DIS - MITT NYTT Nr 2 2010 Ansvarig utgivare:kurt Wikholm Hantering av dubletter DNA i släktforskning
Innehåll nummer 2 2010 Ordförande har ordet sid. 2 Redaktören har ordet sid. 3 Nyheter sid. 3 DNA, släktskap och forskning sid. 4 Nyheter sid. 5 Dubletter i DISGEN 8.2 sid. 6 Dubletter i DISGEN 8.2 sid. 7 Dubletter i DISGEN 8.2 sid. 8 Möte med en studiecirkel sid. 9 Info från X-län sid. 10 Info från Y & Z-län sid. 11 Styrelsen sid. 12 Faddrar sid. 12 DIS-MITT NYTT kommer ut 4 gånger om året och är DIS-MITT (Datorhjälp i Släktforskning), medlemstidning. DIS-MITT NYTT har en upplaga på 1050 exemplar och läggs även ut på www.dis-mitt.se efter utskick. Foto på framsidan: Jenny Wikholm, www.swedenupnorth.com Ansvarig utgivare: Kurt Wikholm Ordförande: Kurt Wikholm mail: ordforande@dis-mitt.se Redaktör: Emmely Wikholm mail: redaktor@dis-mitt.se Föreningen DIS-MITT C/O Lilliesköld Johannedalsv 150 863 36 SUNDSBRUK Plusgiro 620 19 15-3 Org.nr 889201-9814 Har du material du vill ha med i tidningen? Skicka in material via e-mail. Vi förbehåller oss rätten att redigera insända bidrag. Det är inte tillåtet att använda text och bild utan tillåtelse eller tydlig källangivelse. Ordföranden har ordet Nu närmar sig sommaren och många har redan gjort iordning sina små täppor och lagt släktforskningen på hyllan för att sedan njuta av vad sommaren erbjuder. DIS har nu över 27000 medlemmar och ökar hela tiden, även DIS-MITT fortsätter att öka och vi närmar oss 1000 medlemmar. Vad gör DIS så unikt? Vad är det som gör att medlemmarna söker sig till föreningen och regionsföreningarna när släktforskarföreningarna tappar många medlemmar? Är det den nya tekniken som har slagit igenom och fått släktforskarna att inse fördelarna med DISGENprogrammet eller är det något annat. Hur kommer det att se ut om tio år? Det är en intressant utveckling som nu sker i DISGEN sfären och jag får återkomma med mera information om vad som händer inom tekniken. Våra samarbetsföreningar kommer under sommaren att ha sina lokaler öppna för sina medlemmar. Det är många som kommer tillbaka till sina hemtrakter för att fira semestern samt att kunna släktforska. Se under respektive förenings hemsida där finns information om öppentiderna. DIS-MITT kommer i höst att erbjuder sina medlemmar aktiviteter genom våra samarbetsföreningar kurser, seminarier och intressanta föreläsningar. Vi kommer med många intressanta nyheter under hösten som kommer att presenteras i tidningen DIS- MITT NYTT och på vår hemsida www.dis-mitt.se För min del kommer det att bli en lugn sommar för att laddda batterierna inför en intressant höst. Därför önskar jag alla medlemmar i DIS-MITT en skön och härlig sommar. Kurt Wikholm Nästa nummer utkommer i september och manusstop sker söndagen den 29:e augusti 2010.
Kulturarvsdag och Arkeologidag Redaktören har ordet Sitter på min balkong och tittar ut över en klarblå himmel med svalor som leker i skyn. Katten sitter nedanför och jagar en geting. Visst är svensk sommar underbar? Att kunna sitta ute och läsa en bra bok eller kanske till och med släktforska. Med nutidens datorer och mobila bredband kan man ta vara på fina dagar även utomhus som forskare. Det är något jag kommer att göra! Foto: E. Wikholm Välkomna till Arkeologidagen och Kulturarvsdagen Den 29 augusti äger Arkeologidagen rum och den 12 september är det dags för Kulturarvsdagen. Välkomna! Riksantikvarieämbetet är samordnare för de två dagarna som erbjuder evenemang över hela Sverige dit allmänheten är välkommen att upptäcka vårt kulturarv. Sen senaste numret har det hänt en hel del. Layouten är förändrad och har ni synpunkter på det skriv gärna ett mail. Vi har hunnit med ett årsmöte för DIS där Daniel Berglund blev ny ordförande efter Olof Cronberg. En stor fråga som hela tiden återkommer är hur DIS kan föryngra sig. Medelåldern är nu ganska hög. Hur ska vi kunna klara av att få med de yngre generationerna utan att tappa medlemmar? Något som jag skrivit om tidigare är DNA och släktforskning. Karolina Gullsby, mikrobiolog från Gävle hade en föreläsning om just det ämnet. Det var en entusiastisk, närvarande publik som hade en massa bra frågor och stort intresse. DNA och släktforskning är ganska vanligt i USA. Men det har inte riktigt fått fäste här. I framtiden tror jag att det kan vara ett bra hjälpmedel som kommer utnyttjas mycket mer. Nästa stora händelse kommer i slutet av augusti i Örebro i och med släktforskaredagarna. Från DIS- MITT kommer jag och ordförande Kurt Wikholm att åka. Det kommer bli ett stort reportage i nästa nummer. Emmely Wikholm Utsikt från min balkong Foto: E. Wikholm För besökare... Under Arkeologidagen har du möjlighet att besöka arkeologiska undersökningar, följa med på guidade rundturer och kika på utställningar. Under Kulturarvsdagen som är en del av European Heritage Days och äger rum runt om i hela Europa under september varje år, visas och öppnas kulturmiljöer och kulturhistoriskt intressanta byggnader upp och historierna kring dessa berättas....och arrangörer Vem som helst ordna evenemang under de båda dagarna under förutsättning att evenemangen är relaterade till dagarna. Kulturarvsdagen har varje år ett nytt tema som ska genomsyra evenemangen. I år är temat Kulturens vägar. Läs mer om dagarna på www.raa.se I Kringla kan du söka i flera av Sveriges museers och arkivs samlingar. Här hittar du information om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, föremål och fotografier. http://www.kringla.nu/
DNA, släktskap och forskning Kan man kombinera DNA och släktforskning? Det låter nästan som tv-serien CSI. Men nu är det möjligt att på många platser i världen att få reda på om man är släkt via ett DNA-prov. Den 17 april hade DIS-MITT äran att få ordna en föreläsning om just släktforskning och DNA. Molekylärbiologen Karolina Gullsby från Gävle jobbar till vardags på Gävle sjukhus. Lite skämtsamt säger hon att hon jobbar med bakterier och DNA. För att alla ska hänga med blir det mycket repetition av skolbiologin. Hur är det med dna och kromosomer? För att upplysa er så finns det 46 kromosomer i varje cell. Livet börjar när spermien befruktar ägget och det bildas stamceller som blir till en människa. Arvsanlag och stamceller bildar tillsammans DNA. Varje människa har cirka 50 miljarder celler., 50 000 gener och 3 miljarder kromosompar. Den genetiska informationen visas i långa meddelanden inne i cellen. Det kallas ACTG information och står för, Adenin, Cytosin, Tymin, Guanin, som är olika proteiner. Den visar sig som kod i människans DNA. HUGO - Human Genome Project., är ett nytt projekt med målet är att kartlägga människans kromosomer. Släktskapstester och kriminaltester görs i Linköping. Varje år görs cirka 2000 faderskapstester, det motsvarar 2% av alla födslar. Var fjärde far är inte den riktiga fadern av alla tester som visar en säkerhet på 99.9%. Safetest är ett företag från USA som erbjuder privata dnatester, eller dna-guide. De kostar en del att utföra testerna. Autosomala tester visar DNA cirka 100 år tillbaka i tiden. De visar skillnader mellan enstaka baser och jämför mellan de 110 vanligaste folkgrupperna. Med Fadernet/modernettestet går man 1000 år tillbaka i tiden och bygger på ut ur Afrika teorin. Där Afrika finns som ursprungsområde och sen kartlägger utvandringen som startade för 60-70 000 år sen. Faderslinjen är en metod som används för anfäder i rakt nedstigande led. Det fungerar bara med män och deras Y-kromosomer. Som kvinna får man använda sig av någon mans nära släktings DNA. Moderslinjen går via anmödrar i rakt nedstigande led. Det är ett test på mitokondrie DNA som förändras väldigt långsamt och är längre än faderslinjen. Alkoholism, schizofreni, diabetes och hjärtinfarkt är alla sjukdomar som kan synas i DNA. Men det krävs andra faktorer för att de ska bryta ut hos den som har genen. Kvinnan har kromosomparet XX och mannen XY. Vissa genetiska sjukdomar till exempel blödarsjukan finns på Y-kromosomen och det innebär att den är ytterst sällsynt hos kvinnor. Här följer en lista på några vanliga kromosomförändringar. Kromosom 4 Huntingson Kromosom 7 Cystisk fibros Kromosom 9 Maglint melanom Kromosom 11 - Sickcell anemi, blodbrist Kromosom 12 - PKU (phenylketonuria) Kromosom 14 - Alzhemiers sjukdom Kromosom 17 - Ärftlig bröstcancer 3 % är ärftligt Kromosom 21 - Downs syndrom 3 kopior av 21 Kromosom X - Blödarsjukan Kunskapen om människans DNA är relativt ny och det finns mycket kvar att upptäcka. Forskning pågår och nya framsteg görs hela tiden. I USA är det vanligare att använda sig av DNA för att hitta släktskap. Än så länge är det dyrt att använda den metoden i Sverige och Europa. Men det kan bli billigare i framtiden. Emmely Wikholm
Utställning om Sveriges Historia FMV Släktforskarförening Vi hälsar FMV Släktforskarförening, Stockholm välkommen som medlem i Sveriges Släktforskarförbund. Föreningen blir förbundets 165:e medlemsförening. Föreningen är i första hand öppen för alla anställda inom FMV (Försvarets Materialverk), FM (Försvarsmakten) och FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) med anknytning till lokaliteten Tre Vapen, Stockholm, men även andra kan beviljas inträde. Föreningen bildades 2009 och har för närvarande ca 40 medlemmar. Scanning av landskapshandlingar Sveriges Historia är Historiska museets största satsning på femton år. I utställningen möter du landets historia genom tusen år, från 1000-talet fram till idag. Sveriges Historia ger nya perspektiv på människors makt och maktutövande, lyfter fram kvinnors inflytande och berättar om minoritetsgruppers villkor och mycket mer. Besök Historiska museets hemsida www.historiska.se Folkbokföringsmaterial i färg Nu har Riksarkivet MKC börjat digitalisera kyrkböcker i färg från Lunds och Malmö Stadsarkivs distrikt. Bilderna är högupplösta och med kontrollerad färgåtergivning. De tas med avancerade digitalkameror som gör att det går snabbare att digitalisera, och den tekniska kvalitén på bilderna höjs jämfört med traditionella bokskannrar. Den allra första volymen som lagts ut via Riksarkivet SVAR är en församlingsbok från Malmö S: t Johannes för perioden 1910-1918. Besök SVAR och titta på volymer Folkräkningen 1880 uppdaterad Älvsborgs län komplett! Databasen har uppdaterats med 200 711 poster i 152 församlingar i Älvsborgs län. Därmed är länet komplett. Nu skannar vi Landskapshandlingarna från 1500-tal till 1630. Skanning sker i filmnummerordning och vi börjar med Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland/Härjedalen, Västerbotten, Norrland, Norrlands lappmark, Småland, Södermanland, Östergötland, Uppland, Västergötland, Västmanland, Värmland, Dalsland, Dalarna och Närke. Därefter skannas kompletteringsfilm av: Södermanland, Östergötland, Uppland, Västmanland och Västergötland. Vi beräknar att huvuddelen av materialet skall vara publicerat under 2:a kvartalet 2010. Mer info finns på www.svar.ra.se Äntligen i färg! Nu har vår första kyrkbok i färg lagts ut. Det blev en församlingsbok i St Johannes församling i Malmö som täcker åren 1910-1918. Alla bundna volymer efter ca 1895 från Malmö Stadsarkiv och Landsarkivet i Lund kommer att publiceras i färg. Bilderna är högupplösta och med kontrollerad färgåtergivning. De tas med avancerade digitalkameror som gör att det går snabbare att digitalisera, och den tekniska kvalitén på bilderna höjs jämfört med traditionella bokskannrar. Digitaliseringen sker vid Riksarkivet MKC i Fränsta. Sveriges dödbok 5 är i slutfasen Nu pågår slutredigeringen av Sveriges dödbok 5, som kommer att omfatta åren 1901-2009. Mer info finns på http://www.genealogi.se/
Hantering av dubletter i Disgen De allra flesta lär nog förr eller senare ha råkat ut för att ha registrerat dubbletter av personer i sin databas. Det är ju inte alltid så lätt att komma ihåg att man kanske redan har samma person inlagd, när de har vanliga namn. För min egen del så har detta hänt ett antal gånger. Vanligen när man en gång forskat fram samtliga barn till ett par, och en annan gång följer en annan linje bakåt, och hamnat på samma person, men då utan föräldrar. Samma person, får lika lite som i verkligheten, förekomma i flera upplagor. Då gäller det förstås att på något sätt ta bort dessa icke önskade dubbelgångare. Hur man ska förfara när man ska ta bort dubbletter i sin databas beskriver jag inte här. Det får man läsa om på annat håll, eller så får man ta hjälp och råd från en fadder, om man är osäker på hur man bör göra. Bland annat så måste man ju se till att man inte förlorar någon information när man slår ihop dubbletter till en förekomst i databasen. Men först gäller det dock att söka och finna de dubbletter som kan finnas. Hur gör man då för att lättast hitta igen eventuella dubbletter? Man kan använda sig av flera olika principer, eller så använder man sig av speciella program som är avsedda för att hitta dubbletter. Om vi håller oss till Disgen, så finns ju till att börja med knappen Dubblett i Grunddatabilden när man ska registrera en ny person. För att detta ska fungera, så måste man först ha skapat det speciella sökindex som behövs för denna funktion. Har man inte skapat detta index tidigare, så får man chansen att göra detta (åtminstone i DG8.2; i 8.1 får man skapa sökindex under menyvalet Verktyg ) första gången man trycker på en sådan knapp. När man använder sig av denna möjlighet, så får man först fylla i för och efternamn samt sedan trycka på Dubblett. Om det då finns några sådana personer att välja emellan, så får man upp en söklista att välja rätt person ur. Själv har jag av lite olika skäl inte använt mig av denna funktion. (Se i övrigt manualen till Disgen, eller i andra beskrivningar, hur man i detalj ska göra med sökindex och dubblettsökning.) I övriga fall får man använda sig av funktioner, där man i efterhand. Ett enkel sådan möjlighet att hitta möjliga dubbletter i sitt program, är att göra en vanlig söklista. Om man sedan väljer att sortera denna i Efternamn- Förnamn-Födelseår, i Förnamn-Födelseår-Dödår- Efternamns-ordning, eller i någon annan för sökningens skull användbar sorteringsordning. Det får man fundera ut själv. Man kan i vilket fall, gå igenom sin söklista, i syfte att se eventuella dubbletter, som då torde ligga intill varandra i listan. (Se i övrigt manualen till Disgen, eller i andra
beskrivningar, hur man i detalj ska göra med söklistor.) En annan likartad funktion, är att göra något lämpligt utdrag från sin databas. I Disgen finns möjligheter att forma egna varianter av utdrag. Om man då gör utdrag där man tar med alla personer, men till exempel också grupperar dessa på ort, så kan man få ett bra underlag till att leta fram eventuella dubbletter. (Se i övrigt manualen till Disgen, eller i andra beskrivningar, hur man i detalj ska göra med utdrag.) Ytterligare en funktion som man skulle kunna ha bra hjälp av, är att använda utskrift av personer utifrån källor. I Disgen 8.2 heter denna utskriftsform Utskrift av källor och hänvisningar. Detta förutsätter då att man i huvudsak genomgående har använt sig av strukturerade källor. För då ska man ju kunna få ut samma personer under samma källa/citat(och sidangivelse), även om man noterat dem vid olika tillfällen. (Se i övrigt manualen till Disgen, eller i andra beskrivningar, hur man i detalj ska göra med utdrag utifrån källangivelser.) I Disgen 8.2 har ju tillkommit en särskild funktion för Dubblettsökning. Den finns som menyvalet Sök efter dubbletter under huvudmenyn Sök. Här kan man som vanligt avgränsa sig, huruvida man vill gå igenom hela sin databas, eller utvalda flockar. Som resultat så får man i vilket fall, en lista av dubblettkandidater. Dessa är sorterade enligt ett speciellt poängsystem, så att de som får mest poäng, anses vara största kandidaterna till att vara dubbletter. Enligt uppgift så använder sig denna funktion av så kallad soundex-funktion, det vill säga att det tas hänsyn till lite olika stavningsvarianter, bara de av funktionen anses låta lika vid uttal. En nackdel med detta är att när det är första bokstaven i namn som avviker, så fungerar det inte så bra. Denna nya funktion är väl på sitt sätt bra, men det finns en som jag personligen tycker, stor nackdel. Nämligen att de som kommer högst upp som kandidater, är syskon, som har fått samma namn, men är födda olika år. Så de som är de egentliga dubblettkandidaterna kommer mycket längre ner i listan. I varjefall om man har en stor databas med många tusen personer i. I DIS Forum så har det tagits upp förslag på att man skulle kunna avmarkera de kandidatpar som man redan kontrollerat, men för närvarande finns alltså inga sådana möjligheter. (Se i övrigt manualen till Disgen, eller i andra beskrivningar, hur man i detalj ska göra med dubblettsökningsfunktionen.) Sedan finns det ju olika möjligheter att gå utanför Disgen. Eftersom jag varit väldigt intresserad av vilka funktioner och hjälpmedel som finns i olika släktforskningsprogram, redan innan jag valde att använda Disgen, vid det här laget för rätt många år sedan, så har jag testat även andra program, där jag har haft möjlighet till detta. Icke minst har jag provat de dubblettsökningsmöjligheter som respektive program har gett möjlighet till. Som testobjekt har jag då vanligtvis använt mig av min egen databas från Disgen, då exporterad i form av ett Gedcom-utdrag. Ett program som jag fastnat för, just vad det gäller dubblettsökningsstöd, är det egentligen unix-baserade, och freeware-utvecklade programmet, Gramps, men där det finns möjligheter, att med lite kunskap, få det installerat även i Windows-miljö. Den dubblettsökningfunktion som finns där, ger även denna en lista av kandidater till att vara dubbletter, och det utifrån ett poängsystem. Här finns det dock möjlighet till att delvis påverka de algoritmer som används vid urval av dubblettkandidater, utifrån de inställningsmöjligheter som erbjuds. Till exempel om man ska ta hänsyn till föräldrars namn och årtal eller inte. Med Gramps så hittade jag flera dubbletter som jag tidigare inte observerat. Nackdelen med Gramps funktion (som iochförsig hade tre tröskelvärden att välja på) är dock en väldigt lång lista med möjliga dubbletter, men ingen möjlighet att skriva ut dessa. För varje person fick jag istället klicka på Jämför för att se information om de bägge personerna det var, samt därmed få möjlighet till automatisk (alternativt med redigering) sammanslagning. Det sistnämnda använde jag mig dock aldrig av, eftersom min databas ligger ju i Disgen. För en tid sedan så kollade jag det tyska programmet Ahnenblatt. Det är ett program som är gratis, och nu i år även blivit översatt till svenska. Efter att ha laddat hem det, så hittade jag genast en knapp som hette Rimlighet. Laddade därför in min Gedcomfil samt tryckte på knappen. Bara ett ögonblick senare, så hade jag fått en lista på problem. I denna lista så fanns bland andra noterade problem/fel, även
ett antal fall där det angavs Person är dubblett. Kollade så hur det såg ut i min databas i Disgen 8.2, och kunde då notera att fyra av dessa verkligen var riktiga dubbletter. Dessa hade jag alltså inte upptäckt förut. Nå, nu är tydligen inte heller Ahnenblatt fullständigt, för intill en av mina dubblett-par, så fanns det dessutom en make till denna - som också var en dubblett! Dubblettfilter och Dubbelgångare, är ett par program som man kan erhålla från en som heter Runar Hortlund. enligt honom själv, så är Dubblettfiltret ett program för små databaser, och Dubbelgångaren ett program för medelstora databaser. Efter att ha läst om Dubblettfilter i Diskulogen för drygt ett par år sedan, så tog jag kontakt med Runar Hortlund via epost, för att få testa detta. Han skickade vänligen de behövliga filerna, och jag kunde testa detta på min databas - och fick också ut några stycken dubbletter som jag tidigare inte hittat. Funktionen för Dubblettfilter bygger på att göra utdrag från Disgen, samt köra detta program med dessa utdrag som indata. Tre mallar för utdrag följer med. De gäller för födda, döda samt levde. Om man till exempel använder sig av utdraget för födda, så sorterar programmet sedan bort alla unika födelsedatum, och endast de som förekommer två eller flera gånger blir kvar. Efter att kört med födda, så kan man köra motsvarande kontroller via döda- och levde-utdragen. De som då blir kvar i respektive körning är de intressanta, och som kan behöva kollas upp noggrannare i sitt släktforskarprogram t ex Disgen. Funktionen för Dubbelgångaren, är ungefär som den för Dubblettfilter. Hortlund själv anger att det här programmet är mer lämpligt att använda om man har mer än 5000 individer i sin databas. Det är samma utdrag från släktforskarprogrammet som används som indata. Resultatet ser man på skärmen. Kandidaterna kan man då välja att skriva ut till skrivare, för att senare ta bort den ena dubbelgångaren i sitt släktforskarprogram t ex Disgen. Funktionen för uppföljaren Dubbelgångaren2, är att det istället använder sig av Gedcom-utdrag som indata. Från sitt släktforskarprogram så gör man först ett Gedcom-utdrag (det ska vara i Ansel vers 5,5). (Se i övrigt manualen till programmet, eller i andra beskrivningar, hur man i detalj ska göra för att göra ett Gedcom-utdrag.) Man bör beakta att både Dubbelgångaren och Dubbelgångaren2 bägge kräver att DotNet Framework är installerat på datorn. Detta kan hämtas hem via Windows Update. Efter inläsning av aktuell Gedcom-fil, så är det dags att göra några inställningar. Dubbelgångaren2 klarar av att jämföra stavningsvarianter med upp till två bokstävers skillnad. Detta är alltså valbart i detta program, huruvida man vill ha exakt stavning eller inte. Man kan även välja en del andra kriterier, till exempel om man vill jämföra exakta datum, eller bara årtal. Samt även om man vill jämföra både födelsetid och dödtid, eller bara endera. Om du är nöjd med resultatet och vill spara det, så kan också göra detta. Lämpligen i filformatet Kolumnerad textfil. Det går naturligtvis även att välja förhandsgranskning av utskrift, och slutlig utskrift likaså. Om man vill veta mer om någon person i listan, så markeras denna person, och man kan därvid se information om denna person i den nedre delen av skärmen. Det är att märka, att om man gjort ett Gedcom-utdrag från Disgen, så finns identiteten kvar i Gedcom-filen i form av flocknummer:individnummer, vilket gör det enkelt att identifiera de olika kandidaterna för kontroll i Disgen efteråt. Detta info-fönster går vid behov att öka och minska i höjd. Sorteringsordningen går också att ändra, genom att med musen ta tag i kolumnrubriken och dra i sidled och släppa. Eftersom Dubbelgångaren2 använder Gedcomutdrag som indata, så kan detta program användas oavsett vilket släktforskarprogram man använder sig av, bara att sådan fil kan skapas därifrån. Eftersom Dubbelgångaren2 kan läsa in flera olika Gedcom-filer, så kan man till exempel utnyttja detta, så att två eller flera forskare kan kontrollera om det finns några gemensamma anor mellan respektives Gedcom-utdrag. Man kan behöva städa i sin egen databas lite då och då! Lycka till i Er egen jakt på dubbletter, och i rättningen av dessa fall! Jan Lilliesköld
Studiecirkel i Disgen 8.2 Deltagare i studiecirkel för Disgen 8.2. De träffas varannan vecka för att prata släktforskning och hjälpa varandra fram i sina egna forskningar. Det började med en studiecirkel i släktforskning för nybörjare vintern 2006. Hösten 2007 gick sex av deltagarna i den gruppen vidare i en studiecirkel där de övergick att använda dator i släktforskningen med hjälp av programmet Disgen 8. Kursmaterial: Disgen En första kurs sammanställt av Kjell Westerberg, DIS-Nord. Kursledare: Lennart Näslund, DIS-Mitt, Hembygds och släktforskare Nolaskogs. Studieförbund: ABF Nordmaling. gen och gruppen har nu uppdaterat till den senaste versionen Disgen 8.2-2. En gång per termin har de haft hel studiedag och fackmannamedverkan av Lennart Näslund, DIS- Mitt. Den senaste studiedagen var den 28 april 2010 och även sista träffen för terminen. Gruppen har redan planerat höstens träffar. Kursmaterial: Handledning för disgen 8.2. Studieförbund: ABF, Nordmaling. Därefter har dessa entusiaster fortsatt att träffas i studiecirkel var 14: e dag (med uppehåll under sommaren) där de hjälper varandra att lära mera i Dis- Besök vår hemsida
Evenemang under sommaren i X-Y-Z-län Alla träffar är avgiftsfria om inget annat anges! Så levde vi förr Lokalhistorisk dag på Forskarcentrum den 13 augusti Onsdagen den 13 Augusti 10.30-15.00 En högtidsdag i Ramsele för alla med Lokalhistoriskt intresse! Vad roade man sig med förr? Symboler och mystik i våra traditioner. Detta vävs till en helhet i SVAR-huset. I temat serverar köket kams. Ni kommer att få berättelserna om Junsele och Ådals-lidens nybyggeshistoria och lyssna till en del av deras lokala visskatter. Konferencier & sång - Göran Stenmark Så Roades Vi Förr - Bengt-Erik Näsholm Nybyggen i Ådals-Liden - Magnus Johansson Symboler och mystik i våra traditioner - Carl-Johan Nyberg Nybyggen i Junsele och Visor - Göran Stenmark Kams: 50 kr Entré: 50 kr Info från X-län Gävle Vi tar sommaruppehåll och kommer tillbaka med aktiviteter på Gävle stadsbibliotek i september. Då kommer vi ordna fler föreläsningar och en sattsning som heter jourhavande släktforskare. Nästa nummer av DIS-mitt kommer i september! Manusstop den 29:e augusti! Se sid. 2 för kontaktinfo och adresser
Info från Y-län Öppet i HSN lokalen HSN Lokalen öppet i juli 2010 Vi håller lokalen i Örnsköldsvik bemannad 6/7-2010 klockan 10.00-19.00 Välkomna HSN Lokalen öppet i augusti 2010 Vi har lokalen i Örnsköldsvik bemannad 3/8-2010 klockan 10.00-19.00 Välkomna Problemlösning på Kusten Vi kommer att ta in frågor och funderingar i förväg för den som önskar. Vi försöker lösa problem med Disgen, Disbyt, och andra dator-relaterade frågor. Den 1 september håller Jan Liljesköld öppet! Frågor kan sändas till problem@dis-mitt.se eller så försöker vi efter bästa förmåga lösa dem på plats. För öppettider och mer inforamation titta in på Midälva Genealogiska Förenings hemsida http://www.genealogi.se/medelpad/ Tider 18-21 Vi bjuder på fika! Vid intresse kommer en utbildning i Disgen 8.0.2 under hösten. Är du intresserad att gå en kurs, kontakta Lars Åström: v.ordförande at dis-mitt.se Info från Z-län Stadsvandring Onsdag 16 juni kl 13.00-16.30 Vandring i Östersunds centrum efter Idas dagbok år 1905. Arkivpedagog Jim Hedlund och antikvarie Mia Nilsson visar oss runt och berättar. Samling Landsarkivet.Wido Lith Kurs/Konferens Fredag - Söndag 13-15 aug Jämt-Trönderska historiedagarna i Melhus, Norge. Inbjudan o anmälan fanns med i senaste tidskriftsutskicket. Se www.jamttrond.org Utflykt Tisdag 17 aug kl 17.00 Utflykt till Örjan Bertilsson för Jämtlandsskåp och fika i gröngräset. Ta med något att sitta på. Samling i Namn 255. Anmälan till Wido Lith för samåkning, 063-51 37 19. Urban Leijonr. Forskarkväll Onsdag 1 sept kl 18.30 Att välja släktforskarprogram del 1: DIS-Mitt informerar om Disgen, Holger och MinSläkt, ev. Reunion Jan Berglund, Bodil Orremo, Bo Svartholm Forskardag Lördag 4 sep Kl 12.00 Att välja släktforskarprogram del 2: Praktisk demonstration av programmen. Jan Berglund, Bodil Orremo,Bo Svartholm
Styrelsen 2010 Kurt Wikholm - Ordförande Tel: 026-10 23 44 ordforande at dis-mitt.se Lars Åström - Vice Ordförande Tel: 060-50 11 41 v.ordforande at dis-mitt.se Jan Lillesköld - Kassör Tel: 060-53 63 59 kassor at dis-mitt.se Reine Björkman - Sekreterare Tel: 0660-189 41 sekreterare at dis-mitt.se Emmely Wikholm - Redaktör Tel: 026-25 62 62 redaktor at dis-mitt.se Georg Lundqvist - Ledarmot Tel: 0660-22 08 82 ledarmot2 at dis-mitt.se Jeanette Lindblom - Ledarmot Tel: 060-210 97 ledarmot1 at dis-mitt.se Bo Svartholm - Suppleant Tel: 063-447 86 suppleant1 at dis-mitt.se Faddrar inom XYZ-län Pc/Disgen-faddrar Claes Embäck Tel: 026-19 25 00 E-post: claes.emback at tele2.se Kurt Wikholm Tel: 026-10 23 44 E-post: kwikholm at gmail.com Tony Rödin Tel: 070-350 63 04 E-post: tony.rodin at home.se Bodil Orremo Tel: 063-446 66 E-post: bodil.orremo atbredband.net Staffan Bodén Tel: 0650-56 14 17 E-post: staffan.boden at wtnord.net Arne Bixo Tel: 0691-305 02 E-post: arne.bixo at telia.com Joacim Söderström Tel: 060-15 50 30 E-post:acim.h.soderstrom at telia.com Örjan Öberg Tel: 0611-221 88 E-post: orjan at bakskuru.se Per-Anders Hörling Tel: 0620-146 13 E-post: per-anders.h at telia.com Peter Johansson Tel: 0660-37 21 09 E-post: peter.johansson-oer at telia.com Lennart Näslund Tel: 0660-37 21 09 E-post: lintagen at home.se DISBYT-ombud Bernth Lindfors Tel: 060-315 24 DISBYT-ombu disbyt at dis-mitt.se