Skyfallsseminarium

Skyfallsseminarium 2018-05-24 Klimatanpassning av fastigheter - Hur förbereder vi oss för 100-årsregn? Stockholms stads forum för hållbara fastigheter Moderator: Per Ankersjö stockholm.se/hallbarafastigheter

Introduktion Välkomna till Stockholms stads årliga seminarium om hållbara fastigheter Stefan Hansson, biträdande finansborgarråd

Skyfallsmodellen och Stockholms stads förberedelser för extremt väder Vad ett 100-årsregn innebär och hur det skulle påverka Stockholm Henny Samuelsson, utredningsingenjör på Stockholm Vatten och Avfall Linda Holmström, Policy Advisor på Stadsledningskontoret

Stockholms Skyfallsmodell HENNY SAMUELSSON 2018-05-04

Vad är ett skyfall?

Vad är ett skyfall? Skyfall är ett regn som är så stort att det inte kan hanteras av dagvattensystemet och som kan innebära risker för liv, störningar på samhällsviktig verksamhet, allvarliga personella och materiella skador och skador på miljön. Extremhändelse som blir vanligare i takt med att klimatet förändras Konsekvenserna blir allvarligare då städerna förtätas Ökad grad hårdgjord yta

Skyfall är en risk som vi behöver ta hänsyn till när vi planerar vår stad Undvika att skyfall skapar problem genom god planering vid nybyggnation Åtgärda de problemområden som finns i staden idag med smarta lösningar Skapa en stad som är så robust att konsekvenserna av ett skyfall minskar Hur gör vi det då?

Första steget- kartläggning av översvämningsrisker Skyfallsmodell framtagen 2015 (ny version Q3 2018) Resultaten visar både översvämningsdjup och flödesvägar Visar på översvämningsrisker när dagvattennätet är fullt Visar ett 100-årsregn år 2100 Befintliga dagvattennätet är dimensionerat för max 10- årsregn och nya system max 30-årsregn 100-årsregn - Regnets storlek uppnås eller överträffas statistiskt sett en gång på 100 år Sannolikheten att 100-årsregnet inträffar är 1 % varje enskilt år men 63 % att 100-årsregnet överskrids någon gång under 100 år.

Exempel på resultat från skyfallsmodellen, flöden och översvämningsdjup.

Att tolka resultaten från skyfallsmodellen Problem: Skyfallsfrågan kan vara svår att förstå för en icke insatt Många faktorer att tänka på vid planering av en ny stad Många olika arbetsområden som är påverkade Frågan måste beaktas tidigt i planprocessen Lösning (hoppas vi): En Guide!

http://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/

Vad ska underlaget användas till? Identifiera problemområden Titta på hur mitt hus/plan påverkar och påverkas av omgivningen Ta reda på vilken väg vattnet tar vid ett skyfall Observera att det är ett översiktligt underlag, för detaljstudier behövs vidare utredningar!

Vad kan jag som fastighetsägare göra? Lättare att göra rätt från början! Tänk skyfall så tidigt i stadsbyggnadsprocessen som möjligt Använd underlaget för att påverka att frågan tas upp när ni planerar nytt Möjligheten till multifunktionella ytor är stor! I befintlig bebyggelse fundera över: Möjliga permanenta skyddsåtgärder Möjligheten till multifunktionella ytor är stor! Temporära skydd tex vattentäta portar, pumpar Ta fram handlingsplan för krisberedskap vid ett skyfall

Vart finns informationen? Öppna data - http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/ Stockholms dagvattenhemsida, här finns guiden för anställda inom staden - http://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar/rad-ochanvisningar/planera/#!/stockholms-skyfallsmodell Miljöbarometern - http://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimatforandringaroch-klimatanpassning/skyfall/ Frågor till Henny Samuelsson henny.samuelsson@svoa.se

The Capital of Scandinavia Stockholm - och ett klimat i förändring

Linda Holmström Strateg, klimatenheten Stadsledningskontoret linda.holmstrom@stockholm.se Tel 08 508 29 606

Hur ska Stockholm klara klimatförändringarna?

Minskad sårbarhet p.g.a. ett förändrat klimat 2020: Minskat utsläppen av växthusgaser till 2,2 ton CO 2 per invånare Klimatmål 2030: Stockholms stad fossilbränslefritt 2040: Stockholm fossilbränslefritt

Saltsjön Gamla stan Mälaren Hur ska Stockholm klara klimatförändringarna?

Nya Slussen Modellfoto, vy mot sydöst Gamla stan Gamla stan Avtappningkanalen Karl Johansslussen Ny sluss

Vad gör Stockholm? Etablera frågan Riskbild Projekt Läroprocess

Stockholm växer Fler människor Samma yta Större krav

Stockholm behöver anpassas till ett förändrat klimat och våra tekniska försörjningssystem behöver vara tåliga och flexibla. Nya stadsdelar ska byggas på klimatsäkert sätt och befintliga stadsmiljöer klimatanpassas. Översiktsplan för Stockholm En klimatsmart och tålig stad

Klimatinvesteringar

Vad ska Stockholm göra? Mål och ansvar Accepterad risk Prioritering Organisation Finansiering Samarbete Kommunikation

stockholm.se Stockholms stads miljöprogram 2016 2019 stockholm.se Stockholms stads principer för Bilaga 2 1 (35) skyfallshantering Dagvattenstrategi Stockholms väg till en en hållbar hållbar dagvattenhantering dagvattenhantering Antagen Mars 2015 av kommunfullmäktige 2015-03-09 Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Bilaga 1. Strategi För ett tryggare och säkrare Stockholm Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2021 stockholm.se stockholm.se stockholm.se stockholm.se

Hur analyserar och riskbedömer olika branscher skyfall och översvämning? Paneldiskussion med representanter för branscher som berörs Karin Stenmar, Hållbarhetschef på Folksam Johanna Wikander, Miljöchef på Stockholmshem Christina Frost och Maria Berg Lissel, civilingenjörer på Structor

Analyser och metoder Structor Christina Frost Maria Berg Lissel 2018-05-24

UPPDRAGET ÅT FASTIGHETSKONTORET Analys av Fastighetskontorets byggnadsbestånds lokalisering och utsatthet för ett förändrat klimat Översvämning av Östersjön, Mälaren, övriga vattendrag Översvämning av intensiva regn Försämrad markstabilitet Överlagring av hot Kort/övergripande byggnadsteknisk analys (fokus klimatskal) Övergripande metodik Steg 1 Klimatanpassningssnurran Karteringar Utsatthet Konsekvens Sårbarheter

INGÅNGSVÄRDEN Klimatunderlag: Senaste regionala underlag (SMHI, 2015) Tidsperspektiv: Idag och år 2100 Underlag: Befintliga karteringar och rekommendationer System: Fastighetskontorets befintliga fastigheter/byggnader Utsatthet = Konflikt med vatten, instabilt område, överlagring av hot (ett/två/tre) I ANALYSEN INGICK INTE ATT BEAKTA: Verksamheter som bedrivs i byggnaderna (inkl. vikten) Utformningen Kulturvärden Översvämningens varaktighet Östersjön Osäkerheter i karteringen, antaganden Skyfall är mest förekommande Fler hot betyder troligtvis konflikt oftare inte nödvändigtvis mer konsekvenser Enskilda hots intensitet viktigt att beakta

VIKTIGA ASPEKTER OCH ANGREPPSSÄTT FÖR ANALYSEN Vilket angreppssätt har analysen? Specifikt hot eller flera hot hotets karaktär Specifikt bestånd Geografiskt område/avrinningsområde Hotklass/vattendjup Viktiga aspekter i en analys Utsatthet Konsekvens Sårbarhet Utformning Vattnets djup Översvämningens varaktighet Byggnadstyp/verksamhet Ekonomisk konsekvens Samhällsviktigt objekt Systemfunktioner objektets betydelse för eget system Tillgänglighet Liv vattendjup och hastighet Redundans?

Karteringar av flera regn med olika återkomsttid förståelse för hotet Objektets utformning/ redundans Objektets vikt för systemfunktionen/redundans Byggnadsbestånd/ Verksamheter Avrinningsområde Utsatthet Konsekvens Sårbarheter Åtgärdsanalys Strategier/förhållningssätt och typåtgärder GIS verktyg för kartläggning & visualisering Översvämningens djup, varaktighet Tillgängligheten

CHRISTINA.FROST@STRUCTOR.SE MARIA.BERG.LISSEL@STRUCTOR.SE

Lärdomar från Göteborg, Malmö och övriga Sverige Ulf Moback, klimatstrateg på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg Pär Svensson, vattenstrateg på Gatukontoret i Malmö Barbro Näslund-Landenmark, expert på naturolyckor på MSB

Flooding strategy Ulf Moback, Stadsbyggnadskontoret Göteborg 51

Strategy Critical time Mid term Long term HHW +1,8 HHW +2,3 HHW +2,6 År 2014 År 2050 År 2100 52

Measuresments on Catchment area! 53

Strukturplan för översvämningsskydd Metodik för geografisk planering (strukturplan) som visar förslag på åtgärder som minimerar översvämningsrisk och negativa konsekvenser Pilotstudien utfördes på två avrinningsområden Strukturplanen utgör underlag till efterföljande åtgärdsplan som prioriterar åtgärderna och anger kostnaden för genomförande 55

Principförslag åtgärd Resultat av analyser ger utgångspunkt Färgen anger åtgärdstyp Siffran anger mängden ytvatten som åtgärden bör hantera (även från områden uppströms) 57

Verktyg för terränganalys 58

Snabb återkoppling på åtgärd

Strukturplan Placering av åtgärder: Skyfallsleder Styrning Utjämning 60

Nästa steg Strukturplan för centrala delen av Göteborgs kommun ska tas fram Färdigt sommar 2018 Framtagande av metodik för åtgärdsplaner 62

Solutions Cloudburst road 63

Friday 15/9 40 60 mm rain in 2 hours, return time 60 year Gamla Lillhagsvägen

2-1 0 4-3 6-3 8-2 3-2 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Fas 6 Investigate The problem Deepend Part studies Modelling Webben 2005-2009 2010-2014 2013-2015 TÖP. structure- & measurment plans Organisation Imple mentat ion 2015-2019 2016-? 20XX

KONTAKT: Strategisk avd. SBK Göteborgs Stad Ulf Moback ulf.moback@sbk.goteborg.se 70

Hemsidor vattenigöteborg.se goteborg.se/extremtvader 71

SKYFALL, MALMÖ STAD Pär Svensson, Malmö Fastighets- och Gatukontor

VAD HÄNDE?

BAKGRUND

VAD SKA VI GÖRA? 1950 76

VEM HAR ANSVAR?

HANDLINGSPLAN

Markfördelning

vasyd.se/platsforvattnet

HANDLINGSPLAN a a

Riktad åtgärd Operativ hantering

Översvämningar i Sverige Barbro Näslund-Landenmark Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för brand och olycksförebyggande arbete Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Stockholm 2018-05-24

EUs översvämningsdirektiv 2007/60/EG, MSB behörig myndighet

Förordningen (2009:956) om översvämningsrisker Steg 1 Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk (2016-2017) Steg 2 Hotkartor (2018) Riskkartor (2019) Steg 3 Riskhanteringsplaner (2020-2021)

1:a sex-års cykeln Identifiering utförd, 18 områden Hot- och riskkartor framställda Riskhanteringsplaner framställda, genomförande tid 2016-2021 Rapporterat till EU Avvaktar EU:s utvärdering av riskhanteringsplanerna Avvaktar eventuell revidering av översvämningsdirektivet

Områden med betydande översvämningsrisk, cykel 2 (+analys av kusten) Identifierade områden Anledning till identifiering Alingsås Borås Falun Göteborg Halmstad Haparanda Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Kristianstad/Åhus Kungsbacka Landskrona Malmö Norrköping Skanör/Falsterbo och Höllviken/Ljunghusen Stenungsund Stockholm Trelleborg Uddevalla Uppsala Ystad Örebro Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag, Hav Hav Vattendrag Hav Vättern Hav Hav Hav Vattendrag, Vänern Vattendrag, Hav Vattendrag, Hav Hav Hav Vattendrag Hav Hav Hav Hav Hav Vattendrag Hav Vattendrag

Inträffade översvämningar Inventering 1901-2010 (cykel 1) Kompletterande inventering 2011-2017 Kustöversvämningar 1980-2017

Typer av inträffade översvämningar i inventeringen (190 st) 1901-2010 Göteborg 2005

Olycksutredning översvämning Utförda utredningar - Halland 2014 - Västra Götaland 2014 - Kristinehamn 2014 - Hallsberg 2015

Getinge, 17-18 augusti 2014 Alla foton: MSB

Kristinehamn, 20 augusti 2014 Alla foton: MSB

MSBs förebyggande arbete Statsbidrag

MSBs App Brandrisk Ute Håller koll på risken för gräsbränder och skogsbränder

MSBs broschyr Om krisen eller kriget kommer Delas ut till varje hushåll 29-30/5 Läs och begrunda Förbered dig/er att hantera vardagen under en svår situation Spara broschyren

Summering och reflektion Hur uppmuntrar vi samverkan?

Sammanfattning och slutsatser Åsa Öttenius, Fastighetsdirektör Stockholms stad