Kulturmiljö och vindbruk

Kulturmiljö och vindbruk Påverkansanalys Söderköpings och Valdemarsviks kommuner Östergötlands län Britta Wennstedt Edvinger A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T 1501

Kulturmiljö och vindbruk Påverkansanalys inför planerad vindkraftsutbyggnad inom Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Börrums, Gryts och Ringarums socknar, Östergötlands län Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1501

Länsstyrelsens dnr: [551-1537-13] Lst beslutsdatum: [2014-11-07] Arkeologicentrums projektnr: P2015-004-E Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Söderköping, Valdemarsvik Socken: Börrum, Gryt och Ringarum Trakt: Barnebo, Börrum, Gränsnäs, Häljelöt och Härsebråta samt Björksätter, Fifalla och Ållebråta Ek. kartblad: 18G 1j, 18G 2j, 18G 3j, 18H 1a, 18H 2a Interimistiskt ID-nummer: RAÄ-nummer: AC-rapport 1501 www.arkeologicentrum.se info@arkeologicentrum.se Kulturmiljö och vindbruk: påverkansanalys inför planerad vindkraftsutbyggnad inom Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Börrums, Gryts och Ringarums socknar, Östergötlands län Britta Wennstedt Edvinger år 2015, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och Söderköping Vind AB, Bjärred. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Omslagsbild: Utsnitt ur karta upprättad vid ägomätning i Gränsnäs, Börrums sn, år 1697. Akt D16-4:1, Lantmäteristyrelsens arkiv.

Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte och utgångspunkter... 2 Frågeställning... 2 Vad är en kulturmiljö?... 3 Vad är kulturmiljöpåverkan?... 3 Synlighet och upplevd skala... 4 Tids- och egenskapssamband... 4 Avvärjande faktorer... 5 Undersökningsområde... 8 Kulturvärden i undersökningsområdet... 8 Kulturhistoriska lämningar... 8 Skyddad bebyggelse... 10 Kyrkomiljöer... 11 Riksintressen... 13 Kulturreservat... 15 Länsintressen och kommunala kulturmiljöer... 15 Landskap... 17 Sammanfattning kulturvärden i undersökningsområdet... 20 Sårbara kulturvärden... 20 Kulturmiljöpåverkan... 21 Kulturhistoriska lämningar... 21 Skyddad bebyggelse... 21 Kyrkomiljöer... 21 Riksintressen... 21 Kulturreservat... 22 Länsintressen och kommunala kulturmiljöer... 22 Landskap... 24 Sammanfattning kulturmiljöpåverkan... 24 Vindkraftsutbyggnaden och kulturmiljön... 25 Konklusion... 28 Referenser... 31 Om författaren... 35

Sammanfattning På beställning av Söderköping Vind AB har Arkeologicentrum genomfört en analys av kulturmiljöpåverkan av en planerad vindpark på gränsen mellan Söderköpings och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län. Uppdraget föranleds av att länsstyrelsens avslagit tillståndsansökan. Den omfattar en kartläggning av höga kulturvärden i den planerade vindparkens influensområde, bedömning av påverkan utifrån relevanta parametrar och mot bakgrund av områdesskydd och bevarandemål i svensk lagstiftning. Vindparken planeras till ett tallskogsbeväxt utmarksområde i ett hällmarksdominerat sprickdalslandskap. Inne i vindparken finns inga kända kulturhistoriska lämningar, varken fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Det närmaste byggnadsminnet ligger på närmare två kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. Den närmaste kyrkomiljön finner man på 1,8 kilometers avstånd. Det närmaste området av riksintresse för kulturmiljövården ligger 5,5 kilometer från vindparken. Inget kulturreservat finns i denna del av länet. Kommunala kulturmiljöer och områden av länsintresse enligt länets kulturmiljöprogram finns på cirka 0,8 kilometers och större avstånd. I normalfallet beaktas inte alla landskapsavsnitt påverkade av människor, endast de som utpekats som särskilt värdefulla. I detta fall har även odlingslandskapet infogats i analysen. De kulturvärden som ligger mindre än fem kilometer från den planerade vindparken diskuteras i rapporten inom ramen för påverkansanalysen. Kulturvärden på längre avstånd utesluts på grund av att fysisk och audiell påverkan är inaktuell, och på grund av att visuell påverkan avtar linjärt med ökande avstånd. Kulturmiljöer kan inte anses vara sårbara för etableringar som inte alls, eller knappt är synliga. Slutsatsen av påverkansanalysen är, att inga kulturvärden berörs fysiskt eller audiellt av vindkraftsutbyggnaden. Den visuella påverkan, d.v.s. vindkraftverkens synlighet, diskuteras med avseende på parametrar som vindkraftverkens absoluta höjd, upplevda höjd, avstånd, topografi och beskogning, betraktelsepunkt och siktstråk samt via jämförelser med likartade projekt och vägledande domar i Markoch miljödomstolen. Mot bakgrund av påverkansanalysen bedöms kulturmiljöpåverkan av de planerade vindkraftverken på kulturvärdena i influensområdet bli obetydlig. Inga fysiska ingrepp eller ljudmässiga störningar kommer att uppkomma. Påverkan på kulturvärdena är, när den förekommer, uteslutande visuell. Den visuella påverkan är begränsad till vissa siktstråk och betraktelsepunkter. De planerade vindkraftverken ligger på minst 1,8 kilometers avstånd från närmaste höga kulturvärde med lagskydd, och minst 0,8 kilometer från områdesavgränsningarna för några kulturmiljöer av länsintresse. Alla vindkraftverk är placerade i skogsmark, men vissa av dem blir synliga från betraktelsepunkter i odlingslandskapet. Förekomst av odlingslandskap är inte att jämställa med höga kulturvärden och i sig inget hinder för vindkraftsutbyggnad, vilket en lång rad vindkraftsetableringar i åkermark kan visa. Någon förändring av landskapets skala kan inte förutspås på grund av att de generellt korta siktstråken i den aktuella topografin, som reducerar antalet vindkraftverk som kan upplevas från samma betraktelsepunkt. På grund av det stora avståndet mellan kulturvärden och vindkraftverk, i kombination med sprickdalslandskapets topografi och beskogning, bedöms kulturmiljöpåverkan såsom obetydlig.

Inledning Bakgrund Med anledning av planerad vindkraftsutbyggnad har Söderköping Vind AB beställt en analys av kulturmiljöpåverkan av en planerad vindpark på gränsen mellan Söderköpings och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län (figur 1). Påverkansanalysen föranleds av Miljöprövningsdelegationens (MPD) i Östergötlands län avslag 2014-11-07 på bolagets ansökan (dnr 551-1537-13), vilket skett bland annat med hänvisning till kulturmiljörelaterade drag i landskapet. Figur 1. Den planerade vindparkens belägenhet. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:500 000. 1

Syfte och utgångspunkter Syftet med nedanstående analys är att fastställa om och i så fall hur höga kulturvärden påverkas av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Analysen tar sin utgångspunkt dels i gällande områdesskydd för kulturvärden i svensk lagstiftning, dels i vägledningar och riktlinjer för kulturmiljötemat vid vindkraftsutbyggnad upprättade av Rikantikvarieämbetet (RAÄ) och Nordiska ministerrådet samt i antikvarisk praxis, dels, mera specifikt, i motiveringar i MPD:s beslut: Den föreslagna etableringen är påtagligt storskalig. Enligt landskapsanalysen har storskaligheten en viss motsvarighet i de stora skogsområdena i trakten. Där finns dock insprängt en mängd småskaliga odlings- och kulturbygder, vilka verken utgör en mycket påtaglig skalkontrast emot. De har till stor del formats under tidigare sekler och få nya element eller strukturer har tillförts under det senaste århundradet. Den föreslagna etableringen skapar därmed en tidsmässig kontrast gentemot landskapet, särskilt mot odlingsbygdernas kulturlandskap. I det aktuella landskapet ligger en stor del av värdet för turism och friluftsliv i den ganska ålderdomliga prägeln, den låga exploaterings- och bebyggelsegraden samt det lugn och den tystnad som följer av detta. (Länsstyrelsen E län, dnr 551-1537-13, beslut 2014-11-07, sid. 20.) Det finns en rikhaltig flora av anvisningar för hantering av kulturvärden i vindkraftssammanhang. En del av anvisningarna kan uppfattas som föråldrade på grund av sina utgivningsår, en uppfattning som styrks av dagens praxis. Andra kan uppfattas som tillkomna med för litet kunskapsunderlag eller alltför stor lokal prägel, vilket riskerar att resultera i att tillståndsprövning inte sker på ett enhetligt sätt i landet. Frågeställning Olika intressenter värderar kulturmiljöer på olika sätt. Hembygdsföreningen, byalaget, närboende, en intresserad allmänhet, markägare, yrkesutövande kulturmiljöarbetare, länsstyrelsehandläggare, fritidshusägare etc. gör olika prioriteringar beroende av bl.a. kompetens, intresseprofil och praxis. I föreliggande analys är endast formaliserade riktlinjer av intresse. I detta fall är MPD:s slutsats att vindkraftsutbyggnad är olämplig. I föreliggande rapport analyseras sakskälen för avslag utifrån kulturmiljöperspektiv. Den frågeställning som varit vägledande för uppdragets genomförande är: Vilka kulturvärden finns i den planerade vindparkens närområde? Hur påverkas de av den planerade vindkraftsutbyggnaden? Strider den planerade vindkraftsutbyggnaden mot områdesskydd och bevarandemål enligt KML, MB eller annan lagstiftning, eller mot antikvarisk praxis? 2

Vad är en kulturmiljö? RAÄ har definierat begreppet kulturmiljö: Kulturmiljö avser den av människan påverkade fysiska miljön. Det kan gälla alltifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. (RAÄ Kulturarv 2015-01-05.) Slutsatsen av ovanstående är att alla miljöer är kulturmiljöer, eftersom mänsklig påverkan i dag kan konstateras även i områden som ytligt sett, och ur ett visst perspektiv, kunde betraktas som vildmark, eller orörd natur, exempelvis fjällområdet eller stora skogsområden. Eftersom alla miljöer är kulturmiljöer är det nödvändigt att värdera kulturmiljöerna, och skilja värdefulla och bevarandevärda kulturmiljöer mot sådana med litet eller inget bevarandevärde. Mänsklig påverkan på ett landskapsavsnitt är i sig inte motiv för skyddsåtgärder. I MB:s 1 kap. 1 fastslås att Miljöbalken skall tillämpas så att [ ] 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas [ ] (förf:s kursivering). Vidare, i MB 3 kap. 6, att kulturvärden så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada. I begreppet värdering finns en stark subjektiv konnotation. Därför ska det understrykas att i föreliggande text är all värdering utifrån idiosynkrasier eller av sentimentala skäl ointressant. Redskap för värdering tillhandahålls av lagstiftning och ställningstaganden på andra sätt än gjorda av myndigheter i en demokratisk process, i första hand sådana i översiktsplanering eller kommunala och regionala kulturmiljöprogram. Sådana kulturvärden som kan vara aktuella är därför fornlämningar (KML 2 kap.), övriga kulturhistoriska lämningar, byggnadsminnen (KML 3 kap.), kyrkomiljöer (KML 4 kap.), områden av riksintresse för kulturmiljövården (MB 3 kap.) och statliga kulturreservat (MB 7 kap.). Regionala ställningstaganden brukar föreligga i form av kulturmiljöer utpekade i regionala kulturmiljöprogram (länsintresseområden) samt i kommunala kulturmiljöprogram och översiktsplaner (kommunala kulturmiljöer och kommunala kulturreservat). Vad är kulturmiljöpåverkan? I fallet med kulturmiljöpåverkan orsakad av vindkraftsutbyggnad räknas här tre typer kunna vara aktuell, fysisk, audiell och visuell. Medan det fysiska påverkan alltid kan fastställas objektivt genom svar på frågan sker ett fysiskt ingrepp eller inte?, är frågan om hörbarhet och synlighet beroende av ett subjekt. Kulturvärdena i sig själva är inte känsliga för audio-visuell påverkan de har varken syn eller hörsel. I stället är det besökaren som kan uppfatta eller inte uppfatta att en kulturmiljö påverkas av ett arbetsföretag. Det är i sin tur beroende av individuella, subjektiva ställningstaganden, vilket noga utretts (jfr MKB 2013:52). Kulturmiljöpåverkan i form av synlighet och hörbarhet är i motsats till fysisk kulturmiljöpåverkan relativ, inte absolut. 3

Synlighet och upplevd skala Vindkraftverks synlighet varierar med väderleksförhållanden och tid på dygnet. Nattetid (vintertid) är det framför allt verkens belysning som kan bli synlig. Då kan å andra sidan inte kulturvärdena i landskapet upplevas (annat än i artificiell belysning). Dagtid och sommartid är det de fysiska anläggningarna som syns. Synlighet är i sig, enligt gällande rättspraxis, inte att jämställa med den påtagliga påverkan av stora mark- och vattenområden, eller påtagliga skada på kulturmiljöer av riksintresse som lagstiftningen (MB 3 kap., 2 och 6 ) ska förhindra (jfr Miljööverdomstolens dom 2009-06-16 i mål nr M7051-07). Kulturvärden kan i normalfallet endast upplevas på plats, inte på större avstånd. Avståndet mellan ett kulturvärde och ett planerat vindkraftverk gör, att den upplevda skalan kommer att vara en helt annan än den reella skalan. Medan vindkraftverk kan ha en hög absolut höjd kommer deras avstånd att reducera den upplevda skalan så, att vindkraftverken upplevs underordnade kulturvärdets bebyggelse, anläggningar eller landskapsavsnitt. Tids- och egenskapssamband Vindkraftverk uppfattas fortfarande av många som ett nytt och främmande inslag i landskapsbilden. Precis som i fallet med synlighet är frågan om samband mellan vindkraftverk och landskapsavsnitt eller landskapselement helt och hållet beroende av vilka parametrar som väljs. Både propellern och turbinen hör t.ex. till den industriella revolutionens tidiga landvinningar under 1800-talets början, och är därmed samtidiga med en av de viktigaste landskapsdanande åtgärderna i landet, nämligen laga skiftet. Utmarksområden på avstånd från bebyggelse har under ett par tusen år använts för energiproduktion i form av kolning i kolningsgropar, liggmilor och resmilor. Vindparker är 2010-talets utmarksbruk. De utgör en direkt pendang till äldre tiders utmarksbruk i form av energiproduktion. På sikt kommer spåren efter vår tids utmarksbruk att bilda kulturminnen. Spåren efter vindbruket är framtidens kulturminnen, jämförbara med äldre tiders övergivna kraftverk, hästvandringar, dammvallar och kolningsanläggningar, d.v.s. vår tids kulturminnen. Detta betyder inte att den ena typen kulturmiljö utan vidare kan kombineras med den andra, eller att alla industrihistoriska kulturminnen har samma vetenskapliga och pedagogiska värde, men det ska framhållas att det är människors verksamheter i äldre tider som är upphovet till de kulturvärden vi värnar i dag. 4

Avvärjande faktorer Avstånd Avstånd är den kanske viktigaste parametern vid bedömning av visuell kulturmiljöpåverkan. Avståndets betydelse erkänns i kulturmiljölagstiftning genom företeelser som fornlämningsområden vid fornlämningar (KML 2 kap. 2 ) och skyddsområden vid byggnadsminnen (KML 3 kap. 2 ). Oavsett om det föreligger formaliserat områdesskydd eller inte måste skyddsområdens storlek avgöras från fall till fall. Av rättspraxis framgår att avstånd omkring 1,5 kilometer brukar anses tillräckliga för att kulturmiljöpåverkan på exempelvis kyrkomiljöer och värdekärnor i riksintresseområden för kulturmiljövården inte ska lida påtaglig skada (jfr Mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-22 i mål M6553-11 och 2012-11-22 i mål M319-12). Betydelsen av betraktelsepunkt ska inte underskattas. Upplevelsen av skala är alltid relativ, inte absolut. Beroende av betraktelsepunkt förändras upplevelsen av olika landskapselements dominans och underordning. När man färdas genom ett landskap kommer landformer och anläggningar i färdriktningens siktstråk att upplevas successivt tillväxa och dominera för att sedan förminskas i skala och underordnas, och till och med helt försvinna, när man lämnar dem bakom sig. Figur 2. Vindkraftverks absoluta höjd i förhållande till bebyggelse och anläggningar (efter NM 2000:80). NB att vindkraftverket t.h. har 150 meters navhöjd, till skillnad från de aktuella vindkraftverken som har 164 meters navhöjd. 5

I figur 2 är det största vindkraftverket placerat cirka 200 meter från medeltidskyrkan. Från läsarens betraktelsepunkt dominerar vindkraftverket kulturvärdet. Å andra sidan kan läsaren inte tillgodogöra sig kyrkomiljöns värden, på grund av ett alltför stort avstånd till kyrkomiljön. Läsaren befinner sig i själva verket på mer än två kilometers avstånd från kyrkan, om avståndet mellan näthinnan och kyrkofiguren är cirka 50 centimeter. Upplevelse av dominans eller underordning har därför mera att göra med avstånd än med företeelsers absoluta höjd. Vindkraftverks synlighet och visuella påverkan på områden av riksintresse för kulturmiljövården eller på värdekärnor i sådana områden har prövats i domstol. När vindkraftverk planerats till utmarksområden på avstånd från ett öppet odlingslandskap har domstolarna funnit kulturmiljöpåverkan obetydlig (MMD M6553-11, MMD M319-12). I de refererade fallen har vindkraftverken haft en navhöjd på 105 respektive 150 meter, och uppställningsplatserna har legat på 1,4 1,7 kilometers avstånd från kulturvärdet. Topografi Ett generellt antagande i samband med landskapsbildsanalys är, att vindkraftverk i en närzon (0 3 kilometer) dominerar sin omgivning. Den generella bedömningen tar inte hänsyn till att upplevelsen av ett vindkraftverks dominans eller underordning varierar med betraktelsepunkt och närmiljöns egenskaper. Kulturvärden, oavsett om det rör sig om enskilda fornlämningar och byggnader eller om komplexa kulturmiljöer och landskapsavsnitt, kan normalt upplevas i flera siktstråk. Topografin kan både förhindra och medverka till företeelsers synlighet, ibland med oväntade effekter. Visuell påverkan kan till exempel minska ju närmare ett objekt betraktaren kommer, beroende på egenskaper i den lokala topografin. Topografi är därför tillsammans med avstånd en av de viktigaste avvärjande faktorerna. Markslag Markslag och markanvändning är viktiga parametrar vid bedömning av kulturmiljöpåverkan. Pågående markanvändning är en avvärjande faktor i den meningen att den har direkt effekt på synlighet och därmed på visuell kulturmiljöpåverkan. Produktionsskog är en kulturmiljö, då den är skapad av människor. Det betyder inte att den är en värdefull kulturmiljö. Med nuvarande synsätt betraktas den inte i de termerna. Vindparker i åkermark förekommer ställvis i ganska stor utsträckning i delar av södra Sverige. Ur kulturmiljösynpunkt är det mycket värdefullt att vindkraftsutbyggnad även fortsättningsvis sker i just de tämligen okänsliga utmarksområdena, i stället för i inägomark och mera kondenserade kulturmiljöer i ett öppet odlingslandskap. Den skogbeväxta utmarken innehåller nästan undantagslöst få höga kulturvärden och är därför okänslig för nya 6

verksamheter, samtidigt som pågående markanvändning kan fortsätta utan egentliga inskränkningar. Beskogning Trots att produktionsskog är odlad och därför i högsta grad ett uttryck för kultur ( odling ) uppfattas den ofta som naturlig, som en neutral bakgrund, opåverkad av människor och kanske till och med som vildmark. Oavsett om vegetationen i trädskiktet av betraktare upplevs som en kulturmiljö eller inte, så innebär beskogning en viktig avvärjande faktor på kulturmiljöpåverkan. Kulturmiljövården förlitar sig ofta i fornvårdssammanhang på skogs- och trädridåer. En försvårande aspekt är skogsbrukets cykler, som ju innebär att skyddande trädridåer vid någon tidpunkt kan komma att försvinna vid avverkning, men på lång sikt naturligtvis också återkomma. Figur 3. Undersökningsområde. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:500 000. 7

Undersökningsområde Undersökningsområdet för denna analys är den planerade vindparkens influensområde, det område inom vilket vindkraftverken är eller kan vara synliga, vilket här schablonmässigt beräknas omfatta tio kilometers radie från vindkraftverken, som är fördelade på sex grupper med ett till elva vindkraftverk vardera. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB 2013:14) är placeringen mera generaliserat beskriven såsom två grupper med verk. Det är inte meningsfullt att studera kulturmiljöpåverkan i ett område där påverkan inte kan bli aktuell. På fem till tio kilometers avstånd kan ingen fysisk påverkan uppkomma, inte heller någon audiell påverkan. Synligheten begränsas av att vindkraftverk upplevs som obetydliga på stora avstånd. På tio kilometers avstånd upplevs ett 164 meter (navhöjd) högt vindkraftverk vara mindre än en fingerbredd högt, och kan därför inte dominera ett kulturvärde annat än om betraktaren avlägsnar sig till en punkt där den upplevda skalan av vindkraftverket är större än den upplevda skalan av kulturvärdet i fråga. Av störst intresse för föreliggande analys är med andra ord det område som återfinns inom fem kilometers radie från de planerade vindkraftverken (figur 3, tabell 1). Detta område karaktäriseras av sin belägenhet under högsta kustlinjen, i ett utpräglat sprickdalslandskap. Kalt berg och tunn, svallad morän är dominerande jordart, men det förekommer inslag av smärre torvmarksområden och enstaka sjöar. Inga större vattendrag finns i området. I dalbottnarna utanför vindparken finns sedimentmark i form av glacial lera (SGU). Tallskogar dominerar vegetationen i trädskiktet. En betydande andel utgör hällmarkstallskogar (Henriksson 2012:8). Kulturvärden i undersökningsområdet I detta avsnitt presenteras de höga kulturvärden som finns i den planerade vindparkens influensområde. Kulturhistoriska lämningar Tre socknar berörs av den planerade vindparken, Börrum, Ringarum och Gryt. Socknarna är inventerade på fornminnen av RAÄ. Förstagångsinventering skedde tidigt i fornminnesinventeringens historia, redan år 1945, och revideringsinventering från och med år 1979 (FMIS, Jensen 1997). Vid dessa inventeringar framkom inga kulturhistoriska lämningar, varken forn- 8

lämningar eller lämningar med andra antikvariska bedömningar, inom den planerade vindparken. Tabell 1. De planerade vindkraftverkens lokalisering (SWEREF 99 TM). VKV nr E N H.ö.h. T1 593906 6465174 70 T2 593766 6465963 60 T3 593608 6466481 65 T4 593169 6466146 63 T5 595936 6463362 60 T6 596550 6463003 45 T7 597944 6460941 52 T9 596752 6462392 42 T11 593272 6457238 72 T12 594218 6457377 75 T13 594899 6457350 60 T14 593561 6456666 65 T15 594584 6457825 62 T16 594660 6458538 60 T17 594175 6456636 70 T18 595207 6458220 55 T19 595088 6456788 62 T20 593444 6456070 68 T21 598394 6455620 65 T22 595636 6456751 65 T23 597784 6456001 55 T24 595661 6457502 60 T25 595120 6454276 63 Fornminnesinventeringens resultat kunde bekräftas vid den arkeologiska utredning steg 1 (byrå- och fältinventering) som genomfördes inför sammanställning av MKB 2013. Inga kulturhistoriska lämningar, varken med högt eller lågt skyddsvärde, framkom vid den arkeologiska utredningen (Berger 2012) (figur 4). Anledningen till avsaknaden av lämningar är inte i första hand att söka i prioriteringar gjorda under fornminnesinventeringen eller vid den arkeologiska utredningen, utan i områdets naturgeografiska förhållanden. Den lokala miljön, topografin och jordartsfördelningen med dominans av hällmark, har inte gynnat verksamheter under forna tider. Spåren av sådana återfinns i stället i dalgångarna, i anslutning till dagens bebyggelse. 9

Figur 4. Registrerade kulturhistoriska lämningar i vindparkens närhet (RAÄ:s digitala fornminnesregister FMIS, 2014-12-27). Ekonomiska kartans bladindelning. Skala 1:100 000. 10

Skyddad bebyggelse I undersökningsområdet finns flera exempel på bebyggelse skyddad enligt KML 3 kap. i form av byggnadsminnen (tabell 2). Inom fem kilometers avstånd finns endast två byggnadsminnen, Sankt Annas gamla prästgård och Villa Albacken (figur 5). De ligger på 4,1 respektive 1,9 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. Kyrkomiljöer Kyrkobyggnader och kyrkomiljöer är skyddade enligt KML 4 kap. I undersökningsområdet finns nio kyrkobyggnader fördelade på åtta kyrkomiljöer (tabell 3). Flertalet är sockenkyrkor. Inom fem kilometers radie från närmaste vindkraftverk finns Börrums kyrka i norr och Valdemarsviks kyrka i söder. Avståndet mellan respektive kyrkobyggnad och närmaste vindkraftverk är 1,8 kilometer (figur 5). Tabell 2. Byggnadsminnen inom tio kilometers avstånd från närmaste VKV. Jfr figur 5. Kommun Socken Fastighet Populärt namn Uppförd fr.o.m. år Uppförd t.o.m. år Lagskkydd Avstånd och riktning till närmaste VKV Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 5 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 9003 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 9004 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 6 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 9002 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 7 Söderköping Sankt Anna Torönsborg 2:1 - Husnr 9001 Söderköping Sankt Anna Ängelholm 3:1 - Husnr 10 Söderköping Sankt Anna Ängelholm 3:1 - Husnr 12 Söderköping Sankt Anna Ängelholm 3:1 - Husnr 13 Söderköping Sankt Anna Sankt Anna prästgård 1:3 - Husnr 9001 Söderköping Sankt Anna Sankt Anna prästgård 1:3 - Husnr 3 Söderköping Sankt Anna Sankt Anna prästgård 1:3 - Husnr 1 Söderköping Sankt Anna Sankt Anna prästgård 1:3 - Husnr 9002 Söderköping Sankt Anna Sankt Anna prästgård 1:3 - Husnr 9003 Valdemarsvik Valdemarsvik Valdemarsvik 4:60 - Husnr 1 Västra flygeln 1761 1761 KML 3 kap. 8 km SV Magasin 1778 1778 KML 3 kap. 8 km SV Magasin 1787 1787 KML 3 kap. 8 km SV Östra flygeln 1750 1750 KML 3 kap. 8 km SV Stall 1770 1799 KML 3 kap. 8 km SV Thorönsborgs 1756 1756 KML 3 kap. 8 km SV herrgård Ridhus 1770 1799 KML 3 kap. 8 km SV Engelholms 1690 1710 KML 3 kap. 6,5 km VSV herrgård Västra flygeln 1734 1734 KML 3 kap. 6,5 km VSV Östra flygeln 1734 1734 KML 3 kap. 6,5 km VSV Avträde 1809 1809 KML 3 kap. 4,1 km VSV Flygelbyggnad 1745 1745 KML 3 kap. 4,1 km VSV Sankt Anna gamla 1809 1809 KML 3 kap. 4,1 km VSV prästgård Drängstuga 1809 1809 KML 3 kap. 4,1 km VSV Vedbod 1800 1899 KML 3 kap. 4,1 km VSV Villa Albacken 1912 1912 KML 3 kap. 1,9 km SSV 11

Figur 5. Skyddad bebyggelse byggnadsminnen och kyrkobyggnader i undersökningsområdet (BeBR 2015-01-05). Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:200 000. 12

Tabell 3. Kyrkomiljöer i undersökningsområdet. Jfr figur 5. Kommun Socken Fastighet Populärt namn Uppförd fr.o.m. år Uppförd t.o.m. år Lagskydd Avstånd och riktning till närmaste VKV Söderköping Sankt Anna Sankt Anna kyrka 1:1 - Husnr 2 Söderköping Sankt Anna Bostebo 5:7 - Husnr 1 Söderköping Börrum Börrum 7:1 - Husnr 1 Valdemarsvik Ringarum Gusum 4:6 - Husnr 1 Valdemarsvik Ringarum Ringarums prästgård 1:13 - Husnr 3 Valdemarsvik Tryserum Snällebo 7:1 - Husnr 3 Sankt Anna kyrka 1819 1822 KML 4 kap. 6,4 km VSV Sankta Anna 1300 1399 KML 4 kap. 6,7 km VSV gamla kyrka Börrums kyrka 1718 1718 KML 4 kap. 1,8 km S Gusums kyrka 1730 1731 KML 4 kap. 5,9 km ÖSÖ Ringarums kyrka Tryserums kyrka 1100 1329 KML 4 kap. 8,3 km ÖSÖ 1250 1299 KML 4 kap. 8,1 km NNÖ Valdemarsvik Gryt Gryt 1:1 - Husnr 1 Gryts kyrka 1798 1799 KML 4 kap. 8,9 km NV Valdemarsvik Valdemarsvik Tornet 8 - Husnr 1 Valdemarsviks kyrka Valdemarsvik Gryt Gryt 1:1 - Husnr 16 Sankt Olofs kapell 1875 1877 KML 4 kap. 1,8 km SSV 1708 1709 KML 4 kap. 8,9 km NV Riksintressen I undersökningsområdet återfinns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården, Stegeborg Skällvik (del av), Thorönsborg, Engelholm och Gryts skärgård (del av) (figur 6, tabell 4). Inom fem kilometers avstånd finns inget område av riksintresse för kulturmiljövården. Tabell 4. Områden av riksintresse för kulturmiljövården inom tio kilometers avstånd från närmaste planerade VKV. Jfr figur 6. RIKMV ID-nr Motivering Avstånd och riktning till närmaste VKV Stegeborg-Skällvik, E68 Slottslandskap, herrgårdsmiljö, 9,5 km SSV del av medeltida borg Thorönsborg E69 Herrgårdsmiljö 7 km SV Engelholm E71 Herrgårdsmiljö 5,5 km VSV Gryts skärgård, del av E77-82 Kust- och skärgårdsmiljö, fornlämningsmiljö, gruvmiljö, kommunikationsmiljö 6,5 km V 13

Figur 6. Områden av riksintresse (röd markering) i och utanför undersökningsområdet. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/ 0167. Skala 1:400 000. 14

Kulturreservat Östergötlands två kulturreservat, Öna och Smedstorpets dubbelgård, ligger på 65 75 kilometers avstånd från den planerade vindparken och berörs inte av vindkraftsutbyggnaden. Länsintressen och kommunala kulturmiljöer Den planerade vindparken är lokaliserad till Börrums, Gryt och Ringarums socknar. Tiokilometersradien omfattar delar av Mogata, Skällviks, Sankt Annas, Hannäs och Tryserums socknar. Söderköpings kommuns urval av värdefulla kulturmiljöer sammanfaller med länsstyrelsens år 1983 utgivna sammanställning av Natur- och kulturmiljöer i Östergötlands län (tabell 5). Flertalet ligger på stora till mycket stora avstånd från den planerade vindparken. Närmast ligger kulturvärdet Börrum (0,75 km). Övriga återfinns på mer än 2,6 kilometers avstånd. Valdemarsviks kommuns översiktplan pekar inte ut några kommunala kulturmiljöer inom fem kilometers avstånd från den planerade vindparken (ÖP 1990). I den nya översiktsplanen kan kommunala kulturmiljöer tillkomma (ÖP Valdemarsvik). Fokus där är för landsbygdens del preliminärt på äldre boplatser. De namngivna kulturmiljöerna i underlagsmaterial till ny ÖP ligger med enstaka undantag utanför femkilometersgränsen eller tangerar den, och utgörs exempelvis av (herr-)gårdsmiljöer, tidiga industrihistoriska miljöer (bruk) och bebyggelse i sockencentra. De mera närbelägna undantagen är kulturvärden inne i Valdemarsviks tätort, bland annat i form av värdefull 1900-talsbebyggelse (Modernismens bebyggelse 2008) på två kilometers avstånd och längre från närmaste planerade vindkraftverk. I väster tangeras femkilometersgränsen av Kungsvägen, huvudväg mellan Stockholm och Kalmar med medeltida anor. Östergötlands kulturmiljöprogram från 1983 omfattar 22 kulturmiljöer (ytobjekt och punktobjekt) i Valdemarsviks kommun (tabell 5). Närmast den planerade vindparken ligger enkelstugan i Björklund (0,8 km), bymiljön i Fifalla (1,2 km), fornlämningsmiljön i Vammar (1,4 km) och bymiljön i Ållebråta (1,9 km). 15

Tabell 5. Kommunala kulturmiljöer i Söderköpings kommuns del av undersökningsområdet (Kulturarvsprogram 2013:20) och länsintressen i Östergötlands natur- och kulturmiljöprogram (1983, SO bladet) inom tio kilometer från närmaste vindkraftverk. Jfr figur 8. ID Objektstyp Kommun Socken Typ Belägenhet Avstånd och riktning från närmaste VKV Anm. EKSO43 Y Söderköping Mogata Gårdsmiljö Hösterum 6,3 km NV EKSO44 Y Söderköping Börrum Gårdsmiljö, Sjögerum 4,5 km NNV fornlämningsmiljö EKSO45 Y Söderköping Skällvik Fornlämningsmiljö Segerstorp 3,4 km NNV EKSO46 Y Söderköping Skällvik Fornlämningsmiljö Nartorp- 4,4 km NNV Botentorp EKSO47 P Söderköping Skällvik Gård, enkelstuga Ugglekullen 5,8 km NNÖ EKSO48 Y Söderköping Skällvik Fornlämningsmiljö Bråta 5,3 km NÖ EKSO49 Y Söderköping Skällvik Gårdsanläggning Gibbenäs 2,6 km NNÖ EKSO50 Y Söderköping Börrum Kyrkomiljö, odlingslandskap, sockencentrum, fornlämningsmiljö Börrums kyrkomiljö EKSO51 Y Söderköping Sankt Anna Gårdsmiljö Korsnäs 3,5 km NÖ EKSO52 Y Söderköping Sankt Anna Kyrkomiljö, herrgårdsmiljö, odlingslandskap 0,8 km NNÖ Se Kyrkomiljöer 6,2 km ÖNÖ Se Kyrkomiljöer EKSO53 Y Söderköping Sankt Anna Herrgårdsmiljö Torönsborg 7,5 km NÖ Se Riksintressen EKSO54 Y Söderköping Sankt Anna Herrgårdsmiljö Engelholm 6,5 km ÖNÖ Se Riksintressen Sankt Anna kyrkomiljö- Herrborum EKVAL4 Y Valdemarsvik Tryserum Bymiljö, Knappekulla- 9,2 km SV odlingslandskap Stockebäck EKVAL6 Y Valdemarsvik Tryserum Bymiljö Skönero 6,4 km SV EKVAL7 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö Holmtebo 6,3 km SV EKVAL8 Y Valdemarsvik Tryserum Herrgårdsmiljö, Snällebo 6,5 km S fornlämningsmiljö EKVAL9 Y Valdemarsvik Tryserum Kyrkomiljö Tryserums 7,5 km S Se Kyrkomiljöer kyrkomiljö EKVAL21 Y Valdemarsvik Gryt Bymiljö Stora Syltvik 9,2 km NNV EKVAL22 Y Valdemarsvik Gryt Bymiljö Högved 7,2 km NNV EKVAL23 Y Valdemarsvik Gryt Bymiljö, kyrkomiljö, Gryt 8,3 km VNV skärgårdsmiljö EKVAL29 Y Valdemarsvik Gryt Kust- och skärgårdsmiljö, Gryts skärgård 7,6 km V Se Riksintressen fornlämnings- miljö, gruvmiljö, kommunikationsmiljö EKVAL30 Y Valdemarsvik Gryt Herrgårdsmiljö Fredriksnäs 3,2 km V EKVAL31 Y Valdemarsvik Valdemarsvik Fornlämningsmiljö Vammar 1,5 km ÖNÖ EKVAL32 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö Fifalla 1,2 km NNÖ 16

EKVAL33 P Valdemarsvik Ringarum Enkelstuga Björklund 0,8 km S EKVAL34 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö Ållebråta 1,9 km SV EKVAL35 Y Valdemarsvik Tryserum Gårdsmiljö Brantsbo 8 km VSV EKVAL36 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö Näs 7,9 km V EKVAL37 Y Valdemarsvik Ringarum Bruksmiljö Gusum 5 km VNV EKVAL38 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö Fängebo 4,9 km VSV EKVAL39 P Valdemarsvik Ringarum Manbyggnad Eriksberg 6,3 km VSV EKVAL40 Y Valdemarsvik Ringarum Gårdsmiljö Bråta 6,6 km VSV EKVAL41 Y Valdemarsvik Ringarum Kyrkomiljö Ringarum 7,8 km V Se Kyrkomiljöer EKVAL42 Y Valdemarsvik Ringarum Bymiljö-gårdsmiljö Tolsum-Torp 8,4 km V Landskap I den planerade vindparken är markslaget skogsmark. I influensområdet dominerar skogsmark med inslag av tomt-, åker- och hagmark i byarna. Bebyggelsen är lokaliserad till sedimentmarken i dalbottnarna, vilket är typiskt för terrängtypen. Brukningsbar mark har bara funnits i dalbottnarna och har jämförd med hällmarken liten omfattning. Bristen på potentiell åkermark har varit en begränsande faktor för jordbrukets utbredning och därmed försörjningsvillkoren i äldre tid. Alla berörda byar utom en är skiftade (tabell 6). Den oskiftade trakten är en ensamgård som aldrig kluvits och tillväxt. Genomförda storskiften och laga skiften har resulterat i ett konventionellt landskap. Landskapstypen är beskriven av RAÄ inför en tidigare riksintresseöversyn: Laga skiftes-landskap Odlingslandskap tillsynes präglat av välarronderade ensamgårdar som i själva verket dock har utflyttats från gemensamma bykärnor, vanligtvis i samband med laga skifte (1827 ). Rätvinkliga lokala vägnät, tydliga stenhägnadssystem och öppna diken kan vara element i landskapet som härrör från tiden närmast efter laga skifte. Laga skiftet var mindre radikalt än enskiftet och betydde bl.a. långt ifrån alltid att bykärnorna sprängdes i fysisk mening genom utflyttning, men det innebar att bylivets tidigare kollektivism och funktionella samverkan till stora delar upphörde. För förståelsen av laga skifteslandskapets dynamik är de bevarade resterna av bykärnor, eventuella samfälligheter och gemensamhetsbruk viktiga. (RAÄ Landskaps- och miljötyper 1996:7.) Jordbrukets mekanisering från och med mitten av 1900-talet har vid sidan av laga skiftet starkast präglat landskapstypen. Effekter i landskapet av mekaniseringen var exempelvis undanröjande av odlingshinder och maximering av brukbar areal. Det skedde genom avlägsnande av odlingshinder i form av bl.a. stengärdesgårdar och impediment, genom att öppna diken ersattes med täckdiken m.m. Vindkraftverken är som nämnt planerade till skogsmark på större avstånd från odlingslandskapet. Bara i ett fall planeras ett vindkraftverk till mindre än 100 meters avstånd från åkermark (VKV 9) (figur 8). Flertalet ligger minst 500 meter från närmaste stycke åkermark. 17

Figur 8. Länsintresseområden och punktobjekt av länsintresse för kulturmiljövården i Östergötlands län inom undersökningsområdet. 18

Med tre undantag har inga värdefulla landskapsavsnitt utpekats i undersökningsområdet. De tre undantagen är Börrums kyrkomiljö, odlingslandskap, sockencentrum och fornlämningsmiljö (EKSO50), Sankt Anna kyrkomiljö, odlingslandskap och herrgårdsmiljö (EKSO52) och Knappekulla-Stockebäck bymiljö och odlingslandskap (EKVAL4). De två sistnämnda ligger på mycket stort avstånd från den planerade vindparken (tabell 5, ovan). Den förstnämnda ligger mindre än en kilometer från närmaste planerade vindkraftverk. Figur 8. VKV 9 längst t.h. i bild. Vy från Rullerum mot nordväst. Fotomontage: Söderköping Vind AB. Tabell 6. Skiftesreformer i berörda trakter enligt Lantmäteristyrelsens (LSA) respektive Lantmäterimyndigheternas (LMA) arkiv samt äldsta skriftliga belägg i OAU (SOFI 2015-01-05, SOL 2003). Trakt Socken Kommun LSA LMA Äldsta belägg i OAU Barnebo Ringarum Söderköping - Storskifte 1794, 1793 Laga skifte 1852 Börrum Börrum Söderköping Storskifte 1776 Storskifte 1732, 1460 Storskifte 1814 Gränsnäs Börrum Söderköping - - 1441 Häljelöt Börrum Söderköping Storskifte 1759, Laga delning 1786, Storskifte 1794, Laga delning 1813 Härsebråta Börrum Söderköping Laga delning 1733, Storskifte på inägor 1779, Laga skifte 1836 Storskifte 1732, Storskifte 1759, Storskifte 1795, Storskifte 1814 Storskifte 1782, Laga skifte 1837 Björksätter Ringarum Valdemarsvik - Storskifte 1789, Laga skifte 1831 Fifalla Ringarum Valdemarsvik Storskifte 1787 Storskifte 1789, Laga skifte 1841 Ållebråta Ringarum Valdemarsvik Storskifte 1811, Laga skifte 1872 Storskifte 1762, Storskifte 1813, Laga skifte 1874 1650 1650 1444 1588 1762 19

Sammanfattning kulturvärden i undersökningsområdet Av ovanstående framgår att det inte finns några höga kulturvärden inne i den planerade vindparken och inte heller i dess omedelbara närhet. Inga höga kulturvärden med områdesskydd ligger närmare den planerade vindparken än 1,8 kilometer. De närmaste lagskyddade kulturvärdena är kyrkobyggnader, kyrkomiljöer och ett byggnadsminne. Det finns 34 kulturmiljöer av länsintresse i undersökningsområdet. Av dessa ligger fyra på kortare avstånd än två kilometer, och utgörs av en byggnad, ett sockencentrum med kyrkomiljö, odlingslandskap och fornlämningsmiljö, en bymiljö och en fornlämningsmiljö. Landskapet karaktäriseras av vidsträckta, skogbeväxta utmarker, ställvis avbrutna av jordbruksmark på sprickdalarnas glaciala sediment. Odlingslandskapet präglas främst av laga skiftet och jordbrukets mekanisering under 1900-talets andra hälft. Bebyggelsen härrör med enstaka undantag från samma århundrade. Odlingslandskapet såsom markslag betraktat har inte generellt utpekats såsom av särskilt kulturhistoriskt intresse eller skyddsvärde. Kulturmiljövården och kommunerna har till dags dato identifierat ett landskapsavsnitt av intresse på kortare avstånd från den planerade vindparken. Sårbara kulturvärden Inne i den planerade vindparken finns inga kulturhistoriska lämningar eller kulturmiljöer. Därför saknas också kulturvärden sårbara för vindkraftsutbyggnad. I vindparkens övriga influensområde finns såsom framkommit ovan ett antal höga kulturvärden i form av enskilda objekt och i form av kulturmiljöer av varierande storlek och komplexitet. På grund av avstånd räknas inga höga kulturvärden på större avstånd än fem kilometer som sårbara för vindkraftsutbyggnaden. Avståndet är för stort för att kulturvärdena ska påverkas fysiskt eller audiellt. Endast visuell påverkan kan bli aktuell. Som potentiellt sårbara räknas nedan höga kulturvärden på mindre avstånd från närmaste planerade vindkraftverk än fem kilometer. Påverkan på dessa kulturvärden behandlas i nästa avsnitt. 20

Kulturmiljöpåverkan Kulturhistoriska lämningar Inga fornlämningar (KML 2 kap.) påverkas fysiskt av det planerade arbetsföretaget (Berger 2012:9). Fysisk påverkan på andra kulturminnen inne i vindparken i form av en obetydlig f.d. åkerlycka förutspås ha ringa omfattning (a.a.). Audio-visuell påverkan på kulturhistoriska lämningar kan i enstaka fall bli betydande, men behöver inte beaktas på grund av lämningarnas ringa art och betydelse. Skyddad bebyggelse Ingen skyddad bebyggelse berörs fysiskt av arbetsföretaget. Skyddad bebyggelse inom fem kilometers radie från närmaste vindkraftverk finns endast vid Sankt Annas gamla prästgård och Villa Albacken, på 4,1 respektive 1,8 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. I båda fallen bedöms avståndet tillräckligt för att visuell påverkan ska utebli respektive bli obetydlig. Påverkan uteblir helt, i flertalet siktstråk. Avvärjande faktorer är därför i första hand betraktelsepunkt och avstånd, men även beskogning och topografi. Audiell påverkan uppkommer inte på grund av avstånden. Kyrkomiljöer Inga kyrkomiljöer berörs fysiskt av arbetsföretaget. Inom fem kilometers radie från närmaste planerade vindkraftverk finns Börrums kyrka och Valdemarsviks kyrka, båda på 1,8 kilometers avstånd. Ingen audiell påverkan uppkommer på grund av avstånd på dessa kyrkomiljöer. Visuell påverkan bedöms utebli i flertalet siktstråk och bli obetydlig i övriga. Avvärjande faktorer är dels avstånd, beskogning och topografi, dels de trädridåer som delvis omger kyrkomiljöerna. Valdemarsviks kyrka, som ligger närmare vindparken, skyddas från visuell påverkan av den lokala topografin. Riksintressen Områden av riksintresse för kulturmiljövården berörs inte fysiskt av arbetsföretaget. Audiell påverkan uppkommer inte på grund av avståndet mellan vindparken och de fyra mest närbelägna riksintresseområdena, Stegeborg- Skällvik (9,5 km), Thorönsborg (7 km), Engelholm (5,5 km) och Gryts 21

skärgård (6,5 km). Vindkraftverk kan komma att vara synliga från utsiktslägen inne i riksintresseområdena och i vissa siktstråk. RAÄ har utgivit en vägledning för bedömning av påverkan på områden av riksintresse för kulturmiljövården (tabell 7). Med ledning av denna kan den visuella påverkan på de fyra riksintresseområdena bedömas vara neutral, då kulturvärdena varken försvagas eller förstärks av vindkraftsutbyggnaden. Av detta följer även att den påtagliga skada som MB ska förhindra uteblir. Tabell 7. RAÄ:s riktlinjer för tillämpning av hushållningsbestämmelserna (Vägledning 2013:49). Förändring Områdets värden kommer att försvinna förvanskas försvagas förbli oförändrade Innebörd Påtaglig skada Skada Neutral påverkan Förhållningssätt Ej tillåtligt Undvika skadan Hindra Lindra Minimera skadan Hänsyn Bruka varsamt förstärkas förökas förädlas Förbättring Inspirera Stärka Berika Kulturreservat På grund av mycket stora avstånd och jordskorpans krökning berörs inga kulturreservat av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Länsintressen och kommunala kulturmiljöer Inga länsintressen och kommunala kulturmiljöer berörs fysiskt eller audiellt av den planerade vindparken. Den visuella påverkan på länsintressen på mer än två kilometers avstånd bedöms bli obetydlig, då avståndet reducerar den upplevda höjden av vindkraftverken. Fyra länsintressen ligger på kortare avstånd än två kilometer. Avståndet mellan Börrums länsintresseområde och närmaste vindkraftverk är cirka 0,8 kilometer. Länsintresseområdet består av såväl skogsmark som åkermark. Länsintressets bebyggelse och kyrkomiljön återfinns i områdets norra del, med kyrkobyggnaden på 1,8 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. De viktigaste siktstråken i länsintresseområdet följer dalgången och landsvägen i riktning nordväst sydost. Vindkraftverken planeras till ett område söder om och i periferin till de viktigaste siktstråken (figur 9). Ett ringa avstånd mellan åkermark och vindkraftverk innebär inte att länsintresset förvanskas eller försvinner. Den visuella påverkan på länsintresseområdets kulturvärden bedöms därför bli obetydlig. 22

Figur 9. Vy från Börrums kyrkomiljö mot söder. Fotomontage: Söderköping Vind AB. Enkelstugan i Björklund utgör ett punktobjekt av byggnadsantikvariskt intresse, 0,8 km nord-nordost om närmaste vindkraftverk. Den är belägen i skogsmark på cirka 55 meter över havet. Det höglänta läget innebär att vindkraftverk kan komma att bli synliga i två riktningar, i norr respektive i söder. Beroende av siktstråk kan stugan upplevas med eller utan vindkraftverk i fonden. Kulturmiljöpåverkan får mot bakgrund av objektets art och betydelse och antal besökare betraktas såsom ringa. Avgränsningen av länsintresseområdet Fifalla bymiljö återfinns 1,2 km syd-sydväst om närmaste vindkraftverk. Avståndet till närmaste bebyggelse är en kilometer. Vindkraftverket blir synligt i vissa siktstråk från bymiljön. Bymiljön kan emellertid även fortsättningsvis upplevas utan vindkraftverk i fonden. Avstånd, topografi, markslag samverkar för att reducera kulturmiljöpåverkan, som bedöms bli obetydlig (figur 10). Figur 10. Fifalla bymiljö mot nordost. Vindkraftverket inringat. Fotomontage: Söderköping Vind AB. Fornlämningsmiljön i Vammar omfattar framför allt rösen och stensättningar, d.v.s. förhistoriska gravar. Det ligger cirka 400 meter från Valdemarsviks kyrka och cirka 1,2 kilometer från byggnadsminnet Villa Albacken. Fornlämningarna återfinns i regel i krönlägen med vid utsikt. Vindkraftverk planeras nord-nordost respektive nordost om fornlämningsmiljön. Avståndet till närmaste vindkraftverk överstiger 1,5 kilometer. I 23

fornlämningsmiljön finns modern bebyggelse, bostadsområden, industriområde och trafikleder. Tätortens bebyggelse och vägnät bedöms innebära mera betydande visuell påverkan på fornlämningsmiljön än vindkraftverken, och reducera dess känslighet för nya inslag i landskapsbilden. Visuell påverkan förväntas på grund av lokal topografi och störd närmiljö bli obetydlig eller helt utebli. Landskap Som redan framgått är både utmark och inägomark att betrakta som kulturmiljö. Den mänskliga påverkan i form av markingrepp är tydligare i inägomarken än i skogsmarken, trots markberedning, plantering och andra åtgärder som utmärker modernt skogsbruk. Inägomark har generellt fler och högre kulturvärden än ett givet, skogbeväxt utmarksområde. Vindkraftutbyggnaden berör fysiskt skogsmark utan höga kulturvärden. Den berör inte fysiskt någon i dag brukad inägomark. Visuell påverkan har bedömts inom ramen för en genomförd landskapsbildsanalys (Påverkansanalys 2013). Visuellt påverkas landskapet genom vindkraftverkens synlighet i vissa siktstråk. Landskapet kan emellertid alltid upplevas i alternativa siktstråk, utan vindkraftverk i fonden. Placeringen i skogsmark på avstånd från det öppna odlingslandskapet i stället för på åkermark innebär att vindparken upptar ett annat rum än det öppna odlingslandskapets, vilket reducerar kulturmiljöpåverkan. Tre odlingslandskap i undersökningsområdet är utpekade som kulturmiljöer av länsintresse. Två av dem påverkas inte av vindkraftsutbyggnaden. Kulturmiljöpåverkan på det tredje, Börrum, har inom ramen för avsnittet Länsintressen och kommunala kulturmiljöer ovan bedömts såsom obetydlig. Sammanfattning kulturmiljöpåverkan Påverkansanalysen visar följande. Inte i något fall är kulturmiljöpåverkan fysisk. Inga ingrepp kommer att ske i kulturhistoriska lämningar eller kulturmiljöer. Kulturmiljöpåverkan är inte heller ljudmässig. Alla höga kulturvärden ligger utanför 40 db-linjen (MKB 2013:43) varför inte heller någon skadlig audiell påverkan uppkommer. Vindkraftverk kommer att vara synliga från vissa höga kulturvärden i landskapet och i vissa siktstråk, men huvudsakligen på stora avstånd. Enstaka kulturvärden ryms inom avstånd på 0,8 2 kilometer. Vid närmare granskning har det i samtliga dessa fall visat sig att avstånd, topografi och beskogning samt betraktelsepunkter och siktstråk reducerar eller helt avvärjer kulturmiljöpåverkan. Påverkansanalysen har kunnat fastslå, att inga av de förändringar som medförs av den planerade vindkraftsutbyggnaden innebär betydande förändringar av de höga kulturvärdena i vindparkens influensområde. De höga kulturvärdena kommer varken att försvinna, förvanskas eller ens 24

försvagas av vindkraftsutbyggnaden. Slutsatsen av påverkansanalysen är därför att kulturmiljöpåverkan av den planerade vindparken på kulturvärdena är neutral, varken negativ eller positiv. Det utesluter samtidigt risken för såväl skada som påtaglig skada på kulturmiljöer. Slutsatsen av föreliggande påverkans- och sårbarhetsanalys är en annan än den på vilken MPD baserat sitt beslut. Nästa avsnitt ska därför ägnas åt en genomgång av MPD:s synpunkter avseende kulturmiljö. Vindkraftsutbyggnaden och kulturmiljön MPD:s avslag på tillståndsansökan baseras inte i första hand på kulturmiljöaspekten, men tangerar den. Inledningsvis ska erinras om de kulturmiljörelaterade argument MPD framfört i sitt beslut 2014-11-07: Den föreslagna etableringen är påtagligt storskalig. [---] Där finns dock insprängt en mängd småskaliga odlings- och kulturbygder, vilka verken utgör en mycket påtaglig skalkontrast emot. De har till stor del formats under tidigare sekler och få nya element eller strukturer har tillförts under det senaste århundradet. Den föreslagna etableringen skapar därmed en tidsmässig kontrast gentemot landskapet, särskilt mot odlingsbygdernas kulturlandskap. I det aktuella landskapet ligger en stor del av värdet för turism och friluftsliv i den ganska ålderdomliga prägeln, den låga exploaterings- och bebyggelsegraden samt det lugn och den tystnad som följer av detta. En bedömning av projektets skala kan inte göras i fågelperspektiv, utan måste göras från viktiga betraktelsepunkter och siktstråk på plats i landskapet. Man kan inte vid bedömningen av projektets skala utgått från att en betraktare kan uppleva hela vindparken från samma betraktelsepunkt. Det är inte möjligt annat än om betraktaren avlägsnar sig mycket långt från det landskap hon eller han ska uppleva, i själva verket så långt att landskapet inte längre kan upplevas, t.ex. från ytterskärgården. Oavsett siktstråk och betraktelsepunkt kommer avvärjande faktorer att förhindra upplevelsen av vindparkens fulla utsträckning och storlek. Från ytterskärgården kommer avståndet att ha reducerat vindkraftverken till nära på osynlighet. De viktiga siktstråken i undersökningsområdet följer dalgångar och färdvägarna, som oftast är förlagda i dalgångarna. Kring bebyggelsen tillämpas skyddsområden. Inga höga kulturvärden med stora besöksfrekvenser finns så nära vindkraftverk att den visuella påverkan kan betraktas som annat än obetydlig. Inte annat än i undantagsfall såsom inne i vindparken kommer betraktare att uppleva vindkraftverken annat än i den skalmässigt reducerade version som stora avstånd medför. MPD:s beslut baseras bland annat på, att man har utpekat kulturvärden i landskapet som inte utpekats av kulturmiljövårdens företrädare. Det är ett exempel på den idiosynkratiska syn på vad ett kulturvärde är som måste 25

ifrågasättas, i synnerhet om konsekvensen av detta utpekande i praktiken att jämställa med områdesskyddet för ett kulturreservat. I normalfallet bevakas i samband med vindkraftsutbyggnad påverkan på höga kulturvärden. Landskapsavsnitt, byggnader och anläggningar med ringa värde betraktas inte som sårbara. För att en företeelse över huvud taget ska kunna betraktas som sårbar måste den ha ett högt kulturvärde. Det finns ingen grund för att behandla vindparkens närområde som om den vore sårbar när så inte är fallet. Ingen av kulturmiljövårdens företrädare har utpekat höga kulturvärden på ringa avstånd från vindparken. MPD har inte definierat de värden som man måste mena att kulturmiljövården förbisett. Det är inte rimligt att jämställa de aktuella odlingsbygdernas kulturlandskap med kulturvärden med områdesskydd, när det aktuella landskapet som här utgör ett konventionellt laga skifteslandskap med tydlig påverkan av ett mekaniserat och rationellt jordbruk. Alla kulturmiljöer är inte värdefulla kulturmiljöer. Det är oklart vad MPD avser med småskalighet i sin syn på berört område. Det förefaller som att man har valt att överordna den ytmässigt obetydliga åkermarken i vindparkens närområde över den helt dominerande, obebyggda skogsmarken. Att skogsmarken är dominant beror i hög grad på naturgeografin och jordartsförhållandena. Eventuellt har man missförstått bakgrunden till och betydelsen av den iakttagna småskaligheten. Kanske menar man att åkermarkens ringa utbredning är ett kulturellt val. Så är inte fallet. Det är i stor utsträckning hällmarkens utbredning och jordartsfördelningen som är orsak till åkermarkens små arealer. MPD:s ståndpunkt att landskapet i vindparkens närområde har formats under tidigare sekler och att få nya element eller strukturer har tillförts under det senaste århundradet måste avvisas. Alla landskapstyper är tillkomna över långa tidsavsnitt och stadda i kontinuerlig förändring. Landskapets karaktär är en kombination av naturgivna förutsättningar, händelser och processer samt mänsklig påverkan. En drivkraft i västerländsk filosofi är just människans betvingande av naturen, att skapa kultur genom att avlägsna sig från naturen (Ingold 2000). MPD har inte preciserat vilka de ålderdomliga dragen i landskapet är och inte förklarat deras känslighet. Är det markslaget, skogsmark, som gör det ålderdomligt? Eller är det odlingslandskapet som är ålderdomligt? Odlingslandskapet är som visats ovan ett konventionellt laga skifteslandskap utan några större volymer bevarade ålderdomliga åkerformer. Modernismen, i synnerhet det senaste halvseklet, har gjort det största avtrycket i landskapet, men också i vägnätet och bebyggelsen. Det är därför inte korrekt att beskriva odlingslandskapet som ålderdomligt, och inte heller att generellt beskriva landskapet i undersökningsområdet i de termerna. Landskapet består av en blandning av gammalt och nytt, med en kraftig dominans av anläggningar och bebyggelse från 1900-talet. Utan särskild ålderdomlig prägel, och utan att kulturmiljövården tillskrivit det berörda odlingslandskapet något områdesskydd, saknas grund för MPD:s restriktiva syn områdets lämplighet för vindbruk. MPD menar att vindkraftsutbyggnaden skapar en tidsmässig kontrast mot landskapet, särskilt mot odlingsbygdernas kulturlandskap. Ståndpunkten förefaller baseras på ett synsätt där landskapet kan dateras och tillskrivas en viss historisk period. Denna starkt generaliserade ståndpunkt 26