Logopedprogrammet Om klinisk undervisning/praktik Innehåll och upplägg Syftet med den kliniska undervisningen är att studenten ska integrera teoretiska kunskaper och praktiska kunskaper och färdigheter genom möten med patienter, anhöriga och personal. Klinisk undervisning och färdighet utgör 45 högskolepoäng genom de flesta av utbildningens olika terminer, med varierat innehåll. Under de kliniska kurserna ska studenten successivt öka sina färdigheter att göra logopediska bedömningar, analysera och sammanställa bedömningar, diagnostisera, lägga upp och genomföra insatser. Studenten ska också förvärva etiskt och terapeutiskt synsätt i förhållande till patienter, personal och anhöriga samt förmåga att samarbeta. Praktikplatser Studenterna brukar i allmänhet erbjudas verksamhetsförlagd utbildning vid varierande verksamheter utifrån ämnesinnehåll. Bristen på platser för verksamhetsförlagd utbildning är stor och utbildningsledningen arbetar kontinuerligt med att öka tillgång på platser. För detta måste hela regionen och ibland andra delar av landet utnyttjas. Detta sker inte minst genom kontakter med yrkesverksamma logopeder inom och utom regionen. För barn- och vuxenhabilitering finns fr.o.m. 2008 ett avtal om platser som förmedlas av praktiksamordnare i Region Skåne. Även studenterna förväntas ta aktiv del i rekrytering och bevarande av kliniska undervisningsplatser genom att vara goda ambassadörer och intresserade studenter. Vi eftersträvar en likvärdig men inte likartad klinisk undervisning för alla studenter. Besked om praktikplacering ges vanligtvis senast 14 dagar före praktikplats. Klinisk lärare eller handledare? Den korrekta termen numera är klinisk lärare och den kliniska läraren ansvarar för del av en klinisk kurs. Emellertid använder vi sedan länge också termen handledare. Handledare är verksamma logopeder med minst två års erfarenhet av verksamhetsfältet. Handledare bör ha genomgått eller ska erbjudas handledarutbildning i anslutning till praktikperioden. Om detta ej är möjligt tillhandahåller utbildningen material och stöd på annat sätt tills handledarutbildning kan genomgås.
Handledarens roll Handledaren beslutar om praktikperiodens uppläggning, ramar, tider och innehåll. Handledarens uppgift är att ge hjälp, vägledning och återkoppling. I detta ingår att: Introducera studenten till praktikplatsen och formella och informella regler som gäller Komma överens om rutiner, kallande av patienter, anmälan av frånvaro m.m. Informera sig om studenternas förväntningar Informera om förväntningarna på studenten Tillhandahålla arbetsuppgifter Avsätta tid för handledning, se nedan Ansvara för patientbehandlingar och dokumentation Genomföra individuella samtal med studenten, se nedan Informera utbildningsledningen omgående om problem uppstår Inlämna blankett för godkännande och för sammanfattning av klinisk undervisningsperiod Studentens roll Den kliniska undervisningen/praktiken är ett ovärderligt sätt att möta logopediskt arbete. Handledaren är dock primärt på arbetsplatsen för patienterna och arbetet och kan inte alltid garantera att studentens alla önskemål kan uppfyllas. Handledaren och studenten har ett gemensamt ansvar för att se till att praktikperioden blir så bra som möjligt. Obligatorisk närvaro gäller. Sjukanmälan ska göras enligt handledares anvisningar. Studenten ska respektera de rutiner och tidsramar som gäller för undervisningen. Detta gäller patientarbete, administrativa rutiner och oskrivna regler (klädkod m m). Dessa kan variera från arbetsplats till arbetsplats. Ett trevligt och respektfullt uppträdande mot handledare, patienter och personal förutsätts. Ett bra utgångsläge för inledande samtal är om studenten har med sig ev. tidigare handledares Sammanfattning av klinisk undervisningsperiod. Tystnadsplikt gäller enligt anvisningar som givits tidigare under utbildningen. Vid tveksamheter diskutera med handledare. Journallagens direktiv gäller. Varje handledare avgör hur studenten ska genomföra dokumentation via lokala rutiner. Handledarutbildning Vid utbildningen finns en återkommande handledarutbildning för kliniska lärare. Vi genomför den så ofta vi kan och när det finns tillräckligt underlag. Handledarutbildningen genomförs i två steg. Den första delen är allmän och den andra delen är inriktad på ämnesspecifik handledning. Handledarmöten Handledare inbjuds till handledarmöten i samband med praktikperiod. Tiderna fastställs allra senast före terminsstart men oftast terminen före. Viktigaste ämne för mötena är pågående klinisk undervisning och pedagogiskt erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Det brukar också erbjudas information om pågående utbildning och andra aktiviteter vid utbildningen och vid universitetet.
Protokoll med anteckningar vid möten skickas vanligen ut efteråt. Anmälan om deltagande görs till expeditionen eller till utbildningsledningen. Studentens arbete: auskultationer egen behandling Andelen auskultationer, direkt behandling, deltagande i konferenser m m varierar från arbetsplats till arbetsplats. Studenten ska i görligaste mån ingå i det ordinarie arbetet. De flesta studenter uppskattar att första dagen eller första dagarna under perioden få möjlighet att auskultera, eventuellt på egna patienter. I början av perioden bör du komma in i behandlingsrummet ganska ofta för att följa arbetet. Under perioden kommer studenten i de flesta fall att kunna arbeta mer och mer självständigt. Inledningssamtal mitterminssamtal avslutande samtal Inledningsvis ska handledaren ha ett samtal med studenterna om vad som gäller för handledningsperioden och då också diskutera studenternas förväntningar på handledaren och handledarens förväntningar på studenterna. Ett bra utgångsläge kan vara Sammanfattning av klinisk undervisningsperiod från föregående termin. Mitt under perioden ska handledare och student ha ett individuellt utvecklingssamtal. Här kan ni ta upp hur arbetet fortskrider. Om det finns tveksamheter kring om studenten kan godkännas ska detta tas upp. Detta ska göras i samråd med utbildningsledningen/studierektor. Studenten ska erhålla en varning och få tydliga besked såväl skriftliga som muntliga om på vilka punkter han eller hon behöver förbättra sig för att kunna erhålla betyget godkänd. Se vidare nedan, Examination/ bedömning av den kliniska undervisningen. Mot slutet av handledningsperioden bör ni ha ett avslutande samtal. För detta finns ett formulär för ömsesidig utvärdering. Inför detta samtal fyller handledaren i Sammanfattning av klinisk undervisningsperiod (se bilaga). Ni signerar båda detta dokument och studenten får ett exemplar. Det andra exemplaret skickar handledaren till utbildningen tillsammans med en resultatblankett. Handledningstid Även om en del handledning sker flygande eller i pauser ska handledaren vid varje undervisningsdag avsätta en tid för klinisk undervisning/handledning. För de flesta handledningsperioderna gäller 15 min handledning per student och halvdag. Handledningstiden ska användas för samtal kring patienter och behandling och i görligaste mån fördelas lika på studenter i grupp. För detta ansvarar handledaren. Att handledningstiden används effektivt är ett delat ansvar mellan student och handledare. Närvaro frånvaro Den kliniska undervisningen är obligatorisk vilket innebär 100 % närvaro. För utbildningen gäller i allmänhet dock 90 % närvaro för att studenten ska kunna erhålla betyget godkänd.
Patienter 2008-04-11 Alla studenter kan inte möta alla patientkategorier eller förväntas arbeta på samma sätt. Tillgången på varierande arbetsplatser och metoder ses som en tillgång. Det går därför inte att ange exakt patientantal som en student bör ha i behandling, och i vissa verksamheter finns kanske inte ens möjlighet att ha patienter i behandling. Det går därför inte heller att ange hur stora andelar av praktiken som ska bestå av direkt patientbehandling. Handledaren avgör utifrån studenters förkunskaper och verksamhetsfält arbetets uppläggning. För varje moment under utbildningen diskuterar handledargruppen gemensamt vilka minimikrav som ska gälla vad beträffar antalet patienter som studenten ska ha i behandling och vid stora brister när det gäller patienttillgång bör utbildningsledningen kontaktas så att eventuell komplettering kan ske, samtidigt eller senare under utbildningen. Ersättning Till enheten utgår s k intrångsersättning per student och dag. Vi ersätter handledarens resor (med billigaste färdsätt ) från och till handledarmöten. Reseräkning inlämnas, helst terminsvis eller efter avslutad kurs till expeditionen. Examination/bedömning av den kliniska undervisningen Formell examinator för alla kurser måste vara en lärare som är anställd vid universitetet. Beslut om godkännande/underkännande görs utifrån rekommendation och underlag från respektive klinisk lärare/handledare. Handledarens bedömning sker inte vid ett tillfälle utan kontinuerligt till skillnad från i de teoretiska kurserna. Det måste bli fråga om en bedömning på flera punkter och utifrån det stadium studenten står på i sin utbildning. Handledarmöten fungerar som ett samtalsforum där diskussioner kring bedömning skall få utrymme. Studieledningen finns tillgänglig för handledaren/den kliniska läraren om tveksamheter uppstår kring bedömning. Det är viktigt att notera att examination av kursen kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår allvarliga misstag på praktikplatsen. Om detta skulle vara aktuellt är det viktigt att handledaren omedelbart kontaktar utbildningsledningen och att noga beskriva vilka brister som finns. Som utgångsläge för bedömningen kan användas dels de riktlinjer för klinisk undervisning som finns i utbildningsplanen dels underlag för bedömning av studentens färdigheter som överenskommits av lärargruppen vid utbildningen (1999, utifrån underlag från Barbro Bruce och Boel Heister Trygg). Mål för kliniska kurser Beskrivning av kliniska kurser i utbildningsplanen: I de kliniska/praktiska kurserna läggs stor vikt vid handhavandet av patienter, etiska frågeställningar, diagnostisering, behandlingsmetoder, terapeutiskt förhållningssätt,
journalskrivning, kommunikationshjälpmedel, sjukvårdsmetodik, teamarbete, indirekt behandling och andra pedagogiska insatser m.m. Diagnos- och interventionsmetoder diskuteras och prövas praktiskt och utvärderas i relation till insats/resultat. Den studerande ska under handledning tillägna sig ett logopediskt yrkeskunnande inom centrala verksamhetsområden. Etiska frågeställningar, terapeutiskt förhållningssätt och psykosociala insatser diskuteras kontinuerligt. Delar av den kliniska/praktiska tjänstgöringen är förlagda utanför studieorten. Ur utbildningsplanens generella del: Utbildningen är processorienterad och det sker en successiv fördjupning under hela utbildningstiden. Progressionen mellan kurser är noga beskriven i respektive kursplan. Utöver de generella målen finns ytterligare mål och beskrivningar i resp. kursplan. Dessa har utarbetats av kliniska lärare i samråd med kursansvariga för teoretiska kurser. Kursplaner för kurser finns på programmets hemsida: http://www.med.lu.se/logopedutbildning Godkännande och underkännande Studenten erhåller efter avslutad klinisk kurs betyget godkänd eller underkänd. Exempel på samtalspunkter för mitterminssamtal och slutsamtal ges i Underlag för bedömning av studentens färdigheter (se bilaga). Vid ett uppskjutet godkännande d v s om hela praktikperioden inte kunnat genomföras p g a sjukdom eller annat, diskuteras med utbildningsledningen om hur kursen ska fullföljas. Senast vid det s k mitterminssamtalet bör studenten få information om ett eventuellt underkännande, en varning. Vid detta tillfälle skall också studenten delges muntlig och skriftlig information om på vilka punkter brister föreligger och vad som krävs för att studenten skall kunna överbrygga dessa brister. Utbildningsledningen skall också informeras om risk för ett eventuellt underkännande föreligger och bistår i handläggningen. Se också ovan om förtida examination. Förnyat prov eller omtentamen av klinisk kurs Studenten skall erbjudas en ny möjlighet att uppnå betyget godkänd genom att gå om kursen vid ytterligare ett tillfälle. Detta anordnas i samråd med utbildningsledning och skall erbjudas senast vid det tillfälle kursen ges följande gång.
BILAGOR 2008-04-11 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV STUDENTENS FÄRDIGHETER SAMMANFATTNING AV KLINISK UNDERVISNINGSPERIOD
Underlag för bedömning av studentens färdigheter 2008-04-11 skicklighet kunskaper efterfråga kunskaper förmåga att knyta samman teori och praktik terapeutiskt förhållningssätt - följa patienten, individualisera säkerhet snabbhet förmåga att sätta sig in i arbetsuppgifter förmåga att uttrycka sig i tal och skrift noggrannhet och ordning samvetsgrannhet, punktlighet, ordningssinne, tillförlitlighet förmåga att samarbeta med handledare - patienter - studentkamrater -annan personal - anhöriga uppträdande arbetsförmåga intresse energi prestationsförmåga flexibilitet uthållighet förmåga att vid stress öka arbetstakten utan att kvalitetskrav sänks pedagogisk förmåga i förhållande till patient - anhöriga - övrig personal initiativförmåga
SAMMANFATTNING AV KLINISK UNDERVISNINGSPERIOD Studentens namn Undervisningsmoment Termin. Handledare Datum.. Studentens styrka ligger i Fokus inför nästa praktik Övrigt Signatur: Handledare: Student: