Den amerikanska och den franska revolutionen

1 Den amerikanska och den franska revolutionen Under medeltiden och långt in på 1700-talet ansågs det självklart att landet skulle styras som en monarki och att man hade en adel med särskilda rättigheter och privilegier det vill säga aristokrati. Under medeltiden arbetade de allra flesta inom jordbruket. Man kunde äga stora jordbruksmarker som godsägare och vanligt folk var antingen självägande bönder eller bönder som arrenderade (=hyrde) mark från en godsägare. Bönder som arrenderade jord var ofta tvungna att inte bara arbeta med jorden man arrenderat, utan också på godsägarens åkrar. Under 1600-talet började borgarklassen i Europa växa sig större och många borgare blev minst lika rika som adeln. Skillnaden var oftast att adeln var rika för att de ägde mycket jord, medan de rika borgarna blivit rika på handel. Samhället blev mer komplicerat och den enkla uppdelningen: präster, adel och bönder stämde inte längre in på verkligheten. Borgarna bildade en ny grupp i samhället: medelklassen, eller överklassen om de var riktigt rika. Inom denna medelklass/överklass började missnöjet mot det politiska systemet växa sig allt starkare. Upplysningsidéerna var avgörande för de två revolutionerna Upplysningstiden kallar man den period på 1700-talet då framförallt medelklassen började formulera helt nya tankar om hur ett samhälle skulle vara organiserat. Under medeltiden hade man helt enkelt sagt att människor föddes in i olika grupper med olika rättigheter och att detta var guds vilja. Kungen var utsedd av gud att styra över sitt folk. Eftersom upplysningstankarna var vanliga inom medelklassen där många var affärsmän, är det kanske inte så konstigt att man i stället såg samhällets organisation som ett slags affärskontrakt. Samhället hade uppstått som ett kontrakt, eller ett slags avtal, som människor upprättat mellan sig. Kungarnas uppgift enligt detta tänkta kontrakt var att skydda människors rättigheter, men om de inte gjorde detta kunde folket säga upp kontraktet och avsätta sin kung. Enligt upplysningsidéerna hade alla människor naturliga rättigheter: som rätten till frihet, trygghet och rätten till egendom och framgång. Människan var också en förnuftig varelse som inte blint skulle lyda kyrkans idéer eller invanda tankesätt. Samhället borde styras på ett mera framstegsvänligt sätt och folket få mer inflytande. Upplysningsidéerna innehöll en positiv syn på samhället här och nu, på framtiden och på människans förmåga att som god och förnuftig varelse skapa en bättre värld fri från gamla fördomar. Både samhället och människan kunde förbättras och skapa en tillvaro som inte bara var en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket. En av de mest berömda upplysningsfilosoferna hette Charles Louis de Montesquieu (1689-1755). Han menade att det skulle finnas en balans mellan politikens olika funktioner. Den styrande makten kungen tillsammans med sina valda rådgivare (det vill säga regeringen) skulle kontrolleras av de som hade makten över lagstiftningen (det vill säga

2 parlamentet/riksdagen) och både den styrande och lagstiftande makten skulle i sin tur kontrolleras av den dömande makten (det vill säga domstolarna). Det skulle alltså vara en maktbalans och maktfördelning mellan den styrande, lagstiftande och dömande makten. Krigets påverkan på de två revolutionerna Det var inte bara dessa upplysningsidéer som kom att bli avgörande för de två revolutionerna utan också ett dyrt och långt krig. Under 1700-talet fördes flera krig mellan England och Frankrike. De långa krigen, som sammanlagt pågick under sju år, var dyra och fick stora konsekvenser både i Amerika och i Frankrike. Både Englands och Frankrikes försök att rädda sin ekonomi efter krigen ledde fram till revolutioner. 1789, året då amerikanarna slutligen vunnit sin frihet från England och kunde skriva sin egen författning var också året när revolutionen bröt ut i Frankrike. Bakgrund till den amerikanska revolutionen Vid mitten av 1700-talet hade Storbritannien 13 amerikanska kolonier med en befolkning på lite mer än två miljoner invånare varav några hundratusen var slavar. De flesta amerikanarna arbetade inom jordbruket men det fanns också några gruvor och lite industri. Viktigast var handeln och den skedde framför allt med hemlandet England. Jämlikheten mellan människorna var en aning större än i England, men fortfarande var samhället väldigt ojämlikt. Kolonierna fick bestämma det mesta själva och genom sin bakgrund och sitt språk kände kolonisterna att de hörde ihop med England. Det långa kriget mellan England och Frankrike hade England vunnit och därför kände sig inte kolonisterna längre hotade av de franska kolonierna i norra delen av Nordamerika som nu Frankrike i stort sett förlorat. Detta förlorade område motsvarar ungefär dagens Kanada. Kolonisterna tyckte alltså inte att de längre behövde någon militär hjälp från England. England å andra sidan ville att kolonierna skulle vara med och betala för de dyra krigen och de nya områden man tagit från Frankrike skulle ju också försvaras, därför beslöt England att införa flera nya skatter i sina kolonier. Det var parlamentet i London som hade rätten att bestämma över nya skatter, men i parlamentet var inte kolonisterna representerade. Kolonisterna skickade nu representanter till London som skulle få kungen och parlamentet att förstå att också de skulle få skicka sina representanter precis som människorna i de olika landsändarna i England fick. No taxation without representation blev ett vanligt slagord bland kolonisterna. Flera engelsmän tyckte detta var rimligt men den engelska kungen Georg III var bestämt mot detta. De flesta skatter togs i alla fall bort efter protesterna, med undantag för skatten på te. I Amerika blev detta så impopulärt att folk började bojkotta teet från de engelska köpmännen som hade monopol på all handel mellan kolonierna och moderlandet. Kolonisterna började köpa insmugglat, billigare te. Många amerikanska köpmän kunde göra stora vinster på det insmugglade teet. Engelsmännen, som inte fick sålt sitt dyra te, tvingades svara med att sänka priset så att deras te nu blev billigare än det insmugglade. De amerikanska köpmännen och smugglarna såg nu sina affärer hotade och när de första fartygen med billigt te kastade ankar i Bostons hamn 1773 rusade ungefär 50 män, utklädda till indianer, ombord och

3 kastade lådorna med te i vattnet. Denna händelse fick sedan namnet: The Boston Tea Party och har sedan dess varit en symbol för motståndet mot England och för amerikansk frihet och patriotism. Men, de som deltog i upproret var alltså framförallt köpmän som var oroliga för sina ekonomiska vinster. The Boston Tea Party som modernt frimärke Revolutionen i Nordamerika eller det amerikanska frihetskriget Den engelska regeringen svarade med att skicka fler soldater till kolonierna och allmänt skärpa styret över sina olydiga kolonister. Detta ledde i sin tur till att kolonisterna började bojkotta alla engelska varor och kräva total självständighet. Kolonisterna satte upp en egen armé med Georg Washington som befälhavare och England svarade naturligtvis med att skicka över ännu fler engelska soldater och med ännu strängare lagar. I Juni 1776 samlades valda ombud för kolonisterna i Philadelphia. Dit hörde t. ex. Thomas Jefferson (det blivande USA:s tredje president), John Adams (USA:s andra president) och Benjamin Franklin (åskledarens uppfinnare). Dessa utarbetade nu en självständighetsförklaring som blev klar och skrevs under den 4 juli. Detta är än idag USA:s nationaldag. Nu bröt kriget ut, för engelsmännen tänkte inte släppa sin koloni! Många amerikaner var lyckliga över att frihetskriget bröt ut, men långt ifrån alla. Lojalisterna kallades de som var lojala (trofasta) mot England och därför kämpade på Englands sida i kriget. Under och efter kriget lämnade mer än hundratusen lojalister landet och slog sig ner i England eller Kanada. Det är därför så många i Kanada talar engelska idag. I de gamla franska områdena kring Quebec talas fortfarande mest franska. När kolonisterna samlats för att utarbeta självständighetsförklaringen var det den rika medelklassen/borgarna från städerna och de rika jordägarna i södern som skickats som representanter till Philadelphia. Dessa män tänkte mest på sina egna intressen. Exempelvis krävdes det en viss förmögenhet för att man skulle få rösträtt. De som samlats i Philadelphia var inte bara rika, de var också alla män. En av dem fick brev från sin hustru. Hon skrev: I den nya lagen önskar jag att ni ska komma ihåg kvinnorna annars är vi överens om att stödja ett uppror och kommer inte att känna oss tvungna att lyda lagarna som vi inte själva varit med om att införa. Hotet hjälpte inte. Kvinnorna fick ingen rösträtt och de var fortfarande utestängda från högre utbildning.

4 Slavarna hade erbjudit sig att kämpa mot England om de i belöning fick sin frihet men svaret blev nej. Freden ledde inte heller till någon förbättring för slavarna. I den amerikanska självständighetsförklaringen kunde man visserligen läsa att alla människor hade rätten till liv, frihet och strävan efter lycka men trots detta behölls alltså slaveriet. Under det sju år långa kriget mellan England och Frankrike hade många ur ursprungsbefolkningen (indianerna) stött fransmännen. Detta berodde på att fransmännen mest ägnade sig år handel och inte erövrade land på samma sätt som de amerikanska kolonisterna. England lovade att området väster om Appalacherna också i fortsättningen skulle tillhöra urbefolkningen. De amerikanska kolonisterna blev rasande. Att flytta västerut var ju enda sättet för dom att få tag i nya jordområden där de kunde slå sig ner som bönder och godsägare. Många indianer kämpade därför på Englands sida i det amerikanska frihetskriget. Den amerikanska revolutionens resultat 1783 blev Amerika självständigt men engelsmännen behöll Kanada. Fram till kriget hade det inte funnits något egentligt samarbete mellan de 13 kolonierna och det var stor skillnad mellan småbönderna i norr och de rika slavägarna i söder. Söderns plantageägare ansågs föra ett kultiverat och förfinat liv. Deras makt grundade sig på de plantager där slavar användes som arbetskraft, men plantageägarna utgjorde endast en liten minoritet av söderns vita. I nordöstra hörnet hade de hårt arbetande puritanerna slagit sig ned. Det var ett samhälle som byggde på Gamla testamentets hårda moral. Inga nöjen tolererades och de var hårda straff för de som bröt mot moralens regler. Kvinnor kunde piskas offentligt samtidigt som församlingen sjöng psalmer till Guds ära. Från samhällena i norr och söder strömmade småbönder och hantverkare västerut och grundade nya samhällen. Den revolutionära rörelsen i kolonierna hade letts av så skilda personer som de puritanska köpmännen i norr och plantageägarna i söder. Dessa stöddes av småbönderna och hantverkarna. När kolonierna förklarade sig självständiga var de tvungna att slå sig samman om de skulle överleva och 1789 skrev de före detta kolonisterna under den nya författningen Amerikas förenta stater var fött.

5 Upplysningens idéer påverkade den nya författningen. Den nya staten blev en republik och den nya författningen byggde på att människor har naturliga fri- och rättigheter. Det betydde att ingen skulle ha några särskilda privilegier för att de tillhörde någon slags aristokrati. Men stora grupper var utestängda från rösträtten: kvinnor, slavar och urbefolkning. Svarta och indianer ansågs inte ens ha del i de mänskliga rättigheter som den nya författningen lovat alla. Två saker kom sedan att prägla USA. Det ena var delstaternas motvilja till att ge den gemensamma regeringen i Washington för stor makt. Det andra var att man använde sig av Montesquieus idéer om maktdelning. Bägge handlar om en stark avsky mot det gamla engelska systemet där en stark kung och ett starkt parlament hade stor makt som de missbrukade. USA fick ett komplicerat system med en president, en senat, en kongress och en högsta domstol som skulle hålla efter varandra och förhindra maktmissbruk. Nackdelen var och är fortfarande att det var mycket svårare att få igenom och genomföra beslut än i de allra flesta europeiska länder. Särskilt lagar som rör sociala förhållanden är svåra att genomföra idag. USA har inte alls samma välfärdssystem som de flesta europeiska länder har. I gengäld är skatten låg, och det var säkert vad alla ville 1789. Den amerikanska revolutionen påverkade människorna i Europa starkt. Revolutionen var för många den första lektionen i hur man störtar det gamla medeltida styrelseskicket. Men historikerna är långt ifrån överens om den amerikanska revolutionens effekter. Vissa menar att revolutionen inte alls var revolutionär utan bara bytte ut ett avlägset styre mot ett lokalt som var lika odemokratiskt, eftersom makten låg hos den rika manliga medelklassen och överklassen. Andra menar att det är frågan om en unik och radikal händelse som åstadkom stor påverkan på världspolitiken eftersom den nya nationen var grundad på republikens principer i stället för monarkins, något som efter den romerska republikens fall varit ett väldigt ovanligt styrelseskick i världen. Under det amerikanska frihetskriget, blev tanken om att en koloni kunde göra sig fri från sitt moderland verklighet för första gången. All senare avkolonialisering har sin grund i denna händelse. Bakgrunden till den franska revolutionen Revolutionen i Frankrike (1789-1799) ledde till att monarkin avskaffades och aristokratins särskilda privilegier försvann. Ett nytt samhällssystem som byggde på upplysningens idéer infördes också. Frankrike var ett ståndssamhälle: Första ståndet var kyrkan/prästerna. Deras uppgift var enligt de gamla tankarna att hjälpa människor att nå frälsning och få ett evigt liv med gud efter döden och därför slapp de att betala skatt. En del var rika biskopar medan andra var fattiga bypräster. Andra ståndet var adeln och här var tanken att de skulle ansvara för landets försvar genom att leda soldaterna i krig och fungera som rådgivare till kungen och därför slapp de betala skatt. Men adeln hade också andra privilegier. I många byar var det

6 bara adelsmannen som hade rätt att äga en kvarn eller en vinpress. När bönderna ville mala sin säd eller pressa sina vindruvor fick de betala för detta. Adeln hade också ensamrätt på jakt och fiske och de var bara adelsmän som kunde bli officerare. Tredje ståndet var resten av folket: bönder, arbetare, köpmän, hantverkare, advokater, läkare Inom det tredje ståndet hade det utvecklats olika klasser. Det var inte som under medeltiden, där folket helt enkelt var bönderna. Under 1700-talet var det stor skillnad mellan en vanlig lönearbetare från arbetarklassen och till exempel en välutbildad och rik advokat. Medelklassen och överklassen krävde ökade politiska rättigheter som skulle matcha den ekonomiska status de hade. Bönderna hade också anledning att klaga. De var ofta tvungna att göra dagsverken (arbeta på adelsmannens jordar gratis) och de fick betala kvarnavgifter, vinpressavgifter, vägoch flodavgifter och en massa andra avgifter. Dessutom var de tvungna att arbeta vid vägbyggen ett antal dagar varje år. Adeln och kyrkan ägde tillsammans 35% av den odlade jorden och var ca 500 000 personer av en befolkning på 26 miljoner. Det sju år långa kriget mot engelsmännen hade kostat mycket pengar och kungen Ludvig XVI och hans rådgivare (som bildade en slags regering) förstod att något måste göras för att rädda landets ekonomi. Det fanns bara ett sätt: man måste få in mer skattepengar. Planen var att införa en ny skatt som alla som ägde jord skulle betala, och det var denna idé som ledde till en revolution. Adeln och prästerna ville inte betala skatt medan det tredje ståndet ville att adel och präster skulle dela den stora skattebördan. Det kokade av missnöje i landet redan innan förslaget om den nya skatten lades fram. Kungen ansågs vara obegåvad och lättpåverkad, upplysningsidéerna hade börjat spridas, skörden hade slagit fel flera år i rad så maten var dyr vilket framförallt drabbade de fattigaste, man hade förlorat de flesta av sina kolonier till England under kriget och dessutom fanns det ju många orättvisor i samhället. Det var parlamentet/riksdagen som beslutade över stora förändringar av skattesystemet men detta hade kungarna i Frankrike länge struntat i. Kungarna i Frankrike hade länge varit enväldiga. Parlamentet kallades i Frankrike för Generalständerna och dessa hade inte sammankallats på 175 år! Adeln och prästerna hävdade nu att bara Generalständerna hade rätt att besluta om skatteändringar och att dessa därför skulle samlas. Tidigare hade varje stånd haft var sin röst i Generalständerna och adeln och prästerna hade då alltid kunnat rösta ner tredje ståndet med siffrorna 2-1. När Generalständerna nu sammankallades hade tredje ståndet tröttnat på detta och ville i stället ha en röst per person, något som är självklart i en modern riksdag idag. Kyrkan hade 300 representanter, adeln 300 representanter och tredje ståndet 600 representanter. Med en röst per person borde röstningarna bli jämnare och mer rättvisa. Efter några dagars funderingar gick prästerna och några av adelsmännen med på förslaget med en röst per person, men kungen och de allra flesta inom adeln var emot. Resultatet blev att tredje ståndets representanter, och några enstaka personer från de övriga två stånden, helt enkelt lämnade lokalen och i stället samlades i ett bollhus (en tennishall ungefär) som fanns i närheten. Där svor dom nu

7 på att inte upplösa sin församling förrän de gett Frankrike en ny författning. Ett par dagar senare gav kungen upp och uppmanade de två andra stånden att förena sig med det tredje ståndet. Ståndsriksdagen var därmed avskaffad och den nya riksdagen fick namnet Nationalförsamlingen. I nationalförsamlingen placerade man sig nu inte längre efter det stånd man tillhörde, i stället blev det så att de riksdagsmän som ville ha de största förändringarna satt tillsammans på vänster sida i lokalen, medan de mer försiktiga som inte ville göra så snabba och genomgripande förändringar satt till höger. Efter denna placering har vi fått orden vänster- och högerpartier som ju används inom politiken än idag. Den franska revolutionen Missväxten i Frankrike hade bidragit till att hungrande bönder och fattiga i hela landet samlats i Paris. Eftersom det inte fanns arbete och mat till att föda folkmassorna uppstod oroligheter och kaos. Kungen gav därför militären order om att samlas både utanför nationalförsamlingens möteslokal och i Paris. Befolkningen i Paris kände sig hotade av militären och det spreds också ett rykte om att kungen skulle använda militären för att upplösa nationalförsamlingen. Människorna i Paris sökte nu vapen för att försvara sig själva och nationalförsamlingen. Den 14 juli drog en stor folkmassa till Bastiljen, ett fästningsliknande fängelse där man visste att det skulle finnas gott om vapen. Folket trängde in i Bastiljen, befriade fångarna (där satt bara 2-3 stycken varav en faktiskt var adelsman), hängde några officerare som skyddat fästningen och tågade sedan ut med befälhavarens avhuggna huvud på en stång. Befälhavaren hade nämligen vägrat lämna ut några vapen. Den 14 juli är än idag Frankrikes nationaldag. Nu spred sig oron över hela landet och även bönderna gjorde uppror. På många håll brändes adelns slott ner. Soldaterna som skulle skydda kungen och adeln svek, de var ju vanliga människor och vägrade skjuta mot sitt eget folk. De som gick i spetsen för det som nu blivit en revolution var sansculotterna och dessa var till största delen borgare. Sansculotterna bar långbyxor till skillnad från de högre stånden som bar knäbyxor (Fr. sans-culottes, av sans utan och culottes knäbyxor). Men det fanns också adelsmän som tagit till sig upplysningstidens frihetsideal och faktiskt var beredda att offra vissa privilegier för ett rättvisare samhälle. 1791 fick Frankrike en ny författning och ståndsprivilegierna avskaffades. Kungen satt kvar men makten övergick till Nationalkonventet. Denna församling utsågs av den manliga befolkningen genom allmänna val. Österrike, Frankrikes gamla fiende, passade nu på att förklara krig när Frankrike bedömdes som svagt och oroligt. Både kungen och drottningen (Ludvig XVI och Marie Antoinette) anklagades för att hjälpa fienden och fängslades. När de gjorde ett misslyckat flyktförsök dömdes de till att bli avrättade genom giljotinering. Avrättningarna ledde till att även England, Spanien och Nederländerna förklarade krig mot Frankrike. Kriget ledde till att de mest radikala tog över makten i Frankrike och advokaten Maximilien de Robespierre blev en slags diktator. Alla som påstods vara emot revolutionen skulle avrättas, kristendomen skulle förbjudas och ersättas av fosterlandsdyrkan. En ny almanacka

8 och tidräkning infördes också. Denna period har i efterhand fått namnet skräckväldet och historikerna menar att över 40 000 människor mördades under denna period. 17 000 av dessa avrättades offentligt genom giljotinering. Men, även lagar för hjälp till fattiga, lika arvsrätt för alla barn (tidigare fick äldsta sonen mest) och obligatorisk skola för alla barn infördes under denna period. Robespierre blev allt farligare, även för sina egna närmaste medarbetare, och lät avrätta allt fler. Till sist lät hans närmaste vänner fängsla och avrätta honom 1794. Frankrike fortsatte vara ett oroligt land inblandade i flera krig fram till 1799 då generalen Napoleon Bonaparte tog makten genom en militärkupp. Med sina soldaters stöd kunde han ta makten och lät utropa sig till förste konsul och 1804 lät han kröna sig själv till kejsare. Caesar var naturligtvis Napoleons store idol och föredöme. Den franska revolutionens resultat När adelsprivilegierna togs bort blev det den rika och ofta välutbildade gruppen män som tjänade på detta. Dessa kunde nu köpa adelns slott och jordar och själva slå sig ner på landet som rika godsägare. De hade också rösträtt och möjlighet att på egna meriter få de viktigaste och finaste jobben. Ståndssamhället försvann, men klassamhället tog över. För vanligt folk bönder och arbetarklass blev det inga större förändringar. Bönderna slapp de avgifter och skyldigheter de haft gentemot adeln, men de hade ingenting att säga till om. De kvinnor som under revolutionen med fara för sitt eget liv kämpat för ökade rättigheter vann ingenting. En av de kvinnor som kämpat mest aktivt blev avrättad under skräckväldet. Hon hette Olympe de Gouges och arresterades när hon satte upp plakat i Paris med krav på rösträtt för alla, inklusive kvinnor. I sitt testamente skrev hon: Jag testamenterar mitt hjärta till mitt fosterland, min ärlighet till männen som behöver den, min själ till kvinnorna och det är ingen likgiltig gåva, min filosofi till de förföljda, min tankeförmåga till fanatikerna, min religion till ateisterna och min frimodiga glädje till de kvinnor som nu har gett upp. Först 1945 fick kvinnor rösträtt i Frankrike. Revolutionens slagord: frihet, jämlikhet och broderskap var en rent manlig affär. Franska revolutionen blev det första exemplet på att invånarna i ett land kunde säga upp kontraktet med sin kung om denne inte skötte sitt uppdrag. Den gällande principen blev nu att regenten (kungen) inte hade sin makt från gud utan från folket.

9 Både den amerikanska och den franska flaggan kom till under deras revolutionsår. De 13 röda och vita strecken i den amerikanska flaggan symboliserar de 13 kolonierna som blev de första fria delstaterna i USA. Allt eftersom det kommit till en ny delstat lägger man till en stjärna i hörnet. Den franska trikoloren (tre färger) består av staden Paris två färger: blått och rött, och den vita färgen var det franska kungahusets färg. När lag och ordning bröt samman under revolutionens första år skapade varje stad ett eget nationalgarde med frivilliga som skulle fungera som poliser. I Paris knöt de ett band i de tre färgerna runt armen som igenkänningstecken. Den vita färgen visade att de under revolutionens första tid fortfarande var trogna kungen de var adelsprivilegierna de ville ha bort, inte kungen. Begrepp: koloni: ett område som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Kolonin måste förse moderlandet med råvaror och köpa moderlandets varor. revolution: en snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system författning: de lagar och regler som bestämmer hur staten ska styras och vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna har. ståndssamhälle: en hierarkisk ordning där alla människor ingår från födseln. klassamhälle: en hierarkisk ordning som styrs av hur mycket man äger. Klassamhället slog igenom under 1800-talet. I Sverige avskaffades ståndssamhället 1866. monarki: en kung, drottning eller kejsare ärver tronen. Republik: ett politiskt system utan kungar. Högsta ämbetet kallas vanligtvis president och detta väljs man till. Presidenten i USA heter Donald Trump och Frankrikes president heter Emmanuel Macron. Den amerikanska revolutionen (följande frågor kommer på läxförhöret och mäter kunskapskraven för E) 1. Ge tre exempel på idéer som är typiska för det vi kallar Upplysningen. 2. Varför ville England införa nya skatter i sina kolonier i Amerika? 3. Vad menade kolonisterna när de sa No taxation without representation? 4. Vad är The Boston Tea Party? Vad hände då och varför hände detta? 5. Varför är den 4 juli USA:s nationaldag? 6. Varför talas det både franska och engelska i dagens Kanada? 7. Förklara följande begrepp: revolution och författning 8. 1789 bildades Amerikas förenta stater. En ny författning skrevs. (a) Vilka amerikaner vann mest på den nya friheten? Motivera. (b) Vilka amerikaner fick det inte alls bättre? Motivera. (c) Vilken grupp hade kanske haft det bättre om engelsmännen vunnit kriget och behållit sina kolonier i Amerika? Motivera.

10 Den franska revolutionen (följande frågor kommer på läxförhöret och mäter kunskapskraven för E) 1. Vilka ingick i följande stånd: (a) det första (b) det andra (c) det tredje 2. Förklara varför följande grupper hade anledning att vara missnöjda: (a) medelklassen och överklassen (b) bönderna 3. Varför samlades Frankrikes riksdag Generalständerna för första gången på 175 år? 4. Varför lämnade det tredje ståndet lokalen och samlades i stället i ett bollhus? 5. Varför är den 14 juli Frankrikes nationaldag? Vad hände då? Varför hände detta? 6. Vad hette den franske kungen och drottningen och varför blev de giljotinerade? 7. Varför kallas en period under den franska revolutionen för skräckväldet? 8. 1799 var revolutionen slut (a) Vilka fransmän vann mest på revolutionen? Motivera. (b) Vilka fransmän fick det lite bättre. Motivera. (c) Vilka fransmän vann ingenting? Motivera. 9. Förklara följande begrepp: ståndssamhälle och klassamhälle Kunskapskrav E Du har grundläggande kunskaper om förhållanden, skeenden och några betydelsefulla personer under perioden. Detta visar du genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan också använda begrepp som hör till perioden på ett i huvudsak fungerande sätt. C Du har goda kunskaper om förhållanden, skeenden och några betydelsefulla personer under perioden. Detta visar du genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan också använda begrepp som hör till perioden på ett relativt väl fungerande sätt. A Du har mycket goda kunskaper om förhållanden, skeenden och några betydelsefulla personer under perioden. Detta visar du genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan också använda begrepp som hör till perioden på ett väl fungerande sätt.