Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal

Transkript

1 UKTA Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal Underteckningsprotokoll Del A Allmän del Del B Allmänbildande utbildning Bilaga 1 Grundskolan Bilaga 2 Gymnasier Bilaga 3 Vuxengymnasier Del C Yrkesläroanstalter, gemensamma bestämmelser Bilaga 4 Yrkesläroanstalter Bilaga 5 Handelsläroanstalter Bilaga 6 Läroanstalter för konst och mediekultur Bilaga 7 Social- och hälsovårdsanstalter Bilaga 8 Läroanstalter för skogsbruk och trähushållning Bilaga 9 Sjöfartsläroanstalter Del D Yrkeshögskolor, gemensamma bestämmelser Del E Yrkesutbildningscenter för vuxna Del F Fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning Bilaga 10 Musikläroanstalter Bilaga 11 konstskolor för barn och unga Bilaga 12 Medborgarinstitut Bilaga 13 Folkhögskolor Sakregister Lönebilaga KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET HELSINGFORS 2010

2 Kommunala arbetsmarknadsverket Första upplagan Tryckt publikation ISBN Nätpublikation ISBN Finlands Kommunförbund Otavas Tryckeri AB Helsingfors 2010 Försäljning Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund Beställningsnummer Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen HELSINGFORS tfn fax

3 INNEHÅLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL DEL A ALLMÄN DEL I TILLÄMPNING OCH ARBETSFRED Tillämpningsområde Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde Slopats Arbetsfred II LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE Lönen i olika dyrortsklasser Lönegrunder Ändring av uppgifterna och dess inverkan på lönen Avdrag p.g.a. avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare Hur dispens påverkar lönen Lönejustering genom lokalt beslut Individuellt tillägg Årsbunden del av det individuella tillägget Anställningstid som berättigar till årsbunden del Årsbunden del och pension Minimilängden på den anställningstid som berättigar till årsbunden del Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till den årsbundna delen Ansökan om årsbunden del Övergångsbestämmelse för tjänstetillägg Fjärrortstillägg U-områdestillägg i allmänbildande skolor Ordinarie lön Stödundervisningsarvode Elevhandledningsarvode Arvode för skötsel av annan lärares timme Arvode för förhör av privatelev Övertimarvode Engångstimarvode Avrundning av arvoden Lönebetalning, rätt till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lön under avstängning från tjänsteutövning och uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad Arvode för korttidsvikarier III ARBETSTID Arbetstidsformer Arbetsdagarnas antal, förläggning samt längden på en undervisningstimme IV SEMESTER, KALKYLERAD SEMESTER OCH SEMESTERPENNING Semester och kalkylerad semester Semesterpenning Semesterförmåner vid övergång från en uppgift till en annan Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare V AVBROTT I TJÄNSTEUTÖVNINGEN Tjänstledighetens inverkan på lönen Sjukledighet Hur kalkylerad semester inverkar på antalet avlönade sjukledighetsdagar Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet

4 INNEHÅLL 41 Dag-, moderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar Lön under partiell tjänstledighet Partiell vårdledighet Hälsoundersökningar och deras inverkan på lönen Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst VI GEMENSAMMA LÄRARE Tillämpningsområdet för bestämmelser som gäller gemensamma lärare Anställningsvillkoren för gemensamma lärare Arbetstid för gemensamma lärare Resekostnadsersättning för gemensamma lärare VII TIMLÄRARE I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE Huvudsyssla Grundlön för timlärare i huvudsyssla Undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla Övriga avtalsbestämmelser som tillämpas på timlärare i huvudsyssla Bisyssla Timarvode för timlärare i bisyssla Avbrott i tjänsteutövningen för timlärare i bisyssla VIII UPPSÄGNINGSTIDER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL Uppsägningstider DEL B GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL INOM ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING I TILLÄMPNING OCH LÖNEGRUNDSGRUPP Tillämpliga avtalsbestämmelser Lönegrundsgrupp II LÖN Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i gymnasier och vuxengymnasier Uppgiftsrelaterad lön för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier Grundlön för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan Bestämning av lön Årsbunden del av det individuella tillägget III ARBETSTID Arbetstid för innehavare av rektorstjänst Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst Specialbestämmelser om arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer vid grundskolor och gymnasier Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan Lärararbetsdagar Söckenhelger som förkortar arbetstiden Sammanräkning av lärartjänsteinnehavares timmar Timmar för förberedelse av demonstrationer Minskning av antalet undervisningstimmar för ambulerande lärare Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner Administrativa rektorsuppgifter Skötsel av en annan lärares undervisningstimme

5 INNEHÅLL IV AVBROTT I TJÄNSTEUTÖVNINGEN Betalning/minskning av övertimarvode och timarvoden under avlönad och oavlönad tjänstledighet Minskning av ersättning för särskilda uppgifter under tjänstledighet V VISSTIDSANSTÄLLDA Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare Resekostnadsersättning för ambulerande lärare Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro Övergångstillägg vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering Avtalsbestämmelser i del B som gäller timlärare i huvudsyssla DEL B BILAGA 1 GRUNDSKOLAN I DEFINITIONER Indelning av den grundläggande utbildningen II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön för lektorer (ämneslärare) Lönesättningspunkter och grundlön för lärare som ger specialundervisning (specialklasslärare och speciallärare) Lönesättningspunkter och grundlön för klasslärare (klassundervisning) Lönesättningspunkter och grundlön (se lönebilagan) för förskolelärare III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Samplanering Undervisningsskyldighet (uvs) Minskning av undervisningsskyldigheten för lärartjänsteinnehavare som förordnats till skolföreståndare Minskning av undervisningsskyldigheten för lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande skolföreståndare Annan minskning av undervisningsskyldigheten Skötsel av bibliotek Skötsel av samlingar Ordnande av musikframträdanden Klassföreståndaruppgifter Ledning och övervakning av kostservice Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning Elevkårshandledning Korsanvändning av vissa ersättningar Klubbarbete Ledning av verksamhet för elever som väntar på skolskjuts Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem Lärarhandledning Konst- och färdighetsämnen Ansvarig för språklaboratorium Skötsel av hörapparater Övertimarvode IV LÖN OCH ARBETSTID FÖR TIMLÄRARE Grundlön för timlärare Arbetstid för timlärare Timarvode för timlärare i bisyssla Timarvode för timlärare som undervisar i ett främmande språk som modersmål Timarvode för timlärare som undervisar i finska/svenska som andra språk (S2) Andra bestämmelser som gäller timlärare

6 INNEHÅLL 33 Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet DEL B BILAGA 2 GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön för lektorer (ämneslärare) II TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Samplanering Undervisningsskyldighet för ämneslärare Minskning av undervisningsskyldigheten för biträdande rektorer Särskilda uppgifter som minskar undervisningsskyldigheten Koefficienttimmar Gymnasieresurstimmar Arvode för förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig Arbete vid distansundervisning Klubbarbete Övertimarvode III LÖN OCH ARBETSTID FÖR TIMLÄRARE Grundlön för timlärare Arbetstid för timlärare Timarvode för timlärare i bisyssla Timarvode för timlärare som undervisar i ett främmande språk som modersmål Timarvode för timlärare som undervisar i finska/svenska som andra språk (S2) Andra bestämmelser som gäller timlärare Undantagsbestämmelse om timarvoden för dem som övergått till grundskolesystemet DEL B BILAGA 3 VUXENGYMNASIER I TILLÄMPNING Tillämpliga avtalsbestämmelser i bilaga II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (ämneslärare) III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Samplanering Undervisningsskyldighet Minskning av undervisningsskyldigheten för biträdande rektorer Timmar och uppgifter som minskar undervisningsskyldigheten Övervakning av studentskrivningar Ansvarig för språklaboratorium Anordnande och övervakning av sommarkurs Övertimarvode IV LÖN OCH ARBETSTID FÖR TIMLÄRARE Grundlön för timlärare Arbetstid för timlärare Andra bestämmelser som gäller timlärare

7 INNEHÅLL DEL C GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL INOM YRKESUTBILDNINGEN Läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden Tillämpningsområden för yrkesutbildningen Lön och undervisningstimmar för rektorer Lön och undervisningstimmar för biträdande rektorer och vuxenutbildningsföreståndare Slopats Lön och undervisningstimmar i studiehandledartjänst Arbetstid och semester för tjänsteinnehavare med helhetsarbetstid Årsbunden del av det individuella tillägget Bestämning av lön Gymnasieundervisning vid yrkesläroanstalter Tillägg för undervisning under kvällar, veckoslut och ferier Vissa uppgifter utöver klassundervisning Hur tjänstledighet påverkar betalning av övertimarvode Övergångstillägg vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering DEL C BILAGA 4 YRKESLÄROANSTALTER I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Arbetstid för lärare Planeringstid Apparaturersättning Minskning av undervisningsskyldigheten Övertimarvode IV TIMLÄRARE Timlärare V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL C BILAGA 5 HANDELSLÄROANSTALTER I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Arbetsdagar och undervisningsskyldighet för lärare Minskning av undervisningsskyldigheten Ledare för inriktade studier/ledare för utbildningsprogram Kurstillägg Övertimarvode IV TIMLÄRARE Timlärare

8 INNEHÅLL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL C BILAGA 6 LÄROANSTALTER FÖR KONST OCH MEDIEKULTUR I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Undervisningsskyldighet för lärare Minskning av undervisningsskyldigheten Apparaturersättning Övertimarvode IV TIMLÄRARE Anställningsvillkor för timlärare V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL C BILAGA 7 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSLÄROANSTALTER I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Arbetstid Semester IV TIMLÄRARE Anställningsvillkor för timlärare DEL C BILAGA 8 LÄROANSTALTER FÖR SKOGSBRUK OCH TRÄHUSHÅLLNING I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Lönesättningspunkter och grundlön) för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID Arbetstid och semester för lärare IV TIMLÄRARE Anställningsvillkor för timlärare V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL C BILAGA 9 SJÖFARTSLÄROANSTALTER I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER

9 INNEHÅLL 2 Grundlön för laboratorieingenjörer Lönesättningspunkter och grundlön (se lönebilagan) för lektorer (lärare) Årsbunden del av det individuella tillägget III ARBETSTID Arbetstid för laboratorieingenjörer Undervisningsskyldighet för lärare Minskning av undervisningsskyldigheten Övertimarvode IV TIMLÄRARE Timlärare V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL D YRKESHÖGSKOLOR I TILLÄMPNING Tillämpningsområde II TJÄNSTEINNEHAVARE Arbetstid för överlärare och lektorer Minimilön för överlärare och lektorer Ersättning för överskridning av arbetstiden Hur oavlönad tjänstledighet inverkar på lönen under lediga perioder Sommarledighetsersättning Tillägg för obekväm arbetstid III TIMLÄRARE Heltidsanställda timlärare Deltidsanställda timlärare Rekryteringstillägg Övergångsbestämmelse DEL E YRKESUTBILDNINGSCENTER FÖR VUXNA Tillämpningsområde Heltids- och deltidsanställda lärare Timlärare i bisyssla DEL F GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL INOM GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING OCH FRITT BILDNINGSARBETE Tillämpningsområde Bestämning av lön Övergångstillägg vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering DEL F BILAGA 10 MUSIKLÄROANSTALTER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer Lönesättningspunkten och grundlönen (se lönebilagan) för lärare som ger grundundervisning i musik Lönesättningspunkter och grundlön för lärare inom yrkesutbildningen (II stadiet) Årsbunden del av det individuella tillägget II TJÄNSTEINNEHAVARNAS ARBETSTID

10 INNEHÅLL 5 Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare Föreståndare för filial och undervisning vid filial Övertimarvoden för innehavare av lärartjänst III LÖN OCH ARBETSTID FÖR TIMLÄRARE Lön för timlärare Undervisningsskyldighet och nämnde- och planeringsuppgifter för timlärare Övriga anställningsvillkor för timlärare IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Ersättning för resekostnader Hur tjänstledighet eller annat avbrott i tjänsteutövningen påverkar betalningen av övertimarvode Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL F BILAGA 11 KONSTSKOLOR FÖR BARN OCH UNGA I LÖN OCH ARBETSTID Lön för rektorer Arbetstid och semester för rektorer Lön för lärare Arbetstid för lärare Undervisningsskyldighet för lärare som är föreståndare för bildkonstskola Årsbunden del av det individuella tillägget för rektorer och lärare II TIMLÄRARE Anställningens början Anställningens upphörande Timarvoden Semesterersättning och semesterpenning Sjuklön och lön för moderskapsledighet Tillfällig vårdledighet Lönebetalning DEL F BILAGA 12 MEDBORGARINSTITUT I LÖN FÖR TJÄNSTE-/BEFATTNINGSINNEHAVARE Uppgiftsrelaterad lön för rektorer och biträdande rektorer Grundlönen för lärare Uppgiftsrelaterad lön och lönesättningspunkter för planeringsansvariga lärare Årsbunden del av det individuella tillägget II ARBETSTID FÖR TJÄNSTE-/BEFATTNINGSINNEHAVARE Arbetstid och semester för rektorer och biträdande rektorer Årlig arbetstid och antal undervisningstimmar för lärare Minskning av antalet undervisningstimmar för lärare Kvällsundervisning Arbetstid för planeringsansvarig lärare Avvikelse från antalet undervisningstimmar för planeringsansvariga lärare III TIMLÄRARE Anställningens början Uppgifter Timarvoden Årsförhöjning Semesterersättning Semesterpenning

11 INNEHÅLL 17 Sjuklön och lön för moderskapsledighet Tillfällig vårdledighet Ersättningar för resekostnader Lönebetalning IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro DEL F BILAGA 13 FOLKHÖGSKOLA I LÖN OCH ARBETSTID FÖR TJÄNSTEBEFATTNINGSINNEHAVARE Uppgiftsrelaterad lön för rektorer Grundlön (se lönebilagan) och lönesättningspunkter för lärare Arbetstid för lärare med alternativ Grundlön (se lönebilagan) och lönesättningspunkter för lärare med arbetstidsalternativ Årsbunden del av det individuella tillägget Arbetstid och semester för rektorer Arbetstid och semester för lärare med alternativ II TIMLÄRARE Anställningens början Uppgifter Timarvoden Årsförhöjning Semesterersättning Semesterpenning Sjuklön och lön för moderskapsledighet Tillfällig vårdledighet Ersättningar för resekostnader Lönebetalning III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Övergångsbestämmelse för lärare som övergått till lön angiven i euro SAKREGISTER LÖNEBILAGA

12 12

13 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL Avtalets giltighetstid Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft Efter fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Avtalet kan sägas upp skriftligt senast så att det upphör Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller tills någondera parten skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda. 2 Justeringspott för främjande av likalön För att uppnå de mål som ställts för år i regeringsprogrammet och likalönsprogrammet, som undertecknades av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna 2005, höjs lönerna på det sätt som anges i nedan för de utbildade kvinnodominerade grupper där lönerna inte motsvarar arbetets krav. Justeringspotten används fr.o.m på det sätt som närmare överenskoms i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA ). 3 Resultatfrämjande åtgärder och en lokal resultatfrämjande justeringspott Parternas ställningstagande Kännetecknande för en arbetsenhet som gör goda resultat är att hela personalens kunnande utnyttjas optimalt i kommunens/samkommunens serviceproduktion. Parterna anser det viktigt att främja goda resultat för arbetsenheterna. En ändring av uppgifterna och arbetsfördelningen i syfte att främja resultaten inom serviceproduktionen ger samtidigt personalen möjligheter att få mer meningsfulla arbetshelheter och att utvecklas karriärmässigt. De nya kompetenskrav som de förnyade verksamheterna ställer måste tillgodoses genom kontinuerlig personalutveckling, och förändringarna måste stödjas i lönehänseende. sop10allekirjoituspoytakirjar.doc 13

14 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL Kostnadseffektiviteten främjas bland annat genom utveckling av verksamhetskulturen, arbetsfördelningen bland personalen, serviceprocesserna, serviceinnovationerna och produktivitetsmåtten. Lokal justeringspott på basis av resultatförbättring En lokal justeringspott på 0,7 % fördelas på basis av förbättrade resultat. Syftet med den lokala potten är att förbättra resultaten inom serviceproduktionen i kommunen, samkommunen eller dess verksamhetsenhet. Arbetsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av avtalet möjlighet att delta i resultatfrämjande projekt. Som utgångspunkt för betalningen av potten fastställs på förhand sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som bygger på kommunens eller samkommunens strategiska mål. Dessutom fastställs prestationsnivåerna, granskningsperioden och hur måluppfyllelsen ska mätas. Måtten kan vara nyckeltal eller till exempel ett utvecklingsprojekt som genomförs med gott resultat. Resultatet bedöms genom en helhetsbedömning. mom. 3 Användning, beräkning och fördelning av den lokala justeringspotten Den lokala potten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för den personal som omfattas av resultatmålen. Potten används för höjning av den nämnda personalens uppgiftsrelaterade löner eller för individuella tillägg i enlighet med måluppfyllelsen. Om målen uppfylls endast delvis får de som omfattas av potten endast en sådan andel som motsvarar de uppfyllda målen. Resten av potten används till individuella tillägg för anställda som omfattas av detta tjänste- och arbetskollektivavtal. Målet för den lokala potten är att förbättra kommunernas och samkommunernas resultat och produktivitet och att bromsa utgiftsökningen. Kostnadsbesparingar kan uppnås bland annat genom en mer ändamålsenlig personalstruktur, arbetsorganisering och arbetsledning samt genom ny teknik och samarbete med andra aktörer. Också kommun- och servicestrukturreformen syftar till effektivering av verksamheten. Parterna ger senast närmare anvisningar om genomförandet av resultatprojekt med beaktande av Rekommendationen om resultatutveckling i verksamheten. sop10allekirjoituspoytakirjar.doc 14

15 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL mom. 4 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för huvudavtalsorganisationerna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten för de ändamål som nämns i 3 i detta underteckningsprotokoll, om justering av de uppgiftsrelaterade lönerna på basis av arbetsvärdering och om storleken på den pott som används för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. 4 Löneförhöjningar år 2011 Löneförhöjningar eller höjningar som träder i kraft senare förhandlas fram senast Fortlöpande förhandlingar Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp. 6 Medlemsavgifter till fackföreningar Arbetstagare 7 Arbetsgrupper Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997). Följande arbetsgrupper tillsätts: 1 En arbetsgrupp som har i uppgift att revidera och utveckla arbetssystemen under avtalsperioden. För att uppnå målet ska arbetsgruppen utvärdera och utveckla arbetstidssystemen och ändringsbehoven så att man utreder möjligheterna att på längre sikt övergå till ett enda allmänt arbetstidssystem eller till färre arbetstidssystem än för närvarande. Ar- sop10allekirjoituspoytakirjar.doc 15

16 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL betsgruppen kommer att gå igenom olika arbetstidsformer. utveckla de avtalsbestämmelser som stöder produktiviteten, resultaten och arbetshälsan i serviceverksamheten. 2 En arbetsgrupp som har i uppgift att under avtalsperioden 8 Betalning av justerade löner revidera och utveckla lönebestämmelserna stödja belöningar och goda resultat genom avtalsbestämmelser klargöra och förenkla avtalsbestämmelserna utreda ersättningen för tilläggsuppgifter i grundskolan, möjligheterna att tillämpa avtalsbestämmelserna för vuxenutbildningscentrer på yrkesläroanstalter samt arbetstids- och lönesystemet för laboratorieingenjörer inom teknik vid yrkeshögskolor utgående från förslag i arbetsgrupperna. De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet. Dessutom kan man på lokal nivå avtala om senare tidpunkter för genomförandet. Helsingfors den 15 februari 2010 KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF sop10allekirjoituspoytakirjar.doc 16

17 DEL A ALLMÄN DEL Tillämpning och arbetsfred DEL A ALLMÄN DEL I TILLÄMPNING OCH ARBETSFRED 1 Tillämpningsområde Detta tjänste- och arbetskollektivavtal (UKTA) tillämpas på anställningsvillkoren för undervisningspersonalen vid skolor och läroanstalter som kommuner och samkommuner är huvudmän för. På undervisningspersonalen vid skolor och läroanstalter iakttas dessutom AKTA i tillämpliga delar, om inget annat följer av detta tjänsteoch arbetskollektivavtal. Lönen för en ledande rektor i en samkommun bestäms enligt AKTA kap. II 14. mom. 3 mom. 4 Vad som i detta avtal överenskoms om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare iakttas i tillämpliga delar också i fråga om anställningsvillkoren för lärare i arbetsavtalsförhållande som utför motsvarande arbete och vice versa. Om man i detta avtal har kommit överens om arvodesgrunden för en viss specificerad uppgift, tillämpas samma arvodesgrund också när en lärare har getts en motsvarande uppgift som lokalt benämns på ett sätt som avviker från avtalet. I detta avtal avses med kommun både kommun och samkommun, och med läroanstalt för yrkesutbildning avses även yrkeshögskola. 2 Lokala avtal och övriga begränsningar som gäller avtalets tillämpningsområde Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmelser genom sådana lokala avtal som avses i 13 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avvika från detta avtals bestämmelser om arbetstid, semesterns längd eller förmåner som gäller sjuk- och moderskapsledighet. Lokalt avtal kan heller inte ingås om lägre lön för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare än grundlönen enligt lönesättningspunkten eller den lägsta grundlönen enligt löneskalan i detta avtal. Enligt 13 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, ifall man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtal genom egna särskilda sop10osioayleinenr.doc 17

18 DEL A ALLMÄN DEL Tillämpning och arbetsfred bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tilllämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet. mom. 3 mom. 4 Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte i de fall där frågan med stöd av ett sådant bemyndigande av Kommunala arbetsmarknadsverket som föreskrivs i 3 2 mom. i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal har reglerats genom kommunens eller samkommunens eget tjänstekollektivavtal. Har slopats. Om inget annat följer av detta avtal eller av något annat tjänsteeller arbetskollektivavtal, kvarstår tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas anställningsvillkor sådana som de vid utgången av föregående avtal skulle iakttas enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. 3 Har slopats. 4 Arbetsfred Tjänsteinnehavare Den som är bunden av detta tjänste- och arbetskollektivavtal får inte medan avtalet är i kraft vidta stridsåtgärder som gäller avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innehåll eller för att avgöra en tvist som gäller ett yrkande som baserar sig på avtalet eller för att ändra ett gällande avtal eller för att få till stånd ett nytt avtal. mom. 3 Arbetstagare En förening som är bunden av avtalet är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som avtalet gäller inte bryter mot den i avsedda fredsplikten eller mot bestämmelserna i avtalet. Denna skyldighet inbegriper också att föreningen inte får ge stöd eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få slut på dem. Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse). sop10osioayleinenr.doc 18

19 DEL A Allmän del Lön II LÖN FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL I TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE 5 Lönen i olika dyrortsklasser En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt grundlönen separat för kommuner i dyrortsklass I och II, om inget annat bestäms i respektive del eller bilaga. Till dyrortsklass I hör följande kommuner: Enare, Enontekis, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyrynsalmi, Hyvinge, Ii, Joensuu, Jyväskylä, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kervo, Kittilä, Kolari, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Ristijärvi, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tammerfors, Tavastehus, Tervola, Torneå, Träskända, Uleåborg, Utsjoki, Vanda, Vasa och Övertorneå. De övriga kommunerna hör till dyrortsklass II. En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt dyrortsklassen för den kommun där den huvudsakliga arbetsplatsen är belägen, om inget annat bestäms i bilagorna. 6 Lönegrunder Om en lärare undervisar vid flera olika verksamhetsställen anses det huvudsakliga tjänstgöringsstället vara det där läraren undervisar flest dagar eller, om läraren undervisar lika mycket på flera ställen, det ställe där läraren får direkta arbetsdirektiv. mom. 3 En tjänsteinnehavares grundlön och tjänstens löneskala bestäms enligt detta kapitel, respektive del och bilaga. Om behörighetsvillkoren för en tjänst förutsätter lärarutbildning och undervisningsskyldighet ingår i tjänsten, men det i lönesättningen inte finns någon lämplig lönegrupp för uppgiften (tjänsteinnehavaren står utanför lönesättningen), bestämmer den behöriga myndigheten tjänsteinnehavarens grundlön/lön enligt den lönesättningspunkt som tjänsteinnehavaren på basis av sina uppgifter/sin beteckning kan jämställas med. Vid bestämning av tjänsteinnehavares uppgiftsrelaterade lön eller uppgiftsrelaterade lön inom löneskalan i del B, C och F ska uppgifternas svårighetsgrad beaktas. När en tjänsteinnehavares lön be- sop10osioayleinenr.doc 19

20 DEL A Allmän del Lön stäms inom löneskalan kan den övre gränsen i löneskalan överskridas av grundad anledning. 1 Bestämning av uppgiftsrelaterad lön När det blivit klart vilken lönesättningspunkt som ska tillämpas bestäms den uppgiftsrelaterade lönen av den myndighet som beslutar om prövningsbaserad lön. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges, till exempel när ett vikariat förlängs. När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen på basis av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna inom en lönesättningspunkt ska stå i sådan proportion till varandra som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. Jämförelsen görs mellan anställda inom samma lönesättningspunkt hos samma arbetsgivare. Om uppgiftsrelaterade löner för dyrortsklass I och II anges separat i lönesättningspunkten räknas dessa som olika grupper. Även om det vid jämförelsen av uppgifternas svårighetsgrad inte framgår avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönesättningspunkt, betyder det inte att grundlönen i lönesättningspunkten automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda som hör till lönesättningspunkten kanske tilldelats mer eller mindre krävande uppgifter, men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör allas uppgiftsrelaterade löner vara på ungefär samma nivå, men denna nivå kan vara betydligt högre än grundlönen. Å andra sidan kan det finnas avsevärda skillnader i uppgifternas svårighetsgrad inom samma lönesättningspunkt vilket innebär att också de uppgiftsrelaterade lönerna kan variera kraftigt. Utöver uppgifternas svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper. 2 Värderingsfaktorer Vid bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verkningar arbetet har och vilket ansvar det innebär (omfattning, varaktighet, ledarskap och inverkan på verk- sop10osioayleinenr.doc 20

21 DEL A Allmän del Lön samhetsförutsättningarna), vilken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva faktorer. Kunnande som behövs i arbetet Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställde behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställde måste förvärva för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställde förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställde behärskar flera nya uppgiftsområden och många olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken grad arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas. Arbetets inverkan och ansvar Arbetets inverkan och ansvar avser den inverkan och betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt avseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, ledningsoch chefsuppgifter betonas den anställdes inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effektiviteten och för att arbetsenheterna fungerar. Inverkan på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer. Samarbetsförmåga Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompetens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning behövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social kompetens bedöms sop10osioayleinenr.doc 21

22 DEL A Allmän del Lön i vilken grad den anställde i sitt arbete behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation. Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som är förbundna med arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder. 3 Värderingssystem Det är bra att med jämna mellanrum utvärdera hur väl värderingssystemet fungerar. Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Det är arbetsgivaren som i sista hand fattar beslut om värderingssystemet. Informationen om värderingssystemet sparas i skriftlig eller elektronisk form. De berörda tjänsteinnehavarna ska informeras om det värderingssystem som används på arbetsplatsen och om dess innehåll. Värderingen utförs på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt. Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen ska avgöras lokalt. 4 Uppgiftsbeskrivning Arbetsvärderingen ska bygga på en uppgiftsbeskrivning av vilken framgår arbetsuppgiftens syfte och de väsentliga uppgiftshelheter som ingår i den. Det är inte fråga om en förteckning över alla de uppgifter som tjänsteinnehavaren utför. Uppgiftsbeskrivningarna bereds i samarbete mellan arbetsgivarens representant och tjänsteinnehavaren eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen. Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårighetsgrad inom lönesättningsgrupperna. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för alla anställda, om dessa utför samma slags uppgifter. Då kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov. Den berörda tjänsteinnehavaren ges på begäran en kopia av den uppgiftsbeskrivning som arbetsgivaren fastställt. Se 23 i sop10osioayleinenr.doc 22

23 DEL A Allmän del Lön lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentlig ändring av en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse). 5 Omständigheter som ska beaktas i värderingen 5.1 Utbildning Tjänsteinnehavarens utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna inom tjänstebeteckningen. Som villkor för tillämpning av en lönesättningspunkt anges däremot ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönesättningspunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönesättningspunkten och desssutom specialiseringsutbildning eller vidareutbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Trots att behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan extra kompetens kan tjänsteinnehavarens extra kompetens eller kunskap som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att tjänsteinnehavaren ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en tjänsteinnehavare har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas tjänsteinnehavaren kanske inte uppgifter som är mer krävande än andras, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara motiverat att betala ett individuellt tillägg. 5.2 Extra uppgifter och ansvar En tjänsteinnehavare kan utöver de vanliga uppgifterna ges extra uppgifter och ansvar, vilket inverkar på arbetets svårighetsgrad och därmed påverkar den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i mom. 3 bestäms hur väsentliga förändringar i uppgifterna inverkar på den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, är ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar i motsats till de andra anställda i samma lönesättningspunkt för en krävande uppgiftshelhet. sop10osioayleinenr.doc 23

24 DEL A Allmän del Lön 5.3 Chefsställning Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda inom samma lönesättningspunkt behövs ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönesättningspunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönesättningspunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara betydligt högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen och bredden på ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna. 6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i 7. mom. 4 mom. 5 Har slopats. En tjänsteinnehavares lön justeras inte om tjänsteinnehavaren utöver penninglönen har andra löne- eller naturaförmåner och de totala löneförmånerna motsvarar lönen enligt detta avtal. När man bedömer om den uppgiftsrelaterade lönen är avtalsenlig räknas till den uppgiftsrelaterade lönen också värdet av tjänsteinnehavarens naturaförmåner och sådana tillägg som har karaktären av uppgiftsrelaterad lön. Till den uppgiftsrelaterade lönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, tjänstemobiltelefon eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inget annat uttryckligen avtalats med tjänsteinnehavaren. 7 Ändring av uppgifterna och dess inverkan på lönen (tidigare 6 mom. 4) Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares uppgifter ändras väsentligt för minst 10 arbetsdagar på grund av förflyttning till en annan tjänst eller uppgift eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen om den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna. sop10osioayleinenr.doc 24

25 DEL A Allmän del Lön Den uppgiftsrelaterade lönen justeras 1 vid den tidpunkt då tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst 2 vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre 3 åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre. Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte. En höjning kan komma ifråga endast om vikariatet pågår i mer än två veckor i sträck och i så fall höjs lönen när vikariatet börjar. Ändringen av uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställde exempelvis förflyttas till en annan tjänst eller får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras väsentligt åt det ena eller andra hållet. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den gamla, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut. Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller uppgift eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetsgivaren bör sträva efter att på förhand, innan arbetsåret börjar, planera lärarens arbete för hela läsåret. 8 Avdrag p.g.a. avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare (tidigare 7) Till en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (behörighetsförordningen 986/1998, inklusive senare ändringar) betalas lönesättningspunktens grundlön minskad med 6 20 %. Om lönen för en lärare som saknar behörighet skulle bli högre än lönen för en sådan lärare i motsvarande ämnen som enligt övergångsbestämmelserna bevarar sin behörighet, kan avdraget för avsaknad av behörighet vara högst 25 %. Om en viss examensnivå förutsätts i ovan nämnda förordning (på annat ställe än i övergångsbestämmelserna), görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från lönen för denna sop10osioayleinenr.doc 25

26 DEL A Allmän del Lön examensnivå. Om de examina/examensnivåer som bestäms i förordningen är alternativa, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från den examensnivå som personen har uppnått. Om kommunen särskilt har bestämt vilken examensnivå som fordras, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från denna examensnivå. Lönen för en sådan lärare som avses i 13 4 mom. i den förordning som anges i bestäms enligt i denna paragraf så länge som pedagogiska studier saknas. På samma sätt tillämpas i denna paragraf på en lärare som får behörighet med stöd av 13 5 mom. i förordningen. 9 Hur dispens påverkar lönen Enligt ovan nämnda avsnitt i förordningen är också en person som genom utbildning eller arbetserfarenhet har förvärvat stor yrkesskicklighet av särskilda skäl behörig att ge utbildning för yrkesexamen eller specialyrkesexamen och annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. Av en sådan lärare förutsätts till exempel inte pedagogiska studier för lärare. Om en lärare med stöd av dispens har utnämnts till den tjänst/det tjänsteförhållande läraren sköter görs inget avdrag för avsaknad av behörighet i den ordinarie lönen. 10 Lönejustering genom lokalt beslut En tjänsteinnehavares månadslön höjs under avtalsperioden när tjänsteinnehavaren har avlagt en examen eller uppnått en kompetens som i löneklassificeringen förutsätter en högre grundlön än den som anges i lönesättningspunkten. Lönen höjs till minst den grundlön eller nedre gräns i löneskalan som utbildningen förutsätter från början av den månad som följer efter att tjänsteinnehavaren har visat upp ett intyg över examen/kompetensen. I detta avtal avses med högre högskoleexamen sådana finländska högskoleexamina som anges i 6 i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, inklusive senare ändringar) och sådana utländska examina som genom ett beslut om erkännande eller jämställande har erkänts eller jämställts med finländska högre högskoleexamina. sop10osioayleinenr.doc 26

27 DEL A Allmän del Lön En tjänsteinnehavares månadslön kan justeras inom löneskalan om den behöriga myndigheten i kommunen anser det vara befogat. 11 Individuellt tillägg Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg som hör till den ordinarie lönen. Grunden för ett sådant tillägg är tjänsteinnehavarens individuella arbetsresultat och yrkesskicklighet samt eventuella övriga individuella kunnande enligt vad som bestämts lokalt. Det individuella tillägget motsvarar till innehåll och karaktär det individuella tillägg som avtalats i 6 i kapitel II i AKTA. De allmänna grunderna för betalning av individuella tillägg utreds tillsammans med personalen eller dess representanter. Vid betalning av individuella tillägg ska olika tjänsteinnehavargrupper behandlas jämlikt. En tjänsteinnehavare ska på begäran upplysas om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas. Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesättning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och stödja arbetsledningen. Tanken är att de anställda är mer motiverade i sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation. Belöning av individuella resultat är en viktig motivationsskapande faktor. Grunderna för individuella tillägg Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grunderna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet. Utöver arbetsresultaten och kunnandet i fråga om de normala uppgifterna kan grunderna för det individuella tillägget vara exempelvis mångsidighet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som utnyttjas överlag och inte bara i det egna undervisningsarbetet eller andra faktorer som är viktiga för ett lyckat arbetsresultat, till exempel samarbetsförmåga, förmåga att fatta självständiga beslut (egna initiativ osv.) utvecklingsvilja och arbetsetik (pålitlighet, ansvarskänsla, flexibilitet osv.). Vid anställning av nya tjänsteinnehavare kan man redan från anställningens början betala ett individuellt tillägg som i första hand grundar sig på konstaterad yrkesskicklighet och arbetsresultat inom tidigare verksamhet. I undantagsfall kan till exempel problem med tillgången på personal utgöra en grund för individuellt tillägg. sop10osioayleinenr.doc 27