Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Välkomna till PTS kommunutbildning

Ett helt uppkopplat Sverige Teknik och säkerhet Bredband Spelplan och reglering Fördjupningar Digitalisering och nyttan med bredband

Ett helt uppkopplat Sverige

Bredbandsmålen

Mål 1 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 6

Mål 2 Där man normalt befinner sig, situationsanpassad Applikationstäckning Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 7

Mål 3 Omarbetad bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 8

Teknikutveckling och samverkan mellan olika tekniker Fortsatt marknadsstyrd utveckling kompletterad med offentliga insatser

Strategiska områden Roller och spelregler För att höja utbyggnadstakten ska roller och spelregler vara tydliga för bredbandsmarknadens aktörer. Kostnadseffektiv utbyggnad För att sänka inträdeshinder på bredbandsmarknaden ska planer, villkor och incitament vara tydliga. Nät och tjänster till alla För att nå allt längre och allt fler ska hinder för att tekniker och aktiviteter ska kunna samverka undanröjas. Bild från Näringsdepartementet Näringsdepartementet 1

Nya regeringsuppdrag till PTS i bredbandsstrategin Avslutade uppdrag: Samhällsomfattande tjänsten funktionell tillgång till internet Utformning av ett framtida bredbandsstöd Beskriva konsumentnyttan med användningen av bredband Pågående uppdrag: Vägledning om hur fasta och trådlösa tekniker kan bidra till att nå bredbandsmålen Hinder i tillståndsprocesser Kommuners roller på bredbandsmarknaden Beräkna nyttan av bredband i offentlig verksamhet - modell

Nyckelroller inom bredbandsutbyggnad 5 Marknadsaktörer privata och offentliga 3 Kommuner Utvecklingsansvar 1 Staten (2 PTS) Reglerar Nätägare Investerare Leverantör SAMSPEL Beslutande Samhällsplanerare Markägare Formulerar mål Köpare av tjänster Nätägare Köpare av tjänster Finansiär 4 Konsumenter hushåll och företag Nätägare Finansiär Främjar bredband Köpare av tjänster Investerare Regionalt utvecklingsansvariga Bredbandsforum

1 Statens roll på bredbandsområdet Skapa reglering som ger förutsättningar för marknaden Formulera politiska mål, bl.a. bredbandsmålen Ägare av elektroniska kommunikationsnät Köpare av elektroniska kommunikationsnätstjänster Skjuta till finansiering där marknadens aktörer inte bedöms investera Skyldig att se till att alla har grundläggande bredband och telefoni Främja bredbandsutveckling

2 Vad gör PTS? Följer upp och analyserar marknadsutvecklingen Regleringsmyndighet för marknaden för elektronisk kommunikation, även tillsyn Tillsynsmyndighet lagen om åtgärder för billigare utbyggnad av bredbandsnät Beslutar om spektrumanvändning i Sverige Bedriver tillsyn av driftsäkerhetsföreskrifter och tar fram vägledningar i nätsäkerhetsfrågor Främjar utbyggnaden av bredband i hela landet genom information, utbildning och samverkan (Länssamverkan Bredband) Statlig internetgaranti

3 Kommunerna har en nyckelroll i bredbandsutbyggnaden Tillhandahålla digitala tjänster till kommuninvånarna, t.ex. inom skolan Köpare av elektroniska kommunikationstjänster Avtalspart för bl.a. samförläggning eller åtkomst till mark för anläggning av bredband Tillståndsgivare för bygglov för master (antenner) Ägare och förvaltare av nät Samverkanspart för näringsliv, kommuninvånare, fiberföreningar, grannkommuner, regionen, länet, marknadens aktörer

Vad kan kommunen göra? 1. INVENTERA Kartlägga kommunens behov av bredband nu och i framtiden Inventera nuläge var saknas bredband för kommunens behov? I vissa fall behövs särskilda lösningar 2. STRATEGI Politiskt förankrad viljeyttring i bredbandsfrågan Sätt upp mål och ta fram en handlingsplan med uppföljningsmekanism Strategiskt arbete inom hela berörda förvaltningen - Inkludera bredband i planeringen (bl.a. regional utvecklingsplan) - Hantera marktillstånd och bygglov effektivt samordnat i kommunen och kopplat till strategiska planer 3. SAMVERKA Samverka för samförläggning av bredband med annan infrastruktur Samverka med marknadsaktörer, ekonomiska föreningar m.fl. som vill anlägga bredband Samla intressenter

4 Konsumenters efterfrågan och betalningsvilja Skillnad på priset för fiberanslutning (3.500 26.500, medianpriset 16.721) Skillnader i vad som ingår i erbjudandena Skillnaderna beror bl.a. på markförhållanden, gleshet och utrustning

Mkr 5 Marknadsaktörernas investeringar 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Fasta nät Mobilnät Investeringar: 14,5 Mdkr (2016) Fast bredband: 11,9 Mdkr Mobilt bredband: 2,6 Mdkr Telia 6,0 Mdkr Andra stora investerare - stadsnäten, Telenor, IP-Only m.fl. 415 000 nya bredbandsanslutningar okt 2015 okt 2016

PTS följer bl.a. bredbandsutbyggnaden i Sverige Geografisk översikt av tillgången till bredband och mobiltelefoni Uppföljning av målen i regeringens bredbandsstrategi w www.statistik.pts.se www.bredbandskartan.pts.se Samlad kommuninfo www.pts.se/kommuninfo

Hur ligger vi till vad gäller bredbandsmålet 2020? - Status oktober 2016

Hur rör vi oss mot bredbandsmålet? - Prognos oktober 2016 2020 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 100 Mbit/s 30 Mbit/s

Vad krävs för att vi ska nå målet? Högre investeringsnivåer än PTS prognos Fortsatt stark efterfrågan och hög betalningsvilja Undanröjande av hinder för fortsatta investeringar Ökad samverkan mellan aktörer på bredbandsmarknaden PTS bedömer att det finns behov av aktiviteter inom alla dessa områden.

Hur ser det ut i ert län?

100 Mbit 2016

Exempel på arbete för att nå bredband till alla Region Gotland : Politisk engagemang, samverkan mellan regional och lokal nivå, offentlig ledarskap på regional nivå samt finansiering; Gällivare och Kiruna: Bredband- en del av kommunens övriga infrastruktur, samordning med andra aktörer, alternativa tekniska lösningar; Region Halland: Samverkan mellan region, kommuner och marknadsaktörer, offentligt ledarskap på regional nivå, finansiering genom marknadsinvestering och regional investering; Västra Götalandsregion: Långsiktig samverkan i regionen, ta tillvara på det lokala engagemanget och initiativkraften, katalysator genom regionalt och kommunalt stöd, helhetsgrepp om de som saknar bredband idag. Västra Götalandsregion: Västra Götalandsregion:

KÖPA Undersök och utgå från era förutsättningar gör det bästa ni kan av dem! SAMVERKA UNDERLÄTTA PROCESSER INFORMERA

Exempel på olika strategier för kommuners utbyggnadsmodeller Film: https://www.youtube.com/watch?v=e4kpy4bkphm

Teknik och säkerhet Accessnät Fast anslutning Tre trådbundna & Tre trådlösa Mobilnät Täckning och kapacitet Nätsäkerhet Driftsäkerhet och Robusta nät

Accessnät Elektronisk kommunikation - funktioner i olika nivåer: 4. Kommunikation Trafikflödet genom nät 3. Transmission Signalöverföring över ledningsmedia 2. Ledning Passivt ledningsmedia 1. Infrastruktur Anläggningar och mark Accessnät 1(9) Kommunikation mellan olika nät, användare och tjänster på Internet Transmissionslänkar mellan aktiva nätutrustningar tex. radiolänkar eller telestation och hemmet Ledningar t.ex. fiber, teleledningar, radiofrekvensband Grundläggande infrastruktur t.ex. byggnader, master kopplingsskåp kabeldiken

Teleledningar Koppar Accessnät 2(9) 1. Infrastruktur: Kanalisation mark, brunnar, skåp och stolpar mm 2. Ledning: Partvinnad Koppartråd, Punkt till punkt - Varje abonnent har egen kopparledning mellan telestation och första telejack i bostad 3. Aktiv utrustning/ Transmission: DSLAM Modem xdsl (ADSL/VDSL/SDSL)

Fiber 1. Infrastruktur: Kanalisation mark, brunnar, skåp mm Accessnät 3(9) 2. Ledning: Varje abonnent har 1 eller 2 fiber mellan byggnad och telestation sk Punkt till Punkt nät. - Byggs med fiberkabel i optorör och/eller blåsfiber i microkanalisation - I flerbostadshus kan LAN användas i byggnad 3. Aktiv utrustning/ Transmission: Router, Switch /Ethernet

Kabel-TV Accessnät 4(9) 1. Infrastruktur: Markförläggning, Kanalisation, brunnar, skåp mm 2. Ledning: Fibernät till flerfamiljshus/bostadsförening/område och antennkabel (koaxial) i byggnad* HFC Hybrid Fiber Cable - Punkt till Multipunkt (kaskad kopplad) - Punkt till Punkt (Stjärn kopplad) 3. Aktiv utrustning/ Transmission: Kabelmodem /DOCSIS 3.0/3.1

Trådlöst: Mobilnät till fast punkt Accessnät 5(9) Punkt- till multipunktförbindelse (transmission) Beroende av tillgång till mobilnät Kan krävas riktantenn på användarsidan Delad kapacitet, vilket kan vara en begränsande faktor vid bråd timme Ej tillståndspliktig användning Bredbandspotter År 2020: 5G

Trådlöst: Radiolänk till fast punkt Accessnät 6(9) Punkt- till punktförbindelse (transmission) Radiolänk med hög dedikerad kapacitet Alternativ om fiberlösning är dyr Operatören står vanligen för utrustning, drift och underhåll Oftast tillståndspliktig

Trådlöst: Satellit till fast punkt c.a. 600 km 35 790 km Accessnät 7(9) Punkt- till multipunktförbindelse (transmission) Fri sikt åt söder mot satellit Ej markbaserad bredbandsinfrastruktur Lösningen fungerar över hela landet Låg installationskostnad Ej tillståndspliktig användning Oftast begränsningar i form av bredbandspotter År 2020: LEO (Low Earth Orbit)

PTS E-Tjänst: Accessnät 8(9) Ansök om radiotillstånd http://radiotillstand.pts.se/

Abonnemang via olika accessnät Samma hastighet upp- och nerladdning Telejack (xdsl) Accessnät 9(9) Fiber Kabel-tv Mobilnät Radiolänk Satellit Hastighet som medges 60 Mbit/s 1000 Mbit/s 500 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s 50 Mbit/s Bredbandspott Oftast Kundutrustning/installation kan hanteras av konsument Kostnad att anlägga Om mast krävs Oberoende av antal användare Oberoende av avstånd

Teknik och säkerhet Accessnät Fast anslutning Mobilnät Täckning och kapacitet Nätsäkerhet Driftsäkerhet och Robusta nät

PTS gör skillnad mellan täckning och täckning i radiotillstånd för mobilnät Mobilnät 1(5) Inomhustäckning PTS kan inte sätta krav på täckning inomhus i tillståndsvillkor! Marknaden tillhandahåller lösningar Utomhustäckning PTS kan sätta krav på täckning utomhus i tillståndsvillkor: Täckning av ytor, telefoni och mobilt bredband

Lösningar för Inomhustäckning Frekvens & Avstånd Dämpning Mobilnät 2(5) f hög f låg Privatbostäder, små företag Utifrån-in: tal och bredband Riktantenn: bredband Gallerior, stora kontor DAS: antennsystem, flera operatörer Repeater: tal och bredband, kräver skriftligt medgivande från operatör

Skillnad på Täckning & kapacitet via mobilnät Mobilnät 3(5) 1800 MHz-bandet kapacitet 2100 MHz-bandet kapacitet 2600 MHz-bandet kapacitet Tätort små celler

Täckning & kapacitet via mobilnät Mobilnät 4(5) 450 MHz-bandet yttäckning 80 % av varje län, mobil tal 900 MHz-bandet yttäckning Bibehålla 2014 års täckning för mobil telefoni 800 MHz-bandet befolkning Hushåll/företag som saknar bredband 1 Mb/s 700 MHz-bandet yttäckning? Landsbygd stora celler

Täckningskartor - mobiltäckning Mobilnät 5(5) Bas God Mycket god Duved Åre Östersund

112 nödsamtal - mobilnät utomhus, alla mobilnät. Exempel Värmland + Örebro + Västmanland Nätsäkerhet Grön = Taltjänst med två eller fler infrastrukturer Vita fläckar = Ingen Taltjänst, ingen 112 Röd = Taltjänst med endast en (1) infrastruktur Telestörning & 112?

112 nödsamtal Telestörningar i realtid SOS Alarm: Samverkanswebben Kommun; räddningstjänst Går INTE att ringa nödsamtal! - 112 via Rakel telefonkiosk? - Trygghetslarm! - E-call /Bilolyckor! - Mobiltäckning av 1 operatör! Stadsnät, Bredband 112 via IP telefoni Rapportera störningar direkt!

112 nödsamtal Telestörningar i realtid Räddningstjänst SOS Alarm: Samverkanswebben Kommun; räddningstjänst Går INTE att ringa nödsamtal! - 112 via Rakel telefonkiosk? - Trygghetslarm! - E-call /Bilolyckor! Teleoperatör A Teleoperatör B Samhällets Krisledning Samverkans webben - Mobiltäckning av 1 operatör! Teleoperatör C Stadsnät, Bredband 112 via IP telefoni Rapportera störningar direkt! Stadsnät

112 nödsamtal Telestörningar i realtid Räddningstjänst _NAVET_ SOS Alarm: Samverkanswebben Kommun; räddningstjänst Går Sommar INTE att ringa 2018 nödsamtal! - 112 via Rakel telefonkiosk? Teleoperatörer Samhällets Krisledning Samverkans webben - Trygghetslarm! Egen Driftinfo. i - E-call /Bilolyckor! Webformat: Färdig att Stadsnät, Bredband 112 Integreras via IP telefoni med er Rapportera befintliga störningar WEB. direkt! - Mobiltäckning av 1 operatör! Stadsnäten

112 nödsamtal Telestörningar i realtid SOS Alarms tjänst - Samverkanswebben Kommun; räddningstjänst Går INTE att ringa nödsamtal! - 112 via Rakel telefonkiosk? - Trygghetslarm! - E-call /Bilolyckor! - Mobiltäckning av 1 operatör! Fliken TELESTÖRNINGAR GRATIS Stadsnät, Bredband 112 via IP telefoni Rapportera störningar direkt!

Teknik och säkerhet Accessnät Fast anslutning Mobilnät Täckning och kapacitet Nätsäkerhet Driftsäkerhet och Robusta nät

Nätsäkerhet PTS och samhällsperspektiv: Nätsäkerhet 1(8) Säkerhetsskydd

Användaransvar, Driftsäkerhet kommun som kund och beställare av elektronisk kommunikation Nätsäkerhet 2(8) 1. Infrastrukturens grundnivå Vilken säkerhet ger basnivån? Nät/Operatörens SLA (Service Level Agreement) Tillgänglighet, avbrottstid, rutiner 2. Kartlägg behov 3. Trygga verksamheten Vad behöver verksamheten? Köp SLA: Ställ krav i upphandling av nät och tjänster Ta fram krav på nät, tjänster, IT system Vilket är internt SLA? Eget SLA: Ta fram egen handlingsplan för avbrott och störningar

Användaransvar, Driftsäkerhet kommun som kund och beställare av elektronisk kommunikation Nätsäkerhet 2(8) Vad är vanligaste 1. orsakerna till störningar och avbrott i elektroniska kommunikationsnät? Infrastrukturens grundnivå 2. Kartlägg behov 3. Trygga verksamheten Vilken säkerhet ger basnivån? Vad behöver verksamheten? Strömavbrott Avgrävda kablar Köp SLA: Ställ krav i upphandling av nät och tjänster Nät/Operatörens SLA (Service Level Agreement) Tillgänglighet, avbrottstid, rutiner Ta fram krav på nät, tjänster, IT system Vilket är internt SLA? Arbete i näten, uppgraderingar förändringar omkopplingar etc Eget SLA: Ta fram egen handlingsplan för avbrott och störningar

Driftsäkerhetsföreskriftens generella krav * för kommun som äger t.ex. stadsnät, fiber eller tillhandahåller nätanslutningar till invånare. Krav på övergripande driftsäkerhetsarbete (3 ) Dokumentation av tillgångar och förbindelser (4 ) Risk- (5 ) och konsekvensanalys (6 ) Incidenthantering (7 ) Nätsäkerhet 3(8) *gäller för samtliga tillhandahållare av allmänt tillgängliga nät eller tjänster - intranät inom kommunala förvaltningar räknas ej som allmänt tillgängligt

Driftsäkerhetsföreskriftens generella krav * för kommun som äger t.ex. stadsnät, fiber eller tillhandahåller nätanslutningar till invånare. Störningar eller avbrott av betydande omfattning rapporteras till PTS. Krav på övergripande driftsäkerhetsarbete (3 ) Dokumentation av tillgångar och förbindelser (4 ) Risk- (5 ) och konsekvensanalys (6 ) Incidenthantering (7 ) Det avgörs av: Tid för störning/avbrott och Antalet abonnenter eller Geografiska ytans storlek eller Kapacitetsbortfallets omfattning Nätsäkerhet 3(8) *gäller för samtliga tillhandahållare av allmänt tillgängliga nät eller tjänster - intranät inom kommunala förvaltningar räknas ej som allmänt tillgängligt

Driftsäkerhetsföreskriftens generella krav * för kommun som äger t.ex. stadsnät, fiber eller tillhandahåller nätanslutningar till invånare. Krav på övergripande driftsäkerhetsarbete (3 ) Dokumentation av tillgångar och förbindelser (4 ) Risk- (5 ) och konsekvensanalys (6 ) Incidenthantering (7 ) Kontinuitetsplanering (8 ) Åtgärder avsende åtkomst och behörighet (13 ) Åtgärder avseende övervakning och beredskap (14 ) Nätsäkerhet 3(8) *gäller för samtliga tillhandahållare av allmänt tillgängliga nät eller tjänster - intranät inom kommunala förvaltningar räknas ej som allmänt tillgängligt

Driftsäkerhetsföreskriftens generella krav * för kommun som äger t.ex. stadsnät, fiber eller tillhandahåller nätanslutningar till invånare. Krav på övergripande driftsäkerhetsarbete (3 ) Dokumentation av tillgångar och förbindelser (4 ) Risk- (5 ) och konsekvensanalys (6 ) Incidenthantering (7 ) Kontinuitetsplanering (8 ) Åtgärder avsende åtkomst och behörighet (13 ) Åtgärder avseende övervakning och beredskap (14 ) Nätsäkerhet 3(8)

En Branschöverenskommelse - för kommun som bygger, beställer eller upplåter mark etc för fibernät med Anvisningar - beprövade metoder och förläggningsteknik med Minimikrav - ok att ställa högre krav än miniminivån! med Certifieringar och utbildningsinsatser - för företag och personal som bygger fibernät med Kvalitetssäkring av besiktningsmän - borgar för rätt byggda nät med Nytta för alla - vid projektering, förläggning, besiktning tillståndsgivning och vid upphandlingar Nätsäkerhet 4(8)

INTE OK

Check lista för robusta fibernät! Vid upphandling kravställ i enlighet med Robust fiber Använd certifierade företag och personal Använd er av godkända besiktningsmän för Robust fiber Inkludera utbildningsplan för alla berörda parter Certifiera och utbilda egen personal Läs på Följ anvisningarna! www.robustfiber.se och använd LEDNINGSKOLLEN Nätsäkerhet 5(8)

LEDNINGSKOLLEN.se - för alla kommuner Kostnadsfri e-tjänst för informationsutbyte som: Minskar antalet grävskador PROJEKTERING Effektiviserar planering och utbyggnad av infrastruktur LEDNINGS- ANVISNING Gör nytta i alla steg, både innan, under och efter grävarbete Omfattar mer än 950 ledningsägare (Aug. 2017) Har en referensgrupp från branschen för förvaltning och utveckling av Ledningskollen Nätsäkerhet 6(8) SAMVERKAN OBS: Ledningskollen är INTE en databas med detaljerad information om ledningar utan har lista med ägare av infrastruktur/ledningar i mark per 1x1 km områden

LEDNINGSKOLLEN.se - så funkar det Hej - Jag vill gräva här, i dessa 1x1 km-rutor för jag vill inte gräva av nån annans ledning! Finns det nån annan som också vill gräva i dessa områden Jag vill absolut inte att nån för jag vill gärna samförlägga och dela kostnader! annan gräver av min ledning - Fråga mig innan ni sätter spaden i marken! Hej, kan jag få information om infrastruktur här i utbyggnadslagens namn! Nätsäkerhet 7(8)

Kommuner och LEDNINGSKOLLEN.se Kommunerna är ledningsägare Skydda alla era ledningar va, el, gas, Tele/Fiber! Förenkla för de som ska gräva (en fråga når alla) Kommunen utför markarbeten Använd Ledningskollen för att få information om övriga ledningar Erbjud grävsamordning via Ledningskollen (med och utan UbL) Kommunerna upplåter mark till ledningsägare Skriv in i avtalen att de ska gå med i Ledningskollen (och svara!) Kommunen ger schakttillstånd i kommunal mark Kräv att Ledningskollen använts av den som vill ha schakttillstånd Gör samordningsärende för att ge möjlighet till grävsamordning Nätsäkerhet 8(8)

Teknik och säkerhet Accessnät Fast anslutning Mobilnät Täckning och kapacitet Nätsäkerhet Driftsäkerhet och Robusta nät FRÅGOR?

Länklista Radio och Spektrum E-Tjänst Radiotillstånd http://radiotillstand.pts.se/ Rappport inomhustäckning http://www.pts.se/upload/rapporter/tele/2015/ inomhustackning-pts-er-2015_12.pdf Nätsäkerhet 112 nödnummer SOS samverkanswebb https://www.sosalarm.se/varatjanster/lagesbild/samverkanswebben/ DIO https://diowebb.se/vad-aer-dio/ GLU http://www.pts.se/sv/bransch/internet/robustkommunikation/atgarder/gemensamlagesuppfattning-glu/ Nätsäkerhet - Driftsäkerhet Om Driftsäkerhet http://www.pts.se/sv/bransch/internet/driftsakerhet/ PTS Driftsäkerhetsförskrift https://www.pts.se/upload/foreskrifter/tele/ptsfs %202015-2%20-%20Drifts%c3%a4kerhet.pdf Om Rapportering avbrott och störningar http://www.pts.se/sv/bransch/internet/driftsakerhet/ Rapportera-avbrott-och-storningar/ Nätsäkerhet - Robusthet Robust Fiber https://robustfiber.se/ Facebookgruppen Fiberfel https://www.facebook.com/groups/fiberfel/ Facebookgruppen Fiberbra https://www.facebook.com/groups/fiberbra/ Informationsvideo Peter Eriksson https://www.youtube.com/watch?v=9-ffhkc_wy0&t=6s Ledningskollen https://www.ledningskollen.se/

Spelplan och reglering

Innehåll Samhällets beroenden Konkurrens Olika affärsmodeller EU-rättens påverkan Reglering av operatörer Kommunalrätt Principer om kommunalt agerande

Samhällets beroende och behov av framtidssäker it-infrastruktur Bild med tillstånd av SKL

Konkurrens

Varför konkurrens?

Olika former av konkurrens På infrastrukturnivå På affärsmodellsnivå - Öppen: medger konkurrens på tjänste- eller infrastrukturbaseradnivå. - Stängd: medger varken konkurrens på tjänste- eller infrastrukturbaseradnivå.

EU-rätten EU-rätten skapad för att uppnå de politiska syftena: Gemensam marknad Samordnad ekonomisk politik Medlemsstaterna har avstått en del av sin suveränitet: EU kan anta lagstiftning/fatta beslut EU antar direktiv - medlemsstaterna inför lagar enligt dessa Medlemsstaterna måste rätta sig efter EU-rätten är en del av den inhemska rättsordningen

Reglering Grund: Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) Dominerande aktörer kan regleras Vilka skyldigheter kan åläggas Icke-diskriminering Tillträde Priser EOI

Tillträdesreglering

Reglering, när och varför Historia Varför särskild reglering? PTS arbete och reglering Marknadsavgränsningar Reglering och skyldighetsbeslut

Under lång tid en monopolbransch På 1880-talet fanns ca 400 lokala telenät i Sverige Telegrafverket fick ensamrätt att dra ledningar och köpte upp övriga bolag Samtrafikkris i Stockholm Telegrafverket vägrade koppla fram samtal från privat nät situation med statligt monopol

Mobiltelefoni tidigt konkurrensutsatt Televerket Radio Första systemet (MTA) 1956 MTD 1978 NMT 1981 / 1986 GMS 1992 Comvik Startade 1981 GSM 1992

Liberaliseringsvåg under 90-talet Mobiltelefonin tar fart gm GSM Ökat intresse för telekom inom EG Ökat intresse för privatisering Befintlig stor fastnästsoperatör som äger all infrastruktur och har alla abonnenter Regler för att få till stånd konkurrens krävs Dåvarande Televerket delas upp i en affärsdrivande del (Telia AB) och en myndighet Telestyrelsen (sedermera PTS) Lagstiftning styr telekomverksamheten Telelagen (1993:597) Lagen om Elektroniks kommunikation (2003:389)

Jämförelser regelverk Konkurrensrätt Tillämpar konkurrensrättslig metodik m.m. Reagerar på missbruk av dominerande ställning kan ålägga sanktioner ( ex post efteråt) Kräver missbruk! LEK Tillämpar konkurrensrättslig metodik m.m. Förebygger problem som kan uppstå på grund av dominerande ställning föreskriver skyldigheter ( ex ante i förväg) Räcker med ställningen i sig!

Regleringsarbete För att kunna avgöra behovet av reglering på en marknad behöver vi veta: Hur marknaden ser ut idag och förväntas utvecklas Hur vi vill att marknaden ska utvecklas?

Hur gör PTS? Marknadsavgränsningar - sätter ramarna för analysen av konkurrenssituationen Relevant marknad Produktmarknad Geografisk marknad SMP-analys Regleringsbeslut med skyldigheter Tillsyn och tvistlösning

Aktör med dominerande ställning - SMP SMP-bedömningen = finns det något företag på marknaden som har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna? Finns det en operatör med sådan marknadsmakt anses marknaden lida av allvarliga konkurrensproblem! PTS ska då ålägga minst en skyldighet för att försöka få marknaden att fungera bättre.

Reglering av aktör med dominerande ställning Åläggande av skyldigheter Minst en skyldighet Ska syfta till att åtgärda de problem som finns/kan uppstå på marknaden Proportionella Skyldigheter 4 kap. 5-12 LEK Offentliggöra väsentliga förhållanden och villkor Tillämpa icke-diskriminerande villkor Särredovisning Uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och andra installationer Förutsägbar och reglerad prissättning

Digitalisering och nyttan med bredband

För ett hållbart digitaliserat samhälle en digitaliseringsstrategi D-kompetens D-trygghet D-innovation D-ledning D-infrastruktur @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Näringsdepartementet 9

Digitaliseringsrådet Rådet ska bidra till: bättre samordning av regeringens arbete i frågor om digitalisering effektivt genomförande och utveckling av regeringens (N-dep) strategiska arbete med digitalisering www.digitaliseringsradet.se

Digitaliseringsrådets kansli Kansliet ska: Stödja rådet administrativt, anordna möten och seminarier Utreda och analysera frågor kring digitalisering, t.ex. ta fram indikatorer för digitalisering kontakt@digitaliseringsradet.se

Digitaliseringsmyndigheten @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @ @

Digitaliseringens tjänster levereras via bredband Bredband och digitalisering kan bidra till: attraktiv miljö för hushåll och företag näringslivsutveckling effektiviseringar och kvalitetshöjningar för tjänster inom vård, skola och omsorg effektiviseringar och kvalitetshöjningar i de olika förvaltningarna en levande landsbygd där människor bor och verkar Kommunerna har stort behov av bredband för bl.a. digital service Kommunerna har nyckelroll för att skapa goda förutsättningar

Digitaliseringen ställer nya krav vilken infrastruktur behövs för tjänsterna? Bredbandshastighet (Mbit/s): Hur mycket data kan överföras? Antal användare: Påverkas hastigheten av antal användare? Avstånd: Hur fungerar tekniken på långa avstånd? Svarstid: Hur snabbt kan data skickas och tas emot? Framtid: Vilka tekniker byggs nu och vilka byts ut?

Digitala tjänster i kommunen Skola Hög kapacitet Symmetri Liten fördröjning Hälsa Tillgänglighet Överallt Liten fördröjning

Nytta av bredbandstjänster i offentlig verksamhet - modell

Nytta med användning av bredbandstjänster - ett konsumentperspektiv PTS har beskrivit: Kvalitetsförbättringar Kostnadsbesparingar Annan konkret nytta med bredbandstjänster

Nyttan med att använda bredbandstjänster - ett konsumentperspektiv Film http://www.pts.se/bredbandsnytta

Tack för er uppmärksamhet!