Hultsfreds kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (46) Plats och tid Stålhagsskolans samlingssal, Hultsfred kl. 18.30-21.30 Beslutande Se särskild närvarolista sid 43-44 Övriga deltagande Bo Strangnefjord Bertil Karlström Utses att justera Göte Eklund Lars-Olof Jönsson Tid för justering Kommunhuset, den 6 april 2001 Underskrifter Paragrafer 26-51 Sekreterare Ordförande. Bertil Karlström. Ove Engkvist Justerande. Göte Eklund Lars-Olof Jönsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum för anslags 2001-04-06 Datum för anslags 2001-04-28 uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Underskrift. Bertil Karlström
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 Kf 26 Meddelanden Länsstyrelsens beslut 2001-03-01 att utse Lars Nilsson Mörlunda till ny ledamot och Bo Fransson, Hultsfred till ny ersättare i komunfullmäktige. Nytt ärende utöver kallelsen: Driftstöd till RockCity Hultsfred AB 2002 och 2003 m m. beslutar enhälligt att uppta ärendet till behandling.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 Kf 27 Yttrande över förstudie för slutförvaring av använt kärnbränsle i Hultsfreds kommun Svensk Kärnbränslehantering AB överlämnade en preliminär slutrapport den 17 april 2000. Remisshanteringen samt remissinstansernas synpunkter framgår av särskild bilaga vilken redovisades i kommunfullmäktige i januari 2001. Några nya synpunkter har därefter inte redovisats från partigrupperna. SKB har under december 2000 färdigställt slutrapport vilken bifogats bolagets Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet (FUD-K). Handlingarna har tillsammans med övriga förstudiekommuners slutrapporter överlämnats för granskning till Statens Kärnkraftsinspektion (SKI). SKI har översänt FUD-K rapporten på remiss till bl a Hultsfreds kommun. De synpunkter som Hultsfreds kommun remissinstanser och förstudieorganisation har haft på den preliminära förstudierapporten har delvis beaktats i slutrapporten. I en överenskommelse om avslutande verkfamhet 2001 åtager sig SKB att genomföra alternativt bekosta kompletterande utredningar vad avser: Regional samverkan Framtidsseminarium Utvärdering av Hultsfredsmodellen Hultsfreds roll i regionen EU-strategi Attitydundersökningar SKB s informationskontor kvarstår som resurs under hela 2001. SKB tillhandahåller och uppdaterar en utställning om djupförvarsprojektets utveckling.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Om kommunfullmäktiges yttrande över slutrapporten bedöms föranleda någon form av åtgärd kommer SKB att redovisa detta som ett särskilt tillägg i slutrapporten. Från kommunens projektledning föreligger förslag till yttrande över svensk Kärnbränslehantering AB:s Förstudie för slutförvaring av använt kärnbränsle i Hultsfreds kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att som eget svar på SKB s förstudierapport översända projektledningens yttrande. s beslut Projektledningens yttrande antas som kommunfullmäktiges svar på SKB:s förstudierapport.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 Kf 28 Yttrande över SKI:s remiss beträffande Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet (FUD-K) Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har till Statens Kärnkraftinspektion (SKI) överlämnat Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet, nedan kallad FUD-K rapporten. Rapporten avser de kompletterande redovisningar som regeringen begärde i sitt beslut över FUD-program 98 beträffande alternativa metoder, underlag för val av platser samt program för platsundersökningarna. SKB ser det som angeläget att ansvariga myndigheter och regeringen i samband med granskningen klargör om det underlag som redovisas i rapporten kan ligga till grund för: att KBS-3 metoden är det för Sverige lämpligaste alternativet och att den utgör en grundläggande förutsättning för arbetet i platsundersökningsskedet, att gå vidare i lokaliseringsprocessen med undersökningar och samråd på de utvalda platserna på sätt som föreslås i rapporten. Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit åt Hultsfreds förstudieorganisation att till kommunstyrelsen lämna förslag till remissvar. Förstudieorganisationen har i grupparbeten redovisat sina synpunkter på FUD-K rapporten. Referensgruppen (kommunfullmäktiges ledamöter) samt förstudieorganisationens medlemmar har givits möjlighet att deltaga i SKI s utfrågningar beträffande metod- och platsvalet (Hultsfred/Oskarshamn 13, 14/2-2001). Hultsfreds kommun arrangerade vidare seminarierna Alternativa metoder samt Dialog med allmänheten? (Hultsfred 22, 23/2-2001).
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Även enskilda medlemmar i förstudieorganisationen har inlämnat synpunkter. Projektledningen har sammanställt synpunkterna och avlämnat eget yttrande (2001-03-12). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att som eget svar på SKI s remiss översända projektledningens yttrande 2001-03-12. s beslut Projektledningens yttrande 2001-03-12 antas som kommunfullmäktiges svar på SKI:s remiss beträffande Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet (FUD-K).
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 EKK Revisionen Kf 29 Dnr 2001. 042 Årsredovisning 2000 Ekonomikontoret har till kommunstyrelsen överlämnat Hultsfreds kommuns årsredovisning för verksamheten 2000 och årsredovisning för koncernen Hultsfreds kommun. Av årsredovisningen framgår bland annat att 2000 års resultat för kommunen totalt blev ett överskott på 8,1 mkr, vilket innebär att kommunallagens balanskrav uppfyllts. Den egentliga verksamheten redovisar däremot ett underskott på 8,2 mkr. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 94/2001 Kommunstyrelsen 32/01 s beslut Årets resultat för kommunen fastställs till 8,1 miljoner kronor. Årsredovisningen för Hultsfreds kommun och för koncernen Hultsfreds kommun godkänns. Kommunstyrelsen, nämnderna och de enskilda förtroendevalda beviljas enhälligt ansvarsfrihet för år 2000.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 Kf 30 Dnr 2000.75 808 Handlingsplan för kommunens brottsförebyggande arbete Mjuka nämnder har vid sammanträde 2000-11-07 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande framlagt ett förslag till Handlingsplan för kommunens brottsförebyggande arbete - Trygghetsplan för Hultsfreds kommun Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 58/2001 Kommunstyrelsen 33/01 Yrkande Tomas Söreling s, yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring av första stycket Bakgrund 3:meningen: Samordnare tillika koordinator för alla grupper är en sekreterare utsedd av kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och på Tomas Sörelings yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller Sörelings yrkande. s beslut Handlingsplanen för kommunens brottsförebyggande arbete - Trygghetsplan för Hultsfreds kommun antas med följande ändring av första stycket Bakgrund, 3:meningen: Samordnare tillika koordinator för alla grupper är en sekreterare utsedd av kommunstyrelsen.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 BUN TK Kf 31 Dnr 2000.118 512 Motion om ett övergångsställe på Granitvägen i Hultsfred Fullmäktigeledamoten Lars Eriksson kd, har 2000-06-19, Kf 63, lämnat in en motion med begäran om ett övergångsställe på Granitvägen i Hultsfred samt en översyn av om det finns andra platser i kommunen som är i behov av övergångsställen. Arbetsutskottet har 2000-08-07, 304, remitterat motionen till tekniska kontoret, som 2001-01-25 avgivit nedanstående yttrande över densamma till kommunstyrelsen Allmänt Det är dubbelt så stor risk att skadas när vi går över gatan i en korsning med övergångställe jämfört med när vi går över gatan i en korsning utan övergångsställe. Detta visar en studie utfört av Tekniska Högskolan i Lund. Studien omfattar närmare tusen övergångställen i fem svenska städer. Studien visar ockfå att de flesta olyckorna mellan motorfordon och gående som korsar gatan sker just på övergångställen. Olycksfallsrisken är störst för barn och äldre, de åldersgrupper som ofta väljer att lita till de vita strecken. Under de senaste tio åren skadades mer än femtusen gående vid obevakade övergångställen. Drygt 250 dog. Skadorna orsakades av för hög hastighet i kollisonsögonblicket. Fr o m 1 maj 2000 har fordonsförare väjningsplikt gentemot gående som korsar eller står i begrepp att korsa gatan på övergångställen. Det är troligt att den nya regeln kommer att förstärka de gåendes trygghetskänsla på övergångstället och därmed ytterligare försämra deras beteende. För att öka säkerheten för alla trafikanter behövs förändringar i gatumiljön. Det kan bl a innebära att antalet övergångställen minskar. Det kan också innebära att man vidtar åtgärder som medför låga hastigheter på platser där motorfordonstrafiken är stor och många gående har behov att korsa körbanan.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 En sådan passage ska kompletteras med åtgärder som dels säkerställer att biltrafikens hastighet inte överskrider 30 km/tim, dela ökar förarnas uppmärksamhet eller förkortar konfliktzonerna. Sådana åtgärder är anläggande av refug, breddning av befintlig refug, avsmalning av körbanan, upphöjning av övergångstället eller utförande av gupp. Aktuellt fall Granitvägen Granitvägen är utformad som en återvändsgata, vilket torde innebära att dygnsfordonstrafiken ej är så omfattande. Gatan har för en tid sedan kompletterats med ett gupp för att nedbringa hastigheten till 30 km/tim. På båda sidor om gatan finns separerade gång- och cykelbanor. I korsningen Granitvägen V Långgatan finns markerat övergångställe som tillgodoser trafik till och ifrån centrum. Med hänvisning till ovanstående anser vi att något ytterligare övergångställe på Granitvägen ej är nödvändigt att utföra. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 64/2001 Kommunstyrelsen 34/01 Kommunstyrelsen föreslår att Lars Erikssons motion om ytterligare ett övergångsställe på Granitvägen i Hultsfred samt en översyn av om det finns andra platser i kommunen som är i behov av övergångsställen skall anses besvarad genom tekniska kontorets yttrande. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i skolornas undervisning beakta behovet av trafikundervisning, bland annat vad gäller korsning av gata med övergångsställe respektive utan övergångsställe. Yrkande Lars Eriksson kd, yrkar på återremiss till kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Propositionsordning
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och på Lars Erikssons yrkande om återremiss och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 s beslut Lars Erikssons motion om ytterligare ett övergångsställe på Granitvägen i Hultsfred samt en översyn av om det finns andra platser i kommunen som är i behov av övergångsställen skall anses besvarad genom tekniska kontorets yttrande. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i skolornas undervisning beakta behovet av trafikundervisning, bland annat vad gäller korsning av gata med övergångsställe respektive utan övergångsställe. Reservation Lars Eriksson, Evert Möller, Åke Nilsson, Runa Petersson, Annika Eek, Margaretha Åverling och Lennart Davidsson, samtliga kd, reserverar sig mot beslutet till förmån för Lars Eriksson yrkande.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Kf 32 Dnr 1997.111 371 Motion om energiåtervinning i returvattnet från Målilla isbana Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 21 april, 1997, 39, inlämnades av fullmäktigeledamöterna Tomas Söreling och Hans Johansson, båda s, en motion om en utredning i syfte att få energiåtervinning i returvattnet från isbanan i Målilla. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning. På uppdrag av arbetsutskottet har tekniska kontoret 2001-02-06 lämnat följande yttrande. Motionen avser att få till stånd en utredning i syfte att få energiåtervinning i returvattnet från isbanan. Utlåtande har inhämtats från Energikontor Sydost, Hans Gulliksson, varvid man efter ha tagit del av föreliggande fakta kommit fram till att det ej finns någon nämnvärd besparingseffekt i projektet. Beräkningar som har gjorts visar att payoff-tiden (återbetalningstiden), exkl. ränta, uppgår till ca 13 år, vilket måste anses som alldeles för lång återbetalningstid. Vad som dock konstaterats, vad avser isbanan, är att utbyte av belysningsarmaturerna torde vara en lönsam åtgärd. Energikontor Sydosts utlåtande gjordes i samband med att man på kommunens uppdrag upprättade erforderligt underlag för bidragsansökan hos DESS, för ev. anslutning av barnstugan och Skeppet i Målilla till den fastbränsleeldade panncentralen i Venhagsskolan. I samband med Gullikssons föredragning, ang bidragsansökan till DESS, redovisade han sin åsikt, enligt ovan, på möjlighet till besparing. Arbetsutskottets uppdrog 2001-02-12, 68, åt Tekniska kontoret att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och Målilla G o IF Bandy utreda kostnader och möjliga besparingar genom utbyte av belysningsarmaturerna på isbanan
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 68/2001 Kommunstyrelsen 35/01 s beslut Tekniska kontorets yttrande utgör svar på motionen om energiåtervinning från returvattnet från isbanan i Målilla.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 Kf 33 Dnr 1999.295 456 Motion om bättre information vid återvinningsstationerna. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 1999-11-29 137, inlämnades av Göran Berglund m:svo, motion om bättre information vid återvinningsstationerna. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning. På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott har tekniska kontoret 2001-02-01 lämnat följande svar på motionen. Vi har haft samråd med Svenska Förpackningsinsamlingen AB som samordnar organisationen för insamling av förpackningar åt producenterna. Vid samrådet med förpackningsinsamlingens regionsrepresentanter tog vi upp följande gällande återvinningsstationerna: Städning, snöröjning, avgränsning med staket eller dylikt, information, bättre standard på containrarna och större inkast. Följande överenskoms: Städning som härrör till förpackningsinsamlingens verksamhet skall kunna utföras av idrottsföreningar eller liknande som erhåller ersättning av förpackningsinsamlingen. De fyra mest utsatta stationerna kommer troligen att utformas med staket. Informationstavlor m m skall uppsättas vid varje station. Komplettering med bättre containrar och större inkast för vissa fraktioner skall även utföras. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 69/2001 Kommunstyrelsen 36/01 s beslut
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 Göran Berglunds motion om bättre information vid återvinningsstationerna skall anses besvarad genom tekniska kontorets svar 2001-02-01. Kf 34 Dnr 2000.158 105 Motion om ortsnamnsskyltning i Hultsfreds kommun. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2000-08-21, 68, inlämnades av Göran Berglund m:svo, en motion om att kommunen skall verka för ökad/bättre ortsnamnsskyltning i kommunen Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott, 2000-09-11, 357, har tekniska kontoret 2001-01-29 lämnat följande svar på motionen. En arbetsgrupp har informellt bildats med följande sammansättning: Turistkonsulten Jenni Leppelt, kultursekreteraren Katarina Genberg, Roland Jonsson från hembygdsföreningen i Målilla samt Per-Ola Persson från tekniska kontoret. Vi har som en första åtgärd inlett ett inventeringsarbete som skall klarlägga antalet fungerande orter och byar i kommunen. Till arbetsgruppens hjälp och bistånd har vi anlitat våra hembygdsföreningar. Inventeringsdelen torde vara avklarad första halvåret 2001. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 70/2001 Kommunstyrelsen 37/01 s beslut Göran Berglunds motion om ortnamnsskyltning i Hultsfreds komun skall anses besvarad genom tekniska kontorets svar 2001-02-01.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 Kf 35 Dnr 2000.154 314 Motion om utredning av de ekonomiska konsekvenser som de nya bidragsreglerna om stöd till enskilda vägar medför. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2000-08-21, 68, inlämnades av Torbjörn Wirsenius fp, en motion om utredning av de ekonomiska konsekvenser som de nya bidragsreglerna om stöd till enskilda vägar medför. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott, 2000-09-11, 357, har tekniska kontoret 2001-01-25 lämnat följande svar på motionen. beslutade 2000-06-19 59, om att minska bidraget till snöröjning av enskilda vägar och till utfartsvägar men också att en utvärdering av det nya bidragssystemet skall ske efter vintern 2000/2001. I maj månad 2001 avser kommunen samråda med berörda. Därefter kan man förhoppningsvis få en bild av hur de nya bidragsreglerna har fungerat. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 71/2001 Kommunstyrelsen 38/01 Kommunstyrelsen föreslår att Torbjörn Wirsenius motion om utredning av vilka ekonomiska konsekvenser de nya bidragsreglerna om stöd till enskilda vägar medför skall anses besvarad genom tekniska kontorets svar 2001-01-25. Tekniska kontoret föreslås få i uppdrag att inbjuda LRF för diskussion om utformningen på utvärderingen av bidragssystemet. Yrkanden Göran Berglund m:svo yrkar på återremiss till kommunstyrelsen. Torbjörn Wirsenius fp med instämmande av Per Edgren m, och Åke Nilsson
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 Kd: En representant från varje vägsamfällighet skall inbjudas till diskussionen om utformningen på utvärderingen av bidragssystemet. Lars Lundgren c, med instämmande av Bo Bergman s yrkar att ombud som utsetts av vägsamfälligheterna skall kallas till diskussionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Göran Berglunds yrkande om återremiss och finner att kommunfullmäktige avslår yrkandet. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag, på Torbjörn Wirsenius m fl yrkande och på Lundgrens/Bergmans yrkande finner att kommunfullmäktige bifaller Lundgrens/Bergmans yrkande s beslut. Torbjörn Wirsenius motion om utredning av vilka ekonomiska konsekvenser de nya bidragsreglerna om stöd till enskilda vägar medför skall anses besvarad genom tekniska kontorets svar 2001-01-25. Tekniska kontoret får i uppdrag att inbjuda LRF och de ombud som utsetts av vägsamfälligheterna för diskussion om utformningen på utvärderingen av bidragssystemet. Åke Nilsson anmäler reservation mot beslutet.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 Kf 36 Dnr 2000.092 006 Motion om IT och demokrati. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2000-04-17, 34, inlämnades av fullmäktigeledamoten Per Edgrens m, en motion om IT och demokrati. Motionären yrkar att alla ledamöter i kommunfullmäktige och nämnder skall beredas möjlighet att via elektronisk post eller liknande få tillgång till samtliga offentliga kallelser och föredragningslistor. Enligt arbetsutskottets uppdrag 2000-05-02, 188, har kommunkansliet 2001-01-19 avgivit yttrande över motionen till kommunstyrelsen. Att lägga ut samtliga handlingar till fullmäktiges, styrelsens och nämndernas sammanträden bedöms för närvarande inte möjligt. Merarbetet är alltför omfattande för att kunna genomföras inom nuvarande organisation. Dessutom vill majoriteten av ledamöterna få handlingarna i pappersform. Kommunkansliet föreslår att fullmäktiges, styrelsens och nämndernas kallelser/föredragningslistor skall läggas ut på kommunens hemsida samt att de ledamöter som så önskar skall efter anmält intresse få kallelse/föredragningslista per e-post Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 78/2001 Kommunstyrelsen 41/2001 s beslut Med hänvisning till kommunkansliets yttrande avvaktas med att sända ut handlingar till fullmäktiges, styrelsens och nämndernas sammanträden via elektronisk post. Kommunstyrelsens och nämndernas kallelser/föredragningslistor skall läggas ut på kommunens hemsida och de ledamöter som så önskar skall efter ha anmält intresse få kallelsen/föredragningslistan per e-post. Per Edgrens motion om IT och demokrati skall härmed anses besvarad.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 Kf 37 Dnr 2000.171 610 Motion om valfrihet i skola och barnomsorg Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2000-09-18, 82 inlämnade fullmäktigeledamöterna Åke Bergh, Gun-Yvonne Fahlström, Sture Persson, Per Edgren och Peter Karlsson, samtliga m, in en motion om valfrihet inom skola och barnomsorg. Motionärerna yrkar att varje val av skola och barnomsorg skall ske genom att barn/ungdomar och föräldrar genomför ett aktivt val och att finansieringen av elevernas utbildning skall följa elevens val även om valet av skola inte sker inom den egna kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade 2000-10-16, 388, motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Barn- och utbildningsnämnden har 2001-02-14 antagit ett av barn- och utbildningschef Anders Jansson 2001-02-02 upprättat yttrande som nämndens eget yttrande. Beredning Anders Janssons yttrande 2001-02-02 BUN 14/01 Kommunstyrelsens arbetsutskott 85/2001 Kommunstyrelsen 42/2001 föreslås att avslå motionen om valfrihet inom skola och barnomsorg med hänvisning till barn- och utbildningschefens/nämndens yttrande. Yrkande Per Edgren m, yrkar bifall till motionen. Åke Nilsson kd: markerar kommunens gällande bestämmelser enligt skollagen, som innebär att kommunen skall beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22 skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Propositionsordning godkänner följande propositionsordning. a) Proposition på kommunstyrelsens förslag och på Per Edgrens yrkande. b) Proposition på Åke Nilssons tilläggsyrkande Ordföranden ställer proposition enligt a) och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag varvid omröstning begärs. Omröstningsproposition godkänner följande omröstningsproposition. Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till Per Edgrens yrkande. Omröstningsresultat Vid omröstningen som redovisas i särskild omröstningslista beslutar kommunfullmäktige med 30 ja-röster mot 17 nej-röster (två ledamöter saknas) att bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på Åke Nilssons tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma. s beslut Med hänvisning till barn- och utbildningschefens/nämndens yttrande. avslås motionen om valfrihet inom skola och barnomsorg
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23 Reservationer Gun-Yvonne Fahlström Åke Bergh Gunvor Nilsson, Pär Edgren och Sture Persson, samtliga m reserverar sig mot beslutet till förmån för Per Edgrens yrkande. Lars Eriksson, Evert Möller, Åke Nilsson, Runa Petersson, Annika Eek, Margaretha Åverling och Lennart Davidsson, samtliga kd, reserverar sig mot beslutet till förmån för Åke Nilssons yrkande.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24 Kf 38 Dnr 2000.170 253 Försäljning av del av fastigheten Hultsfred 3:54 Enligt Arbetsutskottets uppdrag 2001-01-22, 40, har köpeavtal om försäljning av ca 31 ha av fastigheten Hultsfred 3:54 upprättats mellan Hultsfreds kommun som säljare och Karin och Börje Gustavsson, Glumslöv, som köpare. Enligt arbetsutskottets beslut är köpeskillingen bestämd till 503 500 kronor. Beredning Arbetsutskottet 364/00 Arbetsutskottet 40/01 Arbetsutskottet 88/2001 Kommunstyrelsen 44/2001 föreslås att godkänna köpeavtalet om försäljning av cirka 31 ha av fastigheten Hultsfred 3:54 till Karin och Börje Gustavsson, Glumslöv, för en köpeskilling av 503 500 kronor. Yrkande Gun-Yvonne Fahlström m, yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget att köpeskillingen skall användas till avbetalning på kommunens låneskuld. Propositionsordning godkänner följande propositionsordning. b) Proposition på kommunstyrelsens förslag. b) Proposition på Gun-Yvonne Fahlströms tilläggsyrkande Ordföranden ställer proposition enligt a) och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på Gun- Yvonne Fahlstöms tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 25 s beslut Köpeavtalet om försäljning av cirka 31 ha av fastigheten Hultsfred 3:54 till Karin och Börje Gustavsson, Glumslöv, för en köpeskilling av 503 500 kronor godkänns. Reservationer Gun-Yvonne Fahlström Åke Bergh Gunvor Nilsson, Pär Edgren och Sture Persson, samtliga m reserverar sig mot beslutet till förmån för Gun-Yvonne Fahlströms yrkande.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 Kf 39 Dnr 1999.296. 458 Motion om användning av slam från AR-verken som bränsle Vid kommunfullmäktiges sammanträde 1999-11-29, 137, inlämnades av Göran Berglund m:svo, en motion om användning av slam från AR-verken som bränsle. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning. På remiss från kommunstyrelsens arbetsutskott 1999-12-20, 646, har tekniska kontoret 2001-02-21 lämnat följande yttrande till kommunstyrelsen. Förbränning av slam Texten nedan är saxad från Regionalt avfallsprogram för Kalmar län samrådshandling 2001-01-15. Avloppsslam kan förbrännas separat eller tillsammans med avfall. Separat förbränning kräver i praktiken torkning före förbränning för att reducera behovet av stödbränsle (olja). Separat förbränning av slam är en specialiserad slambehandlingsmetod, som inte direkt återverkar på övrig avfallsbehandling. Anläggningar för samförbränning av slam och avfall finns i drift i Europa men saknas ännu så länge i Sverige. Proveldning med slaminblandning har dock genomförts vid bland annat Högdalenverket i Stockholm, Igelstaverket i Södertälje och Gärstadsverket i Linköping. Prov med samförbränning av slam med avfall planeras även att utföras vid Stegeholmsverket i Västervik. Resultaten från proveldningen visar att maximalt 10-15 % normalavvattnat avloppsslam kan sameldas med vanliga sopor utan att mer märkbara drift-problem uppstår. Förutsättningen är då att erforderlig inmatningskapacitet finns att tillgå samt att något högre rökgasflöden kan omsättas i förbränningsanläggningen. Från energibalanssynpunkt går slamtillsatsen i grova drag jämt upp (energiinnehållet i slammets organiska andel motsvarar den energi som erfordras för att förånga slammet vatteninnehåll) Avloppsslam innehåller som regel något högre halter tungmetaller och andra föroreningar än exempelvis hushållsavfall. Befintliga och planerade rökgasreningsutrustningar vid våra förbränningsanläggningar för avfall bedöms dock kunna uppfylla ställda utsläppskrav även vid viss inblandning av avloppsslam i avfallsbränslet. Underförstått är då att komplettering av rök- gasreningen sker
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 för att uppfylla krav i EG-direktivet för avfallsförbränning (komplettering erfordras även om endast vanliga sopor eldas). Inom Kalmar län uppkommer totalt ca 94 000 ton brännbart avfall per år. Eldas hela den mängd avfall med 10-15 % inblandning avloppsslam kan maximalt drygt 10 000 ton slam per år omhändertas genom sameldning med avfall, d v s under en tredjedel av den producerade slammängden i länet. Finns önskemål om att förbränna större slammängder måste slammet torkas före förbränningen. Slamförbränning i Hultsfreds värmeverk. Från kommunens ar-verk uppkommer årligen ca 3000 ton slam med TS-halten ca 20 %. Vi har varit i kontakt med Vattenfall som äger och driver värmeverket och fått följande svar. Pannorna i värmeverket är avsedda för förbränning av flis, spån och bark. Att blanda in slam i dessa bränsleslag och förbränna i be-fintliga pannor är ej möjligt. Den befintliga rökgasreningen är ej avpassad till en bränslemix med slam. Vattenfall kan följaktligen ej mottaga slam från våra avloppsverk. Beredning Arbetsutskottet 89/01 Kommunstyrelsen 45/2001 s beslut Göran Berglunds motion om användning av slam från AR-verken som bränsle skall anses besvarad genom tekniska kontorets yttrande 2001-02-21.
HULTSFREDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28 Kf 40 Dnr 2000.156 311 Motion om ett övergångställe vid korsningen Storgatan - Strandvägen, Virserum. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2000-08-21, 68, inlämnades av Göran Berglund m:svo, en motion om ett övergångställe vid korsningen Storgatan- Strandvägen, Virserum, för skolelevernas säkerhet. Motionen remitterades till kommunstyrelsen för beredning På remiss från kommunstyrelsens arbetsutskott, 358/00, har tekniska kontoret 2001-02-16 lämnat följande yttrande till kommunstyrelsen. Allmänt Det är dubbelt så stor risk att skadas när vi går över gatan i en korsning med övergångställe jämfört med när vi går över gatan i en korsning utan övergångsställe. Detta visar en studie utfört av Tekniska Högskolan i Lund. Studien omfattar närmare tusen övergångställen i fem svenska städer. Studien visar också att de flesta olyckorna mellan motorfordon och gående som korsar gatan sker just på övergångställen. Olycksrisken är störst för barn och äldre, de åldersgrupper som ofta väljer att lita till de vita strecken. Under de senaste tio åren skadades mer än femtusen gående vid obevakade övergångställen. Drygt 250 dog. Skadorna orsakades av för hög hastighet i kollisonsögonblicket. Fr o m 1 maj 2000 har fordonsförare väjningsplikt gentemot gående som korsar eller står i begrepp att korsa gatan på övergångställen. Det är troligt att den nya regeln kommer att förstärka de gåendes trygghetskänsla på övergångstället och därmed ytterligare försämra deras beteende. För att öka säkerheten för alla trafikanter behövs förändringar i gatumiljön. Det kan bl a innebära att antalet övergångställen minskar. Det kan ockfå innebära att man vidtar åtgärder som medför låga hastigheter på platser där motorfordonstrafiken är stor och många gående har behov att korsa körbanan. En sådan passage ska kompletteras med åtgärder som dels säkerställer att biltrafikens hastighet inte överskrider 30 km/tim, dela ökar förarnas uppmärksamhet eller förkortar konfliktzonerna. Sådana åtgärder är anläggande