Personer med svag ställning på arbetsmarknaden

Personer med svag ställning på arbetsmarknaden STATISTISK KARTLÄGGNING AV PERSONER I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD I STOCKHOLM SWECO SOCIETY 2017-09-03

Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 5 1.2 Data och definitioner... 5 1.3 Rapportens disposition... 6 2. Övergripande kartläggning... 7 2.1 Utveckling över tid... 7 2.2 Personer i hushåll med låg ekonomisk standard i Stockholms stad... 8 2.3 Kön och ålder... 10 2.4 Utbildningsnivå... 11 2.5 Ursprung och vistelsetid... 12 2.6 Civilstånd och barn... 13 2.6.1 Ensamstående med barn... 14 3. Ställning på arbetsmarknaden... 16 3.1 Huvudsaklig inkomstkälla... 16 3.1.1 Exklusive huvudsaklig inkomst från studier... 16 3.1.2 Saknar inkomst... 17 3.1.3 Sjuk- och aktivitetsersättning... 18 3.2 Anknytning till arbetsmarknaden... 19 3.3 Arbetslöshet... 20 4. Låg ekonomisk standard individdefinitionen... 22 5. Diskussion... 25 6. Appendix... 26 6.1 Konsumtionsenhet... 26 6.2 Analyser per stadsdelsnämndsområde... 26 2 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

Sammanfattning I denna rapport kartläggs personer i låg ekonomisk standard i Stockholms stad. Låg ekonomisk standard kallas även relativ fattigdom eller fattigdomsrisk och innebär att ha en disponibel inkomst som inte n upp till 60 procent av medianinkomsten. Syftet är att ge en överblick av gruppen personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, inklusive personer som i dagsläget har en inkomst men riskerar att hamna i en utsatt situation i framtiden. De senaste 25 en har andelen personer som lever i hushåll med låg ekonomisk standard ökat kraftigt i riket. En viktig förklaring är ökande inkomstskillnader; inkomsterna har ökat snabbare för höginkomsttagare än låginkomsttagare. I Stockholms stad har dock andelen minskat de senaste fem en, en minskning som har varit tydligast för gruppen utrikes födda bosatta i staden. 14 procent av stadens befolkning 2014 ingick i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket motsvarade knappt 87 000 personer. Unga personer var överrepresenterade i gruppen, vilket i viss mån kan förefalla sig naturligt då unga i många fall studerar eller ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. När personer med sin största inkomst under et från studiemedel exkluderas så minskar gruppens storlek med cirka 10 000 personer, i huvudsak från de yngre åldersgrupperna. Män är i något högre grad än kvinnor representerade i gruppen med låg ekonomisk standard. Skillnaden mellan könen kan dock i hög grad förklaras av mäns generellt lägre utbildningsnivå; en faktor som är betydligt viktigare än kön för risken att leva i hushåll med låg ekonomisk standard. Bland personer med endast grundskoleutbildning ingick en fjärdedel i hushåll med låg ekonomisk standard. En annan viktig förklarande faktor är ursprung. Över en fjärdedel av stadens utrikes födda befolkning ingick i hushåll med låg ekonomisk standard, i jämförelse med 9 procent av de inrikes födda. Andelen är högst bland personer som invandrat under et, men även bland personer med vistelsetider 5-9 ingick närmare en tredjedel av samtliga i hushåll med låg ekonomisk standard. En annan grupp som utmärker sig tydligt i statistiken är ensamstående med barn i hushållet, där 28 procent av gruppen levde i låg ekonomisk standard. När denna grupp analyseras närmare syns att utrikes födda ensamstående med barn och framförallt de utrikes födda ensamstående kvinnorna med barn i mycket hög utsträckning levde med en låg ekonomisk standard. Av den sistnämnda gruppen var andelen med låg ekonomisk standard 45 procent. Sett till situationen på arbetsmarknaden saknade 21 procent av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard helt inkomst under et. Denna grupp är troligen heterogen och kan röra sig om invandrade med kort vistelsetid, anhöriginvandrare som ej förvärvsarbetar och andra utsatta grupper, men även i någon utsträckning av personer som ej anmält flytt till Skatteverket vid flytt till utlandet. 37 procent av gruppen personer i hushåll med låg ekonomisk standard fick sin största inkomst från förvärvsarbete och en förhållandevis hög andel hade varit anställda under hela et. Att trots detta leva i en låg ekonomisk standard kan bero på ett lågavlönat yrke eller en utsatt situation sett till hela hushållets ekonomi. Övriga vanliga inkomstkällor för personer i hushåll med låg ekonomisk standard är studiemedel, ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning, vd av barn/anhörig samt arbetslöshetsersättning. Det är även tydligt att en osäker anknytning till arbetsmarknaden är vanligare bland personer med låg ekonomisk standard än övriga befolkningen, vilket visar sig genom högre andelar som varit anställda under delar av et. I detta fall syntes inga tydliga skillnader mellan könen. En kortfattad kartläggning av personer som lever i låg ekonomisk standard sett till den individuella inkomsten men vars hushålls sammanräknade inkomst inte hade en låg ekonomisk standard har även genomförts. Syftet var att beskriva de individer som försörjs av någon i hushållet men på ett personligt plan har en svag ställning på arbetsmarknaden. En hög andel av gruppen utgjordes av unga 20-24, vilka i någon utsträckning kan antas försörjas av föräldrar eller vdnadshavare. När endast personer 25-64 undersöks och personer med huvudsaklig inkomst från studier exkluderats utgjordes denna grupp som försörjs av någon i hushållet av 28 000 personer, varav utrikes födda kvinnor utgjorde närmare 10 000 personer. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 3

1. Inledning Sweco Society har getts i uppdrag av Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning att kartlägga personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Som utgångspunkt för arbetet har förvaltningens definition av en kvinna med en svag ställning på arbetsmarknaden använts: den kvinna som inte nödvändigtvis behöver vara kortutbildad men p.g.a. strukturella hinder haft svt att etablera sig på arbetsmarknaden. I arbetet har målgruppen inte begränsats till kvinnor utan denna definition har tillämpats på både kvinnor och män. Arbetet har resulterat i två rapporter; dels den aktuella rapporten som genom statistiska analyser beskriver målgruppen och dels genom en forskningsöversikt som beskriver strukturella hinder för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Forskningsöversikten utg från en bred definition av gruppen och kartlägger trösklar för etablering på arbetsmarknaden och effekter av dessa. För den statistiska kartläggningens syfte behövdes en definition som var tillräckligt bred för att fånga in personer med en svag ställning på arbetsmarknaden oavsett individens bakgrund och egenskaper, samtidigt som definitionen behövde vara specifik nog att kunna kategorisera befolkningen utifrån registerdata. Stockholm har under flera s tid haft en stark ekonomisk utveckling, vilket bland annat avspeglar sig i en ökande andel förvärvsarbetande och sjunkande arbetslöshet. En definition baserat på exempelvis att ej vara i sysselsättning skulle leda till att sysselsatta som befinner sig i en utsatt ställning på arbetsmarknaden inte fångas i kartläggningen. Likaså skulle en definition baserat på karaktäristika som kön, utbildningsnivå eller ursprung leda till att vissa grupper riskerade att missas. För att ge en övergripande bild av gruppen i utsatt ställning på stadens arbetsmarknad valdes definitionen andel med låg ekonomisk standard för den statistiska kartläggningen, vilket innebär en disponibel inkomst som inte n upp till 60 procent av medianinkomsten i staden. Låg ekonomisk standard kallas ibland även relativ fattigdom eller fattigdomsrisk och är en definition som tagits fram av Europeiska Unionen. Måttet används som indikator i Europe 2020 strategy 1 för att beskriva personer som är i riskzonen att drabbas av fattigdom. Genom att utgå från denna definition kartläggs inte endast den grupp som i nuläget av olika anledningar befinner sig utanför arbetsmarknaden, utan även personer som har en inkomst men riskerar att hamna i en utsatt ställning, till följd av en svagare konjunkturutveckling eller andra orsaker. Definitionen som huvudsakligen används i rapporten är baserad på hushållets sammanräknade inkomst, vilket vidare innebär att personer med en stabil individuell inkomst men en utsatt ekonomisk situation sett till hela hushållet även kan kartläggas. Omvänt innebär det även att personer med låg eller ingen personlig inkomst, men som försörjs av en partner med hög inkomst exkluderas ur målgruppen. I syfte att även ge en bild av gruppen med låg individuell inkomst sker vissa analyser av låg ekonomisk standard baserat individens inkomst i kapitel 4. Det är viktigt att notera att låg ekonomisk standard mäter låg inkomst i förhållande till andra invånare. Måttet belyser därmed inkomstskillnader och behöver inte innebära att individen inte n upp till en viss grundläggande levnadsstandard. 1 http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/people_at_risk_of_poverty_or_social_exclusion 4 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

1.1 Syfte Syftet med rapporten är att kartlägga gruppen individer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Denna rapport är tänkt att fungera som ett underlag för Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning för planering av dess verksamhet och framtida behov av arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning i staden. 1.2 Data och definitioner Till de inledande analyserna över tid har data hämtats från SCB:s hemsida. Datamaterialet sträcker sig fram till 2015 och inkluderar helsbefolkningen i samtliga åldrar. Till övriga analyser har en databeställning som i huvudsak bygger på SCB:s registerbaserade aktivitetsstatistik (RAKS) skett. Vid tidpunkten för beställningen var ej ännu samtliga register som datamaterialet bygger på uppdaterade med 2015 s uppgifter, varför datamaterialet är baserat på uppgifter för 2014. Detta datamaterial täcker samtliga personer 16-64 folkbokförda i Stockholms stad den 31 december 2014. Låg ekonomisk standard följer EU och SCB:s definition av begreppet, vilket innebär en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i staden. Det vanligast förekommande är att beräkna andelen med låg ekonomisk standard sett till konsumtionsenheten. I rapporten används huvudsakligen denna definition. Konsumtionsenheter 2 används för att skapa jämförbarhet i disponibel inkomst mellan individer i olika typer av hushåll, oavsett hushållets komposition och antal personer. Hushållets totala disponibla inkomst summeras och vikter tillämpas baserat på hushållets sammansättning för att räkna om olika typer av hushåll till samma ekonomiska standard. Låg ekonomisk standard sett till konsumtionsenheten innebär att konsumtionsenhetens disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten per konsumtionsenhet i Stockholms stad. Det innebär att hänsyn tas till hushållets sammanlagda inkomst och sammansättning när andelen beräknas, och samtliga personer i hushållet klassificeras på samma sätt. En person som har låg individuell inkomst men vars partner har en hög inkomst kommer därför inte nödvändigtvis att klassificeras i låg ekonomisk standard med denna definition. På samma sätt behöver en ensamstående förälder med hemmaboende barn ha en högre disponibel inkomst än en ensamboende vuxen utan barn för att inte klassificeras i låg ekonomisk standard. Detta är definitionen som huvudsakligen används i rapporten för att kartlägga målgruppen. I kapitel 4 följer en analys baserad på låg ekonomisk standard sett till individen. Denna definition innebär att individens disponibla inkomst understiger 60 procent av medianen av den disponibla inkomsten per individ i Stockholms stad. År 2014 innebar detta en disponibel inkomst på mindre än 166 562 kr under et. I detta fall tas alltså inte hänsyn till inkomsten för övriga personer i hushållet. Det innebär att t.ex. en studerande ungdom som bor hos sina föräldrar kan klassificeras som under gränsen för låg ekonomisk standard samtidigt som de förvärvsarbetande föräldrarna i hushållet överskrider gränsen. Denna definition används i en avgränsad del av rapporten i syfte att beskriva personer som är sammanboende och försörjs av sin partner och saknar anknytning till arbetsmarknaden. Disponibel inkomst definieras som summan av samtliga inkomster och skattefria bidrag under et, minus skatt och negativa transfereringar. Det innebär att exempelvis kapitalinkomster, studiemedel och ekonomiskt bistånd räknas som inkomster. Återbetalning av studielån räknas som en negativ transferering som minskar den disponibla inkomsten. 2 Se appendix 6.1 för konsumtionsvikterna och exempelberäkning av en konsumtionsenhet, samt gränsvärdet för låg ekonomisk standard sett till konsumtionsenheten. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 5

1.3 Rapportens disposition I kapitel 2 visas utvecklingen över tid och en övergripande kartläggning av målgruppen utifrån faktorer såsom kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå genomförs. I kapitel 3 beskrivs målgruppens ställning på arbetsmarknaden utifrån huvudsaklig inkomstkälla, anknytning till arbetsmarknaden och arbetslöshetstal. I kapitel 4 beskrivs gruppen personer som lever i låg ekonomisk standard sett till individen men vars hushålls sammanräknade inkomst överstiger gränsen för låg ekonomisk standard. I kapitel 5 diskuteras slutsatser och resultaten relateras till den forskningsöversikt av personer med svag ställning på arbetsmarknaden som nyligen genomförts av Sweco Society. Kapitel 6 utgörs av ett appendix som beskriver hur en konsumtionsenhets inkomst räknas ut av SCB; det som i denna rapport benämns som ett hushåll. Till rapporten bifogas en Excelbilaga som i tabellformat visar statistik uppdelat per stadsdelsnämndsområde. 6 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

2. Övergripande kartläggning I detta kapitel görs en övergripande kartläggning av personer i Stockholms stad som ing i hushåll med låg ekonomisk standard 3. Det innebär exempelvis att en person med låg inkomst inte kommer att klassificeras som att ha låg ekonomisk standard om personen bor med en partner med tillräckligt hög inkomst. Syftet är att få en något smalare och mer precis definition av målgruppen genom att exkludera personer som kan antas försörjas av en medlem i hushållet. 2.1 Utveckling över tid Ur ett internationellt perspektiv lever en förhållandevis liten andel av Sveriges befolkning i låg ekonomisk standard; 2015 hade endast Island, Tjeckien och Norge en lägre andel i Eurostats statistik. Sett till hela riket har andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard ökat kraftigt de senaste 25 en. En viktig faktor är ökande inkomstskillnader; inkomsterna efter skatt har under perioden ökat kraftigt och ökningen har i högre utsträckning skett i de övre inkomstsegmenten. Samtidigt har inkomstutvecklingen varit svagare för de lägsta inkomstgrupperna. År 1995 var andelen i låg ekonomisk standard drygt 7 procent i riket, vilket hade ökat till närmare 15 procent 2015, en utveckling som visas i Figur 1. 17 15 Andel med låg ekonomisk standard Felmarginal 13 11 9 7 5 Figur 1 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard, hela riket, 1995-2015 (Källa: SCB) *SCB har 2014 övergått från urvalsbaserad till registerbaserad hushållsstatistik, därav två linjer 2011-2013 för att visa tidsseriebrottets betydelse. När utvecklingen under de senaste fem en analyseras framträder skillnader mellan riket och Stockholm. Samtidigt som andelen har ökat med knappt en procentenhet i riket de senaste fem en har en lika stor minskning skett i Stockholms stad. I Iänet har andelen minskat fram till 2014 för att sedan öka något. 3 Det innebär att definitionen av låg ekonomisk standard sett till konsumtionsenheten används. Se kapitel 1.2 för definitioner. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 7

17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 Riket Stockholms stad Stockholms län 5,0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard, 2011-2015 (Källa: SCB) En uppdelning efter ursprung visar att det framförallt är inom gruppen utrikes födda som situationen har förbättrats; i Stockholms stad har andelen i hushåll med låg ekonomisk standard minskat från 25,8 till 22,8 procent under de senaste fem en, även i länet har en positiv utveckling skett för gruppen utrikes födda. Sett till hela riket har andelen med låg ekonomisk standard ökat, både bland inrikes och utrikes födda personer. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Riket - utrikes födda Stockolms stad - utrikes födda Stockholms län - utrikes födda Riket - inrikes födda Stockholms stad - inrikes födda Stockholms län - inrikes födda 5,0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 3 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard, utrikes och inrikes födda (Källa: SCB) 2.2 Personer i hushåll med låg ekonomisk standard i Stockholms stad År 2014 bodde 14,1 procent av stadens befolkning 16-64 i hushåll med låg ekonomisk standard 4. 4 En skillnad i andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard mot föregående kapitel beror på att en åldersavgränsning 16-64 samt att befolkningen per 31 december 2014 använts i detta kapitel. I föregående kapitel användes helsbefolkningen och samtliga åldrar. 8 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

86 884 14% Låg ekonomisk standard 530 866 86% Övriga befolkningen Figur 4 Personer i hushåll med låg ekonomisk standard, antal och andel Fördelat mellan stadsdelsnämndsområdena 5 varierar andelen med låg ekonomisk standard mellan 8 procent i Älvsjö och 31 procent i Rinkeby-Kista. Även sett till antalet fanns flest personer i hushåll med låg ekonomisk standard i Rinkeby-Kista; drygt 10 000 personer. I Figur 5 samt de efterföljande diagrammen i kapitel 2 visas andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard inom varje delgrupp genom storleken på diagrammets stapel. Staplarna kan jämföras med stapeln för Hela staden ( Samtliga i efterföljande diagram) för att avgöra om delgruppen är över eller underrepresenterad. Etiketten för varje delgrupp visar även antalet personer i delgruppen som ing i hushåll med låg ekonomisk standard. 1 2 3 3 Rinkeby-Kista Skärholmen Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Östermalm Farsta Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Södermalm Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Bromma Kungsholmen Älvsjö Hela staden 7 279 7 204 5 376 9 368 4 150 8 759 4 732 5 535 4 233 4 097 1 344 86 884 5 940 6 002 10 155 Figur 5 Personer i hushåll med låg ekonomisk standard per stadsdelsnämndsområde, antal och andel I efterföljande stycken analyseras andel samt antal personer i hushåll med låg ekonomisk standard utifrån olika karakteristika. 5 Gruppen restförda, som utgörs av personer som saknar fast hemvist och i många fall lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation, har inte fördelats ut per stadsdelsnämndsområde i Figur 5 men ing i totalen för hela staden. De utgjorde 2 710 personer 2014, varav samtliga klassificerades i hushåll med låg ekonomisk standard. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 9

2.3 Kön och ålder Låg ekonomisk standard var något mer vanligt förekommande bland män än kvinnor. Drygt 4000 fler män än kvinnor ingick i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket motsvarar en skillnad på knappt en procentenhet i andelen med låg ekonomisk standard. En viktig förklarande faktor är den generellt lägre utbildningsnivån bland män än kvinnor. Kombinationen kön och utbildningsnivå undersöks närmare i nästa delkapitel. 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 41 800 13,6% Kvinna 45 084 14, Man Figur 6 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per kön En uppdelning per ålder visar en tydlig överrepresentation av personer i hushåll med låg ekonomisk standard bland de yngre åldersgrupperna. Detta är i viss mån förväntat då unga i lägre utsträckning hunnit etablera sig på arbetsmarknaden än äldre. Närmare 19 procent av de unga under 25 levde i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket visas i Figur 7. Personer som f sin största inkomst från studiemedel har inte exkluderats i detta skede. En sådan uppdelning sker i kapitel 3.1.1 och leder till cirka 10 000 färre personer i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket främst påverkar de yngre åldersgrupperna upp till 29. 10 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

18% 16% 14% 12% 6 087 18,7% 11 169 18,9% 13 483 15,6% 30 525 13, 14 735 12,6% 10 885 11,3% 86 884 14,1% 8% 6% 4% 2% 16-19 20-24 25-29 30-44 45-54 55-64 Samtliga Figur 7 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per åldersgrupp 2.4 Utbildningsnivå Det finns ett tydligt samband mellan sannolikheten att bo i ett hushåll med låg ekonomisk standard och utbildningsnivå. I Figur 8 visas andelen (stapelns storlek och etikett) samt antalet personer (stapelns etikett) i hushåll med låg ekonomisk standard inom varje utbildningsnivå. För personerna i Stockholms stad med grundskola som högsta avslutade utbildning levde en fjärdedel i ett hushåll med låg ekonomisk standard. Dessa utgjorde knappt 20 000 personer. Inom gruppen som saknar uppgift om utbildningsnivå var andelen som högst; 42 procent, denna grupp utgörs i hög utsträckning av utrikesfödda personer med korta vistelsetider. Högutbildade med en eftergymnasial utbildning på minst tre ingick i lägst utsträckning i hushåll med låg ekonomisk standard, samtidigt är antalet högutbildade personer i hushåll med låg ekonomisk standard relativt stort, drygt 17 000 personer. Det tyder på en grupp vars kompetens troligen inte utnyttjas till fullo på arbetsmarknaden. 4 4 3 3 2 1 19 827 24,8% 26 990 13, 14 525 13,6% 16 654 8,2% 878 8,2% 8 010 41,7% 86 884 14,1% Figur 8 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per utbildningsnivå I ett efterföljande steg har andelen i hushåll med låg ekonomisk standard per utbildningsnivå analyserats inom grupperna kvinnor respektive män. Figur 9 visar en mycket likartad fördelning mellan kvinnor och MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 11

Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial<3 Eftergymnasial 3- Forskarutbildning Uppgift saknas Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial<3 Eftergymnasial 3- Forskarutbildning Uppgift saknas män med samma utbildningsnivå. Detta tyder på att den överrepresentation av män i hushåll med låg ekonomisk standard som visades i föregående kapitel kan förklaras av att männen generellt sett har en lägre utbildningsnivå. De tydligaste skillnaderna mellan könen är att kvinnor med endast grundskoleutbildning samt kvinnor som saknar uppgift om utbildningsnivå (i regel invandrade personer med förhållandevis kort vistelsetid) i något högre utsträckning har en utsatt ekonomisk situation än män med motsvarande utbildningsnivå. 5 4 4 3 3 2 1 9 430 26% 12 760 14% 7 147 13% 8 656 8% 349 8% 3 458 43% 10 397 24% 14 230 14% 7 378 14% 7 998 9% 529 9% 4 552 41% 86 884 14% Kvinna Man Samtliga Figur 9 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per utbildningsnivå per kön 2.5 Ursprung och vistelsetid Utrikes födda utgjorde över hälften av alla personer i hushåll med låg ekonomisk standard 2014; av 87 000 personer var 47 000 utrikes födda och 40 000 inrikes födda. Det innebär att 27 procent av stadens samtliga utrikes födda bodde i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket kan jämföras med 9 procent av de inrikes födda. Variationen är även stor efter vistelsetid, där personer med kortare vistelsetid i högre utsträckning levde med låg ekonomisk standard 6. 5 4 4 3 3 2 1 39 992 9, Inrikes födda 5 109 46,4% 5 940 31,1% 4 958 30,8% 10 137 32,3% 9 463 28,3% 10 771 17,6% 46 892 27, <1 1-2 3-4 5-9 10-19 20- Utrikes födda totalt 86 884 14,1% Samtliga 6 En känd brist i SCB:s statistik som i någon mån kan påverka framförallt grupperna med kort vistelsetid är personer som har invandrat till Sverige och utvandrat igen utan anmälan. Dessa kommer att klassificeras som ej förvärvsarbetande och med låg eller ingen inkomst. Denna grupps storlek har ej kunnat uppskattas men diskuteras vidare i kapitel 3.1.2. 12 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

Figur 10 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per inrikes/utrikes födda samt vistelsetid En uppdelning per kombinationen av ursprung/vistelsetid och kön i Figur 11 nedan vísar en i det närmaste identisk fördelning mellan kvinnor och män. Den största skillnaden mellan kvinnor och män finns för gruppen utrikes födda personer med vistelsetider på 20 och längre. För denna grupp är män i högre grad i hushåll med en låg ekonomisk standard. Skillnaden f dock anses vara liten; 4 procentenheter. Även för gruppen invandrade med en vistelsetid på under ett ingick män i något högre utsträckning i hushåll med låg ekonomisk standard. 5 4 2 231 44,9% 20 819 47,6% 4 3 3 2 732 30,8% 2 300 30,6% 5 153 33, 5 037 28,4% 2 878 31,4% 3 208 2 658 31, 31,2% 4 984 28,3% 2 1 19 173 8,7% 4 912 15,7% 41 538 9,4% 4 426 19,6% Inrikes födda <1 1-2 3-4 5-9 10-19 20- Inrikes födda <1 1-2 3-4 5-9 10-19 20- Kvinna Man Figur 11 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per inrikes/utrikes födda samt vistelsetid per kön 2.6 Civilstånd och barn I detta kapitel analyseras hur andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard varierar beroende på hushållets komposition. Andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har nyligen kartlagts i Stockholms stads hållbarhetsrapport 7. Rapporten anger att andelen har minskat under de senaste en, samtidigt som spridningen mellan stadsdelarna inom staden har ökat. Högst andelar fanns i Rinkeby, Tensta, Rågsved och Husby. Lägst andel fanns i Bromma. I SCB:s statistik över civilstånd kan inte sambos som saknar gemensamma barn hänföras till samma familjeidentitet 8. Det innebär att sambos utan gemensamma barn klassificeras tillsammans med ensamstående och singelhushåll i SCB:s statistik. Den indelning av civilstånd som används här utgörs därför av två grupper: 1. personer som är gifta eller ingått partnerskap med eller utan barn, samt sambos som bor på samma adress och har barn tillsammans. 2. Singelhushåll, ensamstående och sambos utan gemensamma barn. 7 Hållbarhetsrapport för Stockholms stad 2016, Stockholms stads stadsledningskontor, 2017-02-22 8 SCB uppskattar att det i riket finns minst 500 000 personer som är sambor men som inte kan hänföras till samma familj. Se variablerna FamTypF samt FamID i SCB:s LISA-dokumentation för mer information om hur en familj identifieras i statistiken. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 13

Denna indelning av civilstånd används i kombination med uppgift om barn finns i hushållet eller ej. För att undvika dubbelräkning när barn i hushållet analyseras så har barnens ålder begränsats till 0-17 och målgruppen begränsats till individer som är 20 och äldre. Dessa åldersavgränsningar har endast använts i detta delkapitel (2.6). I efterföljande diagram visas hur andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard skiljer sig mellan grupper baserat på civilstånd och om barn 0-17 finns i hushållet. Generellt syns ett tydligt mönster efter civilstånd där gruppen gifta/partnerskap samt sambos med barn i lägre utsträckning var i hushåll med låg ekonomisk standard (9,3%) än gruppen singelhushåll/ensamstående, sambos utan barn och övriga (17,3%). Skillnaden drivs rimligen av singelhushåll och ensamstående snarare än sambos utan barn, som kan förväntas ha en starkare ekonomi. Vidare syns stora skillnader inom civilståndsgrupperna; det är betydligt vanligare med en låg ekonomisk standard för hushåll med barn 0-17 än övriga (utan barn eller äldre barn). Bland ensamstående med barn i hushållet hade 28 procent av gruppen en låg ekonomisk standard, vilket utgjorde 8 800 personer. En fördjupad analys av gruppen ensamstående med barn presenteras i nästföljande delkapitel. 3 8 804 28,1% 2 1 5 944 6,2% 17 621 11,1% 23 565 9,3% 48 428 16,1% 57 232 17,3% 80 797 13,8% Inga barn 0-17 Har barn 0-17 Samtliga Inga barn 0-17 Har barn 0-17 Samtliga Gifta/partnerskap, sambo m. barn Singel/ensamstående, sambo utan barn och övriga Samtliga Figur 12 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard per civilstånd och barn 2.6.1 ENSAMSTÅENDE MED BARN Som visades i Figur 12 ovan hade 28 procent av stadens ensamstående med barn en inkomst under 60 procent av medianen. Då denna grupp i många fall kan antas befinna sig i en särskilt utsatt ställning följer en fördjupad analys av denna grupp. Notera att även i detta fall är gruppen avgränsad till individer 20-64 med barn 0-17. I Figur 13 visas andelen ensamstående med barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard per kön samt per ursprung. Det är betydligt vanligare för gruppen ensamstående kvinnor med barn än för ensamstående män med barn att bo i ett hushåll med låg ekonomisk standard. 30 procent av de ensamstående kvinnorna med barn i staden levde i hushåll med låg ekonomisk standard, i jämförelse med 22 procent av motsvarande grupp män. Skillnaden sett till antalet personer i grupperna är betydligt större vilket beror på att barn i högre utsträckning bor med en ensamstående mor än far. En ännu större skillnad framträder per ursprung; 44 procent av alla ensamstående utrikes födda med barn levde med låg ekonomisk standard, jämfört med 19 procent av motsvarande grupp inrikes födda. 14 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

5 4 4 3 3 2 1 7 330 29,9% 1 474 21,7% 3 833 19,3% 4 971 43, 8 804 28,1% Kvinna Man Inrikes född Utrikes född Samtliga ensamstående m. barn Figur 13 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard för ensamstående med barn, per kön samt ursprung För att ytterligare belysa heterogeniteten inom gruppen ensamstående med barn har en uppdelning per kombinationen av kön och ursprung gjorts i Figur 14. Det är tydligt att utrikes födda kvinnor i mycket hög utsträckning är överrepresenterade vad gäller låg ekonomisk standard. 45 procent av de utrikes födda kvinnorna som var ensamstående med barn levde i låg ekonomisk standard. Denna grupp var även störst sett till antal personer av de fyra grupperna i Figur 14 och utgjorde nära hälften av samtliga ensamstående kvinnor och män i låg ekonomisk standard. 5 4 4 3 3 2 1 3 064 20,4% 769 16, 4 266 45,1% 705 35,7% Kvinna Man Kvinna Man 8 804 28,1% Inrikes född Utrikes född Samtliga ensamstående m. barn Figur 14 Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard för ensamstående med barn, per kön per ursprung MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 15

3. Ställning på arbetsmarknaden I dessa stycken beskrivs arbetsmarknadssituationen för gruppen i låg ekonomisk standard samt jämförs med övriga befolkningen. 3.1 Huvudsaklig inkomstkälla Huvudsaklig inkomstkälla visar vilken inkomstkälla som sammantaget har varit den största under et. Notera att redovisningssättet i Figur 15 nedan skiljer sig från föregående kapitel. Figuren visar hur huvudsaklig inkomstkälla fördelar sig inom grupperna personer i låg ekonomisk standard samt övriga befolkningen. Staplarna i figuren summerar därmed till 10 för respektive grupp. För gruppen personer i hushåll med låg ekonomisk standard visas även andelen med etiketter. 37 procent av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard fick sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete, vilket kan jämföras med 81 procent för övriga befolkningen. Samtidigt som skillnaden är stor i jämförelse med övriga befolkningen är dock den vanligaste inkomstkällan förvärvsarbete även för personerna i hushåll med låg ekonomisk standard. Personer i hushåll med låg ekonomisk standard var överrepresenterade i samtliga andra kategorier av inkomstkälla. 21 procent av de i låg ekonomisk standard saknade helt inkomst, vilket var den näst vanligast förekommande kategorin för denna grupp och motsvarar knappt 18 000 individer. 12 procent av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard fick sin största inkomst från studiemedel (10 000 personer) och 9 procent från ekonomiskt bistånd. Arbetslös Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Ekonomiskt bistånd Förtidspensionär Förvärvsarbete Saknar inkomst Sjuk Studerande Vd av barn/anhörig Ålderspensionär 4 6 8 10 2% 4% 2% 1% 9% 8% 12% 21% 37% Låg ekonomisk standard Övriga befolkningen Figur 15 Fördelning av huvudsaklig inkomstkälla under 2014 3.1.1 EXKLUSIVE HUVUDSAKLIG INKOMST FRÅN STUDIER Utifrån Figur 15 ovan framgick att 12 procent (drygt 10 000 individer) av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard utgjordes av personer med huvudsaklig inkomst från studiemedel. Detta är en grupp som är i processen att utveckla sin kompetens och därmed i mindre utsträckning kan antas vara aktuella för insatser. Exkluderas denna grupp minskar andelen i hushåll med låg ekonomisk standard från 14,1 till 13,3 procent av stadens befolkning. Förändringen påverkar främst personer i unga åldrar; andelarna i hushåll med låg ekonomisk standard fördelat på ålder när studenter exkluderas samt inkluderas visas i Figur 16. För den yngsta åldersgruppen 16-19 ingar minskar antalet personer med låg ekonomisk standard med nära hälften, men andelen ökar något. Detta beror rimligtvis på en hög andel av de yngsta som är gymnasiestudenter och en låg andel av gruppen som etablerat sig på 16 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

arbetsmarknaden. När studenterna sorteras bort är det förhållandevis många av de återstående som har låg inkomst och ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. För åldersgrupperna 20-24 samt 25-29 minskar både andel och antal personer i hushåll med låg ekonomisk standard när studenter exkluderats. 2 1 3 484 20,7% 7 834 16,8% 11 192 14,2% 28 870 13, 14 495 12, 10 881 11,3% 6 087 11 169 18,7% 18,9% 13 483 15,6% 30 525 13, 14 735 12,6% 10 885 11,3% 16-19 20-24 25-29 30-44 Exklusive studenter 45-54 55-64 16-19 20-24 25-29 30-44 Inklusive studenter 45-54 55-64 Figur 16 Andel låg ekonomisk standard per åldersgrupp, exklusive o inklusive personer m. huvudinkomst från studier 3.1.2 SAKNAR INKOMST Som visades i Figur 15 ovan saknades inkomst för 21 procent av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard under 2014, vilket motsvarade knappt 18 000 personer. Totalt saknade 33 600 personer i staden saknade inkomstkälla under 2014. Drygt hälften (53 procent) av gruppen utgjordes därmed av personer i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket innebär att resterande 47 procent försörjdes av någon i hushållet. En möjlig delförklaring till gruppens storlek som nämnts tidigare i rapporten är brister i folkbokföringen; det kan i viss utsträckning röra sig om personer som varit bosatta i Stockholms stad men utvandrat och bosatt sig utomlands utan att anmäla flytt. Det är dock troligt att gruppen är heterogen och även best av personer som av olika anledningar befinner sig i en utsatt ställning och st utanför arbetsmarknaden. Bilden av en heterogen grupp bekräftas genom att analysera fördelningen av utbildningsnivå för gruppen i låg ekonomisk standard som saknar inkomst, i jämförelse med samtliga personer i hushåll med låg ekonomisk standard. Staplarna över utbildningsnivå i Figur 17 nedan summerar till 10 inom respektive grupp. Personerna som saknar inkomst och ing i hushåll med låg ekonomisk standard utgörs i något högre utsträckning av högutbildade personer och i lägre utsträckning av lågutbildade. Detta bekräftar att det i viss mån kan röra sig om högutbildade som är utflyttade eller av annan anledning helt saknar inkomst. Den största skillnaden är dock att 24 procent av gruppen utgörs av personer med okänd utbildningsnivå. Detta rör sig i många fall om invandrade personer med kort vistelsetid där utbildningsnivå ej registrerats hos SCB. Denna grupp kan bland annat vara personer som tillfälligt vistats i landet och utvandrat, anhöriginvandrare som ej förvärvsarbetar och där hushållet sammantaget har en låg inkomst, eller invandrade med en i övrigt utsatt ställning på arbetsmarknaden. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 17

3 31% 3 2 1 24% 22% 14% 14% 24% 23% 19% 17% 9% 3% Låg ekonomisk standard - saknar inkomst 1% Låg ekonomisk standard - samtliga Grundskoleutbildning Gymnasialutbildning Eftergymnasial<3 Eftergymnasial 3- Forskarutbildning Uppgift saknas Figur 17 Fördelning av utbildningsnivå för personer i hushåll med låg ekonomisk standard som saknar inkomst respektive samtliga 3.1.3 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING Personer med sjuk- och aktivitetsersättning som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden är en viktig grupp för kommunala insatser. Utifrån SCBs variabeldefinitioner framg att personer med sin huvudsakliga inkomst från förtidspension utgörs av personer med sjuk- samt aktivitetsersättning 9. Som visades i Figur 15 fick därmed 8 procent av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard sin huvudsakliga inkomst från sjuk- och aktivitetsersättning. Personer i denna grupp som är under 30 har aktivitetsersättning, vilket innebär att funktionsnedsatta ing. Personer över 30 i gruppen har sjukersättning. I diagrammet nedan visas åldersfördelningen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning uppdelat per låg ekonomisk standard samt övriga befolkningen, där staplarna summerar till 10 för respektive grupp. Totalt har 6 731 personer i hushåll med låg ekonomisk standard sin huvudsakliga inkomst från sjuk- och aktivitetsersättning, 88 procent av gruppen är 30-64. 9 Försäkringskassan tar ej längre beslut om förtidspension. Istället används sjuk- och aktivitetsersättning, som efter bedömning förlängs vid omprövning. 18 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

10 9 8 7 6 5 4 3 23 307 481 7% 5 920 88% Låg ekonomisk standard 135 1% 763 6% 479 4% Övriga befolkningen 11 049 89% 16-19 20-24 25-29 30-64 Figur 18 Åldersfördelning för personer med huvudsaklig inkomst från förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning) 3.2 Anknytning till arbetsmarknaden Utifrån SCB:s registerbaserade aktivitetsstatistik kan utöver den huvudsakliga inkomstkällan även individers anknytning till arbetsmarknaden analyseras. Anknytningen till arbetsmarknaden kartläggs genom att månadsvis under kalenderet undersöka personens status gällande arbete och företagande. Utifrån om personen har haft inkomster från förvärvsarbete under en del av et, hela et eller inte alls eller bedrivit näringsverksamhet kategoriseras anknytningen till arbetsmarknaden. Kategorin Utan arbete kan inte likställas med arbetslöshet utan innebär endast att individen inte har haft inkomst från förvärvsarbete eller näringsverksamhet. Analysen av den huvudsakliga inkomstkällan i kapitel 3.1 ger en bredare överblick av en rad inkomstkällor. Effekter av strukturella hinder på arbetsmarknaden som ofta nämns är osäkra anställningar samt ofrivilligt deltidsarbete 10. Genom att kartlägga hur väl personerna i hushåll med låg ekonomisk standard är anknutna till arbetsmarknaden ges en ytterligare aspekt på graden av utsatthet, framförallt kan antalet delsanställda och personer som avslutat sin anställning under et beskrivas. I Figur 19 nedan visas hur anknytningen till arbetsmarknaden fördelar sig för personer i hushåll med låg ekonomisk standard samt övriga befolkningen, där staplarna summerar till 10 för respektive av de två grupperna. Knappt hälften av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard var inte i förvärvsarbete eller bedrev näringsverksamhet. Ingen fördjupning kommer att ske av denna grupp då personerna som saknar inkomst baserat på ett större antal inkomstkällor beskrivits i kapitel 3.1.2. Knappt 22 000 personer ingick i hushåll med låg ekonomisk standard trots att de var helsanställda och utgjorde 25 procent av samtliga i målgruppen. Detta kan bero på ett förhållandevis lågavlönat yrke eller en utsatt situation sett till hela hushållets ekonomi. Detta kan relateras till analyserna i kapitel 2.6 som visade att civilstånd och förekomsten av barn i hushållet har mycket stor betydelse för sannolikheten att leva med låg ekonomisk standard. Att ha varit anställd under delar av et (delsanställd) och att ha blivit nyanställd under et var betydligt mer vanligt förekommande bland personerna i hushåll med låg ekonomisk standard än bland övriga befolkningen. 10 Se Swecos forskningsöversikt över strukturella hinder på arbetsmarknaden. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 19

8 7 359 644 68% 6 5 4 3 2 752 3% 4 965 3 718 6% 4% 21 664 2 Låg ekonomisk standard 42 281 49% 29 900 45 281 51 680 7 359 4 145 11 495 9 245 6% 9% 8% 23 621 2% 4% 2% Övrig befolkningen Avgången Delsanställd Företagare Helsanställd Kombinatör Nyanställd Utan arbete Figur 19 Fördelning av anknytning till arbetsmarknaden för gruppen med låg ekonomisk standard och övriga befolkningen Inga tydliga skillnader fanns mellan könen vad gäller anknytningen till arbetsmarknaden för personerna i hushåll med låg ekonomisk standard. Det innebär att fördelningarna för båda könen i mycket hög utsträckning följer den som presenterats i figuren ovan för hela gruppen med låg ekonomisk standard. 3.3 Arbetslöshet Arbetslöshet har i kapitel 3.1 visats i form av andelarna personer vars största inkomstkälla under et var från a-kassa samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I detta kapitel fördjupas bilden genom att analysera antal och andelar av befolkningen som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen minst en arbetslöshetsdag under et (även arbetsmarknadspolitiska program ing). För de som har haft minst en arbetslöshetsdag visas även fördelningen av antal dagar. Syftet är att belysa graden av utsatthet för gruppen; att befinna sig i arbetslöshet/program under en stor del av et innebär att befinna sig långt från arbetsmarknaden. Det kan noteras att den grupp som inte har haft någon arbetslöshetsdag inte kan likställas med att vara förvärvsarbetande. I Figur 21 visas andel och antal med minst en arbetslöshetsdag för personerna i hushåll med låg ekonomisk standard och övriga befolkningen. 27 procent av personerna med låg ekonomisk standard hade vid något tillfälle under et varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen. För övriga befolkningen var motsvarande andel 10 procent. Inga skillnader mellan kvinnor och män framträder sett till denna andel, varken för personerna i hushåll med låg ekonomisk standard eller övriga befolkningen. 20 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

10 9 8 7 6 5 4 3 23 026 27% 63 858 73% Låg ekonomisk standard Minst en arbetslöshetsdag 51 721 479 145 9 Övriga befolkningen Ingen arbetslöshetsdag Figur 20 Andel med minst en arbetslöshetsdag, personer i låg ekonomisk standard samt övriga För grupperna som har haft minst en dag i arbetslöshet visas i nästföljande diagram fördelningen av längden på arbetslösheten. Staplarna summerar till 10 inom respektive grupp. Av Figur 21 framg att de arbetslösa personerna i hushåll med låg ekonomisk standard i högre utsträckning varit arbetslösa under en stor del av et än övriga. Drygt 14 000 personer med låg ekonomisk standard var arbetslösa under minst halva 2014. 4 3 3 2 4 574 4 042 18% 6 096 26% 8 314 36% 15 206 29% 10 148 11 707 23% 14 660 28% 1 Låg ekonomisk standard Övriga befolkningen 1-90 91-180 181-360 361+ Figur 21 Fördelning av antal dagar i arbetslöshet för personer med minst en arbetslöshetsdag Även i detta fall är fördelningen likartad mellan kvinnor och män inom gruppen med låg ekonomisk standard. Arbetslösa män i hushåll med låg ekonomisk standard hade marginellt längre arbetslöshetsperioder än motsvarande grupp kvinnor, skillnaderna är dock mycket små. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 21

4. Låg ekonomisk standard individdefinitionen I detta kapitel analyseras personer i staden som lever i låg ekonomisk standard sett till endast den personliga disponibla inkomsten. Detta skiljer sig från rapporten i övrigt som identifierar personer i låg ekonomisk standard utifrån hushållets sammanräknade inkomst (konsumtionsenhetens inkomst). Se kapitel 1.2 för en utförlig beskrivning av definitionerna. Det huvudsakliga syftet i detta kapitel är att kartlägga gruppen individer i vuxen ålder som försörjs av sin partner men personligen har en svag ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp har ringats in genom att välja ut de som sett till hushållet inte lever i en låg ekonomisk standard, men har en låg ekonomisk standard enligt individdefinitionen. Vidare har personer med sin huvudsakliga inkomst från studier exkluderats. Avgränsningarna förklaras nedan stegvis. Totalt hade cirka 120 000 personer i åldern 16-64 i staden en disponibel inkomst som understeg 60 procent av den individuella medianinkomsten 2014, vilket motsvarade hela 19 procent av stadens befolkning. I detta fall tas alltså inte hänsyn till hushållets sammanräknade inkomst. Exkluderas gruppen ungdomar 16-19 som i hög utsträckning bor hos och försörjs av vdnadshavare så återst cirka 89 500 personer i åldrarna 20-64 med låg ekonomisk standard sett till individens inkomst; 15 procent av hela befolkningen 20-64. Avgränsas gruppen ytterligare genom att välja ut de individer 20-64 som levde med en låg ekonomisk standard sett till individens egen inkomst men inte till hushållets sammanräknade inkomst återstod drygt 45 500 personer. Denna grupp utgörs alltså av personer i vuxen ålder med en låg personlig inkomst men som försörjs av någon i hushållet. En hög andel av gruppen är unga, 32 procent av gruppen är i åldersspannet 20-24. En möjlighet är att gruppen i hög utsträckning utgörs av unga studerande som bor hos sina föräldrar. I ett nästa steg har därför samtliga personer med sin huvudsakliga inkomst från studiemedel exkluderats vilket leder till att 38 500 personer återst; 6,6 procent av samtliga personer i åldersspannet 20-64 i staden. Denna grupp utgörs därmed av personer 20-64 med en låg ekonomisk standard sett till individen och som inte f sin huvudsakliga inkomst från studiemedel, men där hushållet sammantaget inte lever i en låg ekonomisk standard. Detta är målgruppen som kommer att beskrivas i efterföljande analyser i detta kapitel. Det bör noteras att endast studenter vars största inkomstkälla är från studiemedel kan exkluderas ur analysen. Det innebär att studenter som förvärvsarbetar vid sidan av studierna eller helt försörjs av föräldrar eller partner och endast i liten omfattning eller inte alls använder studiemedel inte kan exkluderas ur analysen. För att ge en överblick presenteras nedan åldersfördelningen inom målgruppen samt övriga befolkningen i samma ålder. Staplarna summerar till 10 inom de två grupperna. En hög andel (27 procent) av målgruppen var unga i åldern 20-24, vilket motsvarar 10 400 personer, Detta visas i den vänstra delen av Figur 22 nedan. Detta kan jämföras med hela stadens befolkning där 20-24 ingar utgjorde 10 procent. 22 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

4 4 3 3 2 1 27% 18% 32% 12% 11% Låg ekonomisk standard individ, ej hushåll (exkl studenter) 20-64 39% 16% 1 Hela befolkningen 20-64 20-24 25-29 30-44 45-54 55-64 Figur 22 Åldersfördelning för kapitlets målgrupp samt hela befolkningen 20-64 Kvinnor är tydligt överrepresenterade i målgruppen; drygt 53 procent (20 400 personer) var kvinnor och 46 procent (18 000 personer) var män. Exkluderas den yngsta åldersgruppen (20-24 ), som troligen i hög utsträckning utgörs av unga som bor hos föräldrar eller vdnadshavare och ännu ej etablerat sig på arbetsmarknaden, stiger andelen kvinnor i målgruppen ytterligare till 55 procent av gruppen. Detta beror troligen på två faktorer; (1) unga män flyttar i genomsnitt från sina föräldrar vid äldre ålder än unga kvinnor och (2) det är vanligare bland kvinnor i vuxen ålder att avstå förvärvsarbete och försörjas av sin partner än det omvända. I nästföljande diagram visas antalet individer per åldersgrupp för kvinnor respektive män i målgruppen. Av diagrammet framg att kvinnor i målgruppen i högre utsträckning är i åldrarna 25-29 samt 30-44 medan männen i högre utsträckning är i åldern 20-24. 8 000 7 000 6 722 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 5 057 3 939 5 298 5 406 3 149 2 527 2 194 2 155 2 039 0 Kvinna Man 20-24 25-29 30-44 45-54 55-64 Figur 23 Antal personer i kapitlets målgrupp per kön och åldersgrupp 49 procent av målgruppen var utrikes födda, eller 18 900 individer. I detta fall sker en mycket påtaglig förändring om endast individerna 25-64 analyseras; i detta åldersspann är 59 procent av målgruppen utrikes födda; 16 500 av 28 100 personer. MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 23

I nästföljande figur visas antal personer i målgruppen per kön och ursprung i ålder 20-64. Av diagrammet framg att den största undergruppen i målgruppen är utrikes födda kvinnor. Bland männen i målgruppen är en högre andel inrikes födda än utrikes födda. 12 000 10 000 9 610 10 829 9 967 8 000 8 080 6 000 4 000 2 000 0 Inrikes född Utrikes född Inrikes född Utrikes född Kvinna Man Figur 24 Antal personer i kapitlets målgrupp per kön och ursprung, ålder 20-64 I nästföljande diagram visas motsvarande uppdelning när målgruppen har begränsats till personer 25-64. Antalet utrikes födda minskar endast i mycket liten omfattning samtidigt som antalet inrikes födda minskar kraftigt. Utrikes födda utgör med denna avgränsning majoriteten av personerna i målgruppen både bland män och kvinnor. Det blir även än mer påtagligt att utrikes födda kvinnor utgör en hög andel av personerna som ej i huvudsak studerar, har en låg personlig inkomst men försörjs av hushållets inkomst. 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 9 477 7 022 5 905 5 727 Inrikes född Utrikes född Inrikes född Utrikes född Kvinna Man Figur 25 Antal personer i kapitlets målgrupp per kön och ursprung, ålder 25-64 24 MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO

5. Diskussion För en sammanfattning av rapportens resultat, se sida 3 i rapporten. Sweco Society har på uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad i två rapporter kartlagt personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. I denna rapport har en statistisk kartläggning skett utifrån definitionen låg ekonomisk standard vilket innebär en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i Stockholms stad under 2014. Den andra rapporten utgör en forskningsöversikt som belyser strukturella hinder för etablering på arbetsmarknaden och effekter av de strukturella hindren. Forskningsöversikten pekar bland annat på strukturer som etnicitet, kön och utbildning samt hur sådana strukturer samvarierar och leder till en svag ställning på arbetsmarknaden. Denna samvariation benämns ofta intersektionalitet och innebär att studera hur strukturerna förstärker varandra och påverkar en individ eller grupps status i samhället. Detta innebär exempelvis att en utrikes född kvinna möter andra hinder på arbetsmarknaden än vad inrikes födda kvinnor och utrikes födda män gör. Forskningsöversikten pekar på ett behov av att ta fram mer kunskap om grupperna som möter flera trösklar på arbetsmarknaden, såsom utrikes födda kvinnor eller utrikes födda kvinnor med psykiska funktionsvarianter. Effekter av de strukturella hindren som tas upp i forskningsöversikten är bland annat låg inkomst, osäkra anställningsformer och deltidsarbete samt ohälsa och sjukskrivningar. Den statistiska kartläggningen i denna rapport har gett en överblick av gruppen som lever i hushåll med låg ekonomisk standard och dess situation på arbetsmarknaden. Rapporten har även gjort ett antal djupdykningar för att visa på situationen för specifika undergrupper. Utöver detta har en bild getts av gruppen som lever i låg ekonomisk standard sett till den individuella inkomst men försörjs av någon i hushållet. Flera av resultaten är i linje med vad forskningsöversikten pekar på och visar en tydlig överrepresentation av personer i hushåll med låg ekonomisk standard bland personer som saknar gymnasial utbildning samt utrikes födda, och framförallt för utrikes födda med korta vistelsetider. Samtidigt syns ingen tydlig generell skillnad mellan utrikes födda kvinnor och män vad gäller andelar i hushåll med låg ekonomisk standard. Effekten av att möta flera trösklar på arbetsmarknaden visar sig dock mycket tydligt när kombinationer av civilstånd och barn, ursprung samt kön analyseras. En mycket hög andel av de utrikes födda ensamstående kvinnorna med barn levde i låg ekonomisk standard och här syns tydliga skillnader både mellan könen samt mellan inrikes och utrikes födda. Socioekonomiska skillnader återspeglar sig vidare i kartläggningen av stadsdelsnämndsområdena som gjorts i denna rapports bilaga. Över hälften av de ensamstående kvinnorna med barn i hushållet i Rinkeby-Kista levde med låg ekonomisk standard, vilket kan jämföras med 17 procent av motsvarande grupp på Norrmalm, något som givetvis samvarierar med individens ursprung. Vad gäller status på arbetsmarknaden är det tydligt att personerna i hushåll med låg ekonomisk standard i högre utsträckning helt saknar inkomst eller f sin inkomst från bl.a. studiemedel, ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetslöshetsersättning än övriga befolkningen. Vidare är det tydligt att personerna i rapportens målgrupp i högre utsträckning har osäkra anställningsformer. Detta är i sig inte förvånande då sådana faktorer har ett direkt samband med att ha en låg inkomst. Inga tydliga skillnader mellan kvinnor och män kunde urskönjas gällande arbetsmarknadsutfallen för målgruppen vid en översiktlig analys, det är dock troligt att en utförlig analys med huvudsyftet att undersöka sambandet mellan intersektionalitet och arbetsmarknadsutfall skulle ge en annan bild och djupare förståelse. Slutligen visar en kartläggning av personer 25-64 med en låg personlig inkomst men där hushållet sammantagen inte levde med en låg ekonomisk standard på en stor överrepresentation av utrikes födda kvinnor i denna grupp. Cirka 10 000 av 28 000 personer i gruppen utgjordes av utrikes födda kvinnor. Detta i kombination med resultaten från analyserna av ensamstående med barn visar på den stora MÅLGRUPPSANALYS UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN SWECO 25