Åshult. Arkeologisk utredning steg 1 Kulturmiljö- och påverkansanalys. Växjö kommun Kronobergs län. Britta Wennstedt Edvinger

Transkript

1 Åshult Arkeologisk utredning steg 1 Kulturmiljö- och påverkansanalys Växjö kommun Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger A R K E O L O G I C E N T R U M A B A C - R A P P O R T

2

3 Åshult Arkeologisk utredning steg 1 samt kulturmiljö- och påverkansanalys inför en planerad vindpark i Dädesjö socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1608

4 Länsstyrelsens dnr: - Länsstyrelsens beslutsdatum: - Arkeologicentrums projektnr: P G Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö (och Uppvidinge) Socken: Dädesjö (och Granhult) Kartblad: 63F 1b NV, 63F 2b SV Ek. kartblad: 5F 4c Asby AC-rapport info@arkeologicentrum.se Åshult: arkeologisk utredning steg 1 samt kulturmiljö- och påverkansanalys inför en planerad vindpark i Dädesjö socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger år 2016, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och Åshult Kraft AB, Malmö. Vektordata ur GSD-terrängkartan (CC BY Lantmäteriet, Gävle) och ur länsstyrelsernas GIS länsstyrelsen. Omslagsbild: Skogsmark i utredningsområdet. Efter hagelskur. Foto AC G Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger,

5 Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Inledning... 5 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Frågeställning... 3 Metod och material... 3 Tidigare antikvarisk verksamhet... 4 Områdesbeskrivning... 6 Arkeologiskt utredningsområde... 6 Undersökningsområde för kulturmiljö- och påverkansanalys... 6 Natur och topografi... 7 Resultat av arkeologisk utredning... 8 Kulturmiljöanalys Kyrkomiljöer Bebyggelse och byggnadsminnen Riksintressen Länsintressen Påverkansanalys...14 Fysisk påverkan Audiell påverkan Visuell påverkan Siktbefrämjande faktorer Siktavvärjande faktorer Samverkanseffekter Sårbarhetsanalys Sårbara kulturvärden på platsnivå Sårbara kulturvärden på närområdesnivå Egenskapssamband Dominans och underordning Sårbara kulturvärden på traktnivå Konsekvensbedömning Påtaglig skada Konsekvenser Konklusion...21 Påverkan Frågan om påtaglig skada Kulturmiljökonsekvenser Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotolista Bilaga 3. Objekttabell Bilaga 4. Fotografier... 33

6 Sammanfattning Med anledning av planerad vindkraftsutbyggnad vid Åshult i Växjö kommun, Kronobergs län, har Arkeologicentrum AB uppdragits att utföra en arkeologisk utredning steg 1 och kulturmiljö- och påverkansanalys. Det aktuella uppdraget kompletterar ett år 2009 genomfört uppdrag, avseende en delvis annan utformning av samma vindpark års utredning är publicerad i Arkeologicentrums rapportserie Rapport från Arkeologicentrum, nummer 2009:47. Beställare och projektägare är Åshult Kraft AB års utredning har haft till syfte att fastställa om fornlämning berörs av arbetsföretaget, och om det finns terränglägen i det nu aktuella utredningsområdet som kan rymma fornlämning utan synlig begränsning. Den är genomförd i form av en frivillig utredning, d.v.s. utan föregående beslut av länsstyrelsen. Ett ytterligare syfte är att sammanställa kulturvärden i vindparkens närhet och att analysera om och hur dessa påverkas av vindkraftsutbyggnaden. Den arkeologiska utredningen av det sammanlagt 28,1 hektar stora utredningsområdet visar att det i den nu berörda delen finns fem fornlämningar och sju övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningarna utgörs av röjningsröseområden, och alla dessa var tidigare kända. Två av dem har nu reviderats avseende utbredning. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av en torplämning, lämningar efter kolning samt stengärdesgårdar och ett ensamliggande röjningsröse. Två röjningsrösen utanför utredningsområdet har också registrerats. I vindparkens övriga influensområde finns ett litet antal höga kulturvärden. Inom fem kilometers avstånd (undersökningsområdet) från vindparken finns en kyrkomiljö, Granhults medeltida träkyrka, samt ett riksintresseområde för kulturmiljövården och tre länsintresseområden, varav ett är närmast identiskt med riksintresseområdet Granhult. Riks- och länsintresseområdet Granhult återfinns på 0,5 2,4 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. Avståndet mellan vindkraftverk och kärnvärdet Granhults kyrka överstiger 1,4 kilometer. Riksintresset påverkas inte fysiskt eller audiellt av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Visuell påverkan sker i form av att rotorblad av tre av de 250 meter höga vindkraftverken blir synliga från Granhults kyrka ovan den skogsridå som omger riks- och länsintresset. Riksintressets odlingslandskap återfinns huvudsakligen i skogsmark. Beskogning, topografi och avstånd reducerar påverkan på kulturmiljön, vilken därför bedöms bli obetydlig. Påtaglig skada uppstår där riksintressen förstörs eller förvanskas, vilket inte sker i det aktuella fallet. Från övriga höga kulturvärden i undersökningsområdet, de två länsintressena Galtabäck och Lenhovda, blir vindkraftverk inte synliga. Vad gäller kulturvärden inne i vindparken kan påverkan komma att bli både fysisk och audio-visuell. Särskilda skyddsåtgärder inför kommande anläggningsarbeten kan reducera fysisk påverkan. För fornlämningar gäller, att länsstyrelsen tillståndsprövar ingrepp enligt kulturmiljölagen 2 kap. Fornlämningarna i utredningsområdet utgörs av kända typer och bebyggelseutvecklingen i utredningsområdet är kartlagd i 2009 års utredningsrapport. Sammantaget bedöms påverkan på kulturvärden bli obetydlig och vindkraftsutbyggnadens konsekvens för kulturmiljön neutral, varken positiv eller negativ.

7 Inledning Bakgrund Arkeologicentrum AB har efter beställning av Åshult Kraft AB, Malmö, genomfört en arkeologisk utredning steg 1 samt upprättat en kulturmiljöoch påverkansanalys avseende vindbruksparken Åshult i Växjö kommun, Kronobergs län (figur 1). Utredningen ska utgöra ett underlag för tillståndsprövning. Såväl påverkansanalys som arkeologisk utredning föranleds av ändringar i layout efter ett år 2009 genomfört uppdrag omfattande då aktuellt projektområde. Resultaten av 2009 års arkeologiska utredning är införda i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesdatabas och utgör ett av underlagen för föreliggande rapport. Den arkeologiska utredningen är precis som 2009 års utredning genomförd i form av en s.k. frivillig arkeologisk utredning, vilket innebär att den genomförts med syfte och målsättning som en arkeologisk utredning enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) 2 kap. 11, men utan föregående länsstyrelsebeslut. Syfte Denna rapport har två syften. Det ena är att bidra med information om fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar med lägre skyddsvärde samt om potentiella platser för fornlämning utan synlig begränsning i de markområden som kan bli föremål för markingrepp vid anläggningsarbeten för vindparken. Det andra syftet är att presentera kända, höga kulturvärden i det specificerade landskapsavsnitt runt projektområdet som utgör rapportens undersökningsområde, och vidare att analysera om och hur dessa påverkas av vindkraftsutbyggnaden. Alla av människor skapade eller påverkade miljöer är kulturmiljöer, men alla är inte värdefulla. Som miljöer med höga kulturvärden räknas här i första hand objekt och områden med områdesskydd enligt gällande lagstiftning, och då i första hand enligt kulturmiljölagen kapitlen 2, 3 och 4 samt enligt miljöbalken (SFS 1998:808), kap. 1, 3, 4 och 7. Hit räknas även kulturmiljöer med lägre skyddsvärde, exempelvis sådana av kommunalt intresse, länsintresse eller enligt andra åsiktsförklaringar i översiktsplaner och kulturmiljöprogram. 1

8 Figur 1. Utredningsområdet återfinns i norra delen av Växjö kommun och tangerar gränsen till Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. 2

9 Frågeställning Utredningen ska följaktligen besvara frågor om (a) förekomst av fornlämning eller gynnsamma terränglägen för fornlämning, och om sådana eller andra höga kulturvärden berörs fysiskt av vindkraftsutbyggnaden, samt (b) hur och i så fall på vilka sätt höga kulturvärden påverkas av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Innebär vindbruket påtaglig skada på kulturvärden? Vilka konsekvenser för kulturmiljöer och landskap kan vindkraftsutbyggnaden bedömas få? Metod och material Den arkeologiska utredningen har utförts i form av byråinventering och fältinventering. Byråinventeringen har omfattat de vanliga antikvariska källmaterialen, kartor, flygfotografier etc. Fältarbetet omfattade systematisk terrängrekognoscering av tillkommande vägkorridorer och smärre områden vid uppställningsplatser för vindkraftverk. Okulär besiktning har kombinerats med provstick med jordsond. Lämningar av alla för regionen relevanta typer enligt Riksantikvarieämbetets (RAÄ) lämningstyplista (2014) har eftersökts. Metoden är utvecklad vid RAÄ:s fornminnesinventering (1938 ca 2000). Fältarbetet utfördes under huvudsakligen gynnsamma väderleksförhållanden. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var planerad till 28 hektar, men fältinventeringen kom att genomföras med något högre täckningsgrad, d.v.s. långsammare än planerat, nämligen 23 hektar. Dokumentation inom projektet har utgjorts av lägesbestämningar med handhållen gps-mottagare. Noggrannheten är ± 10 meter. Mätdata har kasserats. Skriftliga beskrivningar har upprättats med utgångspunkt från RAÄ:s anvisningar för registrering av kulturhistoriska lämningar (bilaga 3). Ett urval miljöer inom utredningsområdet har fotograferats digitalt, och fotodokumentationen återfinns som påsiktsbilder i slutet av denna rapport (bilaga 2 och 4). Dokumentationsmaterial i form av fotografier förvaras vid Arkeologicentrum. GIS-data förvaras i bearbetad form i RAÄ:s FMIS. Rapportens analysdel baseras huvudsakligen på GIS-data som tillhandahålls via länsstyrelserna, samt dokumenterad praxis vid tillståndsprövning av vindparker. Följande källmaterial har använts (se vidare under avsnittet Referenser): registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) informationssystem för fornminnen, FMIS, värdefull och skyddad bebyggelse (BeBR, Länsstyrelsen), registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (SH), 3

10 berggrunds- och jordartsdata (SGU), allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster (LSA, LMA, RAK), äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser och på länsmuseets hemsida (LIBRIS, VITALIS), värdefulla natur- och kulturmiljöer, riksintresseområden m.m. (Länsstyrelsen, RAÄ), domslut i Mark- och miljödomstolar (MMD) och i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Tidigare antikvarisk verksamhet Inom utredningsområdena har ingen arkeologisk verksamhet utöver RAÄ:s fornminnesinventeringar för den ekonomiska kartan och Arkeologicentrums år 2009 genomförda arkeologiska utredning (Winberg 2009) företagits. RAÄ:s förstagångsinventering inom Dädesjö socken ägde rum i början av 1950-talet, medan revideringsinventeringen företogs år Vid förstagångsinventeringen gjordes inga registreringar inom vindparkens projektområde. Vid revideringen antecknades flera områden med röjningsrösen. Förhållandet avspeglar en förändring av fornlämningsbegreppet under talets andra hälft (jfr Jensen 2006). Arkeologicentrums utredning år 2009 i då aktuellt projektområde för vindkraftsutbyggnad i Åshult resulterade i nyfynd av femton kulturhistoriska lämningar varav sex fornlämningar, och i revidering av vissa av de från RAÄ:s revideringsinventering kända röjningsröseområdena. Resultaten av utredningen är publicerad i rapport nummer 2009:47 i serien Rapport från Arkeologicentrum (Winberg 2009). I RAÄ:s FMIS redovisas i Dädesjö socken endast sex fornlämningar som delundersökta eller undersökta och borttagna (FMIS ). Det är med undantag av en boplats endast förhistoriska gravar som undersökts. Ingen av undersökningarna har ägt rum i det nu aktuella utredningsområdet eller inom den planerade vindparken. 4

11 Figur 2. Aktuellt utredningsområde år 2016 samt 2009 års utredningsområde i Åshults projektområde för vindkraft. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande M Skala 1:

12 Områdesbeskrivning Arkeologiskt utredningsområde Det arkeologiska utredningsområdet utgörs av fem delområden i anslutning till 2009 års utredningsområde (figur 2). Fyra av de fem delområdena återfinns i sin helhet inom Dädesjö socken. Det femte och nordligaste tangerar i norr sockengränsen mot Granhult, som samtidigt utgör kommungräns mellan Växjö och Uppvidinge. Utredningsområdets area är sammanlagt 28,1 hektar (tabell 1). Det minsta delområdet är en hektar och det största 10,5 hektar. Hela det aktuella utredningsområdet liksom vindparken i sin helhet återfinns inom kartbladen 63F 1b NV och 63F 2b SV, samt inom det ekonomiska kartbladet 5F 4c Asby. Tabell 1. Det arkeologiska utredningsområdet (uo) består av fem delområden. Del-uo Area m2 Area hektar , , ,9 Summa ,1 Undersökningsområde för kulturmiljö- och påverkansanalys Undersökningsområdet för kulturmiljöanalysen utgörs av vindparkens övriga influensområde, här schablonmässigt avgränsat till en fem kilometers buffert runt de planerade vindkraftverken. Vindkraftverk kan synas på större avstånd än fem kilometer. I den aktuella, kuperade terrängtypen gäller det dock främst utsiktsplatser, vilket reducerar influensområdet. En vägledande dom i Mark- och miljööverdomstolen har i samband med överklaganden visat att synlighet i sig inte är ett hinder för vindbruk i den aktuella terrängtypen (jfr MÖD M ). I Mark- och miljödomstolarnas domslut finns ett flertal exempel på att avstånd på 1,4 kilometer och större mellan vindkraftverk och höga kulturvärden inte utgör hinder för utbyggnad eller påtaglig skada på kulturmiljön (t.ex. MMD M , M och M , även MÖD M ). 6

13 Natur och topografi Regionens och vindparkens natur är tidigare beskriven av Winberg (2009:5). Det aktuella projektområdet ligger i en central del av det sydsvenska höglandet. Den urbergsslätt som utbreder sig i södra Småland övergår här i en mer kuperad terrängtyp, vilken präglar landskapets norra del ner till Moheda och Sävsjöström. Topografin karaktäriseras i dessa trakter av en vågig typ av terräng med ganska stora nivåskillnader, vilken ibland övergår i sprickdalar. Berggrunden består främst av granit som ofta täcks av en relativt mager morän. På sina håll förekommer dessutom ändmoräner och rullstensåsar. Den planerade vindparken är tänkt att lokaliseras till det plana krönet av en flera kilometer lång höjdsträckning som i väster sluttar tämligen brant ner mot de låglänta och mossrika markerna kring Are sjö, medan den i öster mer obemärkt övergår i det småkuperade landskapet väster om Hjärtsjön och Marhulta fly. Området dräneras i södra delen av en större bäck med biflöden som passerar norr om Asby och utmynnar i Are sjö, medan den i norr avvattnas av flera mindre bäckar som upprinner kring Åshult och löper samman strax väster om utredningsområdet för att så småningom utmynna i Madkroken. Området ingår i den södra barrskogsregionen och skogen utgörs således av gran och tall även om det också förekommer en del lövskog. En stor del av skogsbeståndet fälldes 2005 och 2007 av stormarna Gudrun och Per, men är numera återplanterat. Figur 3. Stentipp inom den fossila åkern Granhult 26:1. Foto AC G

14 Resultat av arkeologisk utredning Före 2016 års utredning fanns sex kulturhistoriska lämningar i det aktuella utredningsområdet. Vid utredningen tillkom åtta kulturminnen, varav två ligger utanför utredningsområdet (AC1706 och AC1707) (tabell 2, figur 6). Därutöver justerades geometrin för två av de tidigare registrerade röjningsröseområdena (fossil åker), Dädesjö 69:1 och Dädesjö 277:1. Inga ändringar av antikvarisk bedömning har varit aktuell med avseende på 2014 års kulturmiljölag. I utredningsområdet finns efter denna arkeologiska utredning fem fornlämningar och sju övriga kulturhistoriska lämningar (tabell 2). Samtliga fornlämningar utgörs av röjningsröseområden. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av en torplämning, lämningar efter kolning samt stengärdesgårdar och ett ensamliggande röjningsröse. Utanför utredningsområdet har som nämndes ovan ytterligare två ensamliggande röjningsrösen registrerats. Två av de fem fornlämningarna, Dädesjö 69:1 och Dädesjö 277:1, har med anledning av utredningsresultaten reviderats avseende utbredning. Övriga berörda kartinprickningar i FMIS har inte haft behov av revidering i 2016 års utredningsområde. Figur 4. Stengärdesgården AC1704. Foto AC G

15 Tabell 2. Kulturhistoriska lämningar i 2016 års utredningsområde (uo). Jfr figur 6. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Källa Anm. bedömning AC1701 Husgrund, Lämning efter Övrig kulturhistorisk AU1 historisk tid kolarkoja lämning AC1702 Hägnad Stengärdesgård Övrig kulturhistorisk AU1 lämning AC1703 Hägnad Stengärdesgård Övrig kulturhistorisk AU1 lämning AC1704 Hägnad Stengärdesgård Övrig kulturhistorisk AU1 lämning AC1705 Röjningsröse Röjningsröse Övrig kulturhistorisk AU1 lämning AC1706 Röjningsröse Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning AU1 Utanför uo AC1707 Röjningsröse Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning AU1 Utanför uo AC1708 Röjningsröse Röjningsröse Övrig kulturhistorisk AU1 lämning Dädesjö 69:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning FMIS Ändrad geometri Dädesjö 276:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning FMIS Dädesjö 277:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning FMIS Ändrad geometri Dädesjö 280:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning FMIS Dädesjö 886 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, Västra Åslahult Övrig kulturhistorisk lämning FMIS, Winberg 2009 Granhult 25:1 Fossil åker Röjningsröseområde Fornlämning FMIS Figur 5. Röjningsröse i utredningsområdet. Foto AC G

16 Figur 6. Resultat av arkeologisk utredning år Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande M Grå objekt är tidigare registrerade kulturminnen i RAÄ:s FMIS. Jfr figur 5. Skala 1:

17 Kulturmiljöanalys Kulturmiljöanalysens syfte är att sammanställa höga kulturvärden i undersökningsområdet. Aktuella typer är i första hand sådana som omfattas av bestämmelser i kulturmiljölagen och miljöbalken. Kyrkomiljöer Kyrkobyggnader och -miljöer är skyddade enligt KML 4 kap. Kyrkobyggnader hör också till de kulturvärden som kan vara känsliga för konkurrens från vindkraftverk. I undersökningsområdet finns endast en kyrkobyggnad, Granhults kyrka (figur 7) som ligger NNÖ om vindparken på drygt 1,4 kilometers avstånd från närmaste planerade vindkraftverk (figur 8). Granhults kyrka är Sveriges äldsta daterade träkyrka. Timret i kyrkan är dendrokronologiskt daterat, varför kyrkans byggnadstid har kunnat fastställas till strax efter år 1217 (BeBR ). Dateringen gör kyrkobyggnaden unik. Figur 7. Granhults kyrka. Foto AC G-0051 (Winberg 2009:11). 11

18 Figur 8. Områden av riksintresse respektive länsintresse för kulturmiljövården samt skyddad bebyggelse i RAÄ:s bebyggelseregister (BeBR) i undersökningsområdet. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande M Skala 1:

19 Bebyggelse och byggnadsminnen Det finns i undersökningsområdet ingen skyddad bebyggelse utöver Granhults kyrka (figur 5). Närmaste byggnadsminnen enligt KML 3 kap. återfinns i Lenhovda och Dädesjö, utanför undersökningsområdet och på mer än fem kilometers avstånd från närmaste planerade vindkraftverk. De berörs inte av vindkraftsutbyggnaden. Riksintressen I undersökningsområdet finns bara ett område av riksintresse för kulturmiljövården (MB 3 kap. 6 ) (tabell 3, figur 8). Det är riksintresseområdet Granhult (G 34) som omfattar såväl ett av Sveriges bäst bevarade åkersystem från järnåldern och medeltid (Klang 1980b) som Granhults unika träkyrka. Riksintresseområdet breder ut sig på ömse sidor väg 31 mellan Nottebäck och Lenhovda. Dess avgränsning återfinns på cirka 500 meters och större avstånd från närmaste planerade vindkraftverk. Inga kulturreservat (MB 7 kap. 9 ) återfinns inom undersökningsområdet. Tabell 3. Riksintresseområdet G34 Granhults motivering och uttryck (RAÄ Riksintressen 2015:8). ID-nr Namn Socken Motivering Uttryck Area hektar G34 Granhult Granhult Odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samt kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö.) 1200-tals kyrka av trä med klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe från 1700-talet. Utskiftad kyrkbybebyggelse. Övergivna åkersystem från järnåldern med stensträngar och valar. Omfattande områden med odlingsrösen och spår av 1800-talets torpanläggning i form av byggnader, små inägolotter och rester efter torp i skogen. 271,7 Länsintressen Länets kulturmiljöprogram omfattar tre kulturmiljöer helt eller delvis inom undersökningsområdet (tabell 4, figur 8). De tre miljöerna är Galtabäck, Granhult och Lenhovda. Granhults länsintresseområde överlappar i hög grad men är inte helt identiskt med Granhults riksintresseområde. 13

20 Tabell 4. Områden av länsintresse för kulturmiljövården. ID Namn Beskrivning Area hektar Avstånd och riktning till närmaste VKV 13 Galtabäck Bylandskap 303,5 4,6 km mot SÖ 18 Granhult Kyrkomiljö, fornlämningsmiljö, 256,7 0,5 km mot VSV odlings- landskap 33 Lenhovda Sockencentrum 113,8 3,9 km mot ÖSÖ Påverkansanalys I fallet med kulturmiljöpåverkan orsakad av vindkraftsutbyggnad räknas här tre typer kunna vara aktuell, fysisk, audiell och visuell. Medan det fysiska påverkan alltid kan fastställas objektivt genom svar på frågan sker ett fysiskt ingrepp eller inte?, är frågan om hörbarhet och synlighet beroende av ett subjekt. Kulturvärdena i sig själva är inte känsliga för audiovisuell påverkan de har varken syn eller hörsel. I stället är det betraktaren som kan uppfatta eller inte uppfatta att en kulturmiljö påverkas av vindkraftverks synlighet eller hörbarhet. Upplevelsen är i sin tur beroende av individuella, subjektiva ställningstaganden, vilket brukar understrykas i såväl översiktsplaner som miljökonsekvensbeskrivningar. Kulturmiljöpåverkan är i fallen med synlighet och hörbarhet relativ, inte absolut. Fysisk påverkan Varken riksintressen enligt MB 3 kap. 6, länsintressen enligt Kronobergs kulturmiljöprogram, kyrkomiljöer eller byggnadsminnen berörs fysiskt av vindkraftsutbyggnaden. Vindkraftverkens uppställningsplatser är placerade utanför fornlämningarna. Om befintliga vägar genom fornlämningar behöver breddas eller förstärkas kan ingrepp i fornlämning kanske inte undvikas. De aktuella fornlämningarna är alla fossil åker i form av röjningsröseområden. Röjningsrösena är ojämnt distribuerade över åkerytorna (jfr figur 9). Länsstyrelsen tillståndsprövar planerade ingrepp och kan ge tillstånd till sådana, vanligen med villkor om undersökning och dokumentation. Det ligger i såväl projektägarens som kulturmiljövårdens intresse att ingrepp i fornlämning minimeras. Risk för fysisk påverkan på kulturhistoriska lämningar kan generellt minimeras genom snitsling, avspärrning och andra skyddsåtgärder inför markarbeten i vindparken. 14

21 Figur 10. Röjningsrösen inom fossila åkrar förekommer ställvis i koncentrationer, ställvis på stora inbördes avstånd. Exempel från utredd vägkorridor inom fornlämningen Dädesjö 69:1. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande M Skala 1:

22 Audiell påverkan Audiell påverkan på nivåer över 40 db är begränsade till vindparkens närområde. Audiell påverkan är därför inte aktuell i fallet med undersökningsområdets höga kulturvärden, utan endast avseende enskilda kulturhistoriska lämningar inne i vindparken. Sådan påverkan beaktas normalt endast när lämningarna utgör viktiga besöksmål, t.ex. vid vissa s.k. fornvårdsobjekt. Inga sådana viktiga besöksmål föreligger inom vindparken. Audiell påverkan behöver därför inte beaktas ytterligare. Visuell påverkan De aktuella vindkraftverkens totalhöjd är inte känd men beräknas i föreliggande rapport inte överstiga 250 meter. Meteorologiska förhållanden och andra omständigheter såsom årstid eller tid på dygnet är inte inbegripna i analysen. Siktbefrämjande faktorer Undersökningsområdets dominerande markanvändning innebär att det endast är i utsiktslägen och i åker- och, i mindre utsträckning, betesmark som vida och långa siktstråk kan vara aktuella. Siktbefrämjande är därför huvudsakligen endast inägomark i omgivande byar och inom riksintresseområdet Granhult. Siktavvärjande faktorer Avstånd, markslaget (skogsmark) och tämligen flack topografi förkortar siktstråken i vindparkens omgivningar. Avstånd. Den viktigaste siktavvärjande faktorn vid sidan av väderleks- och ljusförhållanden är utan tvekan avstånd. Medan vindkraftverken har en hög absolut höjd, kommer ökande avstånd mellan betraktare och vindkraftverk att reducera den upplevda skalan. De planerade vindkraftverken återfinns med undantag av riks- och länsintresset Granhult med odlingslandskap och medeltida träkyrka på stora avstånd från de höga kulturvärdena. Vindparken upptar från Granhults kyrka betraktad mindre än 25 av horisonten (7 %). Vegetation. Träd- och skogsridåer är en av kulturmiljövårdens viktigaste skyddsredskap. Skog och trädridåer kan många gånger effektivt avskärma höga kulturvärden från en avvikande omgivning. Undersökningsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark som, beroende av åldersklass, generellt förkortar siktstråken. 16

23 Figur 11. Vy mot vindparken från Granhults kyrka. 250 meter höga vindkraftverk. Fotomontage: Åshult Kraft AB. Originalfoto förminskat till 15 %. 17

24 Kärnvärdet Granhults kyrka omges av en gles trädridå och den öppna marken kantas i alla riktningar av en skogsridå. Fotomontage avslöjar att rotorbladen på tre av de sex planerade vindkraftverken kan bli synliga ovanför skogsridån i riktning mot söder och syd-sydväst (figur 11). Topografi. Höjdskillnader i landskapet är betydelsefulla som siktavvärjare. I undersökningsområdet fungerar inte topografin som enskildhet som en effektiv avvärjare, eftersom den höjdrygg vindparken utnyttjar omges av flackare terräng. Det är främst avstånd i kombination med vegetation som reducerar vindkraftverkens synlighet. Landskapet i undersökningsområdet har en topografisk orientering i riktning NNV-SSÖ. Eftersom vindparken utnyttjar samma höjdrygg och vindkraftverken planeras till två, något asymmetriska rader, följer vindparkens utformning landskapets topografiska riktning. En betraktare kan emellertid inte annat än i utsiktslägen på mycket stora avstånd tillgodogöra sig relationen mellan landskapets orientering och vindparkens utformning. Samverkanseffekter I undersökningsområdets skogspräglade terräng saknas i huvudsak anläggningar som kan samverka med de sex vindkraftverken. Samverkan kan ske med andra vindparker, men om än många sådana projekterats, särskilt i Uppvidinge, är ännu bara ett fåtal uppförda och ingen i den aktuella vindparkens influensområde. Sårbarhetsanalys I följande avsnitt redovisas kulturvärdens sårbarhet utifrån belägenhet i tre zoner, platsnivå (inom vindparken), närområdesnivå (0-2 km från vindparken) och traktnivå (2 5 km från vindparken). Totalhöjd 250 meter eller lägre beaktas här. Sårbara kulturvärden på platsnivå Inom vindparken finns ett antal fornlämningar som är sårbara för vindkraftsutbyggnaden endast i den meningen att tillstånd enligt KML 2 kap. krävs för ingrepp. Sannolikheten för okända fornlämningar utöver de registrerade är liten. Fornlämningarna är av en sådan typ som inte behöver kvarligga utan ingrepp. Länsstyrelsen brukar bevilja ingrepp med villkor om förundersökning. 18

25 Övriga kulturhistoriska lämningar inom vindparken är inte sårbara och hänsyn utöver de allmänna hänsyn som MB och KML föreskriver är inte motiverade. Allmänna hänsyn kan ta sig uttryck i skyddsåtgärder inför anläggningsarbeten, såsom snitsling eller annan utmärkning. Slutsatsen är att inga sårbara kulturvärden föreligger inom vindparken. Sårbara kulturvärden på närområdesnivå På närområdesnivå finns kulturvärden i form av Granhults kyrka samt riksoch länsintresseområdet G34 Granhult som behöver närmare beaktas, vilket sker i termer av egenskapssamband och frågan om dominans och underordning. Egenskapssamband I globalt perspektiv sträcker sig vindbruket bakåt till förhistorisk tid. Under en kort period från senare delen av 1800-talet och fram till våra dagar har vindbruket konkurrerats ut av fossila bränslen och andra energikällor. I dag ska vindbruket igen ses som en naturlig del av de areella näringarna (Prop. 2005/ 06:143). Vindbruket har ingen lång historia i undersökningsområdet. Däremot är miljön sedan länge hemvist för annan energiproduktion, som i dag framträder framför allt i form av spår efter kolning. Kolningen delar inte vindbrukets morfologi, men såväl dess lokalisering till skogsmark som dess användning av rummet, med enskilda anläggningar på stora inbördes avstånd. Dominans och underordning Kyrkobyggnader brukar utpekas som potentiellt sårbara vid vindkraftsutbyggnad (NM 2000:82 f., RAÄ dnr ). För att upplevelse av dominans ska uppstå behöver objektet (vindkraftverket) upplevas ha en större storlek och skala än jämförelseobjektet (kyrkan). Som framgått ovan reducerar avstånd den upplevda skalan. Kyrkobyggnaden och kyrkomiljön kan på grund av omgivande skogsridåer inte upplevas på avstånd, endast av besökare på platsen. Avståndet till de närmaste vindkraftverken (drygt 1,4 kilometer och längre) reducerar vindkraftverkens upplevda storlek. Vindparkens andel av horisonten (7 %) är en obetydlig sektor, och avvärjande faktorer innebär att andelen är än mindre, eftersom bara tre av de sex vindkraftverken blir synliga. Riksintresseområdets och kyrkomiljöns värden kan även fortsättningsvis upplevas i flertalet siktstråk helt utan synliga vindkraftverk. Någon ovälkommen dominans bedöms därför inte uppkomma. 19

26 Sårbara kulturvärden på traktnivå Den slutsats som kan dras av rättspraxis är, att påtaglig skada kan uppkomma på avstånd kortare än omkring 1,5 kilometer, och att avstånd på mer än 7,5 kilometer inte innebär olägenhet för en betraktare (jfr MÖD M ). På traktnivå har länsintressena Galtabäck och Lenhovda specificerats i den ovanstående kulturmiljöanalysen. Inga vindkraftverk blir synliga från dessa höga kulturvärden. Värden på traktnivå förblir opåverkade, oavsett vindkraftverkens totalhöjd. Slutsatsen är att inga sårbara kulturvärden föreligger på traktnivå. Konsekvensbedömning Detta avsnitt är ägnat åt konsekvenserna för kulturmiljön av den planerade vindparken. Eftersom ett område av riksintresse berörs är frågan om huruvida den planerade vindparken kan anses medföra påtaglig skada (MB 3 kap. 6 ) på riksintresset avgörande. Påtaglig skada Påtaglig skada uppkommer när ett område förlorar de värden som motiverat dess utpekande. Även åtgärder som på andra sätt inverkar negativt på hur väl riksintresset karaktäriseras av, eller förmår återspegla, det riksintressanta skede som ligger till grund för utpekandet kan bedömas som påtaglig skada (RAÄ Handbok 2014:52 ff). Tabell 5. RAÄ:s riktlinjer för tillämpning av hushållningsbestämmelserna (efter Handbok 2014:47). Förändring Områdets värden kommer att försvinna förvanskas försvagas förbli oförändrade Innebörd Påtaglig skada Skada Neutral påverkan Förhållningssätt Ej tillåtligt Undvika skadan Hindra Lindra Minimera skadan Hänsyn Bruka varsamt förstärkas förökas förädlas Förbättring Inspirera Stärka Berika 20

27 Påverkan på riksintresseområdet är uteslutande visuell och har kunnat visas omfatta en liten andel av horisonten. Träd- och skogsridåer verkar avvärjande. Avståndet reducerar vindkraftverkens upplevda skala så att kulturvärdena inte underordnas vindkraftverken. Riksintressets värden kommer varken att förstöras eller förvanskas av vidkraftsutbyggnaden. Riksintressets förmåga att återspegla det riksintressanta skedet påverkas inte. Någon påtaglig skada kan därför inte anses uppkomma (tabell 5). Konsekvenser Positiva konsekvenser av vindkraftsutbyggnaden ur antikvariskt perspektiv är framför allt den kunskapsuppbyggnad som genereras av genomförda utredningar och det material som tillförs RAÄ:s FMIS. På grund av vindparkens obetydliga påverkan på kulturvärdena bedöms inga negativa konsekvenser uppstå. Omfattningen av visuell påverkan på höga kulturvärden är helt inom ramen för praxis, såväl rättslig som antikvarisk. Konklusion Påverkan Ovan har olika slag av påverkan analyserats. Det har konstaterats att fysisk påverkan endast sker på platsnivå. Audiell och visuell påverkan är aktuell på platsnivå och närområdesnivå. Traktnivån påverkas inte alls. Påverkan bedöms bli obetydlig. Slutsatsen grundas på vägledande domar i MÖD och annan rättspraxis, liksom på ett stort antal exempel i landet på tillståndsgivna vindparker i och nära områden av riksintresse för kulturmiljövården och andra landskapsavsnitt med höga kulturvärden. Frågan om påtaglig skada Frågan om vindparken påtagligt skadar riksintresseområden eller andra kulturvärden har ovan besvarats med nej, med motiveringen att inga kulturvärden förstörs, och att rättspraxis och vägledande domar visar att synlighet i sig inte är att jämställa med påtaglig skada. Vindparker har uppförts både inom och nära riksintresseområden i likartade miljöer. 21

28 Kulturmiljökonsekvenser Den planerade vindkraftsutbyggnaden bedöms innebära en obetydlig konsekvens för kulturvärdena i undersökningsområdet och neutral kulturvärdena i inne i vindparken. Eventuella negativa effekter av ingrepp i fornlämningar bedöms uppvägas av den kunskapsuppbyggnad arkeologiska undersökningar resulterar i. Kunskapsunderlag föreligger för skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga för att förhindra skador på kulturvärden vid kommande anläggningsarbeten. Om sådana skyddsåtgärder vid behov vidtas bedöms konsekvenserna av den planerade vindkraftsutbyggnaden bli neutrala, varken positiva eller negativa. 22

29 Referenser Publikationer och rapporter Hallberg, Göran, Ortnamn i Småland. Stockholm. Jensen, Ola W., Fornlämningsbegreppets historia: en exposé över 400 år. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Klang, Lennart, 1980a. Kronobergs län. Med arkeologen Sverige runt. Stockholm. Klang, Lennart, 1980b. Sävsjö och Granhult i Uppvidinge härad exempel på fossila kulturlandskap. Stenen följeslagaren. Kronobergsboken NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, Nordiska ministerrådet. Nord 2000:17. Köpenhamn. Pamp, Bengt, 1988 [1974]. Ortnamnen i Sverige. Lund. RAÄ Handbok 2014 Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap 6 MB. (Rapport från Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. RAÄ Riksintressen 2013 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Västerbottens län (AC) enligt 3 kap 6 miljöbalken, (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Skr. 2009/10:74 se Webbreferenser. Strid, Jan Paul, Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Widgren, Mats (red), Röjningsröseområden på sydsvenska höglandet. Arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar. (Meddelande nr 117. Kulturgeografiska inst., Stockholms universitet 2003.) Stockholm. Winberg, Björn, Åshults projektområde för vindkraft: arkeologisk utredning och KMKB med anledning av planerade vindkraftverk på gränsen mellan Dädesjö och Granhults socknar, Småland, Växjö och Uppvidinge kommuner, Kronobergs län. (Rapport från Arkeologicentrum 2009:47.) Östersund. 23

30 Allmänna kartor och specialkartor Berggrundskarta se Webbreferenser (SGU). Fastighetskartan Se Sverige. Metria. Gävle Jordartskarta se Webbreferenser (SGU). GSD Vägkartan Se Sverige. Metria. Gävle Terrängkartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Ekonomiska kartan F 4c Asby (skala 1:10 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Generalstabskartan Åseda (skala 1: ). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Lantmäteriakter LMA Lantmäterimyndigheternas arkiv: Aktbeteckning 07-DÄD-2 Län Kronoberg Datum 1834 Åtgärd Laga skifte Övrigt otryckt material Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Dom , mål nr M Vänersborg. [Skottfjället.] Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Dom , mål nr M Växjö. [Värnanäs.] Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. Dom , mål nr M Växjö. [Åsens by.] Miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Dom , mål nr M Stockholm. [Tolvmanstegen.] Mark- och miljööverdomstolen. Dom , mål nr M [Trolleboda.] 24

31 Webbreferenser BeBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlu, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst Kyrkokartan LMA Lantmäteriets historiska karttjänst. Lantmäterimyndigheternas arkiv LSA Lantmäteriets historiska karttjänst. Lantmäteristyrelsens arkiv Länsstyrelsen (G län) RAK Lantmäteriets historiska karttjänst. Rikets allmänna kartverks arkiv SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SH Skog & historia Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska lämningar i skogen för Kronobergs län, SHM Statens historiska museums översiktsdatabas Skr. 2009/10:74 Regeringens skrivelse 2009/10:74. Vissa kulturmiljöfrågor. aed23e1b798/vissa-kulturmiljofragor-skr , SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas

32 26

33 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning steg 1 samt kulturmiljö- och påverkansanalys inför en planerad vindpark vid Åshult m.fl., Växjö kommun, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Arkeologicentrums projektnr P G Beställare Åshult Kraft AB, Frihamnsallén 8, Malmö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger Projekttid Fältarbete: , 1 dv Belägenhet Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö (Uppvidinge) Socken: Dädesjö (Granhult) Trakt: Åshult (Dädesjö), Glosäng (Granhult) Kartblad: 63F 1b NV, 63F 2b SV Ek. kartblad: 5F 4a Asby SV-koordinat: N E Utredningsområde Sammanlagd area: 28,1 hektar Delområde m 2 10,5 ha Delområde m 2 1,7 ha Delområde m 2 1 ha Delområde m 2 6 ha Delområde m 2 8,9 ha Kartreferens SWEREF 99 TM Kartering Programvara: QGIS

34 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Fotografier Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras vid Arkeologicentrum. 28

35 Bilaga 2. Fotolista ID Bildnr Motiv Riktn mot Fotograf AC G 1696 F.d. åkermark i Åshult V Britta Wennstedt används nu som Edvinger betesmark AC G 1697 Stentipp, del av, inom NÖ Britta Wennstedt röjningsröseområdet Edvinger Granhult 26:1 AC G 1698 Välbevarad jordkällare NNÖ Britta Wennstedt inom Dädesjö 886, Västra Edvinger Åslahult AC G 1699 Torpstugugrund inom NÖ Britta Wennstedt Dädesjö 886 Edvinger AC G 1700 AC1701 Kojlämning ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC G 1701 Skylt mot Marken i NNÖ Britta Wennstedt utredningsområdets SÖ Edvinger del AC G 1702 Skogsmark i utredningsområdets SÖ del efter hagelskur SV Britta Wennstedt Edvinger AC G 1703 AC1704 Stengärdesgård NÖ Britta Wennstedt Edvinger Datum Övriga foton ur 2009 års rapport RAC2009:47. 29

36 30

37 Bilaga 3. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC1701 Husgrund, historisk tid Lämning efter kolarkoja, närmast rund, 5 m diam och 0,3 m h. I mitten en fördjupning, rund, 2 m diam och 0,3 m dj. Spismursröse i SSÖ, ovalt, 3x2 m (NÖ-SV) och 0,8 m h, av 0,2-0,5 m st stenar, huvudsakligen övermossade. Beväxt med tallplantor. Ingen kolbotten påträffades men i markskador 25 m NNÖ om kojlämningen iakttogs ställvis rikligt med kol. Terräng: S-sluttande moränmark. Skogsmark (granplantering angränsande till barrblandskog). Övrig kulturhistorisk lämning BWE AC1702 Hägnad Stengärdesgård, stllvis i kallmur, ställvis jordblandad, 200 m l (NÖ-SV), 1-3 m br och 0,2-0,4 m h. Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) KjE AC1703 Hägnad Stengärdesgård, 60 m l (NNV-SSÖ), 1,5-2 m br och 1 m h. Slutpunkt i NNV nära hägnad av annan typ (AC1702). Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) KjE AC1704 Hägnad Stengärdesgård, 100 m l (VSV-ÖNÖ), 1,5 m br och 0,8-0,9 m h. Inom röjningsröseområdet Dädesjö 69:1. Ej samtidig. Övrig kulturhistorisk lämning Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (hygge) KjE AC1705 Röjningsröse Röjningsröse, ovalt, 10x3-4 m (NÖ-SV) och 0,3-0,5 m h. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (blandskog). Övrig kulturhistorisk lämning Orientering: Intill väg KjE AC1706 Röjningsröse Röjningsröse, runt, 6-7 m diam och 0,8 m h. Beväxt med några smågranar. Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Övrig kulturhistorisk lämning 31

38 KjE AC1707 Röjningsröse Röjningsröse, ovalt, 10x5-6 m (NÖ-SV) och 0,5-1 m h. Terräng: NV-sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog) KjE AC1708 Röjningsröse Röjningsröse, oregelbundet, 3 m diam och 0,2 m h. Beväxt med smågranar runt kanten. Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) KjE Dädesjö 69:1 Fossil åker FMIS: Fossil åkermark, ca 900x m (NV-SÖ). I området finns ca 300 röjningsrösen, 3-6 m diam och 0,2-0,4 m h. I SÖ-NV ansluter området till sentida odlingsmark. Här finns sentida röjningsrösen/stentippar. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Terräng: Avsatser i S-sluttning. Skogsmark års utredning: Obetydlig ändring av geometrin. Dädesjö 277:1 Fossil åker KjE FMIS: Fossil åkermark, ca 900x m (NV-SÖ). Inom området finns ca 500 röjningsrösen, 3-7 m diam och 0,2-0,5 m h. Inom området finns även ett par torplämningar med röjningsrösen av yngre karaktär. Osäker avgränsning åt SÖ. Fornlämning Tillägg dnr : Vid särskild utredning steg 1 utan KML-beslut 2009 granskades ett 190x130 m (N-S) st område i SÖ delen. Ca 30 röjningsrösen påträffades, vilka är i allmänhet runda, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h, av 0,2-0,4 m st stenar. Röjningsrösena är tätt belägna och välbevarade i Ö delen men mer glest utspridda i V. Området utökades i SÖ. Terräng: Krönparti och V-sluttning av höjdparti. Skogsmark års utredning: Två stengärdesgårdar inom resp delvis inom området bedöms ej samtidiga med den fossila åkern och har registrerats med egna identiteter KjE 32

39 Bilaga 4. Fotografier AC G-1695 AC G-1698 AC G-1696 AC G-1699 AC G-1697 AC G

40 34

41 AC G-1701 AC G-1702 AC G

42 AC-RAPPORT 1608