Sponsringspolicy för Göteborgs Stad Utbildning 1. Varför en policy?` Sponsring av skolverksamhet är en komplicerad fråga av etisk, pedagogisk, juridisk och politisk karaktär. Konsumentverket, Skolverket och Kommunförbundet kom i mars 2004 med en vägledning på området. Utbildningsnämnden har även fått i rekommendation av stadsrevisionen att ta fram riktlinjer för sponsring. Denna policy är den första i sitt slag inom utbildningsförvaltningen. Vi hoppas att dessa riktlinjer skall ge svar på de vanligaste frågorna och även ge ett gemensamt förhållningssätt kring sponsring. 2. Vad är sponsring? Begreppet sponsring avser ett avtal till ömsesidig nytta mellan två eller fl era parter, där den ena parten (sponsorn) förbinder sig att lämna ersättning i form av kontanta medel, varor och/eller tjänster och den andra parten (den sponsrade) som motprestation tillhandahåller till exempel exponering av företagsnamn, varumärke och tjänster som är till nytta för sponsorn i dennas verksamhet. Sponsring kan till exempel innebära att sponsorn tillhandahåller förbrukningsmaterial, lånar ut eller subventionerar maskiner eller annan utrustning, tillför kompetens genom att ställa en expert till förfogande för insatser i skolans administration, marknadsföring eller undervisning, erbjuder praktikplatser och studiebesök på företag etc. Men givetvis kan sponsring även innebära stöd med kontanta medel. 3. Gränsdragning mot gåvor och bidrag? För myndigheter har gränsdragning mellan bidrag och sponsring betydelse. För bidrag som en myndighet tar emot fi nns det särskilda regler som kan bli aktuella, exempelvis i donationsförordningen. Även för företag är gränsdragningen viktig eftersom kostnader för sponsring är avdragsgilla i inkomstdeklarationen medan gåvor inte är avdragsgilla. Ett bidrag, en donation eller en gåva innebär att en givare lämnar pengar eller andra tillgångar till en mottagare utan krav på motprestation som kan ge företaget en viss reklameffekt. Bidragsgivaren får inte heller på grund av bidraget åtnjuta sär-
skild förmånsställning, ställa krav på hur uppgiften ska utföras eller kräva att vissa resultat ska uppnås. 4. Ansvar och omfattning för sponsormottagande Den offentliga verksamheten skall huvudsakligen fi nansieras med skatter. Finansieringen av verksamheten med hjälp av sponsormedel får därför endast utgöra ett mindre komplement till samhällets fi nansiering. Sponsring kan innebära köp av varor och tjänster. Hänsyn måste därför tas till reglerna för offentlig upphandling. Sponsring får heller inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörliga personliga syften. Rätt att teckna sponsoravtal följer delegationsbestämmelserna för inköp det vill säga rektor beslutar om inköp upp till 10 basbelopp, skolchef beslutar mellan 10-30 basbelopp och nämnden beslutar över 30 basbelopp. 5. Att tänka på inför ett sponsringssamarbete a. Krav på sponsorer När man skall bedöma sponsorföretaget granska: att företaget drivs seriöst och inte har skatteskulder etc att verksamheten är förenlig med skolans värdegrund att företaget följer god marknadsföringssed * att sponsorn inte aktivt uppmanar elever att själva köpa eller att påverka sina föräldrar att köpa företagets varor eller tjänster. b. Motprestationer En central fråga vid ett sponsorsamarbete är utformningen av motprestation som sponsorerna förväntar sig. En motprestation kan vara att exponera företagets produkter. Det kan också handla om att företagets/varans namn exponeras på olika sätt i skolan i rimlig omfattning; på material, på utrustning, på skyltar, varuautomater med mera. Företagets utbyte kan också vara att få tillgång till lärarkompetens och möjlighet att få använda skolans lokaler. * Med god marknadsföringssed avses normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. Det är en fråga om både rättsliga och utomrättsliga regler. Se vidare på www.konsumentverket.se
c. Bedömning av det pedagogiska värdet Unga är idag utsatta för många marknadsföringsinsatser som syftar till att påverka deras konsumtion. Sponsrat material och aktiviteter i skolan kan öka detta tryck. Beakta att materialet inte strider mot läroplaner och kursplaner. - Fakta skall vara aktuell och opartisk. Det skall även framgå vem avsändaren av materialet/aktiviteten är. - Undervisningen får inte vara beroende av ett sponsrat material, det skall fungera som ett komplement. d. Upprätta avtal Skriftliga avtal skall upprättas vid överenskommelser om sponsring från företag. Fördelen med att skriftligen avtala det man kommit överens om är främst att det har ett högre bevisvärde än ett muntligt avtal, om parterna skulle bli oense. Dessutom visar ett skriftligt avtal tydligare vilka prestationer och motprestationer parterna väntar sig av avtalet. Ett skriftligt avtal ger även en möjlighet till ytterligare eftertanke och större möjlighet till utvärdering av vad som varit bra respektive mindre bra vid sponsringen, exempelvis i samband med att avtalet skall omförhandlas. Sponsringsavtal skall inte innehålla en klausul där utbildningsnämnden/skolan erbjuder företaget exklusivitet, det vill säga att utbildningsnämnden/skolan förbinder sig att inte ingå sponsringsavtal med konkurrenter till företaget. Sponsringsavtal är allmän handling och skall diarieföras, vilket innebär att allmänheten normalt har rätt att ta del av det. Följande punkter bör ingå i avtalet: Namn, adresser och organisationsnummer Kontaktpersoner etc Syftet med sponsringen Aktiviteten Sponsorns åtagande Skolans åtagande Vilket tid avtalet gäller Eventuella medierättigheter Ansvar vid inställda evenemang Försäkringsansvar för elever, lokaler och utrustning bedöms från
fall till fall Formerna för uppsägning av avtalet om förutsättningarna förändras Formen för lösning av eventuell tvist om avtalets tillämpning 6. Information om sponsring Skolans personal, elever och föräldrar skall informeras om sponsringspolicyn. De avtal som skolan ingår när det gäller sponsring skall anmälas till skolchefen. 7. Lite om regelverket Det fi nns ingenting i lagstiftningen som uttryckligen förbjuder sponsring av skolverksamheten. Det är dock viktigt att sponsring inte kommer i konfl ikt med bestämmelser i skollagstiftningen eller annan lagstiftning. Sponsring får exempelvis inte förknippas med villkor som gör att skolan kommer i beroendeförhållande till sponsorn eller att undervisningen eller utbildningen påverkas av sponsringen. Regeringsformen Kommunerna skall behandla alla lika inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet (objektivitetsprincipen i regeringsformen). Av detta följer att kommunen inte genom sponsring för utsätta sig för sådan påverkan att objektiviteten kan ifrågasättas. Kommunallagen Av kommunallagen framgår att varje nämnd har ett ansvar för sitt verksamhetsområde. Sponsringen får inte påverka eller inskränka det politiska handlingsutrymmet. Sponsringen får alltså inte förknippas med villkor som påverkar verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Skollagstiftningen I läroplanerna anges att skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjlighet till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Skolans personal har ett pedagogiskt ansvar för att material och andra inslag i undervisningen är relevanta i förhållande till läroplan och kursplan. Lagen om offentlig upphandling /Mervärdesskattelagen Om den önskade motprestationen gäller inköp av bestämda varor och tjänster till skolan skall upphandling ske enligt LOU. Sponsring med endast kontanta medel kan aldrig omfattas av reglerna i LOU. Vid barteravtal, det vill säga då sponsorn bidrar med varor eller tjänster till en upp-
handlande enhet och i gengäld av enheten erhåller varor eller tjänster, bör företagen och myndigheten ställa ut var sin faktura på sina respektive prestationer. Om det är fråga om ren byteshandel kommer fakturornas belopp att motsvara varandra och uppgå till det belopp som parterna har kommit överens om då avtalet slöts. Eftersom mervärdesskattelagen med ersättning menar inte bara ersättning i form av pengar utan även ersättning i form av bytesvara eller bytestjänst (dvs bartering), ska moms föras på beloppet i respektive faktura enligt de regler som gäller för de varor och tjänster som tillhandahålls. Både företaget och myndigheten kommer alltså att lägga på utgående moms i fakturan på sina tillhandahållanden, förutsatt att varan eller tjänsten inte är undantagen från skatteplikt. Marknadsföringslagen Marknadsföringslagen gäller om ett sponsringsavtal leder till kommersiell reklam. Enligt marknadsföringslagen skall all marknadsföring utformas enligt god marknadsföringssed. En viktig grundregel är att reklam måste kunna identifi eras som sådan. En annan grundprincip är att reklam skall vara vederhäftig och sann. Marknadsföring skall bland annat utformas med socialt ansvar och ta särskild hänsyn till barn och unga.