KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 03 HUVUDSKYDD Huvudskydd. Här ingår t.ex. hjälmar. Person med kroppsstukturavvikelse, beteendeproblematik och/eller funktionsnedsättning som medför att person ofta faller eller slår sitt huvud på annat sätt. Person med stor risk att skada huvudet som följd av sin funktionsnedsättning. Övriga fallförebyggande åtgärder är inte tillräckliga för att förhindra fall eller för att skydda personen från att skada sig själv. Undvika huvudskador vid fall. Minska risk för skador då brukare slår huvudet mot inredning eller liknande. Här avses både mjukt huvudstöd och hjälm med hårt skal. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Hjälm med mjukt skydd är främst till för personer som i sitt beteende riskerar att slå huvudet mot inredning och liknande. Till ungdom och vuxna som faller handlöst rekommenderas hjälm med hårt skal. Utprovning Måttagning ska göras enligt leverantörens anvisningar så att rätt storlek förskrivs. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 1
KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 21 FOT-, HÄL- OCH TÅSKYDD Leg. sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. arbetsterapeut i samråd med ovanstående. Fot-, häl- och tåskydd. Person med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla trycksår eller har utvecklat trycksår på hälar. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att ändra kroppsställning i liggande och därmed förebygga tryck mot hälar, samt förekomst av andra riskfaktorer för trycksår. Vara en del i att förebygga uppkomst av och att behandla trycksår. Gäller hälskydd som sätts runt brukarens häl samt dyna för hel avlastning av häl. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid behov av hälskydd till barn och ungdom. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 2
KROPPSBUREN SKYDDSMATERIAL 09 06 09 06 24 KROPPSSKYDD Distriktssköterska, kommunsköterska eller leg. arbetsterapeut i samråd med fysioterapeut. Kroppsskydd. Här ingår t.ex. byxor och underkläder med insydda stötskydd för att förhindra fraktur i samband med fall. Person med funktionsnedsättning som medför en begränsning i att bedöma sin gångförmåga. Person med benskörhet och samtidigt identifierad fallrisk. Dubbelutrustning Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att gå och röra sig på ett säkert sätt, vilket innebär en ökad risk för att falla. Förebygga fraktur vid fall. Totalt kan tre par höftskyddsbyxor förskrivas per år. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Höftskyddsbyxa ska ses som ett komplement till övriga fallpreventiva åtgärder. Tänk på att höftskyddsbyxan kan vara svår att ta av och på, vilket kan orsaka svårigheter och ökad fallrisk för brukare som sköter toalettbesök självständigt. Utprovning Måttagning ska göras enligt leverantörens anvisningar så att rätt storlek förskrivs. Börja med att förskriva ett par höftskyddsbyxor och utvärdera storlek och modell. Därefter kan ytterligare två par förskrivas. Uppföljning Kontrollera att sköldarna är hela enligt leverantörens anvisningar. Detta är speciellt viktigt om brukaren fallit med höftskyddsbyxorna på. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 3
HJÄLPMEDEL FÖR AV- OCH PÅKLÄDNING 09 09 03 STRUMPPÅDRAGARE 09 09 Hjälpmedel som underlättar för en person att sätta på sig strumpor och sockor. Person som har svårighet att självständigt sätta på sig kompressionsstrumpor. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att ta på kompressionsstrumpor. Självständigt kunna ta på sig kompressionsstrumpor. Här ingår endast strumppådragare till kompressionsstrumpor. Upphandlat sortiment, se http://regionhalland.se/sv/vard-halsa/forvardgivare/handikappverksamhet/hjalpmedelscentralenhalmstad/sortiment/ Hjälpmedelsanvisningarna 2014 4
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 03 FLYTTBARA TOALETTSTOLAR, MED ELLER UTAN HJUL Toalettstolar med en behållare och som kan användas för toalettbesök även på andra platser än badrummet. Hygien-, dusch- och toastol: Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att självständigt stå, gå och/eller förflytta sig i/till bad- och toalettrum. Hygien-, dusch- och toastol med tippfunktion: Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att självständigt stå, gå och/eller förflytta sig i/till bad- och toalettrum. Person med svårighet att bibehålla upprätt kroppsställning sittande. Pottstol barn: Person som är i behov av ett anpassat sittande vid toalettbesök. Person med svårighet att bibehålla upprätt kroppsställning i sittande. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att stå, gå och förflytta sig i/till bad- och toalettrum. Omgivningsfaktorer som hindrar förflyttning i bad- och toalettrum. Möjliggöra förflyttning till och från dusch/toalett för att tvätta sig och sköta toalettbehov självständigt eller med hjälp av annan person. Alternativt möjliggöra ett funktionellt och säkert sittande i samband med toalettbesök och dusch. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 5
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 Avser hygien-, dusch- och toalettstolar med hjul som både kan användas till toalett och i dusch. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 6
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 09 TOALETTSITSAR Tillbehör till toalettstolen eller toaletthinken avsedda att sitta på. De ger stabilitet och/eller komfort. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att sitta stabilt på toalettstolen. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sitta stabilt på toalettstolen. Möjliggöra delaktighet och/eller självständighet vid toalettbesök. Här ingår toalettsitsar med hög eller låg rygg med inbyggd hålförminskare samt toalettsitsar för kateterisering. Toalettsitsar som enbart har till uppgift att förminska hålet eller göra sittandet mjukare finns att köpa i öppna handeln. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 7
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 12 TOALETTSTOLSFÖRHÖJNINGAR, FRISTÅENDE Leg. distriktssköterska/kommunsköterska. Här ingår toalettstolsförhöjningar som står på golvet. Förhöjningen kan utan svårighet lyftas bort från toaletten. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att sätta/resa sig. Person som har svårighet att gå till badrum. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sätta/resa sig från toalettstol och/eller förflytta sig till badrum. Möjliggöra förflyttning till och från toalett och att sköta toalettbehov. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Vid bedömningen värderas för- och nackdelar mellan en fast monterad och en fristående toalettförhöjning. En fristående toalettförhöjning går oftast att få högre än en fast monterad toalettförhöjning. Utprovning Se till så att toalettstolens ben inte innebär fallrisk för brukaren. Tipprisk kan föreligga om toalettförhöjningen blir ojämnt belastad. Ett ben är alltid justerbart. Ibland kan det finnas behov av att snedställa toalettförhöjningen. Det är då viktigt att följa leverantörens rekommendationer. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 8
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 18 TOALETTSTOLSFÖRHÖJNINGAR, FASTA TILLSATSER Hjälpmedel som sätts fast direkt på porslinet och används för att få en högre sitthöjd. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att sätta/resa sig. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sätta/resa sig från toalettstol. Möjliggöra förflyttning till och från toalett och att sköta toalettbehov. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Vid bedömningen värderas för- och nackdelar mellan en fast monterad och en fristående toalettförhöjning. En fast monterad toalettförhöjning går oftast inte att få lika hög som en fristående toalettförhöjning. Tänk på att vissa toaletter är utformade så att en fast montering inte fungerar. Utprovning Var noga med att montera toalettförhöjningen centrerad på porslinet. Var noga med hur brukaren belastar armstöden. Se leverantörens rekommendation för maxbelastning. Vid behov kan endast ena armstödet användas. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 9
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 21 TOALETTSITSAR MED INBYGGD LYFTANORDNING Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Toalettsitsar som har en inbyggd lyftanordning som hjälper en person att kunna sätta sig ner eller resa sig upp från toaletten. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att sätta/resa sig. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sätta/resa sig från toalettstol och det finns behov av kontinuerligt stöd för att komma ner i sittande och åter upp i stående. Möjliggöra att självständigt komma ner i sittande och åter upp i stående från toalett. Fristående toalettsits med inbyggd gasfjäder kan förskrivas till person som därmed självständigt eller med hjälp kan sätta/resa sig på toaletten. Fristående toalettsitsar med elfunktion för uppresning kan endast förskrivas till person som med hjälp av elfunktionen blir helt självständig i alla moment vid toalettbesök och där uppresning med gasfjäder inte fungerar tillfredsställande. Väggfast toalettsits med uppresningsfunktion kan inte förskrivas. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Innan förskrivning av toalettsits med lyftanordning sker ska andra förflyttningstekniker och enklare hjälpmedel ha uteslutits. Insatser eller toalettstolar med dusch- och torkfunktion sköts via bostadsanpassning. Vid behov av en samtidig bostadsanpassning ska samordning ske av förskrivaren. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 10
HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 09 12 09 12 24 ARMSTÖD OCH/ELLER RYGGSTÖD SOM MONTERAS PÅ TOALETT Hjälpmedel som monteras på toaletten och som ger stöd när en person ska sätta sig ner eller resa sig upp från toaletten. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att sätta/resa sig. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sätta/resa sig från toalettstol. Möjliggöra att sätta/resa sig från toaletten. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Var noga med att monteringen blir centrerad på porslinet. Vid behov kan ett armstöd användas. Tänk på att följa leverantörens anvisning om max belastning av armstöd. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 11
09 33 HJÄLPMEDEL VID TVÄTTNING, BAD OCH DUSCH 09 33 03 BAD- OCH DUSCHSTOLAR (MED OCH UTAN HJUL) BADBRÄDOR, PALLAR, RYGGSTÖD OCH SITSAR Leg. sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Här ingår olika hjälpmedel för sittande vid dusch och badkarsbad. Här ingår inte stolar med toalettsits. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att ta sig i och ur badkar. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att upprätthålla stående ställning. Badbräda: Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att ta sig i och ur badkar. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att stå och tvätta sig i badkar. Duschstol: Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att stå och tvätta sig i dusch. Möjliggöra förflyttning i och ur badkar. Öka säkerhet och självständighet vid personlig vård. Förebygga fall. Duschpallar utan armstöd är ett egenansvar. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 12
09 33 HJÄLPMEDEL VID TVÄTTNING, BAD OCH DUSCH 09 33 12 BADBRITSAR, DUSCHBORD OCH SKÖTBORD I samråd med hjälpmedelskonsulent. Stationära eller mobila duschbord, skötbord och påklädningsbänkar som en person ligger på i samband med bad, dusch eller blöjbyte. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att upprätthålla sin kroppställning i sittande. Småbarnsföräldrar med rörelsehinder. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att upprätthålla sin kroppställning i sittande och där personlig hygien måste utföras i liggande ställning. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att sköta sitt barn. Kan förskrivas till barn och ungdom när standardskötbordet inte täcker barnets behov eller när barnet har uppnått en ålder då barn normalt inte använder skötbord. Möjliggöra personlig vård. Möjliggöra att självständigt kunna sköta vård av barn. Möjligheten att använda hygien/duschstol ska uteslutas före utprovning. Tillbehör till skötbord bekostas av familjen. Beakta eventuellt behov av bostadsanpassning innan förskrivning. Vid behov använd bilaga A:11. Väggmonterat elektriskt skötbord kan inte förskrivas. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 13
HJÄLPMEDEL FÖR SEXUALLIVET 09 54 09 54 03 ATTRAPPER Leg. läkare och uroterapeut med utbildning i sexologi. Hjälpmedel för att träna och assistera vid sexuella aktiviteter. Person som på grund av medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning fått en sexuell dysfunktion. Användning av hjälpmedel i sexuallivet kan ge människor med funktionsnedsättning bättre möjlighet att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Ge bättre möjligheter att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Vidareutbildning i klinisk sexologi 15 poäng krävs för förskrivning. Hjälpmedelskostnad under 800 kr per produkt är ett egenansvar. En direkt påverkan på sexualfunktionen kan hos män yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, erektion, sädesuttömning, orgasm och sexuell tillfredställelse. En direkt påverkan på kvinnans sexualfunktion kan yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, blodfyllnad av clitoris/blygdläppar (lubrikation), orgasm eller sexuell tillfredsställelse. En indirekt påverkan på sexualfunktionen kan yttra sig i smärttillstånd, känselnedsättning, muskelsvaghet, rörelseinskränkning, ofrivilliga rörelser etc. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 14
HJÄLPMEDEL FÖR SEXUALLIVET 09 54 09 54 06 EREKTIONSHJÄLPMEDEL Leg. läkare och uroterapeut med utbildning i sexologi. Här ingår inte massage- och vibrationsapparater. Person som på grund av medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning fått en sexuell dysfunktion. Användning av hjälpmedel i sexuallivet kan ge människor med funktionsnedsättning bättre möjlighet att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Ge bättre möjligheter att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Vidareutbildning i klinisk sexologi 15 poäng krävs för förskrivning. Hjälpmedelskostnad under 800 kr per produkt är ett egenansvar. En direkt påverkan på sexualfunktionen kan hos män yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, erektion, sädesuttömning, orgasm och sexuell tillfredställelse. En direkt påverkan på kvinnans sexualfunktion kan yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, blodfyllnad av clitoris/blygdläppar (lubrikation), orgasm eller sexuell tillfredsställelse. En indirekt påverkan på sexualfunktionen kan yttra sig i smärttillstånd, känselnedsättning, muskelsvaghet, rörelseinskränkning, ofrivilliga rörelser etc. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 15
HJÄLPMEDEL FÖR SEXUALLIVET 09 54 09 54 09 MASSAGE- OCH VIBRATIONSAPPARATER Leg. läkare och uroterapeut med utbildning i sexologi. Hjälpmedel vid sexuella aktiviteter, orgasm, ejakulation och erektion. Person som på grund av medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning fått en sexuell dysfunktion. Användning av hjälpmedel i sexuallivet kan ge människor med funktionsnedsättning bättre möjlighet att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Ge bättre möjlighet att uttrycka sin sexualitet och kan ersätta, stödja och underlätta en bristande sexualfunktion. Vidareutbildning i klinisk sexologi 15 poäng krävs för förskrivning. Hjälpmedelskostnad under 800 kr per produkt är ett egenansvar. Vibrationsstimulering som leder till orgasm kan också effektivt minska kraftig spasticitet. En direkt påverkan på sexualfunktionen kan hos män yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, erektion, sädesuttömning, orgasm och sexuell tillfredställelse. En direkt påverkan på kvinnans sexualfunktion kan yttra sig i oförmåga eller svårighet att uppnå sexuell upphetsning, blodfyllnad av clitoris/blygdläppar (lubrikation), orgasm eller sexuell tillfredsställelse. En indirekt påverkan på sexualfunktionen kan yttra sig i smärttillstånd, känselnedsättning, muskelsvaghet, rörelseinskränkning, ofrivilliga rörelser etc. Hjälpmedelsanvisningarna 2014 16