2. Bedömningsanvisningar

Relevanta dokument
Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Bedömningsanvisningar. Årskurs

1. Solen A. Cirka ljusår från jorden. 2. Andromedagalaxen B. Cirka 8 ljusminuter från jorden.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lokal pedagogisk plan

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Bedömningsanvisningar. Årskurs

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Förmågor och Kunskapskrav

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Mål och betygskriterier i Fysik

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Bedömningsanvisning Delprov A

OPTIK läran om ljuset

Lokal pedagogisk plan

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Kretsar kring el årskurs 4-6

Exempeluppgift Delprov A1 Använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

13. Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Optik. Läran om ljuset

Delprov A3 och Delprov B

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Förslag den 25 september Fysik

Värmelära. Fysik åk 8

Hur kan en fallskärm flyga?

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Lokal pedagogisk plan

Tentamen i Fysik för K1,

Facit till 38 No-försök

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Ljus och strålning. Klass: 9H

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

HEMPROV LJUD OCH LJUS

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?


BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Innehåll Sid nr Förvara detta häfte på ett betryggande sätt

Äp9Fy Innehåll... Sid nr

Tryck. fredag 31 januari 14

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Bedömningsanvisning Delprov A

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Astronomi, kraft och rörelse

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Äp9Ke Innehåll... Sid nr

Pedagogisk planering Elev år 5

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Atomer och det periodiska systemet

Hållbar argumentation

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Äp9Fy Innehåll... Sid nr

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Kunskapskrav i religion

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Transkript:

ALLMÄN INFORMATION 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns bedömningsanvisningar för hur respektive uppgift i provet ska bedömas. Läsanvisning Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive uppgift inför bedömningen av uppgiften. Instruktioner för bedömning av delprov A1, A2 A3 Innan bedömningen av delproven bör läraren läsa igenom kapitel 1 i bedömningsansvisningen. 1. Korrekt svar: 1:B 2:C 3:A 2. Korrekt svar: A. Metallskenornas volym ökar. 3. Korrekt svar: 1:C 2:B 3:A 9

4. Eleven beskriver att kroppen är i vila samtidigt som flygplanet accelererar kroppen flygplanet har samma hastighet när flygplanet har flugit en stund. 1: Melissas kropp hinner inte med trycks bakåt i sätet. 2: Uppe i luften har planet slutat accelerera då hinner kroppen med. Eleven förklarar att kroppen är i vila samtidigt som flygplanet accelererar kroppen flygplanet har samma hastighet när flygplanet har flugit en stund. Då flygplanet gör en kraftig acceleration vill kroppen vara kvar i vila Melissas kropp trycks bakåt trots att flyget åker framåt. När hon planet kommit upp i samma fart trycks hon inte längre mot sätesryggen. För att hon trycks bak i sätet är därför det blir någon slags dragningskraft. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven hänvisar till dragningskraft istället för tröghet. 5. Eleven väljer alternativ A motiverar att våglängden blir längre i en större flaska/kortare i en mindre flaska frekvensen blir lägre i en större flaska/högre i en mindre flaska. 1: A, Ljudvågor färdas i olika längder beroende på var den färdas. En lång ljudvåg ger mörk ton. 2: A, För att i den större flaskan har tonen en lägre frekvens. 10

6. Eleven beskriver att partiklarna i luften rör sig långsammare/mindre/närmare varandra luftens volym i flaskan minskar. Kall luft tar mindre plats än varm. Eleven förklarar att partiklarna i luften rör sig långsammare/mindre/närmare varandra luftens volym i flaskan minskar. Om man sänker temperaturen kommer partiklarna att röra sig mindre. Då kommer flaskans volym minska. Eleven förklarar att partiklarna i luften rör sig långsammare/mindre/närmare varandra luftens volym i flaskan minskar tar hänsyn till det omgivande lufttrycket. Flaskan har ändrat form eftersom varm luft tar större plats. Molekylerna i flaskan rör sig beroende på temperaturen. När luften i flaskan börjar kylas ner blir det ett undertryck i flaskan den trycks ihop. 11

7. Eleven beskriver att det blir överbelastning i kretsen säkringen bryter strömmen. 1: Proppen går. 2: Strömmen blir för hög. Eleven förklarar att det blir överbelastning i kretsen säkringen bryter strömmen. Uttaget överbelastas en propp går vilket gör att strömmen bryts. Mängden elektricitet är inte nog för alla maskinerna. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven beskriver att strömmen inte är tillräckligt hög istället för att beskriva att strömmen blir för hög. 12

8. Eleven uppger att det sker en kondensation. 1: Ångan fastnar på ledningen. 2: Det blir kondens. Eleven förklarar att det sker en kondensation på den kalla vattenledningen. 1: När vattenångan som bildas i den varma duschen hamnar på kalla röret bildas vattendroppar. 2: Det blir kondens på det kalla röret. Eleven förklarar, med hjälp av vattenmolekylernas rörelse, att det sker en kondensation på den kalla vattenledningen. När vattenångan som bildas i den varma duschen kyls ner så rör sig vattenmolekylerna långsammare. Det visar sig som flytande vattendroppar på kallvattenledningen. Det blir vattendroppar på ledningen Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven endast uppger att det bildas vattendroppar på ledningen. 9. Eleven uppger ett exempel på en effekt som joniserande strålning har. Exempel på effekter kan vara att skada sjuka c/tumörer att lindra symptom. För att den hindrar tumören att bli större. Behandlingen går snabbt. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven uppger längden på behandlingen men inte behandlingens funktion. 13

10. Eleven uppger att Meja behöver använda minst kraft för att dra åt muttern. Eleven uppger att Meja behöver använda minst kraft för att dra åt muttern förklarar att placeringen av handen påverkar hävarmens längd. Meja! Meja kommer att få ut mest kraft. Håller man längst in så måste man ta i hårdare. 11. Eleven resonerar i ett led utifrån användning av energiresurser naturresurser. Resonemangen kan handla om utvinning, återvinning påverkan på växthuseffekten. Eleven resonerar i ett led utifrån användning av energiresurser naturresurser i två led utifrån användning av energiresurser naturresurser. Eleven resonerar i ett led utifrån det ena perspektivet, användning av energiresurser naturresurser i två led utifrån det andra perspektivet, användning av energiresurser naturresurser. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 14

12. Eleven uppger en möjlighet en risk med användning av laserljus. Det finns en stor risk med laser eftersom laser i ögonen skadar synen. Eleven uppger en möjlighet en risk med användning av laserljus förklarar utifrån möjligheten risken betydelsen för människors levnadsvillkor. Laserteknik är bra inom vården eftersom om man kan läka sår så är det minskad risk att det uppstår en infektion ärret blir snyggare. Eleven uppger en möjlighet en risk med användning av laserljus förklarar utifrån möjligheten risken betydelsen för människors levnadsvillkor. Laserteknik används bl.a. inom medicin för att rätta till synen på människor. Det är bra för samhället för då har de som en gång i tiden varit blinda chansen att jobba, vilket ökar jobben landet blir bättre. Dock finns det ju otroligt stora risker de som utför behandlingar måste veta vad de håller på med. Om det används fel kan man bränna sig. 15

Delprov A2 Bedömningsanvisning 13. Eleven argumenterar genom att resonera i ett led utifrån ett perspektiv. Perspektiven kan vara icke förnybar naturresurs påverkan på klimatet. Eleven argumenterar genom att resonera i två led utifrån ett perspektiv genom att resonera i ett led utifrån två perspektiv. Eleven argumenterar genom att resonera i två led. utifrån ett perspektiv genom att resonera i ett led utifrån ett annat perspektiv. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 16

14a. Eleven uppger ett naturvetenskapligt exempel utifrån texten. 14b. Eleven resonerar kring ett perspektiv. Eleven resonerar kring två perspektiv. Exempel på perspektiv kan vara vem som har publicerat texten, hänvisning till andra källor/ forskning, syfte med texten tidpunkt för när texten är publicerad. Texten är trovärdig eftersom forskare håller på att forska de skriver hur det ser ut i nuläget hur det kommer att bli. Metro, eftersom forskare håller på att forska de skriver hur det ser ut i nuläget hur det kommer att bli. Texten är också ganska ny. Då borde det vara trovärdig information. Metro tror jag på. Bedömningskommentar till exemplet: Eleven visar inte belägg eftersom den endast uppger vilken text den litar på. 17

15a. Eleven tar ställning för kärnkraft vattenkraft. Jag tycker att vi ska satsa på vattenkraft. 15b. Eleven resonerar kring en fördel i ett led en nackdel i ett led. Resonemangen kan handla om användning av naturresurser, påverkan på växthuseffekten påverkan på ekosystemet. Eleven resonerar kring två fördelar i ett led en nackdel i ett led en fördel en nackdel där ett av resonemangen är i två led det andra i ett led. Eleven resonerar kring två fördelar en nackdel där två av resonemangen är i två led det tredje i ett led. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 18

15c. Elevtexten innehåller följande 15a. Elevtexten innehåller följande 15a. Elevtexten innehåller följande 15a. 15b. 15b. 15b. är enkel till största del uppbyggd av ett vardagligt språk. är utvecklad till viss del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. är välutvecklad till största del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. Titta på elevsvaren utifrån: Avvägd balans mellan detaljer helhet. T.ex. resonemang om påverkan i ett lokalt sammanhang till dess påverkan på global nivå. Frekvens precision av för sammanhanget naturvetenskapliga begrepp. T.ex. ju fler relevanta begrepp som används med precision i resonemanget, desto högre kvalitet. Exempel på, för uppgiften, innehåll som inte är relevant är t.ex. ekonomiska aspekter. 19

Delprov A3 Bedömningsanvisning 16a. Eleven skriver en hypotes kring vilken av de tre linstyperna som ger ett så brett ljussken som möjligt, med en motivering som bygger på kunskaper i optik, t.ex. brytning spridning av ljus. 1: Jag tror att en konvex lins ska användas för att den kommer att koncentrera ljuset sedan sprida det. Då får jag ett brett ljus. 2: Jag tror att en konkav lins ska användas för att den sprider ljuset. 20

16b. Eleven uppger att: Eleven uppger även: Eleven uppger även: de tre linstyperna ska undersökas. bredden på ljusskenet ska undersökas. en strategi för att jämföra bredden på ljusskenen. Jag tar min lampa sätter ett papper en bit framför lampan tittar hur brett sken det blir. Sen gör jag lika med dom andra lamporna. att ljusskenen projiceras på en bakgrund att det ska vara samma avstånd mellan cykelbelysningen mätpunkten där bredden mäts. Jag testar belysningarna i ett rum. Jag ställer mig en bit från en vägg. Sedan testar jag lamporna för att se vilken lins som ger bredast sken. att ljusskenen projiceras på en bakgrund att det ska vara samma avstånd mellan cykelbelysningen mätpunkten där bredden mäts. Jag testar linserna när det har blivit mörkt utomhus. Jag tar en belysning i taget lägger den på asfalten. Jag vill mäta ljusskenet på ett bra avstånd, så därför mäter jag bredden på ljusskenet tre meter från belysningen. Sen gör jag likadant med de andra två. 21