inte enbart ses utifrån en enskild rättshandling utan kan även bedömas som en kedja av transaktioner förutsatt att den ensam framstår som säregen eller direkt atypisk som civilrättslig disposition. De enskilda rättshandlingarna avseende köp och försäljning av aktier, beslut om utdelning etc., kan inte i det aktuella fallet ses som ovanliga eller atypiska som civilrättsliga dispositioner. Rättshandlingarna kan däremot tillsammans ge ett ekonomiskt resultat som får hela förfarandet att framstå som omotiverat om det inte hade varit för de skattemässiga fördelarna. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till den korta tidsram under vilken rättshandlingarna företogs bör de bedömas sammantaget som en rättshandlingskedja (jfr. RÅ 1994 ref. 56). När man konstaterat att rättshandlingarna bör tolkas sammantaget bör man framhålla att en sedvanlig civilrättslig tolkning ska ske, vilket innebär att man ser till parternas intressesfär, fördelningen av rättigheter och skyldigheter i avtalet m.m. Även om det av bakgrunden framgår klart och tydligt att Steinbeck och Davoda vill kvitta inkomster mot utgifter innebär det inte att man på denna grund kan frånkänna transaktionerna den rättsverkning som följer av deras form (jfr. RÅ 1994 ref. 56). Det har trots allt skett värdeöverföringar mellan Steinbeck, Davoda och utdelningsbolaget som varit betydande. Det kan därför inte ses som ett direkt konstlat upplägg. Den civilrättsliga tolkningen bör följaktligen inte föranleda en omkvalificering av rättshandlingskedjan. Tillämpning av skatteflyktslagen (Här finns utrymme för variationer i argumentationen och slutsatserna.) Först och främst bör man konstatera att hela förfarandet, sett sammantaget, innebär en väsentlig skatteförmån. Att kunna disponera affären på det aktuella sättet innebär att Davoda och Steinbeck kan nyttja kapitalförlusterna för att undgå beskattning på den kapitalvinst respektive utdelning de erhållit under året. Det första rekvisitet torde följaktligen vara uppfyllt. Det andra rekvisitet torde även det vara uppfyllt eftersom såväl Davoda som Steinbeck direkt medverkat i rättshandlingskedjan som köpare respektive säljare av aktierna samt mottagare av utdelningen.
Det tredje rekvisitet förefaller också vara uppfyllt. Det är inte avgörande vad den skattskyldige själv avsett med transaktionen, utan vad som vid en objektiv bedömning av samtliga omständigheter kan framstå som det övervägande skälet för förfarandet. Att Davoda och Steinbeck enligt bakgrunden vill genomföra affären för att kvitta tidigare förluster är här inte avgörande för bedömningen. Det viktiga är istället om den uppkomna skatteförmånen kan ses som det övervägande skälet för dispositionen. Slutligen krävs det, för att lagen mot skatteflykt ska vara tillämplig, att en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte. Eftersom rekvisiten är kumulativa står och faller hela argumentationen med det sista rekvisitet i lagen. Steinbecks och Davodas transaktioner ska följaktligen bedömas utifrån lagstiftningens syfte. Utgångspunkten är syftet såsom det kommer till uttryck i regelverkets allmänna utformning och i de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Diskussionen kan härvid föras enligt följande. Davodas och Steinbecks disposition berör främst bestämmelserna i 41 kap. 1 och 2 IL samt 42 kap. 1 IL. Av nämnda bestämmelser framgår att inkomster ska tas upp och utgifter, vilket även inbegriper kapitalförluster, får dras av. Bestämmelserna är tillsammans, oaktat kvoteringsregeln i 48 kap. 20 a IL, ett uttryck för ett symmetriskt skattesystem, dvs. om en inkomst är skattepliktig så är en utgift avdragsgill i samma inkomstslag. Frågan är om denna symmetri även bör upprätthållas för sådana konstlade dispositioner som uppstått i en intressegemenskap. I det aktuella fallet har Steinbeck och Davoda tillsammans disponerat sina affärer så att de skattemässigt har kunnat skapa en fördelaktig situation. Hela affären inklusive tömningen av utdelningsbolaget har skett under en kort period med minimal risk. Förfarandet är konstlat. Men även om transaktionerna utgör led i ett sammanhållet och huvudsakligen förutbestämt förfarande, som skett under kort tid och som haft syftet att undgå beskattning, innebär det i sig inte att det strider mot lagstiftningens syfte. Lagen gör ingen skillnad mellan å ena sidan reella inkomster och utgifter och å andra sidan konstlade sådana. Davodas och Steinbecks förfarande kan mot denna bakgrund inte anses strida mot lagstiftningens syfte. Skatteflyktslagen torde därför inte vara tillämplig. Beräkning av de skattemässiga konsekvenserna om upplägget inte godtas Davoda Om trestegstransaktionen underkänns ska varken utdelningen eller kapitalförlusten från försäljningen av aktierna i utdelningsbolaget beaktas utan enbart förlusten från försäljningen av Fingerpaintaktierna vilken ska kvoteras till 70 %: Kapitalförlust (kvoterad) - 6,3 mkr Resultat: - 6,3 mkr
Detta underskott (41 kap. 12 IL) i inkomstslaget kapital kan i sin tur reducera eventuell skatt på förvärvsinkomster med ett belopp motsvarande 30 % av underskottet upp till 100 000 kr och med 21 % för överstigande belopp (67 kap. 2 & 10 IL). Steinbeck Om trestegstransaktionen underkänns kan Steinbeck inte kvitta sin kapitalförlust mot någon kapitalvinst. Den ska i stället kvoteras till 70 % (48 kap. 20 & 20 a IL) Kapitalförlust (kvoterad) - 12,25 mkr Resultat: - 12,25 mkr Detta underskott (41 kap. 12 IL) i inkomstslaget kapital kan i sin tur reducera eventuell skatt på förvärvsinkomster med ett belopp motsvarande 30 % av underskottet upp till 100 000 kr och med 21 % för överstigande belopp (67 kap. 2 & 10 IL). 7 poäng