KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 30 augusti 2016 kl. 9.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Anders Persson (C) Bengt Evertsson (MP) Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Vakant Johan Andersson (C) Göran Gustavsson (-) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare Förslag: Jonas Kleber (C) med Ingrid Åberg (KD). Justering sker torsdag den 1 september klockan 14.00 på sekreterarens rum. 2. Besök från Länsstyrelsen 9.00

3. Redovisning från socialnämnden av åtgärder för budgetunderskott Madde Gustavsson 9.30 4. Medborgarlöfte för Lindesbergs kommun 2015/535 AKK Linnea Hedkvist 10.20 5. Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd - LindeBRÅ 2016-2019 2016/276 AKK Linnea Hedkvist 6. Strategi mot våldsbejakande extremism 2016/277 AKK 7. Ishallen i Lindesberg 2016/296 AKK 8. Revidering av bostadsförsörjningsplan Tillkommer Linnea Hedkvist Roger Sixtensson, Anna Öberg Roger Sixtensson 11.00 9. Dialog med Bergslagens kommunalteknik Eva Jonsson, Hans-Olof Hake 13.00 10. Investerings- och utvecklingsåtgärder för kollektivtrafiken kompletterande uppdragsavtal Citybanan 2017 11. Yttrande över samråd om översiktsplan för Nora kommun 12. Motion om koldioxidprogram i Lindesbergs kommun 13. Svar på medborgarförslag om fler offentliga toaletter i Lindesbergs kommun 14. Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen kvartal 1 år 2016 15. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet juni 2016 2016/234 AKK 2016/253 AKK 2016/219 AKK 2016/228 AKK 2016/270 AKK 2016/3 AKK 16. Meddelanden 17. Anmälan av delegationsbeslut

1. Val av justerare Förslag: Jonas Kleber (C) med Ingrid Åberg (KD) som ersättare. Justering sker torsdag den 1 september 2016 klockan 14.00 på sekreterarens rum. Sida 3 av 23

2. Besök från Länsstyrelsen 9.00 Ärendebeskrivning Under hösten 2016 besöker Länsstyrelsen kommunstyrelserna i länet för att prata om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks (ANDT)- arbetet. Syftet är att få en bild av det kommunala engagemanget och arbetet inom området samt att få ett bra underlag till den nya länsstrategi som ska tas fram. 2.1. Handlingar Lindesberg.pdf (inkluderad nedan) Dokumentation lansering nationell ANDT-strategi och mot en ny länsstrategi, 160520.pdf (inkluderad nedan) Folder Andt-strategin Socialdepartementet.pdf (inkluderad nedan) Sida 4 av 23

1(1) FÖRFRÅGAN 2016-06-20 Marie Montin 010-2248607 marie.montin@lansstyrelsen.se Josefin Sejnelid 010-2248613 Josefin.sejnelid@lansstyrelsen.se Till kommunstyrelsen i Lindesbergs kommun Länsstyrelsebesök om ANDT I höst besöker Länsstyrelsen kommunstyrelserna i länet för att prata om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks (ANDT)- arbetet. Syftet är att få en bild av det kommunala engagemanget och arbetet inom området samt att få ett bra underlag till den nya länsstrategi som ska tas fram. För Lindesbergs del önskar vi, om möjligt, komma på KS-sammanträdet den 30 augusti, 2016. Besöket beräknas ta högst en halvtimme. Innehåll Hur arbetar kommunen idag, organisation. Planer och prioriteringar för 2017 och framåt Önskat stöd från länsnivån i ANDT-arbetet Gemensamt länsövergripande arbete Viktigt innehåll i en kommande länsstrategi Kommunens representation i Samhällsråd T Vänligen meddela snarast om datumet passar. Meddela också vid vilken tid punkten kan tas och var mötet äger rum. Med vänlig hälsning Josefin Sejnelid och Marie Montin Den nationella ANDTstrategin gäller mellan åren 2016 till 2020 På regeringens webbplats finns strategin i sin helhet och på länsstyrelsens webbplats finns det mer information. POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR 701 86 ÖREBRO Stortorget 22 010 224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403

Vägen mot en ny länsstrategi inom ANDT-området - Sammanställning av gruppdiskussioner från konferensen Lansering av nationell ANDT-strategi den 20 maj INLEDNING Den 20 maj 2016 bjöd Samhällsråd T in till konferens med syfte att lansera den nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT), 2016-2020 i Örebro län. Det ägnades även tid till länsdelsvisa diskussioner med syfte att forma den kommande ANDT-strategin för Örebro län, förslag till prioriteringar gjordes. Kommunerna i Örebro län samt Region Örebro län med politisk ledning och tjänstemannaledning, Polisen med områdeschefer och kommunpoliser samt ideella organisationer inom ANDT-området fanns representerade. Innehåll under konferensen Samhällsråd T med Maria Larsson, landshövding i Örebro län, Rickard Simonsson, regiondirektör i Region Örebro län samt Bo Andersson, polisområdeschef i Örebro län belyste vikten av samordning och samverkan inom länet. Lina Glans, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet, gav en överblick av ANDTutvecklingen under förra strategiperioden och presenterade även den nya strategin. Marie Montin och Josefin Sejnelid, Länsstyrelsen i Örebro delade ut ett faktablad som belyste ANDT-utvecklingen i Sverige och i länet. Faktabladet blev underlag till workshopen där konferensdeltagarna fick påbörja arbetet med att ta fram innehållet för en ny länsstrategi, här följer en sammanställning av de diskussioner som var.

ARBETET MED ATT TA FRAM EN NY LÄNSSTRATEGI Diskussionsfrågor Vad är viktigt att prioritera utifrån målområde 1-5 i ANDT-strategin på regional respektive lokal nivå: - Vilka insatsområden, förtydliga varför - Vilken/vilka målgrupper ska vi prioritera, förtydliga varför? Hur beaktas jämlikhet, jämställdhet och barnperspektivet i era prioriteringar? Sammanställning av diskussioner Övergripande reflektioner Utveckla samarbetet i länet. Samverka över kommungränserna. Resurser för arbetet ska ligga på funktion får inte bygga på enskilda personer. Särskilt fokus bör riktas mot narkotika. Samhällsråd T bör samla länet. För barn och unga som byter kommun är det särskilt angeläget med skolgången. En tillgänglig ungdomsmottagning för hela länet är en angelägen fråga. Nyttja berörda aktörer, nyttja rätt personer i arbetet. Arbetar vi med rätt saker? Utvärdera. Om vi gör rätt saker/arbetar efter rätt metod se då till att få rutin på det vi gör. Det är viktigt att kunskapsbaserade metoder används i arbetet. Reflektioner kring mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Prioriterade grupper Barn och unga Funktionsnedsatta (missbruk) Ensamkommande Fokus Jämlikhet Minska tillgången på ANDT (ger ökad jämlikhet i hälsa). Lokalt: samverkan mellan ANDT- förebyggande och brottsförebyggande arbete. Information och kunskap till exempel krögare, handlare, föräldrar och ideella sektorn. Drogfri krog-certifiering i Örebro län. Polisen förstärker sitt arbete- vi behöver vara nära, t ex medborgarlöften lokal nivå. Illegalt legalt: våga uppmärksamma, våga säga nej. Information på internet Ändra förhållningssätt föräldrar/barn. Vi gör mycket bra idag, bli bättre på att sprida detta i media, allt gott vi gör ska synliggöras Övrig reflektion: I strategin saknas tydligt uppdrag för polisen gällande tillgångsbegränsning av narkotika.

Reflektioner kring mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska PRIORITERADE GRUPPER Barn och unga, nyanlända/ensamkommande Föräldrar och skolpersonal Vuxna, barn, unga SKOLAN Skolan är nödvändig i det förebyggande arbetet. Ha fokus hälsofrämjande skola. ANDT-arbetet i skolan med tidiga insatser både universella och riktade insatser (utifrån ett jämlikhetsperspektiv). Elevhälsan har en central funktion. FÖRÄLDRASTÖD Tidigt och riktat föräldrastöd. Tidiga insatser föräldraskapsstöd. Familjecentraler kan fånga upp tidigt. Hur når vi föräldrar som inte deltar på föräldramöten? Det kan vara tid för information till föräldrar med budskap om att föräldrar är viktiga för sina barn. Visa på att Länsstyrelsen kan vara behjälplig utifrån föräldrastödsuppdraget RIKTADE INSATSER MOT CANNABIS Cannabis stor fråga. Långsiktigt arbete krävs. Oro för liberalisering. Hur kan vi stävja den liberala synen kring cannabis, arbeta ihop i länet satsning! Cannabisförebyggande strategisk satsning. Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete. LANGNING Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak. Kronobergsmodellen bör användas fullt ut -> kontakten med föräldrar. Stora bostadsområden, hur arbetar vi där? Stärka samarbetet mellan civila samhället och kommunerna inom t ex skola, integration, socialtjänst osv. Ge förutsättningar för civila samhället att verka, exempelvis genom föräldrautbildningar. Skapa projekt i Linje 14-anda, ökad närvaro i utsatta områden. Medel för att verka, svårt rekrytera för uppföljning.

Reflektioner kring mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska PRIORITERADE GRUPPER Barn och unga, nyanlända/ensamkommande, hur arbetar vi mot dem? Ensamma äldre (speciellt kvinnor) är en utsatt grupp när det gäller alkohol. INSATSER FÖR RISKGRUPPER I länet saknas strategier för riskgrupper. Det finns behov att utveckla nya metoder. Elevhälsan har en viktig uppgift att fånga upp riskbeteende. Skyddsfaktorer, som t ex föräldrastöd och inom fritidsområdet behöver utvecklas. Arbetssättet med sociala insatsgrupper bör tillämpas. DOPNINGSFRÅGAN Resurser för att arbeta med 100% ren hårdträning bör avsättas inom ANDTsamordningen/folkhälsoarbetet, idag saknas personer som arbetar med dopningsfrågan. VÅRD Inom området hälsofrämjande sjukvård finns utvärderade metoder som kan användas bättre. Att ställa frågor om alkohol i samtalet kan ge goda effekter. Hemtjänsten och äldreomsorg möter problem gällande alkohol. Vilket stöd behövs där? INFORMATIONSSATSNING Nyttja media och sociala medier för att nå ut till föräldrar, signalvärde till vuxenvärlden om att föräldrar är viktiga

Reflektioner kring mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Nytt för vårdområdet att ingå i en strategi. Vården måste nå de grupper av människor som är i behov av vård. Samverkan mellan huvudmän och vårdnivåer är viktig och kan förbättras. Särskilt fokus bör riktas mot kvinnor och missbruk. Ett Mini Maria bör inrättas i länet där länets alla kommuner samverkar. Någon brukarorganisation bör medverka praktiskt i vården. Det är mindre laddat att möta personer från ideella sektorn och som kanske har haft liknande egna problem. Krävs medverkan från socialtjänst, polis och vård. Reflektioner kring mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Minska dödlighet och sjuklighet. Identifiera orsaker som bidrar till detta. Vanliga sjukvården får kostnader för att beroendevården inte räcker till. Opioider ökar. Blandförgiftningar är vanligt. Varifrån kommer de missbrukade läkemedlen? Hepatiterna orsakar stort lidande samt stora kostnader för sjukvården. Sjukligheten kan minska om man gör rätt. Sprutbytesverksamheten kan få stor effekt i Örebro län där den högsta andelen hepatit-c sjuklighet per invånare finns i landet. Anhöriga till de med missbruksproblem; barn, unga, vuxna, behöver tas med på ett tydligare sätt i vår länsstrategi. Uppmärksamma och erbjud stöd till flickor och pojkar som föds med skador eller växer upp i familjer med missbruk. Motverka trafikrelaterade skador och dödsfall, SMADIT Kurs om droger och missbruk inom socionomutbildningen

MOT EN NY LÄNSSTRATEGI -PROCESSEN FRAMÅT Ovanstående synpunkter är ett första underlag inför framtagandet av den nya länsstrategin för åren 2017-2021. För att få in mer synpunkter kommer Länsstyrelsen att besöka länets kommunstyrelser under hösten. Länets ideella organisationer med koppling till drogförebyggande arbetet kommer att bjudas in till en gemensam träff där tillfälle ges för att tycka till om innehållet. Dialog kommer även att ske med Region Örebro län samt Polismyndigheten i Örebro. Diskussionen med verksamheterna kommer att utgå från kommande prioriteringar, önskat stöd från länsstyrelsen inom ANDT-arbetet samt förslag till innehåll i en kommande länsstrategi. Samhällsråd T förväntas kunna ta beslut om en ny länsstrategi vid årsskiftet. Kontakt: Marie Montin Länssamordnare inom ANDT Länsstyrelsen i Örebro marie.montin@lansstyrelsen.se Josefin Sejnelid Föräldrastöd- och ANDT-samordnare Länsstyrelsen i Örebro josefin.sejnelid@lansstyrelsen.se Läs mer om ANDT-strategin: Regeringens webbplats Folkhälsomyndighetens webbplats Länsstyrelsens webbplats

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Mål och insatsområden

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk Mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Insatsområden Skarpare reglering för att minska illegal handel av tobak Åtgärder för att begränsa tillgänglighet och för att minska efterfrågan på tobaksprodukter ska genomföras. Kraven i protokollet om eliminering av illegal handel med tobaksvaror enligt WHO:s ramkonvention ska genomföras. Regeringen bereder förslag om krav på tillstånd för tobaksförsäljning. Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn bör fortsätta att utvecklas genom tillräckliga personalresurser, kompetensförsörjning och metodutveckling. Samarbetet mellan kommuner bör utvecklas för att bidra till ökad kompetens och kvalitet i tillsynen. Samverkan på myndighetsnivå för en effektiv tillsyn uppmuntras. Folkhälsomyndigheten ska verka för nationell samordning och för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom ANDT-området på alla nivåer i samhället. Länsstyrelsernas tillsyns- och ANDT-funktion bör bidra till att förmedla den lokala nivåns behov av kunskapsstöd och förutsättningar till den nationella nivån. Bekämpning av illegal handel och en restriktiv och tydligt reglerad legal handel via digitala medier Regeringen låter utreda åtgärder för att effektivisera klassificeringsprocesserna för narkotika och hälsofarliga varor och möjligheterna att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan komma att förklaras som narkotika eller hälsofarliga varor. Förslag på åtgärder som kan bidra till en effektivare tillsyn av reglerna om marknadsföring av alkoholdrycker och tobak bereds av regeringen. Regeringen ser över vad som bör vara tillåtet respektive otillåtet inom e-handel och hemleverans av alkoholdrycker. Samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer Regeringen arbetar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet och Brottsförebyggande rådets anslag för lokalt brottsförebyggande arbete förstärks för detta ändamål. Regeringen planerar ta fram en nationell strategi för brottsförebyggande arbete som omfattar ett brett spektrum av åtgärder. Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska kartlägga hur myndigheternas arbete med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs och analysera hur samverkan kan förbättras. Arbetet med samordnade stödjande insatser från socialtjänst, skola och polis i så kallade sociala insatsgrupper för att fånga upp ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil bör fortsätta. Det brottsförebyggande arbetet i idrottsrelaterade miljöer bör stärkas genom information och ökad kunskap för att hindra bruk, försäljning och distribution av främst dopningspreparat. 2 Socialdepartementet

Mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska Insatsområden Reglering och tillsyn för att begränsa marknadsföring och exponering av alkohol och tobak Regeringen bereder förslag för att stärka tillsynen av marknadsföringen av alkoholdrycker. Åtgärder för att göra tobaksprodukter mindre attraktiva, bland annat genom att införa utökade krav på hälsovarningar samt förbud för vissa tobaksprodukter för rökning med karakteristisk smak ska genomföras. Möjligheten för Sverige att införa neutrala tobaksförpackningar och exponeringsförbud för tobaksprodukter bereds av regeringen. Behovet av reglering eller andra åtgärder för att begränsa rökning i vissa utomhusmiljöer, särskilt där barn vistas, bereds. En hälsofrämjande skola utifrån elev- ers olika förutsättningar och behov Länsstyrelserna ska stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. Statens skolverk ska genomföra nationella skolutvecklingsprogram som kan bidra till att skapa ett gott skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan elever och lärare och att eleverna känner sig motiverade och delaktiga. Regeringen låter en utredare kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, analysera dess orsaker och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro kan förbättras. Regeringen förstärker elevhälsan genom bland annat statsbidrag för personalförstärkningar för skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak Det alkoholförebyggande arbetet bör fokusera på att göra föräldrar och andra vuxna mer medvetna om sin roll för att påverka konsumtionsmönster och senarelägga alkoholdebuten hos unga. Att motverka langning till ungdomar är en fortsatt viktig insats för berörda myndigheter och civilsamhällets organisationer för att skjuta upp alkoholdebuten. Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabis- förebyggande arbete Den kunskap som genererats inom statens satsning i Stockholm, Göteborg och Malmö för att främja ett gemensamt preventivt arbete mot cannabis bör tas tillvara och spridas. Kunskapen om effekterna av de cannabisförebyggande program och metoder som i dag används bör utvecklas. Länsstyrelsernas ANDT-samordning och de processledare som finns för att utveckla missbruksoch beroendevården är viktiga resurser för att stödja kommunernas och även landstingens missbruks- och beroendevård i sin verksamhetsutveckling för cannabisbruk och missbruk, framför allt bland barn och unga. Socialdepartementet 3

Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Insatsområden Uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och inom andra arenor Landstingen bör fortsätta att utveckla arbetssätt och höja personalens kompetens att arbeta med riskbruk av alkohol. Fortsatt utveckling och genomförande av insatser för tidig uppmärksamhet och intervention är angeläget även för tobaksbruk. Kommuner bör införa Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder till exempel i äldreomsorgen eftersom uppföljningen visar att antalet äldre med missbruk och beroende behöver uppmärksammas inom såväl äldreomsorgen som primärvården. Kunskap om att det finns en koppling mellan ANDT-missbruk och att vara eller ha varit utsatt för våld eller andra former av övergrepp behöver öka. Ungdomsmottagningar och elevhälsan är viktiga arenor för att fånga upp barn och unga i riskzon, studenthälsan för att nå unga vuxna och företagshälsovården för att nå dem som arbetar. Dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten Samordningen i det förebyggande arbetet bör öka bland olika aktörer som till exempel träningsbranschen, Polismyndigheten, Riksidrottsförbundets distriktidrottsförbund, länsstyrelsen, kommunen och landstinget för att effektivt kunna bekämpa dopning inom motionsidrotten. 4 Socialdepartementet

Mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Insatsområden Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov Det är väsentligt att fortsatt utveckla en tillgänglig vård och behandling av god kvalitet. Huvudmännen bör sträva efter att ge en jämlik och jämställd vård och stödinsatser där alla oavsett t.ex. kön och ålder ska ha samma möjligheter och rättigheter att utöva inflytande över verksamheten. En helhetssyn och samordnade insatser är av stor vikt för att möta personer med beroendeproblem som även har andra psykiska eller somatiska problem. Brukarorganisationer är viktiga för att fånga upp och förmedla erfarenheter samt peka på brister och utvecklingsområden. Kriminalvården ska utveckla och förstärka myndighetens arbete med utslussning i syfte att öka klienternas förutsättningar att inte återfalla i brott. Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende Ett välfungerande samarbete mellan organisationer som Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, kommuner och landsting behövs eftersom många personer har en komplex problematik och hela personens livsituation därför är en viktig utgångspunkt. Kvinnor som injicerar droger exponeras för prostitution, våld och sexuellt våld i större utsträckning än män, varför både behandlings- och stödinsatser behöver utformas för att kunna möta kvinnors specifika behov. Prostitution och användning av både droger och alkohol är tydligt sammankopplade. Därför måste missbruks- och beroendevården ställa frågor om erfarenheter av att sälja sexuella tjänster för att det ska gå att erbjuda stöd och hjälp till personen att ta sig ur sin utsatta situation. Alternativa försörjningsmöjligheter bör kunna erbjudas. Tillgången till lågtröskelmottagningar, såsom sprututbytesverksamheter, behöver förbättras över hela landet och regeringen bereder förslag om att ta bort kravet på att kommun och landsting gemensamt ska ansöka om att få upprätta sprututbyten och att åldersgränsen för att delta i sådan verksamhet sänks från 20 år till 18 år. Socialdepartementet 5

Mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Insatsområden Tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligger till grund för att fortsatt systematiskt uppmärksamma riskbruk bland gravida kvinnor. Rökningen och snusanvändningen bland gravida behöver också fortsatt uppmärksammas. Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive förekomst av våld, med koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov Under 2011 2015 har Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting bedrivit ett nationellt utvecklingsarbete för stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk bör bygga vidare på den kunskap och de erfarenheter som kommit fram i detta arbete. För att öka kunskapen om metoder för utredning, diagnostisering och stöd till barn med FAS/FASD (fetalt alkoholsyndrom) ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering ta fram en kunskapsöversikt. Det är viktigt att fortsätta utveckla föräldra- och barnperspektivet inom missbruks- och beroendevården samt primärvården för att tidigt upptäcka barn som riskerar att utsättas för skador i samband med föräldrars missbruk- eller beroende. Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar För att motverka den narkotikaoch läkemedelsrelaterade dödligheten bör kommuner och landsting utveckla sina insatser för att bättre fånga upp personer i riskzon samt motivera och erbjuda attraktiva och lättillgängliga stöd- och behandlingsinsatser. Landsting och kommuner behöver ständigt arbeta med att utveckla vårdens kvalitet utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Det är viktigt att ta tillvara samhällsinstanser som målgruppen varit kontakt med som till exempel socialtjänst, polis och kriminalvård för att skapa förtroende och motivera till stöd och behandling. Insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkohol- och narkotikabruk En gemensam strategi Minskad andel alkohol och narkotika i trafiken för perioden 2015 2020 har tagits fram av Trafikverket, Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Folkhälsomyndigheten och Statens väg- och transportforskningsinstitut. Strategin kommer vara utgångspunkt för det fortsatta arbetet inom området. Det är angeläget att kunna följa förekomsten av såväl alkohol som narkotika i trafiken. Därför omfattar strategin insatser för att förbättra statistik och uppföljning. Det är också viktigt att pröva nya metoder för en nykter trafik. Trafikverket har till exempel tagit fram en rapport om hur automatiska nykterhetskontroller (alkobommar) skulle kunna införas. 6 Socialdepartementet

Mål 6: En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt Insatsområden Aktivt verka för en folkhälsoorienterad syn på narkotika inom EU och FN med utgångspunkt i politiken för mänskliga rättigheter Balansen mellan olika insatser behöver bli bättre så att huvudsyftet att värna och förbättra hälsan blir mer framträdande inom EU och internationellt. Rätten till hälsa är en vägledande princip som ska gälla alla: barn och unga, kvinnor och män och personer i missbruk eller beroende. Regeringen kommer att arbeta för att EU:s nya handlingsplan för narkotikaområdet 2017 ska återspegla en folkhälsobaserad narkotikapolitik som baseras på mänskliga rättigheter. Sverige ska också arbeta för att EU:s röst i dessa frågor blir tydligare inom olika FN-organ, FN-rapporter och strategier. Vid det högnivåmöte som genomförs i FN:s generalförsamling 2016, ska Sverige verka för att uppföljningen av deklarationen från 2009 om det internationella narkotikasamarbetet baseras på folkhälsa och mänskliga rättigheter. WHO bör som FN:s fackorgan för hälsofrågor få en tydligare roll i att bedriva ett folkhälsoorienterat narkotikaarbete, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utveckla narkotikafrågorna i det globala utvecklingssamarbetet Arbetet mot narkotika kan inte begränsas till att bekämpa tillgång och efterfrågan av narkotika. Narkotikafrågan måste också bli en del av fattigdomsbekämpningen och därmed en del av genomförandet av de nya hållbarhetsmålen. FN:s fonder och program måste inkludera arbetet mot narkotika i insatserna mot fattigdom och för trygga och hållbara samhällen. Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna bör också utveckla sina insatser och bli aktiva aktörer. Internationellt arbete mot dopning med utgångspunkt i idrotten Riksidrottsförbundet och regeringen följer fortlöpande arbetet med de två konventionerna som Sverige har ratificerat mot dopning inom idrotten den internationella konventionen mot dopning i Europarådet och den internationella konventionen mot dopning i Unesco. Inom övervakningsgruppen till Europarådskonventionen pågår kontinuerligt ett arbete för att utveckla kvalitativa metoder inom antidopning och att säkra konventionsparternas åtaganden. Sverige och andra medlemsstater i EU och Europarådet deltar tillsammans med idrottsrörelsen i att utveckla det internationella arbetet mot dopning inom idrotten i Världsantidopningsorganisationen (WADA), bl.a. genom att årligen bidra till finansiering av organisationens budget. Aktivt verka för genomförandet av WHO:s ramkonvention om tobak Sverige ska aktivt stödja genomförandet av en folkhälsobaserad och restriktiv tobakspolitik i EU och internationellt. Sverige är sedan 2005 part till WHO:s ramkonvention. För att utveckla och driva på genomförandet av konventionen deltar Sverige i regelbundna partskonferenser. Aktivt verka för och bidra till en EU-gemensam alkoholstrategi Sverige ser ett stort värde i en EUgemensam alkoholstrategi för att ge vägledning, förutsättningar och legitimitet för det alkoholpreventiva arbetet inom Europa. I december 2015 antogs rådsslutsatser som uppmanade kommissionen att presentera en ny gemensam alkoholstrategi som stöd för medlemsländernas arbete. Sverige kommer fortsätta att arbeta aktivt för en ambitiös alkoholpolitik på EU-nivå. Socialdepartementet 7

Ur regeringens skrivelse 2015/16:86 Mer information på www.regeringen.se Artikelnr S2016:002 8 Socialdepartementet

3. Redovisning från socialnämnden av åtgärder för budgetunderskott Föredragande: Madde Gustavsson 9.30 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att socialnämnden till kommunstyrelsens sammanträde den 30 augusti 2016 ska återrapportera vilka åtgärder som planeras för att hålla sin budget. Sida 5 av 23

4. Förslag till medborgarlöfte i Lindesbergs kommun Föredragande: Linnea Hedkvist 10.20 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2015-12-15, 303, att anta samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindesberg, om samverkan i brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Med utgångspunkt i en gemensam lägesbild är det enligt överenskommelsen båda parters uppgift att gentemot varandra tydliggöra ansvarsfördelningen av åtgärder och åtaganden som respektive part förbinder sig att utföra för att uppfylla medborgarlöftena i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i Lindesbergs kommun. Beslutade medborgarlöften med åtaganden läggs som bilaga till samverkansöverenskommelsen. Arbetet med åtaganden kopplade till medborgarlöftets åtgärdsplan följs upp kontinuerligt genom dokumentation av respektive part i aktuell åtgärdsplan och redovisning i det lokala brottsförebyggande rådet. Det lokala brottsförebyggande rådet beslutar när ett medborgarlöfte bedöms klart att avslutas och slutredovisas. LindeBRÅ har vid möte den 2 juni 2016 diskuterat ett förslag till medborgarlöfte som ska utgöra bilaga till överenskommelsen. 4.1. Handlingar Förslag medborgarlöfte Lindesbergs kommun.pdf (inkluderad nedan) Bilaga medborgarlöfte Polisen - Lindesbergs kommun 160613.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 23

TJÄNSTESKRIVELSE p. 2016.2522 2016-06-13 2016-06-13 Dnr 2015/535 Folkhälsoteamet Linnea Hedkvist 0587-811 06 Linnea.hedkvist@nora.se Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Medborgarlöfte Lindesbergs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Förslag till medborgarlöfte daterat den 2 juni 2016 antas att utgöra bilaga till samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindesberg, om samverkan i brottsförebyggandeoch trygghetsskapande arbete. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2015-12-15, 303, att anta samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindesberg, om samverkan i brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Med utgångspunkt i en gemensam lägesbild är det enligt överenskommelsen båda parters uppgift att gentemot varandra tydliggöra ansvarsfördelningen av åtgärder och åtaganden som respektive part förbinder sig att utföra för att uppfylla medborgarlöftena i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i Lindesbergs kommun. Beslutade medborgarlöften med åtaganden läggs som bilaga till samverkansöverenskommelsen. Arbetet med åtaganden kopplade till medborgarlöftets åtgärdsplan följs upp kontinuerligt genom dokumentation av respektive part i aktuell åtgärdsplan och redovisning i det lokala brottsförebyggande rådet. Det lokala brottsförebyggande rådet beslutar när ett medborgarlöfte bedöms klart att avslutas och slutredovisas. LindeBRÅ har vid möte den 2 juni 2016 diskuterat ett förslag till medborgarlöfte som ska utgöra bilaga till överenskommelsen. Linnea Hedkvist Folkhälsostrateg Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

Bilaga 1 (Samverkansöverenskommelse Polisen Lindesbergs kommun) MEDBORGARLÖFTE LINDESBERGS KOMMUN 2016-06-02 Linde BRÅ (Lindesbergs kommuns brottsförebyggande råd) har identifierat ett problemområde. Genom insamling av erfarenheter från medborgarna i kommunen, anställda vid kommunen och polisen har följande problembild identifierats. Människor upplever otrygghet att vistas utomhus i det egna bostadsområdet och i de centrala delarna av Lindesberg under dagtid men framförallt kvällstid. Kvinnor upplever generellt en större otrygghet än män. Otryggheten som till stora delar är upplevd av medborgare består i att den enskilde känner sig ensam, utsatt och förföljd av större grupper människor. Linde BRÅ är eniga om att brottsligheten i sig inte är omfattande och att staden får betecknas som mycket trygg ur ett statistiskt perspektiv samt att den upplevda tryggheten måste ökas genom fler åtgärder vid sidan om polisiära ingripanden mot ordningsstörningar. Efter att vi analyserat problembilden Linde BRÅ utlovar vi att gemensamt angripa problembilden genom följande åtgärder i syfte att öka tryggheten för medborgarna. Polisen ska konsekvent ingripa och beivra brott, alkoholförtäring, förargelseväckande beteende och ordningsstörningar på offentlig plats inom Lindesbergs tätort i enlighet med brottsbalken, lokal ordningsstadga, ordningslagen, lagen om omhändertagande av berusade personer samt polislagen. Polisen och kommunens fältassistenter ska tillsammans och var för sig söka upp folksamlingar som rör sig på gatorna och föra en dialog och försöka skapa en förståelse för hur otrygghet kan förebyggas genom kroppspråk, röst- och tonläge, hälsningar och hur man genom att välja alternativa vägar kan skapa trygghet för enskilda människor som är ute och går. Polisen ska öka synligheten och närheten till medborgarna genom att fotpatrullera så ofta det finns möjlighet samtidigt som vi ska öka antalet spontana samtal med medborgarna om hur de upplever brottslighet och tryggheten i sin vardag. Kommunen ska erbjuda information till alla föreningar i Lindesbergs kommun. Informationen ska bland annat innehålla upplysning om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, FN:s Barnkonvention och hur vi skapar trygghet tillsammans.

Kommunen ska erbjuda information till alla grupper av nyanlända medborgare och asylsökande. Informationen ska bland annat innehålla upplysning om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, FN:s Barnkonvention och hur vi skapar trygghet tillsammans. Samverkan med t.ex. studieförbund och andra organisationer är att förorda där det är möjligt. Kommunen ska föra en dialog med pensionärsorganisationerna i syfte att få fram hur den uppleva otrygghet utomhus gestaltar sig för de äldre medborgarna och hur vi skapar trygghet tillsammans Kommunen och Polisen ska planera och genomföra trygghetsvandringar tillsammans med boende, fastighetsägare och BKT i bostadsområden samt i centrala tätorten Lindesberg i syfte att inventera och få fram upplevda otrygga miljöer och därefter planera för åtgärder och förändringar. Polisen och kommunen ska tillsammans erbjuda uppstart av Grannsamverkan mot brott för att förstärka tryggheten i boendemiljön samt minska brottsligheten. Kommunen, Polisen och medborgarna ska tillsammans hitta former för att fortsätta föra dialog om hur den upplevda otryggheten kan minska och hur en Vi tillsammans anda kan skapas. Polisen och kommunen ska tillsammans fortlöpande informera medborgarna hur det brottsförebyggande arbetet bedrivs genom att anta en gemensam kommunikationsplan för hur det brottsförebyggande arbetet ska kommuniceras. Efterhand som åtgärderna bedrivs kommer återkoppling hur arbetet fortskrider att delges innevånarna i kommunen genom riktad information via t.ex. kommunens hemsida och lokalmedia.

5. Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd - LindeBRÅ 2016-2019 Föredragande: Linnea Hedkvist Ärendebeskrivning LindeBRÅ, har vid möte den 2 juni 2016 diskuterat förslag till plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd, LindeBRÅ, 2016-2019. Tidigare plan har gällt t o m 2015. Planen tar sin utgångspunkt i vision och inriktningsmål som beslutats i kommunens utvecklingsstrategi samt i samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindeberg om samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten. Folkhälsostrateg Linnea Hedkvist föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 13 juni 2016 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd, LindeBRÅ, 2016 2019 daterad den 13 juni 2016 antas. 5.1. Handlingar Tjänsteskrivelse Plan för Lindebrå 2016-2019(1).pdf (inkluderad nedan) Plan LindeBRÅ 2016-2019.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 23

TJÄNSTESKRIVELSE p. 2016.2519 2016-06-13 2016-06-13 Dnr 2016/276 Folkhälsoteamet Linnea Hedkvist 0587-811 06 Linnea.hedkvist@nora.se Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd LindeBRÅ 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd, LindeBRÅ, 2016 2019 daterad den 13 juni 2016 antas. Ärendebeskrivning LindeBRÅ, har vid möte den 2 juni 2016 diskuterat förslag till plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd, LindeBRÅ, 2016-2019. Tidigare plan har gällt t o m 2015. Planen tar sin utgångspunkt i vision och inriktningsmål som beslutats i kommunens utvecklingsstrategi samt i samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindeberg om samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten. Linnea Hedkvist Folkhälsostrateg Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

Plan för Lindesbergs brottsförebyggande råd LindeBRÅ 2016 2019 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Fastställt av: kommunfullmäktige Datum: xx-xx-xx För revidering ansvarar: kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2019. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden.

1 Inledning, syfte och organisation Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Lindesbergs kommun tar sin utgångspunkt i vision och inriktningsmål som beslutats i kommunens utvecklingsstrategi samt i samverkansöverenskommelse mellan Lindesbergs kommun och lokalpolisområde Lindeberg om samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten. Syftet med arbetet i LindeBRÅ är att samordna lokala insatser för att öka trygghet och minska brottslighet i enlighet med den lokala överenskommelsen. Beslut om samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis fattas av kommunstyrelsen som då säkerställer att beslutet inte motverkar de styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen delegerar till LindeBRÅ att fastställa årliga handlingsplaner och medborgarlöften för arbetet i LindeBRÅ;s organisation. LindeBRÅ återrapporterar årligen till kommunstyrelsen om den verksamhet som bedrivits. De årliga handlingsplanerna baseras på de problembilder som tas fram av polis och kommun i samverkan. LindeBRÅ utser arbetsutskott samt arbetsgrupper, geografiska och/eller funktionella, och kan också vid behov adjungera ledamöter. LindeBRÅ sammanträder minst 2 ggr/år samt ytterligare vid behov. LindeBRÅ följer arbetet i arbetsutskottet och arbetsgrupperna och vidarebefordrar vid behov frågor för beslut till kommunstyrelse och/eller nämnder. 2 Inriktningsmål för LindeBRÅ Öka kommuninvånarnas trygghetskänsla Nolltolerans mot våld Nolltolerans mot främlingsfientlighet och våldsbejakande extremism Minskad utsatthet för brott Aktivt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete bland barn, ungdomar och deras för-äldrar/vårdnadshavare En kommun fri från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. 3 Ledamöter i LindeBRÅ Ordförande i kommunstyrelsen; tillika ordförande i rådet socialnämnden barn- och utbildningsnämnden Oppositionsråd Kommunchef Chef socialförvaltningen Chef barn- och utbildningsförvaltningen Chef tillväxt och utvecklingsförvaltning Chef Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) Säkerhetsansvarig räddningstjänsten Representant för närpolisområdet Folkhälsostrateg Folkhälsoutvecklare ANDT-området Representant för närsjukvårdsområdet Region Örebro län Representant för LindeCity

711 80 Lindesberg 0581-810 00 kommun@lindesberg.se

6. Strategi mot våldsbejakande extremism Föredragande: Linnea Hedkvist Ärendebeskrivning Folkhälsoteamet har på uppdrag av kommuncheferna och kommunstyrelsens ordföranden i norra Örebro län arbetat fram en länsdelsgemensam strategi mot våldsbejakande extremism. Strategin ger förslag på åtgärder för det lokala arbetet i kommunen: 1. Implementera den länsdelsgemensamma strategin i respektive kommuns befintliga strukturer för brottsförebyggande och trygghetskapande arbete och inom dessa använda befintliga nätverk och vid behov skapa nya nätverk av civila och professionella. 2. Genomföra fördjupade analyser av nuläget samt målgruppsanalyser för att kunna identifiera riskgrupper och riskfaktorer. 3. Utarbeta en lokal utbildningsplan för att öka kunskapen hos medborgare, professionella, anhöriga m fl om våldsbejakande extremism. Strategin har behandlats av LindeBRÅ vid möte den 2 juni 2016. Folkhälsostrateg Linnea Hedkvist föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 13 juni 2016 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Förslag till länsdelsgemensam strategi mot våldsbejakande extremism daterad den 13 juni 2016 antas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera strategin i LindeBRÅs organisation och arbete. 6.1. Handlingar Tjänsteskrivelse strategi våldsbejakande extremism.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 23

Länsdelsgemensam strategi mot våldsbejakande extremism maj 2016.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 23

TJÄNSTESKRIVELSE p. 2016.2524 2016-06-13 2016-06-13 Dnr 2016/277 Folkhälsoteamet Linnea Hedkvist 0587-811 06 Linnea.hedkvist@nora.se Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Strategi mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Förslag till länsdelsgemensam strategi mot våldsbejakande extremism daterad den 13 juni 2016 antas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera strategin i LindeBRÅs organisation och arbete Ärendebeskrivning Folkhälsoteamet har på uppdrag av kommuncheferna och kommunstyrelsens ordföranden i norra Örebro län arbetat fram en länsdelsgemensam strategi mot våldsbejakande extremism. Strategin ger förslag på åtgärder för det lokala arbetet i kommunen: 1. Implementera den länsdelsgemensamma strategin i respektive kommuns befintliga strukturer för brottsförebyggande och trygghetskapande arbete och inom dessa använda befintliga nätverk och vid behov skapa nya nätverk av civila och professionella. 2. Genomföra fördjupade analyser av nuläget samt målgruppsanalyser för att kunna identifiera riskgrupper och riskfaktorer. 3. Utarbeta en lokal utbildningsplan för att öka kunskapen hos medborgare, professionella, anhöriga m fl om våldsbejakande extremism. Strategin har behandlats av LindeBRÅ vid möte den 2 juni 2016. Linnea Hedkvist Folkhälsostrateg Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

Strategi för arbetet mot våldsbejakande extremism Kommunerna i norra Örebro län

Bakgrund Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Aktuella våldsbejakande extremistiska grupperingar i Sverige är den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön samt den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Begreppet radikalisering syftar till den process som leder till att en individ eller grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. En individ som ägnar sig åt våldsbejakande extremism kan vara våldsbenägen, men kan även undvika att själv bruka våld och koncentrera sig på att andra gör det. Våldet anses vara ett legitimt tillvägagångssätt för att påverka samhället och demokratiska lösningar förkastas. Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt civilsamhällesaktörer som idrottsföreningar, ungdomsorganisationer samt religiösa samfund. Utgångspunkter Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism har utifrån dialoger med kommunföreträdare, myndighetsrepresentanter samt civilsamhällesaktörer dragit slutsatsen att arbetet mot våldsbejakande extremism blir mer framgångsrikt när lokal samverkan utgår från någon form av strategiskt dokument. En lokal handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism hjälper kommunen och dess anställda att upprätta samt konkretisera ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Den Nationella samordnaren har tagit fram rekommendationer att utgå från vid upprättandet av en lokal handlingsplan eller annat strategiskt dokument. Dessa punkter presenteras nedan tillsammans med förslag för kommunerna i norra Örebro län. 1. Insatser på flera preventionsnivåer Det är av stor vikt att de förebyggande insatser som definieras i kommunens handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism innefattar de tre olika preventionsnivåer som presenteras nedan i enlighet med preventionstriangeln. 1

(Bild lånad av Nationella samordnaren mot extremism) Generella förebyggande insatser Breda insatser som omfattar alla medborgare i samhället, framförallt barn och unga. Genom denna insats kan individer i riskzonen fångas upp. Ett brett spektrum av yrkesverksamma inom exempelvis förskola, skola, fritids- och ungdomsverksamhet, föreningar samt hälsooch sjukvård bedriver ett generellt förebyggande arbete. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. Förslag för kommunerna i norra länsdelen: Det dagliga arbetet i de olika förvaltningarna. Specifika förebyggande insatser Insatser som riktas mot specifika problem eller individer i riskgrupper. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar lokalt verkar på denna nivå. Förslag för kommunerna i norra länsdelen: Elevhälsan, socialtjänst, individ- och familjeomsorg. Individinriktade förebyggande insatser Insatser som riktas mot den enskilda individen med riskbeteende. Insatsen går ofta hand i hand med förebyggande insatser mot riskgrupper och kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som exempelvis stödpersoner, mentorer, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Exempel på yrkesgrupper som arbetar med den enskilde individen på denna preventionsnivå kan vara pedagoger, socialarbetare, mentorer samt personal inom psykiatri och hälso- och sjukvård. Förslag för kommunerna i från norra länsdelen: Allmänpsykiatrin, Individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenheter, flyktingmottagningar, SFI. 2. Samverkan, aktörer, strukturer och uppdaterad lägesbild. En kontinuerlig och bred samverkan med berörda aktörer är kärnan i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Identifiering av de samarbetspartners som är avgörande för det förebyggande arbetet bör ske i ett tidigt skede för att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden såväl potentiella lösningar samt möjliggöra 2

förberedelser och uppföljning. Samverkansgruppen bör bestå av aktörer på samtliga preventionsnivåer såsom skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, kommunens säkerhetsfunktion, landsting/region samt polis. Utöver dessa tillkommer företrädare för exempelvis bostadsbolag, räddningstjänst med flera. En bred och aktuell lägesbild av situationen beträffande våldsbejakande extremism i kommunen bör tas fram i samverkansgruppen. Polismyndighetens representanter i samverkansgruppen har en central roll i detta arbete. Lägesbilden ska innehålla information om våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism samt den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön, dess närvaro och aktiviteter. Arbetet mot våldsbejakande extremism är en del av det befintliga brottsförebyggande arbetet varför befintliga strukturer ska användas så långt det är möjligt. Framgångsrik samverkan mot våldsbejakande extremism ska byggas på eller införlivas i redan befintliga strukturer som till exempel brottsförebyggande råd, sociala insatsgrupper, skola, socialtjänst, polis, fritid eller liknande samverkansforum. En viktig framgångsfaktor för det förebyggande arbetet är långsiktighet. Demokratinätverket Samtliga kommuner i länsdelen deltar i Demokratinätverket i Örebro. Andra deltagare är länets övriga kommuner, länsstyrelsen, Region Örebro län, polisen, Örebro läns bildningsförbund (Ölbf), samt Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) med SISU Idrottsutbildarna. Syftet med nätverket är att genom erfarenhets- och kunskapsutbyte främja arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter samt aktivt motverka antidemokratiska krafter, främlingsfientlighet och rasism i Örebro län. Nätverket ansluter sig till övergripande vision antagen i Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål samt till vision och mål i folkhälsoplanens målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. Nätverket träffas regelbundet. Förslag på befintliga strukturer för kommunerna i norra länsdelen: Brottsförebyggande rådet i Lindesberg, Brottsförebyggande rådet i Ljusnarsberg, Brottsförebyggande rådet i Hällefors samt Välfärdsrådet i Nora. Förslag på samverkansaktörer för kommunerna i norra länsdelen: Polisen, Region Örebro län, kriminalvården, LIBO, Norabostäder, Ljusnarsbergs kommuns fastighetsförvaltning, Hällefors bostad AB, Migrationsverket, Bergslagens räddningstjänst, Nerikes brandkår, Räddningstjänsten Västerbergslagen. 3. Tydlig ansvarsfördelning Det är av stor vikt att kommunen har en utsedd funktion som ansvarar för arbetet med våldsbejakande extremism. Denna funktion ska ha ett tydligt mandat att sammankalla samverkansgruppen. Denna funktion kan med fördel också initiera det förebyggande arbetet samt vara en kontakt och kanal för åtgärder vid behov. Förslag för arbetet i kommunerna i norra länsdelen: Samtliga kommuner i länsdelen utser en ansvarig funktion med uppdraget att på en strategisk nivå leda och samordna arbetet mot våldsbejakande extremism. Funktionen samordnar arbetet internt och med externa aktörer. 3

Funktionen ska använda befintliga förebyggande forum samt vid behov skapa nya forum. Den utsedda funktionen ska delta i/hålla sig a jour med regionala och nationella nätverk för arbetet mot våldsbejakande extremism samt genomföra omvärldsbevakning. Samtliga förvaltningar tar ansvar att inom sitt område arbeta med frågor kring våldsbejakande extremism samt se till att tillräckliga resurser avsätts för det förebyggande arbetet. 4. Anhöriga som centrala aktörer Anhöriga till individer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer behöver ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess men kan även ha en central roll i att hindra och motverka radikalisering. En handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism bör därför ta anhöriga i beaktan. Förslag för kommunerna i norra länsdelen: Samverka med det lokala anhörigstödet som finns i de fyra kommunerna. Samverka med övriga kommuner i länet. 5. Involvera det civila samhällets och kritiska aktörer Det är viktigt att föra kontinuerlig dialog om våldsbejakande extremism med det civila samhällets organisationer som exempelvis lokala idrottsföreningar, trossamfund eller andra organisationer. Dessa dialoger kan med fördel föras inom ramen för befintliga strukturer som till exempel ett interreligiöst råd eller annan lokal samverkansöverenskommelse med det civila samhället. I de fall där sådan struktur saknas kan den upprättas och kontinuerliga, regelbundna möten inrättas. Inkludera hellre fler än färre aktörer eftersom alla sitter på en specifik kompetens och ett potentiellt positivt engagemang gynnar arbetet. Det civila samhällets aktörer kan söka medel för projekt som syftar till att förebygga uppkomsten av våldsbejakande extremism hos Myndigheten för ungdoms- och civilfrågor eller allmänna arvsfonden. Det är viktigt att dialogen med det civila samhällets organisationer är öppen och tillåter hög takhöjd. Samtal ska inte bara föras mellan aktörer i samförstånd. Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Förslag på civila samhällets aktörer för kommunerna i norra länsdelen: Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) med SISU idrottsutbildarna, Örebro läns bildningsförbund (Ölbf) samt det lokala föreningslivet i respektive kommun. 6. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna Det arbete som sker på individnivå i samverkansgruppen bör fokusera på vilka preventiva åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den individ ärendet gäller. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär kräver både tålamod och kunskap. Ta gärna hjälp av den nationella samordnarens utbildningsmaterial. 4

Den lokala lägesbilden avgör vilka åtgärder kommunen bör vidta i sitt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Vid framtagandet av konkreta åtgärder spelar genusperspektivet en mycket viktig roll eftersom de våldsbejakande extremistiska grupperna i huvudsak utgörs av pojkar och män som av ideologiska skäl kan motsätta sig jämställdhet och flickors och kvinnors lika rättigheter. Gemensamt för alla grupperna är att de kan hylla en aggressiv maskulinitet. Med detta i åtanke bör åtgärderna målgruppsanpassas. Förslag för kommunerna i norra länsdelen: Se över kommunernas lokala handlingsplaner för arbetet mot våld i nära relationer för gemensamma beröringspunkter. 7. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt Det är av stor vikt att ha en god uppföljning av det lokala förebyggande arbetet för att finkalibrera insatserna. Med jämna mellanrum bör det genomföras någon form av utvärdering. På sätt ökar effektiviteten i det förebyggande arbetet. Förslag för kommunerna i norra länsdelen: Kopplat till den lokala handlingsplanen upprättas en plan för uppföljning och utvärdering av arbetet. Utbildning Utöver ovanstående utgångspunkter och rekommendationer bör varje kommun i norra länsdelen upprätta en utbildningsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism då en förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att kunskapen inom området höjs. Till att börja med är det personal i första linjen i kommunen som behöver utbildning som förskollärare, lärare, fritidsgårdspersonal, personal inom socialförvaltningen med flera. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tagit fram ett utbildningsmaterial som heter samtalskompassen som innehåller kunskap om olika extremistmiljöer, stöd för dialog med unga samt stöd för samverkansgrupper ute i landet. Materialet syftar till att förebygga radikalisering hos unga genom att, med hjälp av stödjande och förebyggande samtal, stärka ungas motståndskraft mot extrema budskap och erbjuda andra vägar till inflytande. Förslag på åtgärder för kommunerna i norra Örebro län: 1. Implementera den länsdelsgemensamma strategin i respektive kommuns befintliga strukturer för brottsförebyggande och trygghetskapande arbete och inom dessa använda befintliga nätverk och vid behov skapa nya nätverk av civila och professionella. 2. Genomföra fördjupade analyser av nuläget samt målgruppsanalyser för att kunna identifiera riskgrupper och riskfaktorer. 3. Utarbeta en lokal utbildningsplan för att öka kunskapen hos medborgare, professionella, anhöriga m fl om våldsbejakande extremism. 5

7. Ishallen i Lindesberg Föredragande: Christer Lenke, Roger Sixtensson, Anna Öberg 11.00 Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun äger fastigheten Lindesberg och på fastigheten finns ägd av isplatta, omklädningsrum samt sarg exklusive publikskydd. Det bokförda värdet är 84 244 kronor. Lindlövens IF har genom ett avtal upprättat år 1985 upplåtits att anlägga en byggnad innefattande byggnad, läktare, publikskydd till sarg och matchklocka. Byggnaden utgör i fastighetsregistret byggnad på ofri grund. I samband med detta beslutade kommunfullmäktige 29/1985 om borgensförbindelse på 1 500 000 kronor varav 1 242 914 kronor återstår per den 31 december 2015. Kommunchefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 22 augusti 2016 att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att av Lindlövens IF förvärva byggnaden på fastigheten, till en köpeskilling av 3 500 000 kronor enligt bilaga 1, Avtal om förvärv av byggnad. Kommunen säljer därefter hela fastigheten till Fastigheter i Linde AB till en köpeskilling av 4 730 000 kronor enligt bilaga 2, Avtal om förvärv av fastighet. Kommunen hyr därefter anläggningen till en årlig kostnad om 2 688 000 kronor enligt bilaga 3, Hyresavtal. Det samlade ägandet innebär ekonomisk kontroll i förhållande till nuvarande situation med delat ägarskap och säkerställer även kontinuerligt underhåll av fastigheten. Vidare säkerställs tillgången till en ishall för allmänheten, förskolor och skolor i kommunens centralort. Sida 10 av 23

Ishallen kommer att ligga i direkt anslutning till den planerade nya grundskolan och bildar tillsammans med gymnasieskolan och arenahallen en enhet som är en bra förutsättning för ett komplett idrottsgymnasium. 7.1. Handlingar Ishallen i Lindesberg inkl. bilagor.pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 23

8. Revidering av bostadsförsörjningsplan - Tillkommer Sida 12 av 23

9. Dialog med Bergslagens kommunalteknik Föredragande: Eva Jonsson, Hans-Olof Hake Ärendebeskrivning Utifrån styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen ska kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i augusti ha dialog med Bergslagens kommunalteknik. Sida 13 av 23

10. Investerings- och utvecklingsåtgärder för kollektivtrafiken kompletterande uppdragsavtal Citybanan 2017 Ärendebeskrivning I december 2017 ingicks ett avtal om medfinansiering av Citybanan. Avtalet innebär att kommuner och landsting i östra Mellansverige bidrar till Citybanan utbyggnad om totalt 2 miljarder kronor. I Örebro län är Länstrafiken AB part i avtalet. I ett kompletterande uppdragsavtal mellan kommunerna och landstinget i Örebro län åtar sig Örebro kommun och Örebro läns landsting att tillsammans bidra till utbyggnaden av Citybanan med totalt 185 400 000 kronor. Avtalet innebär också att övriga kommuner i länet ska bidra med totalt 53 300 000 kronor för utvecklingsinsatser av den länsgemensamma kollektivtrafiken i Örebro län. Beslut om dessa ska fattas efter samråd med kommunerna. Region Örebro län inkom den 31 maj 2016 med underlag för ansökan om medel för kompletterande uppdragsavtal avseende Citybanan. Senast den 8 september 2016 ska ansökanvara Region Örebro län tillhanda, och det finns totalt cirka 16 Mnkr att söka. Tillväxtförvaltningen har inkommit med två skrivelser i ärendet den 7 juli 2016 där förvaltningen föreslår tillväxtutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från bron över Bottenån, längs med Bergslagsvägen upp till cirkulationen vid korsningen med Molindersväg och Fotbollsgatan, samt Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från Hagaberg ner till Lidl, längs med Schröders backe till en bruttokostnad om 1,4 Mnkr Kommunstyrelsen föreslår budgetberedningen att omfördela medel rån VP 2018 till investeringsbudgeten 2017 motsvarande 50 % av investeringen. Sida 14 av 23

Tillväxtutskottet beslutade den 16 augusti 2016 att föreslår att kommunstyrelsen beslutar att: Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från bron över Bottenån, längs med Bergslagsvägen upp till cirkulationen vid korsningen med Molindersväg och Fotbollsgatan till en bruttokostnad om 1 Mnkr, samt Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från Hagaberg ner till Lidl, längs med Schröders backe till en bruttokostnad om 1,4 Mnkr Kommunstyrelsen ska föreslå budgetberedningen att omfördela medel från VP 2018 till investeringsbudgeten 2017 motsvarande 50 % av investeringen. 10.1. Handlingar Förfrågan ansökan Citybanemedel 2017 e-post.pdf (inkluderad nedan) Inriktnings-PM Citybanepengar sep 2012 inkl ansökanblankett.pdf (inkluderad nedan) Ansökan om statlig medfinansiering gc-väg bergslagsbacken.pdf (inkluderad nedan) Ansökan om statlig medfinansiering gc-väg schröders.pdf (inkluderad nedan) TU 102 citybanan.pdf (inkluderad nedan) Sida 15 av 23

Från: <ingela.berndt@regionorebrolan.se> Till: <kommun@askersund.se>, <henrik.olofsson@askersund.se>, <kommun@degerfors... Datum: 2016-05-13 11:13 Ärende: Ansökan om Citybanemedel 2017, samt statlig medfinansiering av koll-objekt Bifogade filer: Inriktnings-PM Citybanepengar sep 2012.pdf; Ansökan om Citybanemedel för 2017.doc Hej! Nu är det dags att förbereda ansökningarna för det sista året som vi har Citybanemedel att dela ut. Bifogar ansökningsblankett för Citybanemedel för 2017, ansökningen ska vara mig tillhanda senast 8 september 2016. Bifogar även inriktnings-pm där det framgår vilka typer av objekt som det går att söka medel för. För några veckor sedan skickade Inger Andersson, Trafikverket, ut en inbjudan till att ansöka om statlig medfinansiering för 2017. Ansökningar för kollektivtrafikobjekt ska skickas till mig, ingela.berndt@regionorebrolan.se<mailto:ingela.berndt@regionorebrolan.se>, vi gör sedan en prioritering bland kollektivtrafikobjekten innan vi skickar dem vidare till Trafikverket. Ansökan om statlig medfinansiering för 2017 ska även dem vara oss tillhanda senast 8 september 2016. Har ni frågor om Citybanemedlen eller Statlig medfinansiering av kollektivtrafikobjekt, hör av er till mig. Var vänlig att skicka detta vidare till berörda i er organisation. Önskar er en trevlig helg! Vänliga hälsningar Ingela Berndt Kollektivtrafikstrateg Trafik och samhällsplanering Regional utveckling Region Örebro län Box 1613 701 16 ÖREBRO Telefon 019-602 39 52, 070-682 39 52 www.regionorebrolan.se<http://www.regionorebrolan.se/>

Örebro 9 oktober 2012 p 2016.1948 2016-05-31 Dnr 2016/234 Inriktning avseende investerings- och utvecklingsåtgärder för kollektivtrafiken med medel kopplade till Citybaneavtalet Inledning Medfinansering av Citybanan Den s.k. Getingmidjan med två trafikspår genom Stockholms centrala delar hämmar utvecklingen av all tågtrafik. Citybanan frigör kapacitet och skulle möjliggöra ett utbyggt regionaltågssystem i Stockholm-Mälarregionen. Samtidigt skapas möjlighet att tillgodose efterfrågan på godstrafik i regionen. I december 2007 ingicks ett avtal om medfinansiering av Citybanan. Avtalet innebär att kommunerna och landstingen i östra Mellansverige bidrar till Citybanans utbyggnad om totalt 2 miljarder kronor. I Örebro län är Länstrafiken Örebro AB part i avtalet. Kompletterande uppdragsavtal avseende Citybanan I ett kompletterande uppdragsavtal mellan kommunerna och landstinget i Örebro län åtar sig Örebro kommun och Örebro läns landsting att tillsammans bidra till utbyggnaden av Citybanan med totalt 185 400 000 kronor. Avtalet innebär också att övriga kommuner i länet ska totalt bidra med 53 300 000 kronor för utvecklingsinsatser av den länsgemensamma kollektivtrafiken i Örebro län. Beslut om dessa insatser ska fattas efter samråd med kommunerna. Åtgärderna för inte innebära en stadigvarande höjning av Länstrafikens budgetram efter avtalsperiodens slut. Åtgärderna får inte heller i något avseende innebära en kostnadsökning för Örebro kommun eller Örebro läns landsting. Det kompletterande uppdragsavtalet är tecknat mellan länet kommuner (förutom Örebro kommun) och Länstrafiken Örebro. Emellertid väntas beslut tas att avveckla verksamheten inom Länstrafiken Örebro. Istället ska det inrättas en trafikförvaltning vid Örebro läns landsting. Handläggning av de medel som är kopplade till avtalet kommer därför att skötas av landstinget. Det ekonomiska bidrag som ska lämnas ska vid varje betalningstillfälle fördelas i förhållande till de bidragslämnande kommunernas befolkning vid respektive betalningstillfälle. Beräkningen ska göras utifrån SCB:s vid betalningstillfället senast publicerade folkmängd. Beloppen i avtalet avser prisnivå per den 1 januari 2008 och ska räknas om med index med hänsyn till förändringar i prisnivå. Delegationen för citybanans medfinansiering har fastlagt att en uppräkning om 18 procent ska gälla för inbetalningen 2013. Eventuella förändringar fram till januari 2013 korrigeras vid inbetalningen 2014. Tabell 1 visar fördelning efter förändring av kommunernas folkning samt uppräkning enligt index.

Örebro 9 oktober 2012 Tabell 1: Förändring av fördelning som följd av befolkningsutveckling och indexuppräkning Fördelning Fördelning 31 Uppräkning 2008 jan 2011 18% Askersund 4 200 000 4 108 260 4 847 746 Degerfors 3 600 000 3 524 159 4 158 508 Hallsberg 5 600 000 5 626 257 6 638 983 Hällefors 2 700 000 2 634 540 3 108 758 Karlskoga 10 900 000 10 927 808 12 894 813 Kumla 7 300 000 7 567 847 8 930 059 Laxå 2 200 000 2 074 424 2 447 820 Lekeberg 2 600 000 2 665 166 3 144 896 Lindesberg 8 500 000 8 526 465 10 061 229 Ljusnarsberg 1 900 000 1 796 948 2 120 399 Nora 3 800 000 3 848 126 4 540 789 Summa 53 300 000 53 300 000 62 894 000 Inbetalningarna ska följa den betalningsplan som anges i Citybaneavtalet. Tabell 2: Inbetalningar fördelade efter kommunernas folkmängd 31 jan 2011, med 18 % indexuppräkning 2013 2014 2015 2016 2017 Summa Inbetalningstakt 10% 15% 25% 25% 25% 100% Askersunds kommun 484 775 727 162 1 211 937 1 211 937 1 211 937 4 847 746 Degerfors kommun 415 851 623 776 1 039 627 1 039 627 1 039 627 4 158 508 Hallsbergs kommun 663 898 995 847 1 659 746 1 659 746 1 659 746 6 638 983 Hällefors kommun 310 876 466 314 777 189 777 189 777 189 3 108 758 Karlskoga kommun 1 289 481 1 934 222 3 223 703 3 223 703 3 223 703 12 894 813 Kumla kommun 893 006 1 339 509 2 232 515 2 232 515 2 232 515 8 930 059 Laxå kommun 244 782 367 173 611 955 611 955 611 955 2 447 820 Lekebergs kommun 314 490 471 734 786 224 786 224 786 224 3 144 896 Lindesbergs kommun 1 006 123 1 509 184 2 515 307 2 515 307 2 515 307 10 061 229 Ljusnarsbergs kommun 212 040 318 060 530 100 530 100 530 100 2 120 399 Nora kommun 454 079 681 118 1 135 197 1 135 197 1 135 197 4 540 789 Summa 6 289 400 9 434 100 15 723 500 15 723 500 15 723 500 62 894 000 Strategisk inriktning för medlens användning Länstrafikens styrelse gav under våren 2010 VD i uppdrag att kontakta Citybanegruppen för att få ett klargörande över vilka utvecklings- och investeringsåtgärder som pengarna kan användas till. Tjänstemannagruppen fick i uppdrag att utarbeta konkreta förslag till riktlinjer för hur pengarna kan användas. Dessa riktlinjer angav att två grundkriterier skulle uppfyllas för att de möjliga investerings- och utvecklingsåtgärderna skulle kunna ge största möjliga långsiktiga effekt: Hänsyn ska tas till det regionala mervärdet snarare än att skapa en rättvis fördelning av insatserna mellan kommunerna. Insatserna ska ta sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin.

Örebro 9 oktober 2012 Tjänstemannagruppen bestod av en representant vardera från landstinget, länstrafiken och regionförbundet. Kommunerna representerades med en representant från vardera länsdel. Förslaget togs för politisk beredning i landstingets nämnd för trafik, miljö och service i januari 2012. Där tydliggjordes att åtgärderna skulle syfta till kortare restider mellan kommunhuvudorter och Örebro eller till andra viktiga satsningar av regionalt mervärde. Kommunvisa och länsövergripande satsningar Åtgärder som skapar restidsvinster mellan kommunhuvudorterna och Örebro och andra viktiga satsningar som skapar regionalt mervärde, kräver såväl kommunvisa åtgärder som satsningar av länsövergripande karaktär. Medlen fördelas därför så att 75 procent avsätts för kommunvisa åtgärder och 25 procent till gemensamma länsövergripande satsningar. Denna fördelning avser hela perioden 2013-2017. Det betyder att fördelningen för vart och ett av åren kan komma att avvika från denna fördelning. Fördelningen kan justeras om den inte överensstämmer med uppkomna behov. De samlade investerings- och utvecklingsåtgärderna ska också genomföras så att de till någon del kommer samtliga kommuner i länet till nytta. Kommunvisa åtgärder De kommunvisa åtgärderna ska generera ett regionalt mervärde. Pengarna fördelas inte till kommunerna i förhållande till den summa respektive kommun betalt in. Pengarna utgör en samlad pott där de bästa åtgärderna beviljas medel oavsett kommun. Det regionala mervärdet är således överordnat en rättvis fördelning mellan kommunerna. Medlen ska i första hand användas till följande typer av investerings- och utvecklingsåtgärder: Åtgärd Cykel- och pendlarparkeringar vid viktiga bytespunkter In- och utfarter till resecentrum Utveckling av hållplatser Bussgator/busskörfält. Utveckling av signaler (trafikljus) för att klara signalprioritering. Utveckling av kollektivtrafikstråk i tätorter. Information vid viktiga bytespunkter (realtid) Utveckling av nya tågstopp Resultat/effekt Ökad andel kollektivtrafikresande. Ökar nyttan av redan gjorda investeringar Restidsvinst Restidsvinst Restidsvinst Restidsvinst Restidsvinst Ökad andel kollektivtrafikresande Restidsvinst. Ökad andel kollektivtrafikresande Länsövergripande satsningar Medlen ska i första hand användas till följande typer av investerings- och utvecklingsåtgärder: Åtgärd Investering i realtidssystem Resultat/effekt Restidsvinst. Ökad andel

Örebro 9 oktober 2012 Investering i kommunikationssystem Biljettmaskinsystem Signalprioritering kollektivtrafikresande Restidsvinst Ökad andel kollektivtrafikresande Restidsvinst Ansökan och beslut Pengarna betalas in från kommunerna till Länstrafiken. Samtliga kommuner i länet kan sedan ansöka hos Länstrafiken om finansiering med citybanepengar för investerings- och utvecklingsåtgärder i den egna kommunen. Länstrafiken ansvarar sedan om vilka investerings- och utvecklingsåtgärder som ska beviljas finansiering. Det finns också medel i Länsplanen för transportinfrastruktur för utveckling av kommunala kollektivtrafikanläggningar. De medel som är kopplade till citybaneavtalet kan användas som medfinansiering för att få del av de medel som finns i Länsplanen. Länstrafiken avgör vilka investeringar som kan beviljas medel från Länsplanen. I ansökan ska bifogas färdig investerings-/byggplan med tidplan, samt om möjligt eventuell förstudie och upphandling. Kommunen svarar själva för de kostnader som uppstår i samband med förstudie och upphandling. Ansökan om medel till investerings- och utvecklingsåtgärder ska ske senast den sista september året innan investeringen ska göras. Beslut om de medel som är kopplade till citybaneavtalet följer således i tid beslutsordningen för de medel som är kopplade till länsplanen. Tidplan för investerings- och utvecklingsåtgärder Det kompletterande uppdragsavtalet för Citybanan anger att inbetalningarna ska följa samma tidplan som för Citybaneavtalet. Pengarna endast får omfatta investerings- och utvecklingsåtgärder som påbörjas inom inbetalningsperioden 2013-2017. Pengarna kan således inte användas som retroaktiv finansiering av redan genomförda åtgärder. Pengarna kan ej heller buffras för finansiering av åtgärder som påbörjas efter 2017. För att tillgodose en god anpassning mellan medelstillgången och tidplan för investeringsoch utvecklingsåtgärder, är det möjligt för en kommun att tidigarelägga inbetalningarna till Länstrafiken. Inbetalda pengar inte behöver investeras under innevarande inbetalningsår. Pengarna ska kunna buffras hos Länstrafiken för att på bästa sätt kunna anpassas till valda investeringsoch utvecklingsåtgärder. Investerings- och utvecklingsåtgärderna ska visa tydliga resultat under inbetalningsperioden 2013-2017, och ha tydligt mätbara effekter därefter.

Örebro 9 oktober 2012 De medel som eventuellt återstår vid slutet av 2017 ska betalas tillbaka till kommunerna. Pengarna ska fördelas efter kommunernas folkmängd vid den då senast tillgängliga befolkningsstatistik från SCB.

1 (2) HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ingela Berndt 2016-05-13 Kommuner i Örebro län Region Örebro län Ansökan om medel från kompletterande uppdragsavtal avseende Citybanan Nu är det dags att söka medel för åtgärder inom ramen för det kompletterande uppdragsavtalet till Citybanan. För 2017 finns totalt cirka 16 miljoner kr att söka. Ansökan skickas till Region Örebro län, ingela.berndt@regionorebrolan.se eller Box 1613, 701 16 Örebro. Ansökan ska vara oss tillhanda senast den 8 september 2016. 1. Sökande och åtgärd Sökande: Adress: Telefon: E-post: Kontaktperson: Objektets namn/id: Diarienummer och datum: 2. Ansökan avser Åtgärden bidrar till kortare åktid med kollektivtrafiken. Åtgärden bidrar till fler resande med kollektivtrafiken Åtgärden bidrar till minskad restid för hela resan (även anslutande trafik). POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro Eklundavägen 1 Örebro 019-602 70 00 019-602 70 08 E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se

2 (2) HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ingela Berndt 2016-05-13 Åtgärden skapar ett regionalt mervärde. Beräknat startdatum för objektet: Beräknat slutdatum för objektet: Begärt bidrag 50% 100% % Om inte 100% finansiering begärs, ange hur resterande kostnader finansieras. Eventuella beslut bifogas. 3. Projektbeskrivning 1. Allmänt: I bilaga redovisas ytterligare uppgifter 2. Redovisning av övriga uppgifter som t.ex. ansvarsförhållanden, samordning och upphandling. I bilaga redovisas ytterligare uppgifter 3. Kostnaden bedöms totalt uppgå till kronor exklusive moms. I bilaga redovisas en kostnadskalkyl. 4. Beskrivning av hur åtgärden uppfyller villkoren för finansiering, dvs. vilken åk- och restidsförkortning, ökat resande eller annat regionalt mervärde som åtgärden förväntas ge. Beskriv restidsförkortning i t.ex. antal minuter, antal turer/dag, vilken typ av trafik (tåg, expressbuss, regionbuss, närtrafik, skolskjuts) och uppskattad ökad andel kollektivtrafikresande. Datum och underskrift

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet 2016-08-16 TU 102 Dnr. 2016/234 Investerings- och utvecklingsåtgärder för kollektivtrafiken kompletterande uppdragsavtal Citybanan 2017 Beslut Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att: Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från bron över Bottenån, längs med Bergslagsvägen upp till cirkulationen vid korsningen med Molindersväg och Fotbollsgatan till en bruttokostnad om 1 Mnkr, samt Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från Hagaberg ner till Lidl, längs med Schröders backe till en bruttokostnad om 1,4 Mnkr Kommunstyrelsen ska föreslå budgetberedningen att omfördela medel från VP 2018 till investeringsbudgeten 2017 motsvarande 50 % av investeringen. Ärendebeskrivning I december 2016 ingicks ett avtal om medfinansiering av Citybanan. Avtalet innebär att kommuner och landsting i östra Mellansverige bidrar till stbyggnad om totalt 2 miljarder kronor. I Örebro län är Länstrafiken AB part i avtalet. I ett kompletterande uppdragsavtal mellan kommunerna och landstinget i Örebro län åtar sig Örebro kommun och Örebro läns landsting att tillsammans bidra till utbyggnaden av Citybanan med totalt 185 400 000 kronor. Avtalet innebär också att övriga kommuner i länet ska bidra med totalt 53 300 000 kronor för utvecklingsinsatser av den länsgemensamma kollektivtrafiken i Örebro län. Beslut om dessa ska fattas efter samråd med kommunerna. Region Örebro län inkom den 31 maj 2016 med underlag för ansökan om medel för kompletterande uppdragsavtal avseende Citybanan. Senast den 8 september 2016 ska ansökan vara Region Örebro län tillhanda, och det finns totalt cirka 16 Mnkr att söka. Tillväxtförvaltningen har inkommit med två skrivelser i ärendet den 7 juli 2016 där förvaltningen föreslår tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen besluta att ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och Justerande Utdragsbestyrkande

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet 2016-08-16 cykelväg från bron över Bottenån, längs med Bergslagsvägen upp till cirkulationen vid korsningen med Molindersväg och Fotbollsgatan, samt Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från Hagaberg ner till Lidl, längs med Schröders backe till en bruttokostnad om 1,4 Mnkr Kommunstyrelsen föreslår budgetberedningen att omfördela medel från VP 2018 till investeringsbudgeten 2017 motsvarande 50 % av investeringen. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen besluta att ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från bron över Bottenån, längs med Bergslagsvägen upp till cirkulationen vid korsningen med Molindersväg och Fotbollsgatan till en bruttokostnad om 1 Mnkr, samt Ansöka om medfinansiering från Länstransportplanens gång- och cykelbanepott för att anlägga en gång- och cykelväg från Hagaberg ner till Lidl, längs med Schröders backe till en bruttokostnad om 1,4 Mnkr Kommunstyrelsen ska föreslå budgetberedningen att omfördela medel från VP 2018 till investeringsbudgeten 2017 motsvarande 50 % av investeringen. Justerande Utdragsbestyrkande

11. Yttrande över samråd om översiktsplan för Nora kommun Ärendebeskrivning Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning har tillsammans med Klara arkitekter upprättat ett förslag till översiktsplan, på uppdrag av Nora kommun. Syftet med översiktsplanen är att den ska vara vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska också användas som ett politiskt handlingsprogram för den kommande utvecklingen i kommunen, bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshanteringen samt vara en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande. Samrådsremissen inkom till Lindesbergs kommun för yttrande den 15 juni 2016. 11.1. Handlingar Remiss samråd översiktsplan Nora kommun(2).pdf (inkluderad nedan) Sida 16 av 23

2016-06-09 Diarienr: S-2014-590 Stadsarkitektkontoret Till berörda enligt sändlista p 2016.2260 2016-06-15 Dnr 2016/253 SAMRÅDSREMISS Översiktsplan för Nora kommun, Örebro län Samråd pågår 13 juni 15 september 2016 Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning har tillsammans med Klara arkitekter, upprättat ett förslag till översiktsplan, på uppdrag av Nora kommun. Syftet med översiktsplanen är att den ska vara vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska också användas som ett politiskt handlingsprogram för den kommande utvecklingen i kommunen, bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshanteringen samt vara en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande. Planens omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Planhandlingarna finns att tillgå på biblioteket i Nora, Storgatan 15, Tingshuset i Nora, Prästgatan 15, samt på Stadsarkitektkontoret, Kungsgatan 41 i Lindesberg. Planhandlingarna finns även digitalt på www.bmb.se. När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med Länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. PBL (3 kap 9 ). Fortsättning på nästa sida >>> Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Organisations nr: Kungsgatan 41 711 30 Lindesberg Kungsgatan 41 Gamla Kirurgen 0581-810 00 vxl 0581-169 72 fax info@bmb.se http://www.bmb.se 212000-2015 1 (2)

Diarienr: S-2014-590 Efter samrådet ska kommunen redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Synpunkter på förslaget sändes till info@bmb.se eller Stadsarkitektkontoret, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Kungsgatan 41, 711 30 Lindesberg. Eventuella synpunkter måste ha inkommit till stadsarkitektkontoret senast den 15 september 2016. Synpunkter ska lämnas skriftligen och innehålla namn och adress. Ytterligare handlingar eller upplysningar erhålles av: Angelica Sjölund, fysisk planerare, Tfn 0581 810 80 eller angelica.sjolund@bmb.se 2 (2)

SÄNDLISTA samråd gällande översiktsplan för Nora kommun 2016-06-09 MOTTAGARE SKICKAT Länsstyrelsen i Örebro län Samby.orebro@lansstyrelsen.se Trafikverket eskilstuna@trafikverket.se Lantmäteriet registrator@lm.se Karin Näsman, karin.nasman@lm.se Jonas Robertsson, jonas.robertsson@lm.se Länstrafiken i Örebro län lt.orebro@lanstrafiken.se Region Örebro län regionen@regionorebrolan.se Jonna Lidström, jonna.lidstrom@regionorebrolan.se Nerikes Brandkår skydd@nerikesbrandkar.se Bergslagens Kommunalteknik forbund@bergslagens-kt.se Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning info@bmb.se Folkhälsoteamet Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, linnea.hedkvist@nora.se Överförmyndarnämnden overformyndarnamnden@ljusnarsberg.se Polismyndigheten registrator.bergslagen@polisen.se 1

KOMMUNER Hällefors kommun kommun@hellefors.se Karlskoga kommun kommun@karlskoga.se Lindesberg kommun kommun@lindesberg.se Ljusnarsbergs kommun kommun@ljusnarsberg.se Örebro kommun kommun@orebro.se NORA KOMMUN Nora kommun Nora.kommun@nora.se Nora Turistbyrå info@nora.se Näringsliv och arbete Lars Skoghäll, Utvecklingschef lars.skoghall@nora.se Näringslivsutvecklare Klas Brynte, Näringslivsutvecklare klas.brynte@nora.se Turism och besöksnäring Håkan Ceder, Turistchef hakan.ceder@nora.se Utbildning och barnomsorg Henric Lundborg, Bildningschef henric.lundberg@nora.se Naturskyddsföreningen i Nora Henrik Perrin, Ordförande henrikperrin@hotmail.com Kajsa Greback, vice ordförande kajsa.greback@naturskyddsforeningen.se Nora biologiskaförening b_sundberg@hotmail.com Pensionärsrådet 2

margareta.eriksson@nora.se Handikapprådet margareta.eriksson@nora.se Nora bergslagsförsamling - Järnboås kyrka - Nora kyrka - Vikers kyrka nora.bergslags.forsamling@svenskakyrkan.se Byalag som ingår i kommunbygderådet Blexberg-Västgöthyttans byalag Monika Almer, monika.almer@telia.com Borns Byalag Carin Eriksson, 2525eriksson@telia.com Greksåsars Byalag orjan.einarsson@telia.com Gyttorps byalag Ulrica Johansson, Johanssonskansmail@hotmail.com Hammarby bygdegårdsförening Kristina Haglund, kungsheden11@spray.se Hembygdsföreningen Noraskog Åke Wiklund, a.wiklund@telia.com hbf.noraskog@gmail.com Järnboås bygdegårdsförening Anna-Karin Andersson, rundbergsgarden@telia.com Järnboås Utvecklingsgrupp Jan Forslund, lobergstorp@telia.com Järle byalag Sven Röstlund, sven.rostlund@hotmail.com Pershyttans Byalag Urban Olsson, urban.olsson@alilogistik.se Ringshytte byalag ringshytte.byalag@gmail.com 3

Stadranejdens byalag Dan Eriksson, dan.at.eriksson@telia.com Timanshytte byalag Per-Johan Lindberg, perjohan.lindberg@gmail.com Vikers Hembygdsförening Bo Eckhardt, bohenrik.eckhardt@gmail.com Ås Byalag Boye Jonsson, boye@telia.com POLITISKA PARTIER Centerpartiet Susanne Forsberg, ordförande, susanne.forsberg@nora.se Kristdemokraterna John Sundell, ordförande, john.sundell@nora.se Liberalerna Birgitta Borg, ordförande, birgitta.borg@nora.se Landsbygdspartiet oberoende Pia-Maria Johansson, ordförande, pia-maria.johansson@nora.se Miljöpartiet Jasmine Hylander, ordförande, jasmine.hylander@nora.se Moderaterna Katrin Winarve, ordförande, katrinwinarve@hotmail.com Norapartiet Lars-Erik Larsson, lars-erik.larsson@nora.se Socialdemokraterna Ulla Bergström, ordförande arbetarkommunen, ulla.bergstrom@nora.se Sverigedemokraterna Ove Göthlin, sekreterare, ove.gothlin@nora.se Vänsterpartiet David Stansvik, ordförande, david.stansvik@nora.se FASTIGHETSÄGARE I NORA KOMMUN HSB Mälardalen 4

Info@malardalen.hsb.se Bo & Håkan Gustafsson Fastighetsförvaltning hakan@snuggan.se Byggnadsfirman Lund AB info@bfl.se Eknors Fastighet AB Kontor@eknors.se John Ekströms Bygg AB stieg@je-bygg.se Melins Fastighetsförvaltning AB melins@melinsfastigheter.se Norabostäder AB info@norabostader.se Ragnarsson Fastighet AB info@ragnfast.se Rutstaden AB info@rutstaden.se ÖVRIGT E.ON elnät Elnat.planer@eon.se Lindeenergi Kundtjanst@lindeenergi.se Skanova Skanova-remisser-orebro@skanova.se Landsantikvarien Örebro länsmuseum info@olm.se Nora Bergslags Veteran-jernväg nbvj@nbvj.se Lantbrukarnas Riksförbund, LRF registrator@lrf.se PRO Nora nora@pro.se 5

SPF Seniorerna Club Skoga Nora Anniette.lindvall@telia.com Bergvik skog info@bergvikskog.se Svea skog info@sveaskog.se Svenska kyrkan Västerås Stift skog AB Bernt Larsson, planerare södra distriktet, bernt@vasterasstift.nu Christer Björklund, planerare södra distriktet, christer@vasterasstift.nu Daniel Ersson, stiftskogsvaktare södra stiftet, daniel@vasterasstift.nu Leader Bergslagen info@leaderbergslagen.se Lennart Myrman, ordförande, lennart.myrman@telia.com Orica Sweden AB, Gyttorp Info.gyse@orica.com Drillcon AB Mikael.berglund@drillcon.se Danfo AB info@danfo.com Europrofil info@europrofil.se Nora AB Info@norab.com 6

Från: Angelica Sjolund Till: samby.orebro@lansstyrelsen.se; eskilstuna@trafikverket.se; registrator... Datum: 2016-06-09 16:42 Ärende: Samråd - Översiktsplan för Nora kommun Bifogade filer: SAMRÅDSREMISS.pdf; SÄNDLISTA.pdf Hej, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning har tillsammans med Klara arkitekter, upprättat ett förslag till översiktsplan, på uppdrag av Nora kommun. Samråd för Noras översiktsplan pågår 13 juni - 15 september 2016. Planhandlingarna finns att ladda ner digitalt på länken: http://www.bmb.se/byggabomiljo/kommunernasplanarbete.4.301c4fd014690f1a857a1d8.html#h- Norakommun Ni hittar handlingarna under Kommunernas planarbeten - Aktuella planarbeten - Nora kommun. För mer information se bifogad samrådsremiss. Med Vänlig Hälsning Angelica Sjölund Fysisk planerare Stadsarkitektkontoret Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Tel: 0581-810 80 E-post: angelica.sjolund@bmb.se

12. Motion från Per Carlström (-) om koldioxidprogram i Lindesbergs kommun Ärendebeskrivning Per Carlström (-) inkom den 23 maj 2016 med en motion om koldioxidutsläpp. Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2016 att överlämna motionen till kommunstyrelsen. 12.1. Handlingar Motion om koldioxidprogram(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 17 av 23

13. Svar på medborgarförslag om fler offentliga toaletter i Lindesbergs kommun Ärendebeskrivning inkom den 24 maj 2016 med ett medborgarförslag där de föreslår att Lindesbergs kommun ska se över behovet av könsneutrala toaletter i tätorterna och åtgärdar de brister som få kan framkomma. Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2016 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Medborgarförslaget remitterades den 27 juni 2016 till tillväxtförvaltningen för yttrande. Tillväxtförvaltningen överlämnade yttrande den 7 juli 2016 där det framkommer att frågan tidigare har varit aktuell i Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott. För närvarande finns endast ett fåtal offentliga toaletter i Lindesbergs kommun, vilket gör att det finns anledning att genomföra en kartläggning över vad som finns idag och vilket ytterligare behov som finns. Förvaltningen tillstyrker medborgarförslaget och föreslår att tillväxtutskottet ska besluta att: Uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda förekomsten och behovet av offentliga toaletter i Lindesbergs kommun. Förslaget ska redovisas innan årsskiftet 2016/2017 för att kommunen ska kunna ta ställning till eventuella ekonomiska konsekvenser i samband med 2018 års budgetberedning. Föreslå kommunstyrelsen besluta att besvara medborgarförslaget med yttrande från tillväxtförvaltningen daterat den 4 juli 2016. Tillväxtutskottet beslutade den 16 augusti 2016 att uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda förekomsten och behovet av offentliga toaletter i Lindesbergs kommun. Förslaget ska redovisas innan årsskiftet 2016/2017 för att kommunen ska kunna ta ställning till eventuella ekonomiska konsekvenser i samband med 2018 års budgetberedning. Sida 18 av 23

Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Medborgarförslaget besvaras med yttrande från tillväxtförvaltningen daterat den 4 juli 2016 med tillägget att offentlig toalett även finns i Oscarsparken. 13.1. Handlingar Medborgarförslag om fler offentliga toaletter.pdf (inkluderad nedan) Yttrande över medborgarförslag om offentliga toaletter.pdf (inkluderad nedan) TU 103 offentliga toaletter.pdf (inkluderad nedan) Sida 19 av 23

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet 2016-08-16 TU 103 Dnr. 2016/228 Svar på medborgarförslag om fler offentliga toaletter i Lindesbergs kommun Beslut Tillväxtutskottet uppdrar till tillväxtförvaltningen att utreda förekomsten och behovet av offentliga toaletter i Lindesbergs kommun. Förslaget ska redovisas innan årsskiftet 2016/2017 för att kommunen ska kunna ta ställning till eventuella ekonomiska konsekvenser i samband med 2018 års budgetberedning. Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Medborgarförslaget besvaras med yttrande från tillväxtförvaltningen daterat den 4 juli 2016 med tillägget att offentlig toalett även finns i Oscarsparken. Ärendebeskrivning inkom den 24 maj 2016 med ett medborgarförslag där de föreslår att Lindesbergs kommun ska se över behovet av könsneutrala toaletter i tätorterna och åtgärdar de brister som då kan framkomma. Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2016 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Medborgarförslaget remitterades den 27 juni 2016 till tillväxtförvaltningen för yttrande. Tillväxtförvaltningen överlämnade yttrande den 7 juli 2016 där det framkommer att frågan tidigare har varit aktuell i kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott. För närvarande finns endast ett fåtal offentliga toaletter i Lindesbergs kommun, vilket gör att det finns anledning att genomföra en kartläggning över vad som finns idag och vilket ytterligare behov som finns. Förvaltningen tillstyrker medborgarförslaget och föreslår att tillväxtutskottet ska besluta att: Uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda förekomsten och behovet av offentliga toaletter i Lindesbergs kommun. Justerande Utdragsbestyrkande

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet 2016-08-16 Förslaget ska redovisas innan årsskiftet 2016/2017 för att kommunen ska kunna ta ställning till eventuella ekonomiska konsekvenser i samband med 2018 års budgetberedning. Föreslå kommunstyrelsen besluta att besvara medborgarförslaget med yttrande från tillväxtförvaltningen daterat den 4 juli 2016. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska uppdra till tillväxtförvaltningen att utreda förekomsten och behovet av offentliga toaletter i Lindesbergs kommun. Förslaget ska redovisas innan årsskiftet 2016/2017 för att kommunen ska kunna ta ställning till eventuella ekonomiska konsekvenser i samband med 2018 års budgetberedning. Tillväxtutskottet ska föreslå att kommunstyrelsen beslutar att besvara medborgarförslaget med yttrande från tillväxtförvaltningen daterat den 7 juli 2016 med tillägget att offentlig toalett även finns i Oscarsparken. Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

14. Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen kvartal 1 år 2016 Ärendebeskrivning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen och LSS skyldighet att kvartalsvis rapportera till Inspektionen för vård och omsorg biståndsbeslut som inte verkställts inom tre månader efter beslutsdatum. Rapporteringen ska ske en gång i kvartalet till kommunfullmäktige i en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska även ange vilka typer av bistånd och insatser besluten gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Socialnämnden inkom med redovisning av ej verkställda beslut för första kvartalet 2016 den 29 juni 2016. 14.1. Handlingar SN 109 Ej verkställda beslut kvartal 1 2016(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 20 av 23

p 2016.2458 2016-06-29 Dnr 2016/270