Förskole- och skolundersökning 2018

Förskole- och skolundersökning 2018 Växjö kommun, utbildningsförvaltningen, 0470-410 00, utbildningsforvaltningen@vaxjo.se

Dokumenttyp Rapport Dokumentnamn Förskole- och skolundersökning 2018 Fastställd/Upprättad Likvärdighet och analys (LoA) 2018-05-04 Senast ändrad 2018-05-04 Dokumentinformation Rapport av genomförd förskole- och skolundersökning via enkäter 2018 Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen, LoA 2

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 5 1.1 Hur genomfördes enkäten?... 5 1.2 Kommunikation av enkätundersökningen... 6 1.3 Hur presenteras och sprids enkätresultaten?... 6 1.4 Respondenter... 6 2. Resultatredovisning och kommentarer... 7 2.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet... 8 2.1.1 Jag känner mig trygg i skolan/förskolan/förskoleklassen... 10 Fördjupning trygghet... 12 2.1.2 Jag känner mig trygg med andra barn/elever, personal samt i inom- och utomhusmiljö... 12 Trivsel... 16 2.1.3 Jag trivs samt har studiero/lugn och ro i verksamheten... 16 Kränkande behandling... 17 2.1.4 Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året... 17 2.1.5 Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat... 18 2.1.6 Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev... 19 Säkerhet och förebyggande arbete kring respekt... 20 2.1.7 Jag upplever att personalen arbetar med barnens/elevernas säkerhet... 20 2.1.8 Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra... 21 2.2 Stöd, stimulans och utveckling... 22 Mål och utveckling... 23 2.2.1 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena... 23 2.2.2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet... 25 2.2.3 Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen... 26 2.2.4 Jag lär mig saker i fritidshemmet... 27 2.2.5 Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan/förskoleklassen... 28 2.2.6 Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer... 29 Nyfikenhet och lust att lära... 30 2.2.7 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer... 30 Stöd för att utveckla förmågor så långt som möjligt... 32 3

2.2.8 Jag får hjälp och stöd om jag behöver det... 32 2.2.9 Möjlighet att utveckla annat/ytterligare modersmål än svenska... 34 2.2.10 Jag får arbeta med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten 36 2.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar... 37 2.3.1 Lärarna/personalen lyssnar och tar hänsyn till elevernas åsikter/jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas tillvara... 38 2.3.2 Vi elever/mitt barn kan påverka på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter/vad vi gör i verksamheten... 40 2.3.3 På mitt barns förskola ges flickor och pojkar samma förutsättningar... 41 2.3.4 På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande... 42 2.3.5 Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten... 43 2.3.6 Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn... 44 2.3.7 Verksamheten har informerat sig om hur jag upplever mitt barns förskole- och skolsituation samt livssituation... 45 2.3.8 Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma... 46 2.4 Rekommenderas verksamheten till andra?... 47 2.4.1 Jag rekommenderar verksamheten till andra barn/elever/vårdnadshavare... 47 3. Sammanfattning... 48 3.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet... 48 3.2 Stöd, stimulans och utveckling... 49 3.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar... 50 3.4 Rekommenderas verksamheten till andra?... 51 4. Referenser... 52 5. Bilagor... 53 5.1 Enkätformulär... 53 Frågor i enkät till pedagogisk omsorg:... 53 Frågor i enkät till förskolan:... 54 Frågor i enkät till förskoleklassen:... 55 Frågor i enkät till grundskolan 1-4 samt till grundsärskolan åk 1-4:... 56 Frågor i enkät till grundskolan åk 5-9 samt till grundsärskolan åk 5-9:... 57 Frågor i enkät till gymnasieskolan samt till gymnasiesärskolan:... 58 (fritids)... 59 5.2 Analysstöd... 60 4

1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen i Växjö kommun genomför årligen en enkätundersökning i sina olika verksamheter. Förskole- och skolundersökningen innehåller bland annat frågor om hur barn och elever upplever trygghet, lust att lära och stöd och stimulans. I år, 2018, skickades enkäten ut till ungefär 20 600 barn, elever och vårdnadshavare i de kommunala förskolorna och skolorna. Undersökningen är en del av utbildningsförvaltningens arbete för att få en nulägesbild av hur barn och elever upplever sin vardag. Svaren kommer att ligga till grund för framtida satsningar inom förskola och skola. Frågorna/påståendena i enkäten är framtagna utifrån de frågor som Skolinspektionen sammanställer på nationell nivå (tidigare SKL). Dessa sammanställs för grundskolans årskurs 5 respektive årskurs 8. Detta för att Växjö kommuns resultat ska kunna jämföras och sättas i relation till andra kommuner i landet. 1 Några av frågorna i enkäterna har anpassats för att bättre passa verksamhetsformerna för särskola, förskola samt förskoleklass. Sedan 2017 så har Skolinspektionen övertagit SKL:s tidigare ansvar för att sammanställa resultaten av skolenkäterna och göra nationella jämförelser. 2017 års resultat har i skrivande stund, april 2018, ännu inte lagts upp i databasen Kolada där det sedan går att jämföra resultaten nationellt. RKA som är ansvariga för Kolada har meddelat att den nationella jämförelsen kommer att vara tillgänglig senare i höst 2018 då hela enkätomgången 2017/2018 är avslutad av Skolinspektionen. Avdelningen för likvärdighet och analys på utbildningsförvaltningen är ansvariga för undersökningen. I detta dokument presenteras undersökningens övergripande resultat samt kommentarer av resultaten. Kommunens förskole- och skolenheter kommer själva att analysera sina resultat med hjälp av de olika resultatrapporter samt analysstöd 2 som tillhandahålls via en intern plattform; SharePoint. Detta blir bland annat en del av enheternas arbete med resultat, budget samt det systematiska kvalitetsarbetet. 1.1 Hur genomfördes enkäten? Enkäten är genomförd i åtta (8) olika versioner i verksamhetsformerna: förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det är en webbaserad enkät som har funnits tillgänglig på svenska, somaliska, arabiska och engelska. Respondenterna har fått gå in på en öppen länk och besvara frågor samt påståenden som rör verksamheten och dess kvalitet. Enkäterna för barn i förskola och förskoleklass samt grundskola och gymnasiesärskola har besvarats av vårdnadshavare som har rekommenderats att göra detta i dialog med sitt barn. Elever i grundskola, gymnasieskola samt på fritidshem har besvarat enkäterna själva och under skoltid. Enkäterna har funnits tillgängliga på kommunens hemsida och kunde besvaras under tidsperioden 5 23 mars 2018 (vecka 10 12). 1 SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor kommer enkäten att avvecklas. SKL kommer istället att använda data från Skolinspektionens Skolenkät för att redovisa och analysera kommunernas resultat. Webblänk: https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/enkatelevernassynpaskolan.5320.html (2017-03-30) 2 Se bilaga 4.2. 5

1.2 Kommunikation av enkätundersökningen Enkätundersökningen har kommunicerats från utbildningsförvaltningens förvaltningschef och förvaltningsledning till skolledare och från skolledare till skolpersonal ute på enheterna. Förvaltningens kommunikatörer har därutöver spridit information och stöddokument rörande undersökningen till skolledare och skolpersonal via Insidan samt mejlutskick. Information gällande enkäter i förskola samt förskoleklass har varit riktad till barnens/elevernas vårdnadshavare. Informationen har spridits av förvaltningskontoret i samarbete med kommunens Kontaktcenter. Alla vårdnadshavare 3 fick två mejl med information om undersökningen samt en länk till enkäten, ett första mejl och ett påminnelsemejl. Information samt länk till enkäterna kommunicerades även ut via kommunens Facebook-konto. Förvaltningskontoret har även tillhandahållit tryckt informationsmaterial (affischer och flyers ) som förskolor/skolor har kunnat sprida vidare till vårdnadshavare. 1.3 Hur presenteras och sprids enkätresultaten? De förskole- och skolenheter som har minst 10 respondenter har fått ta del av sina resultat i form av en PowerPoint-presentation som finns att hämta via den interna plattformen SharePoint. I de fall en enhet har haft tillräckligt många respondenter så har den även fått sina resultat presenterade för olika årskurser samt uppdelade på könsidentitet. Resultatrapporter presenteras även på kommunens hemsida där de finns tillgängliga för kommunens medborgare. 1.4 Respondenter Enkätens totala svarsfrekvens för alla deltagande verksamhetsformer är 64 %, det vill säga omkring 13 200 av 20 600 respondenter. Svarsfrekvensen har ökat betydligt inom förskola och förskoleklass. Ökningen är ett resultat av utökade kommunikationsinsatser gällande enkäten. 2017 skickades enkäten ut till ca 17 000 respondenter. Även om antalet svar är betydligt fler i år så är den totala procenten densamma då fler har fått möjlighet att besvara enkäten. Elever i fritidshemmet har inte medverkat i enkäten tidigare. Från och med i år har enkäten utvecklats och omfattar flera nya påståenden. Enkäterna ser något olika ut beroende på verksamhetsform och ålder på barn/elev och de finns alla med i bilaga 4. De 10-tal frågor som har funnits med i enkäterna under de senaste två åren finns med även i år och de nya frågorna syftar till att såväl bredda som fördjupa undersökningen. 3 De vårdnadshavare som vid utskickstillfället fanns i kommunens databas Dexter med giltig e-postadress. 6

Antal samt andel respondenter uppdelat på de åtta (8) olika verksamhetsformerna presenteras nedan: Verksamhet Antal totalt i verksamheten 2017 2018 Antal svar Procent Antal totalt i Antal svar svar verksamheten Procent svar Pedagogisk omsorg 16 101 FEL 13 6 46 4244 1364 32 4454 3072 69 Förskoleklass 1061 498 47 1047 804 77 Grundskola åk 1-9 8451 6775 80 8792 6448 73 Ej 2017 2803 935 33 Grundsärskola 1-10 102 63 62 112 13 12 Gymnasium 3313 2160 65 3303 1903 58 Gymnasiesärskola 63 30 48 78 42 54 Resursenheten 34 27 79 Totalt 17250 10991 64 20636 13250 64 Fristående förskola Ej 2017 949 437 46 Totalt inkl. fristående 21585 13687 Totalt antal respondenter, samtliga verksamhetsformer, uppdelat på könsidentitet: 2017 2018 Flickor 5 346 6 433 Pojkar 5 423 6 680 Genderqueer/ickebinär/intergender 122 125 2. Resultatredovisning och kommentarer I detta kapitel redovisas svar på de frågor som ställts till barn, elever och vårdnadshavare genom enkätundersökningen. Resultaten redovisas och kommenteras kommunövergripande samt per verksamhetsform. Pedagogisk omsorg hade för låg svarsfrekvens för att kunna vara en del av rapporten. Från och med 2017 lade Växjö kommun till ett femte svarsalternativ: vet ej. Det gör att resultat kan jämföras med resultat från och med 2017. Trots detta finns en kort beskrivning av tidigare års resultat med under respektive påstående som funnits med i tidigare enkäter. Svarsalternativet vet ej lades till i enkäten 2017 och resultatet för 2017 samt 2018 visar att alternativet används frekvent. När alternativet infördes 2017 blev resultatet sämre än tidigare år på en del frågor och detta kunde delvis förklaras av att respondenterna valt svarsalternativet vet ej. Rapporten benämns fritidshemmets målgrupp som elever i fritidshemmet eftersom de har fått ange vilken årskurs de tillhör. Detta har varit för att underlätta redovisningen i rapporten även om det korrekta är att benämna dem som barn i fritidshemmet. 7

2.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet Utbildningsnämndens ordförande beskriver trygghet, studiero och säkerhet på följande sätt i nämndens internbudget 2018: Vi arbetar för att alla barn och elever i så hög grad som möjligt ska utvecklas och ta in kunskap som förberedelse för vuxenlivet. För att utvecklas behövs trygghet, studiero och säkerhet. Det ska främjas genom att alla verksamheter är välkomnande och har ett aktivt värdegrundsarbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar. Viktiga delar i trygghetsarbetet är att fortsätta arbetet med trygghetsskapande insatser för att möta hot, våld och social oro samt fortsätta utveckla säkerhetshöjande åtgärder vad gäller lokaler och trafik. 4 I internbudget 2018 presenteras utbildningsnämndens uppdrag vilka är kopplade till kommunfullmäktiges riktningsmål och uppdrag. Nedan följer några av nämndens uppdrag som är kopplade till trygghet, trivsel, studiero och säkerhet. Trygghet och studiero är förutsättningar för alla barns och elevers utveckling och lärande. Detta främjas genom att verksamheterna är välkomnande och har ett aktivt värdegrunds arbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar. Alla enheter har nolltolerans mot kränkande behandling och utvecklar likabehandlingsarbetet utifrån ny lagstiftning. I dialog och samverkan tillvaratas vårdnadshavares ansvar och engagemang för barns och elevers utveckling och lärande. 5 Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Genom inkluderande lärprocesser ges alla barn och elever utvecklingsmöjligheter och tidiga stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Säkerställa att alla enheter har likvärdig tillgång till barn och elevhälsan både vad gäller omfattning och kompetens. 6 Alla verksamheter är trygga och säkra för barn, elever och medarbetare samt har ett öppet och transparent förhållningssätt som främjar känslan av trygghet och säkerhet. 7 Höja trygghet och säkerhet samt säkerställa en hälsosam arbetsmiljö genom åtgärder utifrån identifiering av brister i den fysiska och digitala miljön. 8 Skolverket har tagit fram juridisk vägledning 9 gällande trygghet och studiero och skriver på sin hemsida att alla elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. 10 4 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 4 5 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 11 6 Ibid. 7 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 13 8 Ibid. 9 Skolverket, Juridisk vägledning mer om trygghet och studiero, reviderad i februari 2018. Webblänk: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148959!/trygghet%20o%20studiero%20reviderad%20februari%20201 8.pdf (2018-04-16) 10 https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/trygghet-och-studiero-1.126418 (2018-04-16) 8

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att; n ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. 11 samt, n ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. 12 Från och med årets förskole- och skolundersökning så har enkäten utvecklats med ett antal påståenden i syfte att fördjupa kunskapen om bland annat trygghet, trivsel och studiero. Fördjupningen är viktig då detta är förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Tidigare ställdes ett påstående kring om upplevelsen av trygghet i verksamheten, i nuvarande enkät ställs följande påståenden inom aktuellt område: Jag upplever att mitt barn trivs i verksamheten/jag trivs i skolan Jag upplever att mitt barn känner sig trygg /jag känner mig trygg o i verksamheten/skolan o med andra barn i verksamheten/skolan o med personalen i verksamheten/skolan o i verksamhetens/skolans inomhusmiljö/lokaler o i verksamhetens/skolans utomhusmiljö Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens/elevernas säkerhet Jag upplever att personalen arbetar för att barnen/eleverna ska respektera varandra Jag upplever att mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året/ jag har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) o Om ja, av vem? Personal, barn/elev, utomstående, annan Jag upplever att personalen i verksamheten agerar om de får reda på att ett barn upplever sig kränkt eller illa behandlat/ Personalen på skolan agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Jag upplever att barnen har möjlighet att få lugn och ro i verksamheten/ Jag upplever att barnen har möjlighet att få arbetsro i förskoleklassen/ Jag har studiero på lektionerna Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) /n/skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns skol- och livssituation Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om hur barnet mår, familjesituation eller utveckling) Resultat av ovanstående påståenden presenteras under rubrikerna i detta avsnitt. 11 Läroplan för förskolan (Lpfö 98), reviderad 2016, s 6. Webblänk ej tillgänglig då läroplanen är under revidering. 12 Ibid. s. 5 9

2.1.1 Jag känner mig trygg i skolan/förskolan/förskoleklassen Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag känner mig trygg i skolan/förskoleklassen/fritidshemmet, jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskolan 76,7 18,4 1,9 1,1,9 Gymnasiesärskola 78,6 14,3 7,1 0 Gymnasieskola 61,3 30,5 4,31,72,2 Grundsärskola åk 5-9 60 30 10 0 Grundskola åk 5-9 51,9 36,1 6,9 2,82,2 Grundskola åk 1-4 69,2 23,5 4,31,7 1,3 Förskoleklass 55,5 35,8 6 2,1 0,6 66,9 29,2 2,8 0,4 0,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekl Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies ass a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 66,9 55,5 69,2 51,9 60 61,3 78,6 76,7 Stämmer ganska bra 29,2 35,8 23,5 36,1 30 30,5 14,3 18,4 stämmer ganska dåligt 2,8 6 4,3 6,9 10 4,3 7,1 1,9 stämmer inte alls 0,4 2,1 1,7 2,8 0 1,7 0 1,1 vet ej 0,7 0,6 1,3 2,2 0 2,2 0 1,9 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Tryggheten är generellt sett hög i Växjös förskolor, skolor och fritidshem. Omkring 88 96 % av kommunens barn, elever och vårdnadshavare har valt alternativen stämmer helt eller stämmer ganska bra. Gymnasiesärskola, fritidshem och förskola ligger i topp gällande trygghet då de två svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra räknas samman. 2017 var gymnasiesärskolans flickor den mest trygga gruppen (100 %) vid addering av svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra. Samma resultat för 2018 är 88,5% vilket för att tryggheten har minskat. 10

Gymnasiesärskolans och fritidshemmets elever har i störst utsträckning valt svarsalternativet stämmer helt. I en jämförelse av svarsalternativet stämmer helt för de olika årskurserna (1-9) i grundskolan så är tryggheten störst i åk 1-4 och minskar i åk 5-9. Förra årets undersökning visade på liknande resultat. Resultaten skiftar något mellan pojkar och flickor samt mellan de olika verksamhetsformerna, i vissa fall upplever sig pojkar mer trygga och i andra fall flickor. Skillnaderna finns främst i andelen som valt svarsalternativet stämmer helt eller stämmer ganska bra, medan totalen av de två svarsalternativen i de flesta fall skiljer marginellt mellan pojkar och flickor. Hur ser statistiken ut för de barn och elever som känner sig trygga fullt ut? Här följer några jämförande resultat mellan pojkar och flickor som valt svarsalternativet stämmer helt : I förskolan är flickor (69,1 %) mer trygga än pojkar (64,9 %). Resultaten har minskat marginellt för både pojkar och flickor sedan 2017. I förskoleklassen är flickor (59,3 %) mer trygga än pojkar (51,7 %). Resultatet är något lägre för flickor och samtidigt något högre för pojkar jämfört med 2017. I grundskolan åk 1 4 är pojkar (69,1 %) och flickor (69,5 %) ungefär lika trygga. I grundskolan åk 5 9 är pojkar (56,2 %) mer trygga än flickor (48,2 %) men samtidigt betydligt mindre trygga jämfört med de yngre åldrarna i grundskolan. I gymnasieskolan är pojkar (63,5 %) mer trygga än flickor (59,3 %). Resultaten är ca två procentenheter lägre för pojkar respektive ca tre procentenheter högre för flickor jämfört med 2017. I gymnasiesärskolan är pojkar (87,5 %) mer trygga än flickor (73,1 %). 2017 var resultatet det omvända. Sedan 2017 har flickors trygghet ökat med ungefär två procentenheter. Det har skett en betydande ökning av pojkars trygghet där de är 22,2 procentenheter mer trygga i år jämfört med 2017. Grundsärskolan respektive fritidshemmet har inte tillräcklig svarsfrekvens för att få resultaten uppdelade på kön. Listan ovan visar att skillnaden i trygghet, mellan pojkar och flickor, är störst i gymnasiesärskolan. Skillnaden är minst i grundskolans årskurs 1 4. Enkätsvaren för gymnasieskolan och grundskolan presenteras utifrån samtliga tre (3) könsidentiteter. I grundskolan finns 72 elever som identifierar sig som genderqueer/ickebinär/intergender (hädanefter kallat ickebinär ) och i gymnasieskolan finns det 39 ickebinära elever. Det går därmed att redovisa dessa resultat. Resultaten visar att de som valt könsidentitet ickebinär generellt känner sig mindre trygga jämfört med de som identifierar sig som pojke eller flicka. I grundskolan åk 1 4 känner sig 45,5 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med omkring 69 % för pojkar respektive flickor. I grundskolan åk 5 9 känner sig 31,6 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med omkring 56 % pojkar respektive 48 % flickor. 19,6 % av de ickebinära grundskoleeleverna i årskurs 5 9 känner sig inte alls trygga i skolan, jämfört med 2 % för flickor respektive 2,9 % för pojkar. 11

I gymnasieskolan känner sig 53,8 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med 63,5 % för pojkar respektive 59,3 % för flickor. 17,9 % av de ickebinära gymnasieeleverna känner sig inte alls trygga i skolan, jämfört med 1,3 % för pojkar respektive 1,5 % för flickor. Växjö kommuns resultat i relation till nationella resultat SKL:s två sista sammanställningar visade att resultaten gällande trygghet i Växjö har minskat med 3 respektive 4 procentenheter i grundskolan mellan läsåren 2014/2015 samt 2015/2016. Växjös resultat från läsåret 2014/2015 visade att 98 % i årskurs 5 samt 96 % i årskurs 8 var helt eller ganska trygga. Samma resultat för läsåret 2015/2016 visade att 94 % i årskurs 5 samt 93 % i årskurs 8 var helt eller ganska trygga. 13 Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 14 av 199 kommuner och 2015/2016 var Växjö rankat som nummer 104 av 215 kommuner. Resultatet av de nationella jämförelserna gällande Skolinspektionens skolenkäter redovisas hos Kolada senare under hösten 2018. FÖRDJUPNING TRYGGHET 2.1.2 Jag känner mig trygg med andra barn/elever, personal samt i inom- och utomhusmiljö Nedan följer resultat av fyra påståenden som rör barn och elevers trygghet i verksamheterna. Det är första året som dessa påståenden är med i Växjö kommuns enkätundersökning. Syftet med frågorna är att få en fördjupad kunskap kring området trygghet. Kunskapen kan fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla barn och elevers trygghet i verksamheterna. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i diagram och i tabeller och därefter följer kommentarer. 13 https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/enkatelevernassynpaskolan.5320.ml (2018-04-23) 12

Jag känner mig trygg med andra elever i klassen/på skolan/i fritidshemmet/jag upplever att mitt barn känner sig trygg med andra barn i förskolan/förskoleklassen Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 30 69,4 64,3 58,9 48,8 63,7 47 54 50 39,3 42,1 24,8 28,6 32,1 28,2 39,9 3,11,2 1,5 2,4 4,8 5 1,72,3 20 0 7,3 2,22,3 4,31,52,4 8,1 1,6 1,1 3,90,6 1,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasiesä ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola rskola Stämmer helt 54 47 63,7 48,8 30 58,9 64,3 69,4 Stämmer ganska bra 39,9 42,1 28,2 39,3 50 32,1 28,6 24,8 stämmer ganska dåligt 3,9 8,1 4,3 7,3 20 5 2,4 3,1 stämmer inte alls 0,6 1,6 1,5 2,2 0 1,7 4,8 1,2 vet ej 1,6 1,1 2,4 2,3 0 2,3 0 1,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag känner mig trygg med personalen i skolan/fritidshemmet/jag upplever att mitt barn känner sig trygg med personalen i förskolan/förskoleklassen Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 79,2 64,3 55,2 80 49,3 75,8 70,7 70 17,1 1,1,5 28,6 2,4 4,8 37,4 3,2 22,3 20 0 40,4 5,3 2,42,6 19,5 1,8 0,8 2,1 24,3 2,91,4 0,7 26,8 2,2 0,5 0,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasiesä ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola rskola Stämmer helt 70 70,7 75,8 49,3 80 55,2 64,3 79,2 Stämmer ganska bra 26,8 24,3 19,5 40,4 20 37,4 28,6 17,1 stämmer ganska dåligt 2,2 2,9 1,8 5,3 0 3,2 2,4 1,1 stämmer inte alls 0,5 1,4 0,8 2,4 0 2 4,8 1,1 vet ej 0,6 0,7 2,1 2,6 0 2,3 0 1,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 13

Jag känner mig trygg i skolans/fritidshemmets inomhusmiljö/lokaler/jag upplever att mitt barn känner sig trygg i förskolans/förskoleklassens inomhusmiljö/lokaler Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 52,2 56,5 59,7 75,9 69 70 71,9 71,3 19,1 21,4 34,9 30 36,6 21,5 33,4 25 1,5 1,42 2,4 2,4 4,8 4,21,82,6 6,1 2,52,7 3,31,2,1 3,71,7 1,4 20,3 1,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola ärskola Stämmer helt 71,3 59,7 71,9 52,2 70 56,5 69 75,9 Stämmer ganska bra 25 33,4 21,5 36,6 30 34,9 21,4 19,1 stämmer ganska dåligt 2 3,7 3,3 6,1 10 4,2 2,4 1,5 stämmer inte alls 0,3 1,7 1,2 2,5 0 1,8 2,4 1,4 vet ej 1,4 1,4 2,1 2,7 0 2,6 4,8 2 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag känner mig trygg i skolans/fritidshemmets utomhusmiljö/jag upplever att mitt barn känner sig trygg i förskolans/förskoleklassens utomhusmiljö Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 65,9 71,4 53,9 50 48 63,6 47,3 64,4 35,3 30 38,2 39,4 25,4 19 27,5 29,5 4 2,4 2,4 2,40 7,1 4,7 2,2 4 20 7,2 0 2,8 3,8 5,1 1,82,1 9,2 2,71,4 2,9 0,5 2,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola ärskola Stämmer helt 64,4 47,3 63,6 48 50 53,9 71,4 65,9 Stämmer ganska bra 29,5 39,4 27,5 38,2 30 35,3 19 25,4 stämmer ganska dåligt 2,9 9,2 5,1 7,2 20 4,7 2,4 4 stämmer inte alls 0,5 2,7 1,8 2,8 0 2,2 0 2,4 vet ej 2,7 1,4 2,1 3,8 0 4 7,1 2,4 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 14

Kommentar till tabeller med fördjupning i trygghet Resultaten visar att barn och elever är mer trygga med personalen i verksamheten än vad de är med andra barn och elever i verksamheten. Undantag är gymnasieskolan där eleverna är något mer trygga med andra elever än med personalen samt gymnasiesärskolan där resultatet är detsamma för båda påståenden. Barn och elever är som mest trygga med andra barn och elever i förskolan samt i fritidshemmet. Barn och elevers trygghet med andra barn och elever är som minst inom grundsärskolan samt förskoleklassen. Barn och elever är som mest trygga med andra personal i verksamheten i fritidshemmet samt i grundsärskolan. Barn och elevers trygghet med personal i verksamheten är som minst inom grundskolan årskurs 5 9, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Pojkar är tryggare än flickor med andra barn/elever i gymnasieskolan, grundskolan, Flickor är tryggare än pojkar med andra barn/elever i förskoleklassen, förskolan, gymnasiesärskolan. Pojkar är tryggare än flickor med personal i verksamheten i gymnasiesärskolan. Flickor är tryggare än pojkar med personal i verksamheten i grundskolans årskurs 1 4, förskoleklassen, förskolan. Ickebinära barn och elever i grundskolan och gymnasieskolan är generellt mer otrygga med andra barn/elever samt personal jämfört med såväl pojkar som flickor. Undantaget är gymnasieskolan där ickebinära elever är mer trygga med andra elever än vad flickorna är. Med undantag för gymnasieskolan är tryggheten högre i verksamheternas inomhusmiljö jämfört med utomhusmiljön. Barn och elever i fritidshemmet, förskolan, grundskolans årskurs 1 4 samt gymnasiesärskolan är som mest trygga i inom- och utomhusmiljön. Resultaten visar att grundskoleelever i årskurs 5 9 är minst trygga i inomhusmiljön jämfört med övriga verksamhetsformer i tabellen. Grundskoleelever i årskurs 5 9 samt elever i förskoleklass är minst trygga i utomhusmiljön jämfört med övriga i tabellen. Pojkar är tryggare än flickor i inom- och utomhusmiljön i gymnasieskolan, grundskolan, förskolan (utomhus). I gymnasiesärskolan är pojkar betydligt tryggare än flickor, det skiljer omkring 20 30 procentenheter mellan flickor och pojkars svar. Flickor är tryggare än pojkar i inom- och utomhusmiljön i förskoleklassen, förskolan (inomhus). Ickebinära barn och elever i grundskolan och gymnasieskolan är generellt mer otrygga i såväl inom- och utomhusmiljön jämfört med såväl pojkar som flickor. 15

TRIVSEL 2.1.3 Jag trivs samt har studiero/lugn och ro i verksamheten Nedan presenteras resultat som rör trivsel samt studiero/lugn och ro i verksamheten. Jag trivs i skolan/förskoleklassen/fritidshemmet, Jag upplever att mitt barn trivs i verksamheten Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 40 43,8 60 68 69 68,7 59,6 69,6 50 41 30 28,1 19 22,9 33,2 27,2 1,5 0,9 1,6 7,1 4,8 0 10 0 10 0 9 3,62,6 4,9 21,5 5,6 1,2 0,1 2,4 0,4 0,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 69,6 59,6 68,7 43,8 60 40 69 68 Stämmer ganska bra 27,2 33,2 22,9 41 30 50 19 28,1 stämmer ganska dåligt 2,4 5,6 4,9 9 10 10 7,1 1,5 stämmer inte alls 0,4 1,2 2 3,6 0 0 4,8 0,9 vet ej 0,3 0,1 1,5 2,6 0 0 0 1,6 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag har studiero på lektionerna/jag upplever att barnen har möjlighet till arbetsro/lugn och ro i verksamheten/det finns platser i fritidshemmet dit jag kan gå om jag vill ha lugn och ro Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 19,8 16,9 30 33,8 28,9 36,3 51,9 61,9 53,1 54 44,8 44 41,8 60 27,7 19 10,2 7,1 18 18,2 12,6 12,7 12,2 0 5,7 5 3,6 2,3 5,2 4,9 11,9 4,8 3,4 10 0 6,1 4,5 10 7,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 36,3 28,9 33,8 16,9 30 19,8 61,9 51,9 Stämmer ganska bra 41,8 44,8 44 53,1 60 54 19 27,7 stämmer ganska dåligt 12,2 12,7 12,6 18,2 10 18 7,1 10,2 stämmer inte alls 2,3 3,6 5 5,7 0 4,8 0 5,2 vet ej 7,4 10 4,5 6,1 0 3,4 11,9 4,9 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 16

Kommentar trivsel och studiero Upplevd trivsel är lägre än upplevd trygghet inom grundskolan, gymnasieskolan, fritidshemmet och gymnasiesärskolan. Trivseln är som högst i förskolan och fritidshemmet och som lägst i gymnasieskolan och grundskolans årskurs 5 9. Trivseln hos pojkar och flickor skiljer sig marginellt i de flesta verksamhetsformer förutom gällande gymnasiesärskolan där pojkar trivs i större utsträckning än flickor och det skiljer omkring 20 procentenheter. Elever i gymnasiesärskolan och i fritidshemmet har högst resultat gällande studiero/lugn och ro i verksamheten. Studieron upplevs som lägst av elever i gymnasieskolan samt grundskolans årskurser 5 9. I gymnasieskolan upplever 16,5% av flickorna att det stämmer helt att de har studiero på lektionerna jämfört med 23 % av pojkarna. Skillnaden i årskurs 5 9 är marginell mellan pojkar och flickor. KRÄNKANDE BEHANDLING 2.1.4 Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i en tabell och därefter följer kommentarer. Till frågan i enkäten definieras kränkning på följande sätt: En kränkning är en handling som gör att den som blivit utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året: Ja (flicka) Ja (pojke) Nej (flicka) Nej (pojke) 18 % 20,5 % 82 % 79,5 % Förskoleklass 35,4 % 37,1 % 64,6 % 62,9 % Grundskola åk 1 4 31,3 % 27 % 68,7 % 73 % Grundskola åk 5 9 29,4 % 20,9 % 70,6 % 79,1 % Grundsärskola åk 5 9 20 % totalt 80 % totalt Gymnasieskola 20,3 % 12,2 % 79,7 % 87,8 % Gymnasiesärskola 15,4 % 6,2 % 84,6 % 93,8 % 32 % 27,5 % 68 % 72,5 % Kommentarer Totala antalet barn och elever som uppger att de upplevt sig kränkta under senaste året i samband med förskolans, skolans och fritidshemmets verksamheter är 3 236 varav 1697 flickor, 1494 pojkar och 28 ickebinära. Under samma period som frågan hänvisar till ( det senaste året ) inkom det 437 anmälningar om kränkande behandling till utbildningsnämnden från verksamheternas förskolechefer och rektorer. De som svarade att de hade blivit kränkta fick en följdfråga om vem som hade varit den utsättande parten. I svaren framgår att det är främst barn och elever som är utsättande men att det också handlar om att personal utsätter barn och elever. Frågan var öppen och innehåller därför känslig information vilket gör att den inte kan redovisas i sin helhet. 17

2.1.5 Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 25,6 50 35,6 45,4 45,6 74,3 66,7 33,1 68,7 8,6 20 38,2 30,4 26,1 2,3 15,6 30,6 6,5 16,7 02,4 14,3 30,4 30 10,6 3,3 12,3 20,3 2,81,5 6,6 7,9 1,6 14,7 3,7 1 23,5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 45,6 45,4 68,7 35,6 50 25,6 66,7 74,3 Stämmer ganska bra 26,1 30,4 20,3 38,2 20 33,1 16,7 15,6 stämmer ganska dåligt 3,7 7,9 2,8 10,6 30 8,6 0 3 stämmer inte alls 1 1,6 1,5 3,3 0 2,3 2,4 0,6 vet ej 23,5 14,7 6,6 12,3 0 30,4 14,3 6,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten visar att det är stora skillnader mellan de olika verksamhetsformerna. Det skiljer närmare 50 procentenheter i resultatet för svarsalternativet stämmer helt mellan den som har högst (fritidshemmet) respektive lägst (gymnasieskolan) resultat. 18

2.1.6 Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet har besvarats av elever i fritidshemmet, grundskolan, gymnasieskolan samt särskolorna. Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 40,9 52,5 60 73,8 80,2 76,6 38,5 30,7 20 7,1 14,1 1,23,5 4,8 4,8 9,5 8,9 3,9 7,8 10 10 0 7 4,1 5,7 16,1 2,31,93,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 76,6 52,5 60 40,9 73,8 80,2 Stämmer ganska bra 16,1 30,7 20 38,5 7,1 14,1 stämmer ganska dåligt 2,3 7 10 8,9 4,8 1 stämmer inte alls 1,9 4,1 10 3,9 4,8 1,2 vet ej 3,1 5,7 0 7,8 9,5 3,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten ovan visar att elever i grundskolans årskurs 1 4 samt i fritidshemmet i störst utsträckning vet vem de ska tala med om de själva eller någon annan blivit illa behandlad. Elever i gymnasieskolan och grundskolans/grundsärskolans årskurs 5 9 svarar i lägst utsträckning att de vet vem de ska vända sig till på skolan. 19

SÄKERHET OCH FÖREBYGGANDE ARBETE KRING RESPEKT 2.1.7 Jag upplever att personalen arbetar med barnens/elevernas säkerhet Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag uppelever att personalen arbetar aktivt med barnens/elevernas säkerhet Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 31,7 30 37,5 33,8 28,9 36,3 61,9 76,7 43,5 60 41,6 44 44,8 41,8 19 17,2 1,8 0,53,8 7,1 0 11,9 9,5 2,8 12,5 10 0 8,2 3,3 6,1 12,6 5 4,5 12,7 3,6 10 12,2 2,3 7,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 36,3 28,9 33,8 37,5 30 31,7 61,9 76,7 Stämmer ganska bra 41,8 44,8 44 41,6 60 43,5 19 17,2 stämmer ganska dåligt 12,2 12,7 12,6 8,2 10 9,5 7,1 1,8 stämmer inte alls 2,3 3,6 5 3,3 0 2,8 0 0,5 vet ej 7,4 10 4,5 6,1 0 12,5 11,9 3,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentar Elever i fritidshemmet respektive i gymnasiesärskolan svarar i störst utsträckning att de helt upplever att personalen arbetar aktivt med elevernas säkerhet. De som får lägst resultat på samma svarsalternativ är förskoleklassen och grundskolans årskurs 5 9. Slås alternativen stämmer helt samt stämmer ganska bra samman så ligger grundskolans årskurs 5 9 på ett bra resultat i förhållande till övriga verksamheter. 20

2.1.8 Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 33,9 30 39,3 77,6 73,8 75,4 55,5 63,7 40 45,2 42,2 33,9 28,1 16 21,4 9,6 30 8,6 19 1,9 1,13,3 02,42,4 3 8,3 0 3,4 6,4 1,5 0,83,3 5,2 1,4 4 2,5 0,45,2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 63,7 55,5 75,4 39,3 30 33,9 73,8 77,6 Stämmer ganska bra 28,1 33,9 19 42,2 40 45,2 21,4 16 stämmer ganska dåligt 2,5 5,2 1,5 8,6 30 9,6 0 1,9 stämmer inte alls 0,4 1,4 0,8 3,4 0 3 2,4 1,1 vet ej 5,2 4 3,3 6,4 0 8,3 2,4 3,3 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentar Elever i fritidshemmet, grundskolans årskurser 1 4 samt gymnasiesärskolan svarar i störts utsträckning att det stämmer helt att personalen arbetar aktivt för att eleverna ska respektera varandra. De som får lägst resultat på samma svarsalternativ är gymnasieskolan, grundsärskolan samt grundskolans årskurser 5 9. 21

2.2 Stöd, stimulans och utveckling Utbildningsnämndens ordförande beskriver; stimulans och stöd till barn och elever likvärdighet och tidiga insatser, på följande sätt i nämndens internbudget 2018: Vi behöver fortsätta satsningen på att utveckla barn- och elevhälsan, det kompensatoriska uppdraget blir allt viktigare, och stärka undervisningens kvalitet för att stödja och stimulera elevgrupper med stora kunskapsskillnader. Utbildningsnämnden vill även ha ett fortsatt fokus på tidiga insatser för att ge rätt stöd och stimulans i ett tidigt skede. Samverkan med andra myndigheter såsom Arbete och välfärd bidrar till bättre förutsättningar att nå en hög måluppfyllelse för varje enskild elev. 14 Utbildningsnämndens vision och verksamhetsidé presenteras i internbudget 2018 och dessa innefattar stöd och stimulans för att nå optimal kunskapsutveckling: Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det som de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. 15 I internbudget 2018 presenteras utbildningsnämndens uppdrag vilka är kopplade till kommunfullmäktiges riktningsmål och uppdrag. Nedan följer ett par av nämndens uppdrag som är kopplade till stöd och stimulans. Alla barn och elever möts av en likvärdig verksamhet och ges stöd och stimulans för att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Det pedagogiska grunduppdraget, planering genomförande och uppföljning av undervisningen utvecklas så att måluppfyllelsen ökar. 16 Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Genom inkluderande lärprocesser ges alla barn och elever utvecklingsmöjligheter och tidiga stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. 17 Skolverket har tagit fram juridisk vägledning 18 gällande trygghet och studiero och skriver på sin hemsida att: Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd. 19 14 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 4 15 Ibid. s. 5 16 Ibid. s. 11 17 Ibid. 18 Skolverket, Juridisk vägledning mer om elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd, reviderad i maj 2015. Webblänk: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.254797!/1505_ratt_%20till_kunskap_sarskilt_st%c3%b6d.pdf (2018-04-30) 19 https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-har-ratt-till-stod-1.126409 (2018-04-30) 22

Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. 20 Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Detta återfinns därför i läroplanerna som styr samtliga verksamhetsformer inom utbildningsförvaltningen. I ett exempel från läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) lyfts stimulans och nyfikenhet på ett liknande sätt: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. 21 Från och med årets förskole- och skolundersökning så har enkäten utvecklats med ett antal påståenden i syfte att fördjupa kunskapen om bland annat stöd och stimulans. Fördjupningen innehåller bland annat påståenden som rör arbete med ytterligare modersmål utöver svenska, om uppgifterna i skolan gör att eleven utvecklas och lär sig mer/barnet stimuleras till utveckling och lärande i förskolan samt om barn/elever får jobba med eller använder dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten. Nedan följer en presentation av resultaten av de olika påståendena in om temat stöd och stimulans. Fördjupningen är viktig då detta är förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. MÅL OCH UTVECKLING 2.2.1 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena På nästa sida presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som skickats ut till barn/vårdnadshavare i förskola samt förskoleklass och inte heller till elever i årskurs 1 4 samt fritidshem. 20 Ibid. 21 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016. 23

Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass 35,7 23,8 20 26,1 53,3 35,7 50,9 80 11,9 2,4 15,9 15,1 14,3 3,8 3,2 0 4,1 3,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 26,1 20 23,8 35,7 Stämmer ganska bra 50,9 80 53,3 35,7 stämmer ganska dåligt 15,1 0 15,9 11,9 stämmer inte alls 4,1 0 3,8 2,4 vet ej 3,9 0 3,2 14,3 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten för svarsalternativet stämmer helt är högst i gymnasiesärskolan och lägst i grundsärskolan. Vägs resultaten för svarsalternativen stämmer helt samt stämmer ganska bra samman så ligger grundsärskolan i topp. I en jämförelse med 2017 års resultat så har gymnasieskolans resultat förbättrats med ungefär 4 procentenheter gällande svarsalternativet stämmer helt, 2017 hade gymnasieskolan lägst resultat gällande detta svarsalternativ. Vid en granskning av svaren uppdelade på flickor och pojkar så visar det sig att pojkar, i grundskolans årskurs 5 9, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan, i högre utsträckning än flickor vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. (Grundsärskolan hade för få svar för att kunna få könsuppdelad statistik). Detta sammantagna resultat är likvärdigt med resultatet från 2017. 24

2.2.2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i följande diagram och tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som skickats ut till barn/vårdnadshavare i förskola respektive förskoleklass och inte heller till elever i fritidshemmet respektive grundskolans årskurs 1 4. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 30,7 32,6 42,9 60 51,6 47,4 42,9 40 9,5 12,7 13,9 0 4,8 3 2 0 3 3,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundsärskola åk Grundskola åk 5-9 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 32,6 60 30,7 42,9 Stämmer ganska bra 47,4 40 51,6 42,9 stämmer ganska dåligt 13,9 0 12,7 9,5 stämmer inte alls 3 0 3 0 vet ej 3,1 0 2 4,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Grundsärskolan ligger klart i topp gällande elever som tycker att det stämmer helt eller stämmer ganska bra att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 2017 svarade samtliga elever i gymnasieskolan stämmer helt eller stämmer ganska bra på samma påstående, i år har resultatet sjunkit till 82,3 %. Gymnasieskolan har lägst andel elever som anser att det stämmer helt att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Jämförelsen mellan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra visar att resultaten är likvärdiga i grundskolans årskurser 5 9 samt i gymnasieskolan. 2017 var skillnaden större mellan grundskolan och gymnasieskolan. Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 97 % av elever i årskurs 5 samt 82 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 90 % av elever i årskurs 5 samt 79 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 7 respektive 3 procentenheter på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 4 av 193 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 24 av 197 för årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 66 av 210 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 80 av 212 för årskurs 8. Resultatet av de nationella jämförelserna gällande Skolinspektionens skolenkäter redovisas hos Kolada senare under hösten 2018. 25

2.2.3 Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som besvarats av barn/vårdnadshavare i förskola samt förskoleklass och inte heller av elever i grundskolans årskurs 1 4 eller fritidshemmet. Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Gymnasiesärskola 47,6 28,6 4,8 2,4 16,7 Gymnasieskola 53,8 34,8 3,91,5 6 Grundsärskola åk 5-9 50 40 10 0 Grundskola åk 5-9 53,5 30,5 2,91,8 11,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundskola åk 5-9 Grundsärskola åk 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 53,5 50 53,8 47,6 Stämmer ganska bra 30,5 40 34,8 28,6 stämmer ganska dåligt 2,9 10 3,9 4,8 stämmer inte alls 1,8 0 1,5 2,4 vet ej 11,3 0 6 16,7 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten av de som valt svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra på detta påstående är relativt likvärdiga för gymnasieskolan, grundskolans åk 5 9 och gymnasiesärskolan (84 90 %). Resultaten för 2017 var likvärdiga. Gymnasiesärskolan ligger lägre, 76, 2 %, gällande samma resultat. Grundsärskolan har haft en betydande positiv utveckling sedan 2017 då resultatet för påståendena stämmer helt och stämmer ganska bra har gått från 71,4 % till 90 %. 2017 var det en betydande skillnad i svaren mellan flickor och pojkar i grundsärskolan, där pojkar i mindre utsträckning väljer de positiva svarsalternativen och 34,6 % av pojkarna har valt svarsalternativet vet ej. I år, 2018, är det för få svaranden för att se könsuppdelad statistik, men ingen har valt alternativet vet ej. Skillnaderna mellan könen i övriga jämförda verksamheter är marginella. 2016 valde 95 % av eleverna i gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra på påståendet min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Sedan dess har resultaten för påståendet haft en sakta nedåtgående trend. 26