AKTA. Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal

AKTA 2010 2011 Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal

AKTA 2010 2011 Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal Underteckningsprotokoll Kap. I Allmän del Kap. II Löner Kap. III Arbetstid Kap. IV Semester Kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Kap. VII Förtroendemän Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET HELSINGFORS 2010

Kommunala arbetsmarknadsverket Första upplagan Tryckt publikation ISBN 978-952-213-581-0 Nätpublikation ISBN 978-952-213-582-7 Finlands Kommunförbund Otavas Tryckeri AB Helsingfors 2010 Försäljning: Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund www.kommunerna.net/bokhandel Beställningsnummer 3-0801 Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen 14 00530 HELSINGFORS tfn 09 77 11 fax 09 701 22 39 www.kommunarbetsgivarna.fi

INNEHÅLL Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal 2010 2011 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL...9 1 Avtalets giltighetstid...9 2 Justeringspott för främjande av likalön 1.2.2010...9 3 Resultatfrämjande och lokal justeringspott för detta ändamål 1.9.2010...10 4 Löneförhöjningar år 2011...12 5 Ersättningar för resekostnader...12 6 Medlemsavgifter till fackföreningar...12 7 Fortlöpande förhandlingar...12 8 Arbetsgrupper...12 9 Betalning av justerade löner...13 Bilaga till underteckningsprotokollet...13 KAPITEL I ALLMÄN DEL...17 1 Tillämpningsområde...17 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor...17 3 Arbetsfred...18 4 Lokala avtal...18 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter...19 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar...19 7 Tjänsteutövning...19 8 Anställningen fortsätter utan avbrott...20 9 Uppvisande av läkarintyg...20 10 Arbetstagarens uppgifter...20 KAPITEL II LÖNER...22 1 De anställdas rätt till lön...22 2 Lönesystemet...23 3 Minimilön...23 4 Lönesättning...25 5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen...28 6 Individuellt tillägg...35 7 Resultatbonus...38 ÖVRIGA TILLÄGG OCH ARVODEN...39 8 Motivationstillägg...39 9 Språktillägg...39 10 Fjärrortstillägg...40 11 Mötesarvoden...40 12 Föreläsningsarvoden...40 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER...41 13 Lön för deltidsarbetande...41 14 Lön för arbetsgivarens representant...41 15 Projektanställda med helhetslön...42 3

INNEHÅLL 16 Ordinarie lön...42 17 Lönebetalning...43 18 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad...44 19 Arbetsgivarens kvittningsrätt...45 20 Lön under avstängning från tjänsteutövning...46 KAPITEL III ARBETSTID...47 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden...47 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen...47 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna...47 TID SOM RÄKNAS IN I ARBETSTIDEN...49 4 Arbetstid...49 5 Beredskapstid...52 ORDINARIE ARBETSTIDER...55 6 Arbetstidsformer...55 7 Allmän arbetstid...56 8 Byråarbetstid...57 9 Periodarbetstid...58 10 Ordinarie arbetstid 37 timmar i veckan...60 11 Exceptionell ordinarie arbetstid...61 12 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd...62 ÖVERSKRIDANDE AV DEN ORDINARIE ARBETSTIDEN OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR...63 13 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början...63 14 Definition av och ersättning för mertidsarbete...63 15 Definition av och ersättning för övertidsarbete...63 16 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period...65 17 Övertidsersättning...69 18 Nödarbete...70 19 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning...70 20 Kvälls-, natt- och skiftersättning...71 21 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning...72 22 Begränsningar för arbetstidsersättning...73 23 Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning..74 24 Utryckningspenning...78 25 Uträkning av timlön samt tidpunkten för givande av ersättning i pengar eller i form av ledighet...78 VILOTIDER...81 26 Ledighet per vecka...81 27 Dagliga vilotider...82 28 Kafferast...83 ARBETSTIDSHANDLINGAR OCH NATTARBETE...84 29 Utjämningsschema för arbetstiden...84 30 Arbetsskiftsförteckning...84 31 Nattarbete...85 4

INNEHÅLL KAPITEL IV SEMESTER...86 1 Rätt till semester och semesterkapitlets tillämpningsområde...86 2 Grundbegrepp...87 3 Full kvalifikationsmånad...88 4 Tid som likställs med arbetad tid...88 5 Semesterns längd...90 6 Hur semesterdagar åtgår...93 7 Bestämning av semester...98 8 Överenskommelse om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet...102 9 De anställdas åsikt om semestertidpunkten...102 10 Meddelande om semestertidpunkten...103 11 Flyttning av semester...103 12 Sparande av semester...105 13 Semesterlön...105 14 Procentuell semesterlön...106 15 Bestämning av semesterlönen i vissa fall...108 16 Semesterersättning när anställningen upphör...108 17 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst...110 18 Semesterpenning...110 19 Betalning av semesterlön och semesterpenning...112 20 Semester för lärarvikarie...112 21 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning...112 KAPITEL V TJÄNST-, ARBETS- OCH FAMILJELEDIGHET...114 SJUKLEDIGHET...114 1 Rätt till sjukledighet...114 2 Sjuklön...115 3 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom...118 4 Sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd...120 5 Arbetsgivarens rätt till dag- och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen samt till vissa andra ersättningar...123 FAMILJELEDIGHETER...125 6 Rätt till familjeledighet...125 7 Helhetsplan...126 8 Lön under moderskapsledighet...126 9 Tillfällig vårdledighet...126 ÖVRIGA TJÄNST- OCH ARBETSLEDIGHETER...130 10 Studieledighet...130 11 Vissa tjänst- och arbetsledigheter...130 KAPITEL VI ERSÄTTNINGAR FÖR KOSTNADER OCH NATURAPRESTATIONER...133 1 Ersättning för resekostnader...133 2 Tjänste-/arbetsdräkt och skyddskläder...133 3 Fördelning av kostnader...133 4 Ersättning för huvudmåltid...133 5

INNEHÅLL 5 Uppbörd av ersättningar för naturaprestationer...134 KAPITEL VII FÖRTROENDEMÄN...135 1 Förtroendemannasystemets syfte...135 2 Förtroendemän...135 3 Tillsättande av förtroendemän...135 4 Val av förtroendemän och förtroendemännens mandattid...136 5 Förtroendemännens uppgifter...136 6 Tillgång till uppgifter...138 7 Förtroendemännens ställning...140 8 Förtroendemännens tidsanvändning...142 9 Lönen för förtroendemän...146 10 Förtroendemannaersättning...146 11 Utbildning för förtroendemän...147 12 Utrymme för förtroendemannen...148 13 Lokala avtal...148 KAPITEL VIII PERMITTERING, OMBILDNING TILL DELTIDSANSTÄLLNING OCH ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE...149 1 Permittering av tjänsteinnehavare och arbetstagare...149 2 Meddelande om permittering...150 3 Ombildning till deltidsanställning samt anställningens upphörande...150 4 Ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)...151 5 Uppsägningstider...151 6 Invalidpensionering...152 7 Obligatorisk arbetspraktik...153 6

BILAGOR Innehåll...157 BlLAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 KOMMUNLEDNING OCH PERSONAL INOM DEN INTERNA SERVICEVERKSAMHETEN...162 PERSONAL INOM BILDNINGSVÄSENDET...165 VÅRDPERSONAL INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...168 BILAGA 4 PERSONAL INOM SOCIALVÅRDEN M.FL....173 BILAGA 5 DAGVÅRDSPERSONAL, VISSA YRKESUPPGIFTERE INOM VÅRD, HANDLEDNING OCH FOSTRAN I SKOLOR SAMT SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OCH ARBETSTID FÖR DAGVÅRDS- FÖRESTÅNDARE, BARNTRÄDGÅRDSLÄRARE OCH TREFAMILJSDAGVÅRDARE...179 BILAGA 6 KOSTSERVICEPERSONAL...185 BILAGA 7 ANSTÄLLDA INOM LANTBRUKET...188 BILAGA 8 ÖVRIG PERSONAL...190 BILAGA 9 TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR RESULTATBONUS...192 BILAGA 10 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHET FÖR HANDIKAPPADE...198 BILAGA 11 ARBETSTIDEN FÖR GÅRDSKARLAR...199 BILAGA 12 ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE SOM ARBETAR I SITT EGET HEM...203 BILAGA 13 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LANTBRUKSAVBYTARE...222 BILAGA 14 ORDINARIE ARBETSTID OCH TURNÉTILLÄGG FÖR TEKNISK PERSONAL VID KOMMUNALA TEATRAR...228 BILAGA 15 FLEXIBEL ARBETSTID...230 BILAGA 16 ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER...233 KOMMUNALT HUVUDAVTAL...250 LAGAR...259 ARBETSAVTALSLAG...260 LAG OM KOMMUNALA TJÄNSTEINNEHAVARE...287 ARBETSTIDSLAG...303 SEMERSTERLAG...317 LAG OM SAMARBETE MELLAN KOMMUNALA ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE...329 7

8

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET ALLMÄNNA KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET 2010 2011 1 Avtalets giltighetstid Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2010 31.12.2011. Efter 31.12.2011 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Avtalet kan sägas upp skriftligt senast 31.1.2011 så att det upphör 28.2.2011. Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller tills någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda. 2 Justeringspott för främjande av likalön 1.2.2010 mom.1 För att uppnå de mål som ställts för år 2007 2010 i regeringsprogrammet och i likalönsprogrammet och, som undertecknades av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna 2005, avtalas att lönerna höjs för de utbildade kvinnodominerade grupper där lönerna inte motsvarar arbetets krav. Justeringspotten har använts 1.2.2010 enligt bilagan till underteckningsprotokollet. Justeringspotten har riktats till familjedagvårdare 1.2.2010 (bilaga 12) enligt de ändringar som framgår närmare av bilaga 12. mom. 2 mom. 3 En lokal justeringspott på 0,5 % kan användas 1.2.2010 för anställda utanför lönesättningen. Justeringspotten beräknas på lönesumman för de anställda utanför lönesättningen. Potten ska inriktas till de utbildade kvinnodominerade grupper där lönerna inte motsvarar arbetets krav. Förhandlingar om fördelningen av denna lokala justeringspott förs i enlighet med 3 mom. 4 i underteckningsprotokollet. Justeringspotten för främjande av likalön enligt mom. 1 och 2 i denna paragraf motsvarar justeringspotten för främjande av likalön 1.1.2010 i 4 i protokollet om anställningsvillkoren för dem som hör till Tehy rf och om organiseringen av Tehy rf:s ställning (det s.k. Tehy-protokollet). skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 9

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL De löneförhöjningar som avtalats i denna paragraf gäller inte de tjänsteinnehavare och arbetstagare som har fått höjningar på basis av 4 i det s.k. Tehy-protokollet eller höjningar som motsvarar dessa. 3 Resultatfrämjande och lokal justeringspott för detta ändamål 1.9.2010 mom. 1 Avtalsparternas ställningstagande Kännetecknande för en arbetsenhet som gör goda resultat är att hela personalens kunnande utnyttjas optimalt i kommunens/samkommunens hela serviceproduktion. Parterna anser det viktigt att främja goda resultat för arbetsenheterna. En ändring av uppgifterna och arbetsfördelningen i syfte att främja resultaten inom serviceproduktionen ger samtidigt personalen möjligheter att få mer meningsfulla arbetshelheter och genom avancemang mer krävande uppgifter. De nya kompetenskrav som de förnyade verksamheterna ställer måste tillgodoses genom kontinuerlig personalutveckling, och förändringarna måste stödjas i lönehänseende. I syfte att underlätta reformerna på arbetsplatserna har en handbok utarbetats, Tehtävien ja työnjakojen muutokset terveydenhuollon ja työelämän kehityksessä. Kostnadseffektiviteten främjas bland annat genom utveckling av verksamhetskulturen, arbetsfördelningen bland personalen, serviceprocesserna, serviceinnovationerna och produktivitetsmåtten. mom. 2 Lokal justeringspott 1.9.2010 på basis av resultatförbättring 1.9.2010 reserveras en lokal justeringspott på 0,7 % på basis av resultatförbättringar. Syftet med den lokala potten är att förbättra resultaten inom serviceproduktionen i kommunen, samkommunen eller dess verksamhetsenhet. Arbetsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av avtalet möjlighet att delta i resultatfrämjande projekt. Som utgångspunkt för betalningen av potten fastställs på förhand sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som bygger på kommunens eller samkommunens strategiska mål. Dessutom fastställs prestationsnivåerna, granskningsperioden och hur måluppfyllelsen ska mätas. Måtten kan vara nyckeltal eller till exempel ett utvecklingsprojekt som genomförs med gott resultat. Resultatet bedöms genom en helhetsbedömning. skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 10

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL mom. 3 Användning, beräkning och fördelning av den lokala justeringspotten Den lokala potten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för den personal som omfattas av resultatmålen. Potten används för höjning av den nämnda personalens uppgiftsrelaterade löner eller för individuella tillägg i enlighet med måluppfyllelsen. Om målen uppfylls endast delvis får de som omfattas av potten endast en sådan andel som motsvarar de uppfyllda målen. Resten av potten används till individuella tillägg för anställda som omfattas av detta kollektivavtal. Målet för den lokala potten är att förbättra kommunernas och samkommunernas resultat och produktivitet och att bromsa utgiftsökningen. Kostnadsbesparingar kan uppnås bland annat genom en mer ändamålsenlig personalstruktur, arbetsorganisering och arbetsledning samt genom ny teknik och samarbete med andra aktörer. Också kommun- och servicestrukturreformen syftar till effektivering av verksamheten. Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationerna ger senast 15.3.2010 närmare anvisningar om genomförandet av resultatprojekt med beaktande av den nya resultatrekommendationen för kommunsektorn. mom. 4 Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudavtalsorganisationerna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten för de ändamål som nämns i 2 mom. 2 och 3 i underteckningsprotokollet, om justering av de uppgiftsrelaterade lönerna på basis av arbetsvärdering och om storleken på den pott som används för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 11

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL Avtalsparterna konstaterar att den resultatpott som avses i denna paragraf motsvarar resultatpotten 1.9.2010 i 5 i det s.k. Tehyprotokollet. 4 Löneförhöjningar år 2011 Löneförhöjningar 1.5.2011 eller senare förhandlas fram senast 31.1.2011. 5 Ersättningar för resekostnader Under avtalsperioden justeras resekostnadsersättningarna utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 16 i tillämpliga delar enligt Skattestyrelsens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar. Maximibeloppen för hotellersättningar justeras så att justeringarna av statstjänstemännens hotellersättningar iakttas i tillämpliga delar. 6 Medlemsavgifter till fackföreningar Arbetstagare Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från 9.4.1997 (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997). 7 Fortlöpande förhandlingar 8 Arbetsgrupper Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp. Följande arbetsgrupper tillsätts: Arbetsgrupp för löneutveckling Arbetsgruppen har i uppgift att under avtalsperioden revidera och utveckla lönebestämmelserna och lönesättningsbilagorna (1 8) och utreda lönebestämmelserna för personer utanför lönesättningen klargöra och förenkla avtalsbestämmelserna utvärdera och utveckla avtalsbestämmelser som främjar belöningar och goda resultat. Arbetsgrupp för arbetstid Arbetsgruppen har i uppgift att under avtalsperioden utvärdera och utveckla arbetstidssystemen och ändringsbehoven så att man utreder möjligheterna att på längre sikt övergå till ett enda allmänt arbetstidssystem eller till färre ar- skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 12

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL betstidssystem än för närvarande. Arbetsgruppen går igenom olika arbetstidsformer inklusive bilagorna i samband med utredningsarbetet utnyttja det arbetsresultat som gruppen för periodarbete under AKTA 2007 2009 uppnådde utvärdera och utveckla arbetstidssystem som främjar arbetshälsan och goda resultat i serviceverksamheten. 9 Betalning av justerade löner De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet. Till periodarbetare betalas de justerade förhöjningar som utgår från arbetstiden fr.o.m. det datum då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. Helsingfors den 15 februari 2010 KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF KOMMUNFACKETS UNION RF TEKNIK OCH HÄLSA FKT RF TJÄNSTEMÄNNENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TFO RF Bilaga Justeringspott för främjande av likalön 1.2.2010 inom AKTA skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 13

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL, bilaga AKTA 2010 2011 Bilaga till underteckningsprotokollet Justeringspotten för främjande av likalön 1.2.2010 Lönegrupp Lönegruppens namn Grundlön /mån. 1.2.2010 BILAGA 1 01ATK021 01ATK022 Kommunledning och personal inom den interna serviceverksamheten Datateknik, planerings- och sakkunniguppgifter samt driftschefer 2 087,18 Datateknik, andra än ovan nämnda planerings- och sakkunniguppgifter 1 745,18 Höjningsprocent av den uppgiftsrelaterade lönen 1.2.2010 01ATK030 Datateknik, drifts- och stöduppgifter 1 712,05 01HAL031 Kommunledning och förvaltning, lönegrupp B: 15 000 invånare 1 889,74 0,7 01HAL032 Kommunledning och förvaltning, lönegrupp B: 15 001 25 000 invånare 2 028,45 0,7 01HAL033 Kommunledning och förvaltning, lönegrupp B: 25 000 75 000 invånare 2 143,27 0,7 01LÄH000 Bud 1 456,40 01TOI010 Byråbranschen, lönegrupp I 1 746,53 0,7 01TOI020 Byråbranschen, lönegrupp II 1 662,50 0,7 01VAH020 Expeditionsservice, basserviceuppgifter 1 497,20 BILAGA 2 Personal inom bildningsväsendet 02KIR011 Biblioteksdirektör: 15 000 invånare 2 036,43 0,7 02KIR012 Biblioteksdirektör: 15 001 25 000 invånare 2 292,87 0,7 02KIR013 Biblioteksdirektör 25 001 75 000 invånare 2 612,59 0,7 02KIR021 Bibliotekschef, avdelningschef m.fl. 2 009,89 1,3 02KIR022 Bibliotekschef, avdelningschef m.fl. antalet lån/år 02KIR023 100 001 300 000 2 110,39 1,3 Bibliotekschef, avdelningschef m.fl. antal lån/år över 300 000 2 210,88 1,3 02KIR030 Bibliotekarie 1 976,19 1,3 02KIR040 Biblioteksfunktionär 1 701,74 1,3 02MUS010 Museidirektör 2 082,98 0,7 02MUS020 Museiamanuens, forskare vid museum 1 980,20 0,7 02MUS030 Konservator 1 613,11 0,7 02PER010 Basserviceuppgifter inom bildningen 1 519,03 0,7 02VAP000 Sekreterare och instruktörer inom fritids- och kulturväsendet 1 788,41 1,3 BILAGA 3 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården 03HOI010 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, ledningsuppgifter 2 687,67 1,3 03HOI020 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, chefsuppgifter 2 349,43 1,3 03HOI030 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, krävande yrkesuppgifter 2 100,39 1,3 03HOI040 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, yrkesuppgifter 1 817,72 1,3 skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 14

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL, bilaga Lönegrupp Lönegruppens namn Grundlön /mån. 1.2.2010 Höjningsprocent av den uppgiftsrelaterade lönen 1.2.2010 BILAGA 4 Personal inom socialvården, basservicepersonal inom social- och hälsovården och personal inom läkemedelsförsörjningen 04FAR01B Ledande/ansvarig farmaceut 2 250,99 0,7 04FAR020 Läkemedelsförsörjning, krävande yrkesuppgifter 2 163,19 0,7 04FAR03A Läkemedelsförsörjning, övriga yrkesuppgifter 1 777,82 0,7 04FAR03B Läkemedelsförsörjning, basserviceuppgifter 1 588,32 0,7 04PER010 Basserviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården 1 588,33 0,7 04SOS030 Lednings- och chefsuppgifter vid områdes- och serviceenheter, högre högskoleexamen 2 269,38 1,3 04SOS04A Sakkunniguppgifter inom socialvården, högre högskoleexamen 2 403,43 1,3 04SOS050 Krävande yrkesuppgifter inom socialvården, högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå 1 959,04 1,3 04SOS06A Yrkesuppgifter inom socialvården, yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå 1 817,72 1,3 BILAGA 5 Dagvårdspersonal, vissa yrkesuppgifter inom vård, handledning och fostran i skolor och bestämmelser om arbetstid för daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare och trefamiljsdagvårdare 05KOU010 Yrkesuppgifter inom vård, handledning och fostran i skolor 1 677,05 1,3 05PER010 Basserviceuppgifter inom dagvården och i skolor 1 597,79 1,3 05PKO011 Ansvariga tjänsteinneh./arbetstag. vid små daghem eller övriga enheter eller delområden inom dagvården 2 115,94 1,3 05PKO014 Lednings- och chefsuppgifter inom dagvården 2 342,02 1,3 05PKO02B Undervisning och pedagogiska uppgifter inom småbarnsfostran, examen och specialiseringsutbildning 2 060,43 1,3 05PKO030 Vård- och omsorgsuppgifter inom småbarnsfostran (yrkesuppgifter) 1 817,72 1,3 BILAGA 6 Kostservicepersonal 06RUO010 Kostservicepersonal, ledningsuppgifter (Stryks ur lönesättningen) 06RUO020 Kostservicepersonal, ledningen för enheter och ansvarsområden 1 809,92 0,7 (Strukturell ändring: 2A. 2B och 2C slagits ihop) 06RUO040 Kostservicepersonal, direkt arbetsledning 1 707,21 0,7 06RUO05A Kostservicepersonal, krävande yrkesuppgifter 1 676,20 0,7 06RUO05B Kostservicepersonal, yrkesuppgifter (Strukturell ändring: 050 delad i två grupper 1 626,20 0,7 06RUO060 Kostservicepersonal, basserviceuppgifter 1 576,44 0,7 BILAGA 7 Avbytarservice och lantbruk 07MAA010 Förmansuppgifter vid lantbruksläroanstalter 1 840,00 07MAA020 Direkt arbetsledning vid lantbruksläroanstalter 1 760,00 07MAA040 Arbetsledning i samband med avbytarservice och handledning av lantbruksarbete 1 725,00 07MAA050 Avbytarservice och ordinärt arbete inom lantbruket 1 625,00 07MAA060 Annat avbytararbete (fd. 13MAA010) 1 500,00 skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 15

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL, bilaga Lönegrupp Lönegruppens namn Grundlön /mån. 1.2.2010 BILAGA 8 Övrig personal Höjningsprocent av den uppgiftsrelaterade lönen 1.2.2010 08LII010 Trafikservice, transport och inspektion 1 732,61 08LII020 Annan trafikservice 1 497,20 08PER010 Basserviceuppgifter inom övriga sektorer 1 508,47 08PES000 Förmansuppgifter vid tvätterier 1 632,36 1,3 08SII011 Städ-, tvätteri- och hushållsuppgifter 1 508,47 08SII012 Dimensionerade städuppgifter 1 576,41 1,3 Minimilön Kapitel II Löner 3 1 450,00 skp10allekirjoituspoytakirja r.doc 16

KAPITEL I ALLMÄN DEL KAPITEL I ALLMÄN DEL 1 Tillämpningsområde Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas på kommunernas och samkommunernas 1 tjänsteinnehavare, 2 månadsavlönade arbetstagare, och 3 sådana timavlönade lantbruksavbytare som avses i bilaga 13, om inget annat har bestämts i detta tjänste- och arbetskollektivavtal, det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), avtalet för tekniska sektorn (TS), läkaravtalet (LÄKTA) eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal och om inget annat heller följer av ett löneavtal som slutits med Kommunala arbetsmarknadsverkets samtycke. Detta avtal gäller inte personer som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning eller personer som annars på grund av sin ställning inte kan anses vara arbetstagare. 2 Avtalets förhållande till tidigare anställningsvillkor mom. 1 Arbetstagare mom. 2 Om inget annat följer av detta eller något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal eller av ett sådant löneavtal med en tjänsteinnehavare vilket i ett enskilt fall ingåtts med Kommunala arbetsmarknadsverkets samtycke, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor i den form som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet. Om anställningsvillkoren för en arbetstagare som vid det föregående avtalets upphörande var anställd av kommunen eller samkommunen varit bättre än anställningsvillkoren i detta avtal, bibehålls de tidigare villkoren och den lönenivå dessa medförde som de var vid nämnda tidpunkt enligt arbetstagarens arbetsavtal eller ett sådant beslut av den behöriga myndigheten som vunnit eller senare vinner laga kraft, såvida dessa tidigare villkor inte har försämrats genom ett sådant lokalt avtal som avses i 13 i det kommunala huvudavtalet eller genom ett riksomfattande kollektivavtal. skp10luku1r.doc 17

KAPITEL I ALLMÄN DEL 3 Arbetsfred Tjänsteinnehavare mom. 1 Medan detta avtal är i kraft får den som är bunden av avtalet inte vidta stridsåtgärder som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innehåll eller för att avgöra en tvist som gäller ett yrkande som baserar sig på avtalet eller för att ändra ett gällande avtal eller för att få till stånd ett nytt avtal. Tjänsteinnehavare mom. 2 En förening som är bunden av avtalet är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som avtalet gäller inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller mot bestämmelserna i avtalet. Denna övervakningsskyldighet inbegriper också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få slut på dem. Arbetstagare mom. 3 Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse). 4 Lokala avtal mom. 1 Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i 13 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsförmåner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i detta avtal. Enligt 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, ifall man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tilllämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. Särskilda bestämmelser av det här slaget finns bl.a. i arbetstidskapitlet i detta avtal, 3 (arbetstidsarrangemang) och 23 (mötesarvode till anställda i ledande eller självständig ställning). Också i dessa fall tilläm- skp10luku1r.doc 18

KAPITEL I ALLMÄN DEL pas bestämmelserna i 13 mom. 2 4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i t.ex. 3 i arbetstidskapitlet. När huvudavtalet upphört att gälla följs de bestämmelser om iakttagande av huvudavtalet som ingår i det tjänste- och arbetskollektivavtal som undertecknades 3.4.2008. mom. 2 Lokalt kan man ingå avtal om ett lönesystem som bygger på arbetsvärdering och som avviker från mom. 1, under förutsättning att Kommunala arbetsmarknadsverket och respektive huvudavtalsorganisationer ger parterna fullmakt att ingå avtal. 5 Arbetsgivarens allmänna rättigheter Arbetstagare Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. 6 Tidpunkten då ett arbetsavtalsförhållande och medföljande rättigheter börjar Arbetstagare mom. 1 Ett arbetsavtalsförhållande och de rättigheter som det medför börjar den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Arbetstagare mom. 2 Om en arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i kalendermånaden och denna dag är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är en arbetsdag, gäller arbetstagarens rättigheter från månadens början, om arbetstagaren har börjat arbeta på den första ordinarie arbetsdagen efter de nämnda dagarna och dessa dagar inte ingick i den föregående arbetstagarens anställningsförhållande. 7 Tjänsteutövning Ett arbetsavtal ska i regel göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på anställningsvillkoren framgår. Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, t.ex. om arbetsavtalet är kortvarigt. Tjänsteinnehavare Efter att ha inlett sin tjänsteutövning anses en tjänsteinnehavare vara tjänsteutövande under alla dygn tills anställningen upphör, med undantag av den tid då tjänsteinnehavaren har semester eller tjänstledigt eller är avhållen från sin tjänst eller då tjänsteutövningen av någon annan anledning anses vara avbruten. skp10luku1r.doc 19

KAPITEL I ALLMÄN DEL 8 Anställningen fortsätter utan avbrott Anställningsförhållandet anses inte ha avbrutits, om en tjänsteinnehavare inom samma kommun eller samkommun utan en enda mellandag övergår från ett tjänsteförhållande till ett annat, eller en arbetstagare med stöd av ett nytt arbetsavtal övergår till en annan uppgift eller en tjänsteinnehavare övergår till ett arbetsavtalsförhållande eller en arbetstagare till ett tjänsteförhållande. 9 Uppvisande av läkarintyg Arbetstagare En arbetstagare som tillträder en anställning eller övergår till en annan uppgift ska på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Övergången till en annan uppgift inhiberas om arbetstagaren inte visar upp intyget inom utsatt tid. 10 Arbetstagarens uppgifter Arbetstagaren ska informeras om skyldigheten att visa upp ett läkarintyg när arbetsavtalet ingås och vid övergång till en annan uppgift. Om arbetstagaren inte visar upp ett godtagbart läkarintyg eller läkarintyget visar att arbetstagaren inte på grund av sitt hälsotillstånd är lämpad för arbetet, kan arbetsavtalsförhållandet avslutas om förutsättningarna för hävning under prövotid, uppsägning eller hävning enligt arbetsavtalslagen uppfylls (hänvisningsbestämmelse). Skyldigheten att visa upp läkarintyg gäller inte sådana fall då arbetsgivaren ensidigt bestämmer att arbetstagaren ska övergå till en annan uppgift. Arbetstagare mom. 1 Arbetstagare mom. 2 Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången. En arbetstagare får inte utan sitt samtycke omplaceras varaktigt i uppgifter som väsentligt avviker från de arbetsavtalsenliga uppgifterna, om inte arbetsgivaren samtidigt kan åberopa en uppsägningsgrund. skp10luku1r.doc 20

KAPITEL I ALLMÄN DEL En omplacering som varar över åtta veckor förutsätter att arbetstagaren samtycker till omplaceringen eller att arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund. En tjänsteinnehavares uppgifter och andra skyldigheter följer gällande lagstiftning och bestämmelser. Sådana bestämmelser kan ingå i t.ex. instruktioner. skp10luku1r.doc 21

KAPITEL II LÖNER Allmänna bestämmelser KAPITEL II LÖNER 1 De anställdas rätt till lön mom. 1 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som anställts i en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter. Begreppet tjänsteutövning definieras i 7 i den allmänna delen. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), får den anställde inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds. Exempel En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till tjänsteinnehavare i tillsvidareanställning i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4. Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön. mom. 2 mom. 3 mom. 4 Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordinarie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid ingången av månaden. Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten inte längre var i tjänst vid denna tidpunkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars anställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens anställningsförhållande. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid. När ett anställningsförhållande upphör betalas, såvida inte något annat följer av detta avtal, 1 lön ända till den dag då den anställde slutar, denna dag medräknad, skp10luku2r.doc 22

KAPITEL II LÖNER Lönesystemet 2 Lönesystemet 3 Minimilön 2 om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren dött, lön ända till dödsdagen, varvid månadslön som eventuellt betalats i förskott för den återstående delen av månaden inte återkrävs. Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner för kommunsektorn. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på 1 arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön) och 2 arbetsresultat, yrkesskicklighet och anställningstid (individuellt tillägg) Utöver detta är det möjligt att betala resultatbonus, som baserar sig på arbetsenhetens resultat, och andra tillägg, arvoden och ersättningar som nämns i detta avtal. Med grundlön avses den uppgiftsrelaterade minimilönen i respektive lönesättningspunkt. mom. 1 För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner 1 450 euro från 1.2.2010. Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämförbar ställning först när anställningen hos kommunen eller samkommunen varat i tre månader. Med praktikant avses en person som under ledning av arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant utför praktiskt arbete i arbetsavtalsförhållande med sikte på att inhämta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs i vissa uppgifter. Praktiken kan vara 1 förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt, skp10luku2r.doc 23

KAPITEL II LÖNER Lönesystemet 2 praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal), 3 specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexamen eller 4 arbetspraktik. Som arbetspraktikant betraktas bl.a. en person som inte har yrkesutbildning inom området i fråga och inte heller tidigare arbetserfarenhet, och som för att vänja sig vid arbetslivet till exempel utför arbeten som det går relativt lätt och snabbt att lära sig, för det mesta tillsammans med andra arbetstagare. mom. 2 Minimilönen för en sommararbetare är 50 % av den grundlön som betalas för arbetet enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5 30.9. Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare. skp10luku2r.doc 24

KAPITEL II LÖNER Lönesättning 4 Lönesättning mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas grundlön minst enligt respektive lönegrupp i lönesättningen i bilagorna 1 8 eller grundlön enligt bilaga 12 eller 13, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta avtal. Lönegruppen och den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna. 1 Val av lönesättningspunkt Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen fastställer vilken lönegrupp som ska tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av lönesättningen. Om en lönebestämmelse gäller t.ex. endast kommuner av en viss storlek, tillämpas lönesättningspunkten inte i andra kommuner. När man bedömer om den uppgiftsrelaterade lönen är avtalsenlig räknas till den uppgiftsrelaterade lönen också värdet av den anställdes naturaförmåner och sådana tillägg som har karaktären av uppgiftsrelaterad lön. Till den uppgiftsrelaterade lönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, mobiltelefonförmån med anknytning till arbetsuppgifterna eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inget annat uttryckligen avtalats med den anställde. 2 Anställda utanför lönesättningen Om det inte finns någon lönegrupp som arbetsuppgiften passar in på (den anställde står utanför lönesättningen), beslutar den behöriga myndigheten hur stor den uppgiftsrelaterade lönen ska vara. När lönen bestäms ska man beakta arbetsuppgifternas svårighetsgrad och göra jämförelser med sådana lönegrupper i lönesättningen som på basis av uppgifternas art kan tjäna som hjälp vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen. Till exempel kan en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som delvis sköter uppgifter inom byråbranschen i lönegrupp I och delvis sakkunniguppgifter inom förvaltningen stå utanför lönesättningen. För arbetstagarnas del avtalas lönen genom arbetsavtal enligt principerna ovan. Se även tillämpningsanvisningen i 5 mom. 1 (anställda utanför lönesättningen). skp10luku2r.doc 25

KAPITEL II LÖNER Lönesättning 3 Utbildningsangivelser i lönesättningen Lönesättningen i bilagorna 1 8 tillämpas enligt följande: 1 Med uttrycket "av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts" avses att utbildningen eller examen i fråga är åtminstone ett av behörighetskraven för tjänsten/befattningen och att den anställde har denna examen eller utbildning. Om den anställde saknar den utbildning som krävs tillämpas lönesättningspunkten med iakttagande av 4 mom. 3. 2 Avsikten med uttrycket uppgiften förutsätter i allmänhet...examen är att beskriva uppgiftens svårighetsgrad. Det är alltså möjligt att tillämpa bestämmelsen också på anställda som inte avlagt nämnda examen. 3 Med uttrycket kompetens: en viss examen eller utbildning avses att lönesättningspunkten tillämpas på dem som har denna examen. Om den anställde saknar den utbildning som krävs tillämpas lönesättningspunkten med iakttagande av 4 mom. 3. Den kompetens som anges i lönesättningen utgör inget behörighetskrav för tjänsten eller befattningen, utan enbart en lönegrund. Behörighetsvillkoren bestäms beroende på fallet i lag eller förordning, i en instruktion, genom beslut av den behöriga myndigheten eller i övrigt i samband med anställningen. Högskoleexamina (högre högskoleexamina, lägre högskoleexamina, yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina) definieras i 1 i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998). Mer specifika bestämmelser om högskoleexamina finns i universitetslagen (558/2009) och yrkeshögskolelagen (351/2003). Bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina finns i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och bestämmelser om yrkesexamina och specialyrkesexamina i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). Examina som avlagts utomlands likställs med examina som avlagts i Finland endast i de fall som bestäms i lag eller som avgjorts med stöd av lagen. skp10luku2r.doc 26

KAPITEL II LÖNER Lönesättning Sänkning av grundlönen p.g.a. avsaknad av erfarenhet mom. 2 För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som inte har arbetat med uppgifter som anknyter till yrket i minst fem månader hos sin egen eller någon annan arbetsgivare, kan grundlönen vara högst 5 procent lägre än grundlönen enligt mom. 1. Denna bestämmelse om nedsättning av grundlönen kan inte tillämpas om det av tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren förutsätts sådan legitimering som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Den anställde är skyldig att visa en tillförlitlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare. Om de ovan nämnda fem månaderna uppfylls mitt i en lönebetalningsperiod, justeras den uppgiftsrelaterade lönen vid ingången av följande lönebetalningsperiod. Sänkning av grundlönen p.g.a. avsaknad av utbildning mom. 3 Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares arbetsuppgifter motsvarar dem som anges i lönesättningen, men personen i fråga saknar lämplig utbildning eller annan kompetens som anges där, tilllämpas lönesättningen så, att grundlönen är högst 10 % lägre än vad den ifrågavarande lönebestämmelsen i lönesättningen förutsätter. Med examen eller utbildning (oftast nämns endast examensnivån) avses i lönesättningen en sådan examen eller utbildning som lämpar sig för uppgiften. I dessa fall bestäms den uppgiftsrelaterade lönen enligt uppgifternas svårighetsgrad. Oberoende av avsaknaden av utbildning eller kompetens kan den uppgiftsrelaterade lönen vara den samma som för en anställd som uppfyller utbildningskraven, om uppgifternas svårighetsgrad till alla delar är lika. För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som saknar den kompetens som förutsätts för tjänsten eller uppgiften och som inte under minst den tid som anges i mom. 2 har arbetat med uppgifter som anknyter till yrket, kan grundlönen totalt vara högst 10 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. skp10luku2r.doc 27

KAPITEL II LÖNER Uppgiftsrelaterad lön Om den anställde uppnår den kompetens som förutsätts i den lönesättningspunkt som tillämpas på arbetsuppgifterna, höjs den uppgiftsrelaterade lönen till åtminstone grundlönen fr.o.m. ingången av den månad som följer efter att den anställde visat upp ett intyg över kompetensen. 5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen mom. 1 När den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare bestäms eller avtalas är bestämningsgrunden i första hand arbetets svårighetsgrad. 1 Bestämning av lönegrupp och beslut om uppgiftsrelaterad lön När det blivit klart vilken lönegrupp som ska tillämpas bestäms den uppgiftsrelaterade lönen av den myndighet som det ankommer på att besluta om prövningsbaserad lön. För arbetstagarnas del kommer man överens om lönen i arbetsavtalet. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när nya tjänsteförordnanden ges och nya arbetsavtal ingås, t.ex. när vikariat förlängs. När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen på basis av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna inom en lönegrupp ska stå i sådan proportion till varandra som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. Jämförelsen görs mellan anställda inom samma lönegrupp hos samma arbetsgivare. I vissa fall kan det vara ändamålsenligt att göra svårighetsjämförelsen parallellt för två lönegrupper, t.ex. lönegrupp I och II i byråbranschen. Även om det vid jämförelsen av arbetets svårighetsgrad inte framgår väsentliga skillnader för anställda som hör till samma lönegrupp betyder det inte att grundlönen i lönegruppen automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda inom lönegruppen kanske tilldelats dels mera, dels mindre krävande uppgifter men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör allas uppgiftsrelaterade löner vara på ungefär samma nivå, men denna nivå kan vara betydligt högre än grundlönen. I ett annat fall kan det förekomma avsevärda skillnader i uppgifternas svårighetsgrad inom lönegruppen och då kan också de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket. skp10luku2r.doc 28

KAPITEL II LÖNER Uppgiftsrelaterad lön Utöver uppgifternas svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper. 2 Värderingsfaktorer Vid bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verkningar och vilket ansvar arbetet medför (omfattning, varaktighet, ledarskap och inverkan på verksamhetsbetingelserna), vilken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva faktorer. Kunnande Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställde behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställde måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställde förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställde behärskar flera nya uppgiftsområden och många olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken grad arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas. Arbetets inverkan och ansvar Arbetets inverkan och ansvar avser den inverkan och betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt avseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, ledningsoch chefsuppgifter betonas den anställdes inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effek- skp10luku2r.doc 29

KAPITEL II LÖNER Uppgiftsrelaterad lön tiviteten och för att arbetsenheterna fungerar. Inverkan på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer. Samarbetsförmåga Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompetens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning behövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social kompetens bedöms i vilken grad den anställde behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation. Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som är förbundna med arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder. 3 Värdering Metoderna för arbetsvärderingen indelas vanligen i två huvudkategorier: helhetsvärdering och analytisk bedömning, vilket innebär bedömning med enskilda värderingsfaktorer (i allmänhet poäng). Här rekommenderas helhetsvärdering som bygger på objektiva värderingsfaktorer som fastslagits på förhand, bland annat av den orsaken att värderingen och jämförelsen gäller anställda inom samma lönegrupp. Olika värderingsfaktorer har olika vikt. Det kunnande som behövs i arbetet väger tyngst. För att man ska kunna använda ett analytiskt poängsystem och anpassa det till den egna enheten (bl.a. definitioner och viktning av värderingsfaktorerna) krävs det i allmänhet mer utbildning och tid för förberedelse än om man använder helhetsvärdering. Det är bra att med jämna mellanrum utvärdera hur väl värderingssystemet fungerar. Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. Informationen om värderingssystemet sparas i skriftlig eller elektronisk form. De berörda tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska informeras om det värderingssystem som används på arbetsplatsen och om dess innehåll. skp10luku2r.doc 30

KAPITEL II LÖNER Uppgiftsrelaterad lön Värderingen utförs på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt. Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen ska avgöras lokalt. 4 Uppgiftsbeskrivning Arbetsvärderingen ska bygga på en uppgiftsbeskrivning av vilken framgår arbetsuppgiftens syfte och de väsentliga uppgiftshelheter som ingår i den. Det är inte en förteckning över alla uppgifter den anställde utför. Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgivarens representant och den anställde eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen. Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad inom lönegrupperna. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för alla anställda, om dessa utför samma slags uppgifter. Då kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov. När uppgiftshelheter som definieras i de anställdas uppgiftsbeskrivningar ändras mer än obetydligt justeras även arbetsbeskrivningarna i enlighet med den förändrade situationen och arbetsvärderingen görs på nytt i syfte att utreda förändringarna i arbetets svårighetsgrad som helhet. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna. Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör i allmänhet inte en del av arbetsavtalet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ges på begäran en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen. Se kap. I 10 beträffande väsentlig ändring av en arbetstagares uppgifter och 23 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentlig ändring av en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse). 5 Omständigheter som ska beaktas i värderingen 5.1 Utbildning Den anställdes utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna. Som villkor för tillämpning av en lönegrupp anges däremot ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönegruppen. Om det av en anställd förutsätts skp10luku2r.doc 31