Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar
Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen (PFOS)
Slutsatser från en FN-rapport Världsekonomin är starkt kopplad till kemikalieproduktionen Produktionen av kemikalier ökar snabbt.
Slutsatser från en FN-rapport Världsekonomin är starkt kopplad till kemikalieproduktionen Produktionen av kemikalier ökar snabbt. Över 100 000 kemikalier av kommersiell betydelse
Slutsatser från en FN-rapport Världsekonomin är starkt kopplad till kemikalieproduktionen Produktionen av kemikalier ökar snabbt. Ökande produktion av varor kräver mer kemikalier Miljontals olika varor med snabb omsättning Ca 450 miljoner mobiltelefoner andra kvartalet år 2013
Slutsatser från en FN-rapport Världsekonomin är starkt kopplad till kemikalieproduktionen Produktionen av kemikalier ökar snabbt. Ökande produktion av varor kräver alltmer kemikalier Den kemiska industrins produkter ersätter i allt högre grad växt-, djur- och keramikbaserade produkter. Sofistikerade kemikalier ger varor önskade egenskaper: hållbarhet, non-stick, flamskydd, fett- och vattenavvisande egenskaper m.m.
Hur stor är risken för barnet? Försumbar? Sammantaget ökar risken
Kan vara liten risk för varje enskilt barn, men ofta är många utsatta
Vilka risker pratar vi om? I vardagen utsätts barnen för låga halter av många kemiska ämnen. Allergiframkallande ämnen Ämnen som kan påverka hjärnans utveckling Ämnen som kan påverka människans fortplantning Cancerframkallande ämnen Svårnedbrytbara och bioackumulerande ämnen
Exempel på tänka efter kemiska ämnen Allergiframkallande ämnen Risk: allergi Ftalater Risk: stora skillnader i giftighet, de värsta kan skada fortplantningen, läcker kontinuerligt. Antibakteriella ämnen (t.ex. triklosan, silver) Risk: antibiotikaresistenta bakterier? Miljöfarliga.
Exempel på tänka efter kemiska ämnen Högfluorerade ämnen Risk: extremt svårnedbrytbara, vissa skadar fortplantningen Misstänkt hormonstörande ämnen (lagstiftning ska utvecklas). Risk: skada fortplantningen, fostret och barnets utveckling.
Olika sorters risker Vi utsätts direkt Vi utsätts via inomhusmiljön Farliga kemiska ämnen i varor Skadar miljön (vi utsätts via mat och dricksvatten) Avfall Försvårar återanvändning
Högfluorerade ämnen (perfluorerade ämnen, PFAS, PFC) Flera tusen olika ämnen: PFOS och PFOA mest kända Många användningsområden:
Högfluorerade ämnen Varför är vi oroliga: Extremt svårnedbrytbara i människokroppen och i miljön. Kan påvisas i djur runt om i världen. Några över 5 års halveringstid i människokroppen. Vissa kan skada fortplantningen och är misstänkt hormonstörande. Epidemiologiska studier antyder ökad risk för en rad sjukdomar.
Högfluorerade ämnen Förorening av grundvattnet på flera ställen i Sverige. Vattenverk stängda. Föroreningen förväntas fortsätta i årtionden efter stopp. Kartläggning av förorenade dricksvattentäkter. Kartläggning av moderna brandskum har påbörjats. Lagstiftning och andra åtgärder krävs
Hormonstörande ämnen Vi vet: Hormonrelaterade sjukdomar ökar hos människan Kemikalier har orsakat hormonrelaterade skador på vilda djur Laboratorieförsök talar för att vissa kemikalier kan orsaka hormonrelaterade skador på människan och vilda djur Skadar vi människans och andra djurs förmåga att fortplanta sig och utvecklas normalt? I värsta fall underskattar vi grovt riskerna med hormonstörande ämnen!
Bättre hälsa och minskade samhällskostnader Bedömningar med stor osäkerhet: Kadmium, benfrakturer 4 miljarder kronor / år (Sverige) Hormonstörande ämnen, manlig fortplantning 59 miljoner euro / år (EU) Hormonstörande ämnen, alla hälsoskador 150 miljarder euro / år (EU) PCB, tekniska åtgärder, 3,5 4,5 miljarder 1971 2018 (Sverige) (Astma 7 miljarder / år, allergi 3 miljarder /år Totalkostnader (Sverige))
Nog med problem vi vill ha lösningar! Skarp lagstiftning är nödvändig Skärpa EU:s kemikalielagstiftning Internationella konventioner Öka tillsynen av farliga ämnen i varor
1220 varor analyserade Varugrupp Antal analyserade varor Andel varor som inte uppfyller bestämmelser Vanlig typ av brist Leksaker och varor för barn (t.ex leksaker, barnvagnar, blöjor, bilbarnstolar) 550 15 % Förbjudna ftalater, bly i lödpunkter Material i inomhusmiljö (t ex golv, möbeltextilier) Kläder, skor och accessoarer (t ex plastskor, hudnära plagg) 120 5 % Informationsskyldighet farliga ämnen i varor 140 3 % Azo-färgämnen Elektrisk och elektronisk utrustning (t ex lampor, hårfönar, locktänger) Övrigt (t ex sportartiklar, prydnadsoljelampor) 180 12 % Bly i lödpunkter, förbjudna bromerade flamskyddsmedel 230 15 % Total: 1 220 12 %
Nog med problem vi vill ha lösningar! Skarp lagstiftning är nödvändig Skärpa EU:s kemikalielagstiftning Internationella konventioner Öka tillsynen av farliga ämnen i varor men inte tillräcklig Företag måste gå före Offentlig upphandling Skatter på farliga ämnen i varor Stöd till konsumenterna i deras val
Vad kan vi göra åt situationen? Samhället Du och jag Lagstiftning Tillsyn Internationella konventioner Offentlig upphandling Skatter Kunskapshöjande insatser Ökad medvetenhet Ställ krav Affärer Politiker Genomtänkt konsumtion
Vårt samhälle är konsumistiskt* Bil Kollektivtrafik Kött Vegetarisk Flygresor lokal fritid Många varor Få varor Nya varor Begagnade varor Nya mått på välstånd? *Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion. TemaNord 2013:552
Att fundera över Vilken roll spelar vår livsstil och konsumtion? Tack!