Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2017 Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Damallsvenska klubbarnas resultat... 6 Damallsvenska klubbarnas intäkter... 9 Damallsvenska klubbarnas kostnader... 15 Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition... 21 Damallsvenska klubbarnas egna kapital och soliditet... 23 Elitlicensens regler i korthet... 25 2
Analys av Damallsvenska klubbarnas ekonomi 2017 Sammanfattning Sammanställningen bygger på inrapporterade siffror av de Damallsvenska klubbarna samt deras årsredovisningar och omfattar de klubbar som spelade i Damallsvenskan år 2017. Likt föregående år har tolv klubbar medverkat i Damallsvenskan. I Djurgården IF FF:s samt Hammarby IF:s siffror ingår damfotbollen och ungdomsverksamheten för både pojk- och flickfotbollen. För att dessa stora föreningar med omfattande pojkverksamhet inte ska påverka denna rapport har dessa två föreningar exkluderats ur vissa jämförelser. Klubbarna redovisade ett sammantaget överskott av fotbollsverksamheten uppgående till +8 585, en klar förbättring från 2016 då resultatet uppgick till + 1 692, samt det bästa resultat sedan denna rapports uppförande 2002. Dock beror detta till stor del på att två föreningar avyttrat aktier i dotterbolag till ett sammanlagt värde av + 9 973 tkr. Exkluderas detta uppgår resultatet till -1 388 tkr, en liten försämring från 2016 (1 692 tkr). Nio av klubbarna redovisade under 2017 ett ekonomiskt överskott, medan övriga tre redovisade ett underskott, en förbättring mot föregående år då hälften av föreningarna redovisade underskott. Om hänsyn enbart tas till driftresultatet exklusive UWCL är det dock enbart fyra föreningar (Djurgårdens IF FF, Hammarby IF FF, Kopparbergs/Göteborg FC samt Kristianstads DFF) som når positivt resultat. Aktieavyttring, spelarförsäljning eller UWCL var avgörande för fem av klubbarna för att nå ett totalt positivt resultat, vilket knappast är en långsiktig strategi. Det samlade egna kapitalet för Damallsvenskan 2017 var +42 220 (2016 + 22 582 tkr). Den stora ökningen består till står del av att Hammarby IF FF detta år ingår i underlaget. Tillsammans med Djurgårdens IF FF härleds 34 848 tkr av det samlade egna kapitalet till dessa två föreningar. Likt föregående år redovisar två föreningar ett negativt eget kapital under 2017. KIF Örebro DFF redovisar lägst eget kapital 1 650 tkr. Då de 2018 spelar i Elitettan omfattas de inte av Elitlicensen varpå ingen elitlicensprövning gjorts för 2019. Piteå IF redovisar ett eget kapital på -234 tkr och har därför lämnat in en handlingsplan som visar att det egna kapitalet kommer att återställas till minst noll per 31 december 2018. Handlingsplanen godkändes av Licensnämnden. Den genomsnittliga spelarersättningen uppgick år 2017 till 10 193 kr/månad per spelare vid 12 månaders anställning och antaget 22 spelare i en spelartrupp, att jämföra med 10 462 kr/månad 2016. Under 2017 har klubbarnas (HIF och DIF exkluderat) genomsnittliga intäkter ökat med ca 16 procent jämfört med föregående år samtidigt som de genomsnittliga kostnaderna ökat med ca 20 procent. 3
KIF Örebro DFF var för andra året i rad den klubb som redovisade störst underskott. Ändå var de i år den klubb som redovisade högst procentuella kostnadsminskning (7%) efter att 2016 haft allsvenskan största intäktsminskning (32 procent). Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson 4
Inledning Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har kartlagt det ekonomiska utfallet i de Damallsvenska klubbarna för år 2017. Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av de Damallsvenska klubbarna samt deras årsredovisningar och omfattar de klubbar som spelade i Damallsvenskan år 2017. Målsättningen är att inrapportering av resultaträkningen enbart ska omfatta dam- och flickfotbollsverksamheten i föreningarna. Som framgår av tabell 2 skiljer det sig dock åt vad klubbarna rapporterar. I 2017 års Damallsvenskan är det fem föreningarna som inte är rena damfotbollsföreningar. Av dessa är det en förening (Vittsjö GIK) som enbart rapporterar in damoch flickfotbollen. Övriga fyra föreningar (Djurgårdens IF FF, Hammarby IF FF, IF Limhamn Bunkeflo samt Kvarnsvedens IK) rapporterar in hela sin verksamhet, då dessa föreningar inte har sin rapportering uppdelad med möjlighet att särredovisa dam/flickverksamheten. Detta försämrar givetvis analyserna som kan dras utav årets rapportering samt möjligheterna till jämförelser mellan åren. Djurgården spelade även föregående år i Damallsvenskan och även då ingick hela föreningens siffror. Detta är första året Hammarbys damlag ingår i Hammarby IF FF, då de tidigare var en egen förening, Hammarby DFF. Att även Hammarby rapporterar hela föreningen inklusive pojkverksamheten påverkar givetvis utfallet i denna rapport. För att få en lite mer sann bild av verkligheten för de damallsvenska klubbarna kommer Djurgården och Hammarby att exkluderas i vissa jämförelsesiffror med tidigare år. I avsnittet om eget kapital ges som tilläggsinformation uppgifter om de till säsongen 2018 nyuppflyttade klubbarnas egna kapital, så att arbetsläget beträffande uppfyllandet av elitlicenskrav bättre beskrivs för aktuella klubbar. Från och med år 2005, då med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitlicens även klubbarna i Damallsvenskan. Detta innebär bl. a. att de Damallsvenska klubbarna ska redovisa noll eller positivt eget kapital i årsredovisningen 2017 för att inte riskera sin licens inför säsongen 2019. Se vidare Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier, vilka återfinns på www.svenskfotboll.se/ekonomi. Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan i tkr om ej annat anges. 5
Damallsvenska klubbarnas resultat Från år 2003 har svenska klubblag alla år deltagit i UEFA Women s Champions League (UWCL), vilken arrangerades för första gången säsongen 2001-2002. Driftresultatet samt det redovisade resultatet visas i tabell 1 både inklusive och exklusive UWCL. Resultatets beståndsdelar och utveckling åren 2013-2017 (tkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Driftresultat exklusive UWCL -5 027-1 773-6 531-1 424-14 501 Driftresultat inklusive UWCL -4 777-626 -5 882-1 130-13 715 Spelaromsättningsnetto 3 253 237 675-546 33 Finansnetto 136 2 082 1 541 418-304 Res före extraord & bokslutsdisp -1 388 1 692-3 666-1 258-13 986 Extrord poster & bokslutsdisp 9 973 0 0 0 0 Redovisat resultat exkl UWCL 8 335 545-4 315-1 552-14 772 Redovisat resultat inkl UWCL 8 585 1 692-3 666-1 258-13 986 Tabell 1 De tolv Damallsvenska klubbarna redovisade år 2017 tillsammans, exklusive extraordinära poster och bokslutsdispositioner, ett underskott av fotbollsverksamheten på 1 388 tkr (2016: +1 692). Anmärkningsvärt är att spelaromsättningsnettot (spelarköp och försäljning samt in- och uthyrning av spelare), på 3 253 tkr (2016: 237 tkr) var betydligt större i år än jämförelseåren i tabell 1, vilket hjälpte upp resultatet för fotbollsverksamheten. Driftresultatet inklusive UWCL, vilket exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick år 2017 till 4 777 tkr (2016: - 626 tkr). Detta är lägre än föregående år men relativt normalt för den senaste fem årsperioden. Det redovisade resultatet från spel i UWCL uppgick år 2017 till + 250 tkr (2016: + 1 147 tkr). Klubbarna i Damallsvenskan redovisade ett överskott på sista raden av verksamheten, inklusive UWCL, på + 8 585 tkr för år 2017 (2016: 1 692 tkr). Att det blev ett positivt redovisat resultat, det högsta sedan denna rapport uppfördes första gången beror enbart på de extraordinära posterna på 9 973 tkr, vilket innehåller två klubbars avyttringar av aktier i dotterbolag. 6
Resultat per klubb 2017, tkr Redovisat resultat Driftresultat ex UWCL 7 UWCL Spelaromsättn Finansnetto Extraordinärt Kvarnsvedens IK 2) 4 054-2 338 1 433-20 4 979 Djurgårdens IF FF 1) 2 044 2 037 0 7 0 IF Limhamn Bunkeflo 2) 1 710-3 265 19-38 4 994 Hammarby IF FF 1) 1 259 1 317 40-98 0 Kristianstads DFF 5) 451 461 0-10 0 Kopparbergs/Göteborg FC 5) 60 68 0-8 0 Linköpings FC 5) 54-439 337 156 0 0 Vittsjö GIK 4) 21-361 -84 466 0 FC Rosengård 5) 6-1 469-87 1 672-110 0 Eskilstuna United DFF 5) -171-246 80-5 0 Piteå IF 3) -234-231 0-3 0 KIF Örebro DFF 5) -669-561 -63-45 0 Damallsvenskan totalt 8 585-5 027 250 3 253 136 9 973 Tabell 2 1) Avser hela föreningen inkl. pojkverksamhet. 2) Avser hela föreningen inkl. herrverksamhet. 3) Nybildad damförening, tidigare år flersektionsförening 4) Flersektionsförening, resultat gäller enbart dam/flickfotboll 5) Damförening Det redovisade resultatet och driftresultatet varierar kraftigt mellan klubbarna. Av tabell 2 framgår respektive resultat per klubb. I driftresultatet är UWCL, spelaromsättningsnetto, räntenetto samt extraordinära poster exkluderade. I spelaromsättningsnetto ingår, i resultaträkningen redovisade, spelarrättighetsförsäljningar och spelarköp samt spelaruthyrning och spelarinhyrning. Ingen av klubbarna balanserar utgifter för spelarrättighetsförvärv, utan alla spelarköp har gått direkt mot resultatet. Ingen avskrivning sker således på spelarrättigheter. Det innebär att klubben tar kostnaden för spelarförvärv samma säsong som spelaren ansluter till klubben, trots att spelarkontraktet kan avse fler säsonger. Enbart tre klubbar redovisade negativt resultat på sista raden, till skillnad från hälften av klubbarna 2016. Men som framgår av tabell 2 nådde enbart fyra klubbar (Djurgården, Hammarby, Kopparbergs/Göteborg samt Kristianstad) ett positivt driftresultat exl UWCL. Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF redovisar ett driftresultat över 1000 tkr, där medlemsintäkter och bidrag står för en stor del av omsättningen och är en bidragande orsak till det goda resultatet. Ytterligare fem klubbar redovisade ett totalt resultatöverskott. FC Rosengård genom spelarförsäljning, IF Limhamn Bunkeflo samt Kvarnsvedens IK genom avyttring av aktier, Linköpings FC genom ett positivt UWCL-resultat samt Vittsjö GIK genom finansiella intäkter. Tre klubbar redovisade ett driftresultat lägre än -1000 tkr. IF Limhamn Bunkeflo redovisade lägst driftresultat (-3 265 tkr) men redovisade totalt positivt resultat som
nämnts ovan på grund av avyttring av aktier (+4 994 tkr) i dotterbolaget Bunkeflo IF Hallen. Kvarnsvedens IK redovisade ett lågt driftresultat (-2 338 tkr) men redovisade även de ett totalt positivt resultat genom avyttring av aktier i dotterbolag (+4 979) samt ett högt spelarförsäljningsnetto (+1 433 tkr). FC Rosengård redovisade ett driftresultat på 1 469 tkr men genom ett högt spelaromsättningsnetto (+1 672 tkr) uppnåddes positivt totalt resultat. 8
Damallsvenska klubbarnas intäkter Djurgårdens IF FF (DIF) och Hammarby IF FF (HIF) särredovisar inte damfotbollen utan rapporterar hela föreningen. Med dess omfattande verksamhet påverkar det denna rapport avsevärt. För att få lite mer verklighetsnära siffror redovisas en kolumn för år 2017 där dessa två föreningar är exkluderade. Två rader för år 2017 och 2016 (2016 ingick DIF i redovisningen) har därför tillkommit i tabell 3. En rad för genomsnitt/klubb där DIF och HIF är exkluderade, en rad med en simulering av tolv klubbar med DIF och HIF exkluderade. Den simulerade driftintäkten på tolv klubbar är framräknad genom att ta snittintäkten efter att DIF och HIFs intäkter är exkluderade multiplicerat med 12 (antalet klubbar i allsvenskan). I analysen som följer används främst den simulerade driftsintäkten samt den totala snittintäkten per klubb där DIF och HIF är exkluderade. Damallsvenska klubbarnas totala intäkter åren 2008 2017, tkr 2017 ex DIF/HIF 2 017 2 016 2 015 2 014 2 013 2 012 2 011 2 010 2 009 2 008 Drift exkl spelarförs.uwcl 100 165 158 380 117 462 98 311 92 099 96 949 90 911 81 350 67 690 69 884 60 578 UWCL 1 127 1 127 2 430 1 760 1 227 2 083 265 160 380 447 586 Spelarförsäljning 3 649 3 704 548 1 374 136 316 237 429 370 400 1 031 Finansiella intäkter 567 577 2 274 1 627 547 3 12 28 1 7 27 Extraord o boksl.disp 9 973 9 973 0 0 0 0 390 0 301 0 0 * Totalt 115 481 173 761 122 714 103 072 94 009 99 351 91 815 81 967 68 742 70 738 62 222 * Genomsnitt/klubb 11 548 14 480 10 226 8 589 8 546 8 279 7 651 6 831 5 729 5 895 5 185 * Drift i % av totalt 87% 91% 96% 95% 98% 98% 99% 99% 98% 99% 97% * Gnm/klubb ex DIF HIF 11 548 9 104 * Drift simulerat 12 lag ej HIF/DIF 120 198 103 546 100 472 Tabell 3 De damallsvenska klubbarnas driftintäkter (simulerade) uppgick 2017 till 120 198 tkr (2016: 103 546 tkr), en ökning med 16 %. Driftsintäkterna har ökat stadigt enligt tabell 3 och hade mellan 2008 och 2017 (simulerad drift) nästan dubblerats, där 50 procent av ökningen uppnåddes 2012. 2013 ökade driftresultatet med ca 7% jämfört med året innan, för att sedan fram till 2016 (simulerad drift) totalt öka med 7 %. Årets intäktsökning för driften på 16 % är därmed en stor ökning. En del av denna ökning har dock sin naturliga förklaring i att IF Limhamn Bunkeflo samt Kvarnsvedens IK rapporterat hela sin förening inkl. herrverksamhet. Intäkterna från UWCL beror på hur långt klubbarna går i turneringen. Under säsongen 2017/2018 deltog FC Rosengård samt Linköpings FC i europaspelet, där Linköping nådde längst, till kvartsfinal. Besked har kommit att UWCL-medlen kommer att öka under 2018. 9
Årets spelarrättsförsäljning är 2,7 ggr högre än tidigare toppnotering (2015) för den senaste 10-årsperioden. Som framgår av tabell 2 är det FC Rosengård och Kvarnsvedens IK som står för den största delen av dessa intäkter. Enbart spelarrättsförsäljningen år 2008 ligger i nivå med försäljningen de senaste tre åren. Mellan år 2009-2014 låg försäljningen på en relativt jämn nivå runt ett par hundratusen. Även om det är några få spelare som sålts dyrt är trenden att de svenska klubbarna ökat värdet av spelarrättsförsäljningar de senaste tre åren. De extraordinära intäkterna under 2017 är extraordinärt höga. Dessa intäkter kommer av avyttringar av aktier i dotterföretag för Kvarnsvedens IK och IF Limhamn Bunkeflo. Den genomsnittliga intäkten per klubb är 11 548 tkr, HIF och DIF exkluderat (2016: 9104 tkr), en ökning med 27 procent sedan föregående år. De extraordinära intäkterna drar upp snittintäkten per klubb, med dessa exkluderat sänks snittintäkten med ca 1000 tkr och den procentuella intäktsökningen landar istället, likt driftsintäktsökningen på 16%. Den genomsnittliga driftsintäkten (UWCL, spelarförsäljning, finansiella samt extraordinära intäkter exkluderade) landar istället på 10 017 tkr. I sammanhanget bör även nämnas att FC Rosengårds höjer snittintäkten avsevärt. Deras intäkter är flera gånger större de flesta andra klubbarnas (se tabell 5). Denna intäktsökning bör ställas i relation till årets kostnadsökning (DIF och HIF exkluderade) på 20% (se vidare damallsvenska klubbarnas kostnader inkl. tabell 6). Intäktsjämförelse mellan åren 2017, 2016 och 2015, tkr 2017 enbart 10 lag (exklusive DIF, HIF) 2017 ej HIF DIF Andel ej HIF DIF 2016 Andel 2015 Andel Publik 4 201 4% 4 088 3% 4 965 5% Övriga matchintäkter 2 234 2% 3 613 3% 2 546 2% Medel gemensamma avtal 6 904 6% 7 688 6% 19 051 18% Reklam & sponsring 56 800 49% 59 622 49% 51 749 50% Lotterier 808 1% 904 1% 702 1% UWCL 1 127 1% 2 430 2% 1 760 2% Medlemsintäkter 2 609 2% 3 813 3% 916 1% Bidrag 11 455 10% 18 830 15% 9 666 9% Övrigt 15 154 13% 18 904 15% 8 715 8% * Summa drift exkl spelarförs 101 292 88% 119 892 98% 100 070 97% Spelarförsäljning 3 649 3% 548 0% 1 374 1% Finansiella intäkter 567 0% 2 274 2% 1 627 2% Extraordinärt & bokslutsdisp 9 973 9% 0 0% 0 0% ** Totala intäkter 115 481 100% 122 714 100% 103 071 100% Tabell 4 10
Figur 1 I tabell 4 samt figur 1 har Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF exkluderats från intäktsjämförelsen för att få en mer verklighetsnära bild av intäktsslagens andel. Analysen behandlar därför främst förändringen av intäktsslagens andel av de totala intäkterna och inte intäkterna i absoluta tal. Observera att 2016 är Djurgårdens IF inkluderade. För att få en trovärdig bild över intäktsslagsutvecklingen inkluderas även 2015 då varken Djurgårdens IF FF och Hammarby IF var med i underlaget. Viss osäkerhet finns kring om klubbarna har fyllt i den ekonomiska rapporteringen enligt samma principer under alla år, varför försiktighet måste rådas angående slutsatser. Att locka till sig en större publik har varit en stor utmaning för klubbarna under många år, med många olika konkurrerande idrotter på orten. Efter att publikintäkterna i fjol sjönk med 18 procent ser vi 2017 att dessa intäkter åter har ökat. Snittintäkten är 2017 på 420 tkr att jämföra med 341 tkr år 2016. Eskilstuna United DFF var för fjärde året i rad den klubb som lockade till sig flest åskådare per match, i snitt ca 1 612 åskådare (2016: 1 970). Posten medel gemensamma avtal, är tänkt att inkludera alla de ersättningar som klubbarna får via Elitfotboll Dam (EFD) och Damallsvenskans intresseorganisation. Dessa medel innehåller ersättningar från Svenska spel, spelarutvecklingsmedel, gemensamma marknadsprojekt och diverse bonusar. Likt föregående år står dessa endast för 6 procent av de totala intäkterna, posten sjönk mellan 2015 och 2016 med 60 procent. Anledningen till den stora minskningen var att det tidigare TV-avtalet som löpte ut 2015, inte förlängdes, samt att man inte lyckades få till ett avtal med andra medieaktörer. Ett avtal som stod för majoriteten av intäkterna hos klubbarna, var alltså ett avslutat kapital. Under våren 2018 kom beskedet att ett nytt avtal slutits 11
mellan EFD och Svenska Spel vilket förväntas generera större ersättningar till klubbarna för åren som kommer. Av den totala ersättningen som klubbarna erhållit från EFD under 2017 avses 33 procent för spelarutveckling 15-19 år. Reklam- och sponsorintäkter är i särklass den viktigaste posten och står fortsatt för närmare hälften av intäkterna. Den genomsnittliga reklam- och sponsorintäkten har sedan 2015 ökat med 32% vilket visar vilken viktig del detta är för ekonomin, inte minst efter de uteblivna TV-intäkterna. Ett hårt arbete med att skapa nya och öka nuvarande intäktskällor har lett till att klubbarna har kunnat klara sig bra under 2016 och 2017. Likt 2016 har FC Rosengård de högsta reklam och sponsorintäkterna och står för nästan 37 procent av dessa intäkter, följt av Kopparbergs/Göteborg FC som står för 15 procent av de totala reklam och sponsorintäkterna. Skillnaden är således väldigt stor mellan klubbarna. Det ska även tilläggas att klubbarna har olika förutsättningar för att skapa höga sponsorintäkter, mycket beroende på i vilken ort de verkar och de konkurrenter och förutsättningar som finns där. Det kan också vara så att det finns utvecklingspotential beträffande försäljningsorganisationen i en del klubbar. Bidragsandelen har sjunkit från 2016 och är återigen i nivå med 2015 års andel. Den största anledningen till detta är att Djurgårdens IF FF ingick i 2016 års underlag och stod för en stor del av bidragen. 2017 ett rekordår för spelarrättighetsförsäljningar och står i år för tre procent av de totala intäkterna. Som tidigare nämnts var de extraordinära intäkterna väldigt höga 2017 och stod för nio procent av de totala intäkterna. 12
Intäkter per klubb 2017 och 2016, tkr År 2017 År 2016 Intäkter Intäkter Förändring Förändring % Djurgårdens IF FF 1) 31 363 22 545 8 818 39% FC Rosengård 30 837 29 006 1 831 6% Hammarby IF (tidigare DFF) 1) 26 907 Elitettan Linköpings FC 11 253 10 427 826 8% Eskilstuna United DFF 10 664 10 734-70 -1% Piteå IF (tidigare sektion) 3) 9 664 8 437 1 227 15% Kopparbergs/Göteborg FC 9 028 9 316-288 -3% IF Limhamn Bunkeflo 2) 8 638 Elitettan Kvarnsvedens IK 2) 7 147 2 513 4 634 184% KIF Örebro DFF 6 413 5 824 589 10% Kristianstads DFF 6 292 5 716 576 10% Vittsjö GIK 4) 5 006 4 660 346 7% Umeå IK FF Elitettan 6 472 0% Mallbackens IF Elitettan 4 790 0% * Damallsvenskan totalt 163 212 109 178 Tabell 5 1) Avser hela föreningen inkl. pojkverksamhet. 2) Avser hela föreningen inkl. herrverksamhet. 3) Nybildad damförening, tidigare år flersektionsförening 4) Flersektionsförening, resultat gäller enbart dam/flickfotboll I tabellen ovan redovisas klubbarnas intäkter inklusive både spelarrättighetsförsäljning och UWCL, men exklusive finansiella och extraordinära intäkter. I tabell 5 framgår tydligt att tre föreningar drar upp snittintäkten avsevärt. Likt tidigare år fortsätter FC Rosengård att röra sig med helt andra resurser än övriga lag. Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF ligger på samma intäktsnivåer, men en stor del av deras intäkter är hänförliga till verksamheten som inte har med dam/flickverksamheten att göra. Median intäkten för en damallsvensk klubb 2017 var 9,3 mkr (2015: 7,3; 2013:5,9; 2008 4,0). Medianintäkten har således mer än fördubblats sedan 2008. Den stora skillnaden i Kvarnsvedens siffror beror på att rapporteringen har gjorts olika mellan åren. För 2017 är hela föreningen inklusive herrverksamheten rapporterad, rapporteringen för 2016 gjordes felaktigt och vissa intäkter uteblev. Vid en jämförelse av årsredovisningen syns en intäktsökning om 27 % före finansiella poster (inkl. aktieavyttring). Djurgården rapporterar en intäktsökning om 39% (jmf tabell 9, kostnadsökning om 47%), vilket till störst del beror på att deras pojklag U17 och U19 lag flyttats från Elitfotboll till föreningen. Enbart två klubbar redovisar marginella intäktsminskningar mellan 2017 och 2016. Fem föreningar redovisar intäktsökningar mellan 6-10 %. Piteå (som i år redovisar 13
den nystartade damföreningen från tidigare dam/flickfotbollen i flersektionsföreningen Piteå IF) redovisar en intäktsökning på 15%. Denna ökning kan delvis troligtvis förklaras av att föreningen startade 161124 och att vissa intäkter 2016 redovisats i den nystartade damföreningen. Spridningen av intäkterna är stor även mellan klubbarna. Som tidigare nämnt kan detta dels bero på hur aktivt man arbetar i klubbarna med denna typ av frågor, framför allt kring reklamintäkter, intresset på orten kring fotboll i allmänhet och den aktuella klubben i synnerhet, men framförallt hur stor konkurrens som finns från andra idrotter eller liknande. Olika klubbar har olika förutsättningar att utvecklas genom att bygga sitt lokala varumärke och på så sätt öka intäkterna, samt hitta former för samverkan med samarbetspartners och aktivt jobba med att hela tiden hitta nya partners. 14
Damallsvenska klubbarnas kostnader Djurgårdens IF och Hammarby IF särredovisar inte damfotbollen utan rapporterar hela föreningen. Med dess omfattande verksamhet påverkar det denna rapport avsevärt. För att få lite mer verklighetsnära siffror redovisas en kolumn för år 2017 där dessa två föreningar är exkluderade. Två rader för år 2017 och 2016 (2016 ingick DIF i redovisningen) har därför tillkommit i tabell 6. En rad för genomsnitt/klubb där DIF och HIF är exkluderade, en rad med en simulering av tolv klubbar med DIF och HIF exkluderade. Den simulerade driftkostnaden på tolv klubbar är framräknad genom att ta snittkostnaden efter att DIF och HIF:s kostnader är exkluderade multiplicerat med 12 (antalet klubbar i allsvenskan). I analysen som följer används främst den simulerade driftskostnaden samt den genomsnittliga totalkostnaden per klubb där DIF och HIF är exkluderade. Damallsvenska klubbarnas totala kostnader åren 2008 2017, tkr Drift ex spelarkostn 2017 ex HIF DIF 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 108 260 162 977 118 847 104 412 93 309 104 568 96 338 83 830 67 539 74 645 68 078 UWCL 877 877 1 283 1 111 933 1 297 988 0 917 1 246 1 410 Spelarförvärv 437 452 324 699 682 282 244 419 110 323 221 Avskrivningar 259 404 374 217 214 519 151 168 158 106 132 Jfrstör post 26 26 0 212 0 6 364 0 0 0 0 0 Fin kostnader 340 440 192 87 129 307 80 79 2 083 716 73 * Totalt 110 199 165 176 121 020 106 738 95 267 113 337 97 801 84 496 70 807 77 036 69 914 * Snitt/klubb 11 020 13 765 10 085 8 895 8 661 9 445 8 150 7 041 5 901 6 420 5 826 * Drift i % av tot 98% 99% 98% 98% 98% 92% 99% 99% 95% 97% 97% * Snitt/klubb ex DIF HIF * Drift simulerat ej HIF/DIF Tabell 6 11 020 9 182 129 912 107 997 101 792 I driftkostnader är UWCL, spelarförvärv, avskrivningar extraordinära kostnader samt finansiella kostnader exkluderade. De damallsvenska klubbarnas driftkostnader (simulerade) uppgick år 2017 till 129 912 tkr (2016: 107 997 tkr), vilket är en ökning med 20 procent. Genomsnittlig total kostnad per klubb (DIF och HIF exkluderade) uppgår till 11 020 tkr (2016: 9 182 tkr), även här en ökning med 20 % från föregående år, vilket i relation till den senaste 10-årsperioden är höga kostnadsökningar. Totala intäkter exklusive extraordinära intäkter har samtidigt ökat med 16 % (se vidare damallsvenska klubbarnas intäkter inkl. tabell 3). 15
Kostnadsjämförelse mellan 2017, 2016 och 2015, tkr 2017 enbart 10 lag (exklusive DIF, HIF) 2 017 Andel 2 016 Andel 2015 Andel Match- & träning 16 410 15% 19 502 16% 19 426 18% Personalkostnader 69 232 63% 77 407 64% 68 324 64% Administration 3 755 3% 5 893 5% 4 415 4% Reklam & sponsring 2 489 2% 2 408 2% 2 192 2% Lokaler 1 780 2% 2 468 2% 2 289 2% UWCL 877 1% 1 303 1% 1 111 1% Övrigt 14 594 13% 11 149 9% 7 766 7% * Summa drift kostnader 109 137 99% 120 130 99% 105 523 99% Spelarförvärv inkl inhyrning 437 1% 324 0% 699 1% Avskrivningar 259 0% 374 1% 217 0% Jmfstörande poster 26 0% 0 0% 212 0% Finansiella kostn. mm 340 0% 192 0% 87 0% * Totalt 110 199 100% 121 020 100% 106 738 100% Tabell 7 I tabell 7 och figur 2 har Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF exkluderats från kostnadsjämförelsen för att få en mer verklighetsnära bild av kostnadsslagens andel. Observera att 2016 är Djurgårdens IF FF inkluderade. För att få en bättre bild över kostnadsslagsutvecklingen inkluderas även 2015 då varken Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF var med i underlaget. Figur 2 16
Fördelningen av kostnaderna för 2017 är snarlik fördelningen föregående år. Personalkostnader är dominerande och står för 63% (2016: 64%), vilket är naturligt då klubbarna bedriver tjänsteproducerande verksamhet vilket innebär att spelare, ledare och kanslipersonal är klubbarnas främsta resurser. För att bedriva en professionell fotbollsverksamhet krävs mer resurser samtidigt som högre krav har ställts på kanslipersonal och tränare under senare år, vilket gör att personalkostnader succesivt ökar under åren. Dock har personalkostnadernas andel av föreningens totala kostnader inte setts öka under senaste 10-årsperioden, utan befunnit sig på en relativt jämn nivå, strax över 60%. Den största procentuella ökningen står kostnadsposten övrigt för. Om detta beror på disciplinen i rapporteringen eller om det uppstått ett skifte i typer av kostnader är tyvärr svårt att säga. Jämfört med 2016 är det enbart administrationskostnaderna som förändrats nämnvärt, från 5% till 3% av kostnadsmassan. Spelarersättningen Spelarersättningarnas utveckling, 2008-2017 Exklusive sociala avgifter (tkr) 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Spelarers 32 290 33 148 34 177 30 233 35 506 34 872 23 988 22 723 22 828 21 421 Driftkostn exkl rtor, spel.förvärv 120 130 105 523 94 242 105 866 97 326 83 830 68 456 75 891 69 546 Förändr spelarers -3% -3% 4% -7% 2% 45% 6% 0% 7% 48% Spelarers/driftkostn 26% 28% 32% 32% 34% 36% 29% 33% 30% 31% (ex DIF HIF) Spelarers genomsnitt/klubb 2 691 2 762 2 848 2 748 2 959 2 906 1 999 1 894 1 902 1 785 Tabell 8 Spelarlönerna är redovisade exklusive sociala avgifter. Spelarersättningarnas utveckling (exkl sociala avgifter) över en tioårsperiod framgår av uppställningen ovan. Den genomsnittliga spelarersättningen minskade för andra året i rad med tre procent. Sedan högstanoteringen 2013 har ersättningen successivt minskat med totalt nio procent. Snittersättningen per klubb uppgick 2017 till 2 691 tkr (2016: 2 762 tkr). Utifrån tabell 8 framgår dock att det klubbarna betalar i spelarersättning ökat med ca 51 % sedan 2008, där det kanske mest anmärkningsvärda är den stora ökningen med 45 % från 2011 till 2012. De klubbar som 2017 rapporterar hela föreningen inklusive herrverksamhet har exkluderat herrlönerna i spelarersättningen. Viss osäkerhet finns kring om klubbarna alla år rapporterat enligt samma principer, varför försiktighet måste råda angående slutsatser rörande storleken på spelarersättningarna. Det framgår inte heller av underlaget om det är spelartrupperna storlek som ändrats eller om det är de faktiska lönerna som ändrats 17
Den genomsnittligt beräknade spelarersättningen Den genomsnittliga spelarersättningen uppgick år 2017 till 10 193 kr/månad per spelare vid 12 månaders anställning och antaget 22 spelare i spelartruppen, att jämföra med 10 462kr/månad 2016. Observera dock att detta bara är ett beräknat genomsnitt, baserat på klubbarnas uppgifter om den totala spelarersättningen, spannet mellan ersättningarna mellan olika lag och till olika spelare är stort. För ett antal spelare i en spelartrupp är det idag möjligt att försörja sig på att spela fotboll, men långt ifrån hela spelartruppen har den möjligheten. En del spelare har också individuella sponsorkontrakt, som möjliggör att de lättare kan leva på sin fotboll, vilket inte syns i klubbens siffror. Elitfotboll Dam (EFD) tar in mer detaljerade siffror från klubbarna gällande spelarlönerna. 2017 års siffror visade att 27% av spelarna har 100% av sin inkomst relaterat till sitt fotbollsspelande (www.efd.se). Spelarersättningarnas andel av driftskostnaderna En annan intressant siffra är spelarersättning/driftkostnader. I denna siffra är HIF och DIF exkluderade för att få mer rättvisa siffror. Årets andel 26% är den klart lägsta noteringen sedan 2008, även om det även här måste tas hänsyn till att klubbarnas principer kring rapporteringen kan ha skiftat mellan åren. Personalkostnadernas andel av intäkterna i Damallsvenskan De genomsnittliga personalkostnaderna i förhållande till intäkterna (exklusive finansiella och extraordinära intäkter) ligger på 63 procent (2016: 64 procent), snarlikt föregående år. På UEFA-nivå har man som riktlinje att de totala personalkostnaderna inte bör överstiga 70 procent av klubbens intäkter för att inte riskexponeringen ska bli för stor. Damallsvenskans totala personalkostnaderna utgör 63 procent av intäkterna, vilket innebär att genomsnittet i Damallsvenskan hamnar under den kritiska gränsen enligt UEFA:s riktlinjer. Utifrån ett finansiellt riskperspektiv innebär en lägre procentuell andel en lägre finansiell risk. Vid val av finansiell risknivå enskilda år mätt på detta sätt påverkas givetvis detta beslut också av hur stort det egna kapitalet är i den enskilda klubben samt vilken verksamhetsrisk klubben är villig att ta, i form av risk för sämre sportsliga resultat på sikt genererar lägre framtida intäkter. Noterbart är att i dessa siffror ingår totala personalkostnader och inte enbart spelarersättningar. 18
Totala personalkostnader i förhållande till intäkter Personalkostn/intäkter FC Rosengård 47% Kvarnsvedens IK 52% Djurgårdens IF FF 58% Hammarby IF (tidigare DFF) 59% Eskilstuna United DFF 64% Linköpings FC 70% Kristianstads DFF 70% Kopparbergs/Göteborg FC 71% KIF Örebro DFF 71% Piteå IF (tidigare sektion) 79% Vittsjö GIK 87% IF Limhamn Bunkeflo 103% Tabell 9 Personalkostnadernas andel av klubbens intäkter skiljer sig mycket från klubb till klubb, tre klubbar ligger klart över den rekommenderade gränsen på 70%. IF Limhamn Bunkeflos siffror ser alarmerande ut. Men även Vittsjö GIK och Piteå IF har anledning att minska personalkostnadernas andel av intäkterna. FC Rosengård har likt 2016 lägst andel och har även sänkt denna andel med två procentenheter sedan 2016. Att Rosengård, Hammarby och Djurgården som ligger på helt andra intäktsnivåer än övriga klubbar hamnar i topp av detta nyckeltal är förväntat. Den klubb som istället sticker ut är Kvarnsvedens IK som enbart lägger 52% av intäkterna på personalkostnader, trots att föreningen hamnar på fjärde lägsta inkomstnivå enligt tabell 5, möjligtvis påverkade detta det sportsliga resultatet negativt. Kostnader per klubb 2017 och 2016, tkr. Exklusive avskrivningar, extra ordinära kostnader och finansiella kostnader År 2017 År 2016 Kostnader Kostnader Förändring Förändring FC Rosengård 30 697 27 134 3 563 13% Djurgårdens IF FF 1) 29 182 19 849 9 333 47% Hammarby IF 1) 25 550 Elitettan IF Limhamn Bunkeflo 2) 11 871 Elitettan Linköpings FC 11 141 10 332 809 8% Eskilstuna United DFF 10 831 11 200-369 -3% Piteå IF 3) 9 764 9 083 681 7% Kopparbergs/Göteborg FC 8 960 9 274-314 -3% Kvarnsvedens IK 2) 8 053 3 613 4 440 123% KIF Örebro DFF 7 038 7 553-515 -7% Kristianstads DFF 5 768 5 083 685 13% Vittsjö GIK 4) 5 451 5 210 241 5% Umeå IK FF Elitettan 6 864 Mallbackens IF Elitettan 5 259 * Damallsvenskan totalt 164 306 98 038 18 554 19% Tabell 10 1) Avser hela föreningen inkl. pojkverksamhet. 2) Avser hela föreningen inkl. herrverksamhet. 3) Nybildad damförening, tidigare år flersektionsförening 4) Flersektionsförening, resultat gäller enbart dam/flickfotboll 19
Även på kostnadssidan ger Kvarnsvedens ändrade rapporteringsmetod från i fjol utslag i form av ett extremvärde med en höjning av 123%. Som tidigare nämnts beror detta helt på att föreningen i år rapporterar hela föreningen inkl herrarna och i fjol gjorde en felaktig rapportering. Jämförs kostnaderna före finansiella kostnader i årsredovisningen framkommer istället en kostnadsökning om 13%. FC Rosengård hamnar återigen överst på listan över den klubb med högst kostnader, en ökning med 13 procent från föregående år (jämför även dess intäktsökning med 6%). Även Kristianstad DFF står för en kostnadsökning med 13% (2016 sänkte föreningen kostnaderna med 19 %). I tabellen framgår dock att Kristianstad DFF hade och fortfarande har bland de allra lägsta kostnaderna i allsvenskan. Med en samtida intäktsökning om 10 procent, ett resultat för andra året i rad om ca en halv miljon och ett eget kapital som nu når plus har kostnadsökningen kanske sin förklaring. KIF Örebro är den klubb som skurit mest i sina kostnader. Föreningen har under flera år (2015 undantaget) redovisat negativt resultat. Efter att 2016 redovisat ett minusresultat med 1,7 mkr, vilket genererade ett negativt eget kapital på närmre en miljon, arbetade föreningen därför under handlingsplan 2017 enligt reglerna för Elitlicens. Enligt årsredovisningen hade föreningen under 2017 ett stort fokus på att dra ned kostnaderna och öka intäkterna. Med en intäktsökning på 10% är föreningen på rätt väg. Däremot redovisar föreningen även 2017 negativt resultat och negativt eget kapital. Eftersom föreningen 2018 spelar i Elitettan har dock ingen elitlicensprövning för säsongen 2019 gjorts. Djurgården IF FF:s stora kostnadsökning beror till största del av att U17 och U19 flyttats från Elitfotboll till föreningen (jämför intäktsökning i tabell 5). Förutom KIF Örebro har även Eskilstuna United och Kopparbergs/Göteborg lägre kostnader samt bättre resultat i år än 2016.Eskilstuna var i fjol den förening som hade den procentuellt största kostnadsökningen, delvis pga av Europaspel. Noteras bör att Kopparbergs/Göteborg lyckas balansera sina kostnader utifrån sina intäkter från år till år. Intäktsminskningen är i år i nivå med kostnadsminskningen, minus tre procent, under 2016 var minskningen på intäkts- och kostnadssidan minus 20%. 20
Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition Kostnadsrangordning och tabellposition 2017 Kostnader Tabellposition Rangordning efter intäkter FC Rosengård 30 697 2 2 Djurgårdens IF FF 29 182 6 1 Hammarby IF 25 550 7 3 IF Limhamn Bunkeflo 11 871 9 8 Linköpings FC 11 141 1 4 Eskilstuna United DFF 10 831 3 5 Piteå IF 9 764 4 6 Kopparbergs/Göteborg FC 8 960 8 7 Kvarnsvedens IK 8 053 11 9 KIF Örebro DFF 7 038 12 10 Kristianstads DFF 5 768 5 11 Vittsjö GIK 5 451 10 12 Tabell 11 Linköping FC vinner 2017 återigen Damallsvenskan. För andra året i rad har Linköping FC därmed brutit trenden som rådit sedan 2010 att föreningen med högst kostnader vinner allsvenskan. Kristianstad sticker ut i tabellen. Med näst lägst kostnader och intäkter har de ändå tagit en tabellposition på den övre halvan. KIF Örebro och Kvarnsvedens IK lyckades inte klara sig kvar i Damallsvenskan, även om de inte hade allra lägst intäkter och kostnader ligger de i bottenskiktet för respektive rangordning. Figur 3 21
I diagrammet ovan har Djurgårdens IF FF och Hammarby IF FF exkluderats då det är omöjligt att veta hur mycket av föreningens kostnader som hör till dam/flickverksamheten. Vi kan fortsatt konstatera att det verkar råda en korrelation mellan tabellposition och klubbens kostnader, dock verkar det ha försvagats från tidigare år. Även om en slutsats inte går att dra, väldigt många andra faktorer påverkar självklart tabellpositionen, så möjliggör höga intäkter en investering i verksamheten och spelare som möjliggör sportslig framgång. Ideellt arbete från kanslipersonal, ledare och spelare har under många år haft en stor betydelse för de Damallsvenska klubbarna och damfotbollen allmänt. Det i sin tur kan ha en någorlunda betydelse till att samband mellan kostnader och tabellplacering inte är tydligare, med anledning av att arbetet som läggs ner ideellt inte syns i redovisningen. 22
Damallsvenska klubbarnas egna kapital och soliditet Det egna kapitalet mäts alltid för hela föreningen till skillnad från resultatet, som ska avse fotbollsverksamheten oavsett om föreningen har andra idrottssektioner, eller om herr/pojkverksamhet finns i föreningen. I annat fall framgår det av denna rapport. Elitlicensens regler längst bak i denna rapport. Eget kapital och soliditet 2017 samt elitlicenskonsekvens 2019 Eget kapital, tkr Totalt kapital, tkr Soliditet Elitlicenskonsekvens inför år 2019 Djurgårdens IF FF 17 574 27 863 63% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Hammarby IF 17 274 23 115 75% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kvarnsvedens IK 5 589 5 865 95% Spelar i Elitettan 2017 Vittsjö GIK 1) 2 743 6 812 40% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kopparbergs/Göteborg 634 1 181 54% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Eskilstuna United DFF 110 1 805 6% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Linköpings FC 108 1 330 8% Klarar EK kriteriet för licens 2019 FC Rosengård 31 9 351 0% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kristianstads DFF 27 711 4% Klarar EK kriteriet för licens 2019 IF Limhamn Bunkeflo 14 4 239 0% Klarar EK kriteriet för licens 2019 Piteå IF -234 699 Negativt Handlingsplan godkänd av LN KIF Örebro DFF -1 650 1 317 Negativt Spelar i Elitettan 2017 * Totalt 42 220 84 288 Tabell 12 1) Avser hela koncernen Av tolv föreningar som spelade i Damallsvenskan 2017 hade tio föreningar positivt eget kapital och två föreningar negativt eget kapital, en likadan fördelning som under 2016. Totalt redovisade klubbarna ett samlat eget kapital uppgående till + 42 220 tkr per 31 december 2017 (2016:+ 22 582 tkr). Den stora ökningen beror till största del på att Hammarby 2017 spelade i allsvenskan. Tillsammans med Djurgårdens IF FF har de ett eget kapital och balansomslutning på helt annan nivå än övriga klubbar. Kvarnsvedens IK sticker ut med en soliditet på 95 % då föreningen under året avyttrat aktier och betalat av alla långfristiga skulder. Vittsjö GIK är en flersektionsförening, vilka oftast har en större ekonomi. KIF Örebro DFF är en av två klubbar som redovisar ett negativt eget kapital, vilket de även gjorde 2016 varför de 2017 arbetade under handlingsplan. Eftersom de åkte ur allsvenskan 2017 och 2018 spelar i Elitettan har ingen elitlicensprövning för 2019 gjorts. Med ett negativt resultat även i år är det dock uppenbart att föreningen behöver jobba hårt för att få en ekonomi i balans. 23
Piteå IF är den andra klubben som redovisar ett negativt eget kapital. De lämnade därför in en handlingsplan för att visa att det egna kapitalet kan återställas till minst noll vid 2018 års utgång. Handlingsplanen godkändes av licensnämnden. För de till år 2018 års Damallsvenska nyuppflyttade klubbarna var det egna kapitalet och elitlicensförutsättningarna följande. Eget kapital, tkr Elitlicenskonsekvens inför år 2019 IFK Kalmar + 563 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Växjö DFF + 226 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Samtliga klubbar som medverkade i Damallsvenskan 2017 och de nyuppflyttade för säsongen 2018 har under våren fått ett delbeslut, beträffande elitlicens inför säsongen 2019. Alla tolv klubbar klarar eget kapitalkriteriet att jämföra med elva klubbar föregående år, vilket innebär att klubben har haft ett positivt eget kapital (eller noll) eller fått sin handlingsplan godkänd av Licensnämnden. Under hösten går Licensnämnden igenom övriga kriterier, som ska uppfyllas för att kunna ge slutlig licens inför nästkommande säsong. Eget kapital, redovisat resultat samt driftresultat Eget kapital, tkr Redovisat resultat, tkr Driftresultat, tkr Elitlicenskonsekvens inför år 2019 Djurgårdens IF FF 17 574 2 044 2 037 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Hammarby IF 17 274 1 259 1 317 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kvarnsvedens IK 5 589 4 054-2 338 Spelar i Elitettan 2017 Vittsjö GIK 1) 2 743 21-361 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kopparbergs/Göteborg 634 60 68 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Eskilstuna United DFF 110-171 -246 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Linköpings FC 108 54-439 Klarar EK kriteriet för licens 2019 FC Rosengård 31 6-1 469 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Kristianstads DFF 27 451 461 Klarar EK kriteriet för licens 2019 IF Limhamn Bunkeflo 14 1 710-3 265 Klarar EK kriteriet för licens 2019 Piteå IF -234-234 -231 Handlingsplan godkänd av LN KIF Örebro DFF -1 650-669 -561 Spelar i Elitettan 2017 * Totalt 42 220 8 585-5 027 Tabell 13 1) EK avser hela koncernen Utifrån tabell 12 ser det ekonomiska läget för klubbarna i damallsvenskan relativt stabilt ut. Utifrån en analys av tabell 13 modifieras dock denna bilden. Kvarnsvedens IK som genom sin försäljning av dotterbolag och en extraordinär spelarförsäljning redovisar allsvenskan största resultat uppnår en väldigt hög soliditet och eget kapital. Föreningens driftresultat talar däremot om att klubben har en del att arbeta med om det egna kapitalet inte ska vara uppslukat om ett par år. 24
Situationen för IF Limhamn Bunkeflo ser även den besvärlig ut. Visserligen äger de fortfarande större delen av det dotterbolag som aktieavyttringen skedde i men med ett eget kapital på 14 tkr och ett driftresultat om -3 265 tkr krävs en del för att få en ekonomi i balans. FC Rosengård redovisar ett driftresultat på 1 469 tkr samtidigt som dess egna kapital enbart uppgår till 31 tkr (efter återbetalning av kapitaltillskott 2017). Även Eskilstuna United behöver vända trenden för att inte hamna på negativt eget kapital när 2018 ska summeras. Utan Champions Leauge spel samt spelarförsäljningar hade även Linköping varit på väg mot negativt eget kapital. Sammanfattningsvis kan därför sägas att det utöver Djurgårdens IF FF och Hammarby IF, är det flersektionsföreningen Vittsjö GIK samt Kopparbergs/Göteborg och Kristianstad DFF som redovisar driftresultat som tyder på en ekonomi i balans, om nu inte årets rekordhöga försäljningar av spelarrättigheter fortsättningsvis blir en del av verksamheten. Att spelarrättighetsförsäljning är på uppgång framgår dock av tabell 2 varpå det kan tänkas bli en del av verksamheten i framtiden. Elitlicensens regler i korthet På Förbundsmötet i mars 1999 beslutades att införa en svensk elitlicens för spel i Allsvenskan och Superettan. Denna licens trädde i kraft från och med år 2002, och baserades första gången på boksluten år 2001, varvid licenser för säsongen 2003 behandlades, och beviljades. Från och med år 2005, vid första tillfället med utgångspunkt från 2004 års bokslut, omfattar elitlicens även klubbar i Damallsvenskan. Detta innebär att dessa klubbar ska redovisa noll eller positivt eget kapital i föregående års bokslut för att inte riskera sin licens inför säsongen efter innevarande säsong. Årsredovisningarna för 2017 ligger således till grund för licensbehandlingen inför säsongen 2019. För att få elitlicens får man inte ha negativt eget kapital. Om en klubb inte uppnår att ha noll eller positivt eget kapital skall i första hand en handlingsplan upprättas angående hur man under året skall uppnå minst noll i eget kapital. Om Licensnämnden inte bedömer att handlingsplanen är orealistisk anses klubben ha uppfyllt kriteriet för det egna kapitalet. Om Licensnämnden bedömer att handlingsplanen är orealistisk avkrävs klubben att senast den 1/10 inlämna ett periodiserat bokslut per den 31/8 som visar att det egna kapitalet är noll eller positivt samt en likviditetsplan som visar att föreningen kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls, och inte särskilda skäl finns för undantag, beviljas ingen licens för nästa år, vilket innebär degradering en division nästkommande år. Formellt beslut angående detta fattas av Representantskapsmötet i november. Jämför ovan sammanställningen över klubbarnas egna kapital per den 31 december 2017. 25
Följer klubben en av Licensnämnden godkänd handlingsplan så att man uppnår minst noll i eget kapital vid närmast efterföljande årsredovisning så har klubben uppfyllt kriteriet för det egna kapitalets storlek vid licensprövningen inför nästkommande säsong. Om klubben inte klarar att följa handlingsplanen och vid nästkommande årsredovisning fortfarande har negativt eget kapital åläggs klubben att upprätta ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll och inlämna denna senast den 1 oktober, samt en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året. Om dessa krav inte uppfylls och särskilda skäl inte finns för undantag sker degradering en division inför nästkommande säsong. Beslut om detta fattas vid Representantskapsmötet i november. Om klubben återigen i årsredovisningen redovisar negativt eget kapital, efter att man under hösten innan, erhållit elitlicens utifrån periodiserat bokslut och inlämnad likviditetsplan, har klubben att senast den 1 oktober påföljande år visa ett periodiserat bokslut per den 31 augusti som visar att det egna kapitalet är positivt eller noll, en likviditetsplan som visar att klubben kan klara sina betalningar under resten av året samt en resultatprognos som visar att klubben kommer att redovisa ett eget kapital som är positivt eller noll per den 31 december det året. De två ytterligare ekonomiska krav för elitlicens som finns gäller dels betalningar, dels fortsatt drift. Per den 31 augusti det inte får finnas några förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF, annan medlemsklubb eller till utländsk klubb avseende spelarövergångar som inte kan kvittas mot fordringar, eller till professionella spelare, och i förekommande fall till klubbdirektör, ekonomichef, medieansvarig, läkare, fysioterapeut, säkerhetsansvarig, ansvarig för tillträde till arenan för funktionshindrade, huvudtränare A-lag, assisterande tränare A-lag samt ungdomsansvarig. Per den 1 oktober ska styrelsen intyga att klubben har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten hela nästkommande år. Om skulder av angivet slag är förfallna detta datum och/eller styrelsen inte kan intyga att klubben har förutsättningar för fortsatt drift hela nästkommande år ska elitlicens för nästkommande år inte beviljas. Licenssökande kan få negativt beslut i Licensnämnden prövat i Appellationsnämnden. Elitlicens erhålles för ett år i taget. Se vidare Reglemente för Elitlicensen med Anvisningar till Elitlicensens ekonomikriterier på Svenska Fotbollförbundets hemsida www.svenskfotboll.se/ekonomi. 26