TS Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal

Transkript

1 TS Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal

2 TS Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal Underteckningsprotokoll Kapitel I Allmänna delen Kapitel II Löner Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk Bilaga 4 Bilaga 5 Arbetstidsarrangemang för hamnpersonal och ersättningar i anknytning till dessa Kontinuerligt treskiftsarbete Bilaga 6 Avbrutet treskiftsarbete Handledning för TS KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET HELSINGFORS 2010

3 Kommunala arbetsmarknadsverket Första upplagan Tryckt publikation ISBN Nätpublikation ISBN Finlands Kommunförbund Otavas Tryckeri AB Helsingfors 2010 Försäljning: Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund Beställningsnummer Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen HELSINGFORS tfn fax

4 INNEHÅLLL Innehåll UNDERTECKNINGSPROTOKOLL... 4 KAPITEL I ALLMÄN DEL Avtalets karaktär Tillämpningsområde Bestämmelsernas giltighetstid Iakttagande av bestämmelserna i AKTA a Arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare vars uppgifter är knutna till timavlönades arbete Lokala avtal Tidigare anställningsvillkor KAPITEL II LÖNER Lönesystemet Lönegrupperna Uppgiftsrelaterad lön Minimiinkomst Lön för deltidsanställda Individuellt tillägg Branschtillägg Separattillägg Resultatbonus Mötesarvoden Föreläsningsarvoden Fjärrortstillägg Rätt till lön Ordinarie lön Lönebetalning Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad Arbetsgivarens kvittningsrätt Lön under avstängning från tjänsteutövning BILAGA 1 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar BILAGA 2 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk BILAGA 3 Dykpeng till räddningsdykare vid räddningsverk BILAGA 4 Arbetstidsarrangemang för hamnpersonal och ersättningar i anknytning till dessa BILAGA 5 Kontinuerligt treskiftsarbete BILAGA 6 Avbrutet treskiftsarbete HANDLEDNING FÖR TS

5 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TEKNISK PERSONAL (TS-10) 1 Avtalets giltighetstid Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft Efter fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftlig sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Avtalet kan sägas upp skriftligt senast så att det upphör Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller tills någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda. 2 Justeringspott för främjande av likalön mom. 1 mom. 2 mom. 3 Justeringspotten är 0,4 % av lönesumman inom TS. Justeringspotten används lokalt i syfte att främja lönernas konkurrenskraft i kvinnodominerade branscher och utjämna omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män genom att löneförhöjningarna riktas till utbildade kvinnodominerade grupper som arbetar inom tillämpningsområdet enligt 2 i TS, till exempel i följande uppgifter inom tekniska sektorn: städchef, städledare, fastighetsregisterskötare, laborant, GIS-handläggare, kartritare, ritare, planeringsassistent, serviceförman, teknisk assistent, miljövårdssekreterare, hälsoinspektör, planläggningsarkitekt, miljöinspektör, trädgårdsmästare, arkitekt och miljösekreterare. Justeringspotten används inom ramen för det TS-lönesystem som tillämpas i de kommunala enheterna. Uträkning av den lokala justeringspotten De lokala justeringspotterna beräknas på avtalsområdets lönesumma för en så normal månad som möjligt. Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats för ifrågavarande månad till dem som omfattas av avtalet, dock inte resultatbonus. sep10allekirjoituspoytakirjar.doc 4

6 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL mom. 4 Användningen av den lokala justeringspotten Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för avtalsorganisationerna inom TS förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten för de ändamål som anges i denna paragraf i underteckningsprotokollet och om höjning av uppgiftsrelaterade löner och storleken på potten för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. På lönejusteringar enligt denna justeringspott tillämpas inte 14 mom. 2 i TS Resultatfrämjande åtgärder och en lokal resultatfrämjande justeringspott mom. 1 Avtalsparternas ställningstagande Kännetecknande för en arbetsenhet som gör goda resultat är att hela personalens kunnande utnyttjas optimalt i serviceproduktionen. Parterna anser det viktigt att främja goda resultat för arbetsenheterna. En ändring av uppgifterna och arbetsfördelningen i syfte att främja resultaten inom serviceproduktionen ger samtidigt personalen möjligheter att få mer meningsfulla arbetshelheter och genom avancemang mer krävande uppgifter. De nya kompetenskrav som de förnyade verksamheterna ställer måste tillgodoses genom kontinuerlig personalutveckling, och förändringarna måste stödjas i lönehänseende. Kostnadseffektiviteten främjas bland annat genom utveckling av verksamhetskulturen, arbetsfördelningen bland personalen, serviceprocesserna, serviceinnovationerna och produktivitetsmåtten. mom. 2 Lokal justeringspott på basis av resultatförbättring En lokal justeringspott på 0,7 % fördelas på basis av förbättrade resultat. Syftet med den lokala potten är att förbättra resultaten inom serviceproduktionen i kommunen, samkommunen eller dess verksam- sep10allekirjoituspoytakirjar.doc 5

7 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL hetsenhet. Arbetsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av avtalet möjlighet att delta i resultatfrämjande projekt. Som utgångspunkt för betalningen av potten fastställs på förhand sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som bygger på kommunens eller samkommunens strategiska mål. Dessutom fastställs prestationsnivåerna, granskningsperioden och hur måluppfyllelsen ska mätas. Måtten kan vara nyckeltal eller till exempel ett utvecklingsprojekt som genomförs med gott resultat. Resultatet bedöms genom en helhetsbedömning. mom. 3 Användning, beräkning och fördelning av den lokala justeringspotten Den lokala potten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för den personal som omfattas av resultatmålen. Potten används enligt det lokala TS-lönesystemet för höjning av den nämnda personalens uppgiftsrelaterade löner eller för individuella tillägg i enlighet med måluppfyllelsen. Om målen uppfylls endast delvis får de som omfattas av potten endast en sådan andel som motsvarar de uppfyllda målen. Resten av potten används till individuella tillägg för anställda som omfattas av TS. Målet för den lokala potten är att förbättra kommunernas och samkommunernas resultat och produktivitet och att bromsa utgiftsökningen. Kostnadsbesparingar kan uppnås bland annat genom en mer ändamålsenlig personalstruktur, arbetsorganisering och arbetsledning samt genom ny teknik och samarbete med andra aktörer. Också kommun- och servicestrukturreformen syftar till effektivering av verksamheten. Vid behov ger Kommunala arbetsmarknadsverket och avtalsorganisationerna inom TS senast närmare anvisningar om genomförandet av resultatprojekt med beaktande av den nya resultatrekommendationen för kommunsektorn. mom. 4 Användningen av och förhandlingar om den lokala justeringspotten Den behöriga kommunala myndigheten och representanter för avtalsorganisationerna inom TS förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet försöka uppnå enighet genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Parterna förhandlar om användningen av justeringspotten för de ändamål som anges i denna paragraf i underteckningsprotokollet och om höjning av uppgiftsrelaterade löner och storleken på potten för individuella tillägg. Över förhandlingarna upprättas ett sep10allekirjoituspoytakirjar.doc 6

8 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL protokoll av vilket parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar ska framgå. Om enighet i ärendet inte kan nås, beslutar den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen hur justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg eller motsvarande höjningar. På lönejusteringar enligt denna justeringspott tillämpas inte 14 mom. 2 i TS Justeringspotternas beständighet under avtalsperioden De individuella tillägg som baserar sig på justeringspotterna ska vara lika stora från det att de införs till dess att avtalsperioden löper ut, men det individuella tillägg som betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan variera enligt 12 i TS Löneförhöjningar år 2011 När justeringspotterna fördelas lokalt på individuella tillägg får syftet inte vara att minska de lönekostnader som potterna medför, men det individuella tillägg som betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan variera enligt 12 i TS-10. Löneförhöjningar eller senare förhandlas fram senast Betalning av justerade löner De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora kommuner och samkommuner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet. sep10allekirjoituspoytakirjar.doc 7

9 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 7 Ersättningar för resekostnader Under avtalsperioden justeras resekostnadsersättningarna, utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 16 i AKTA, i tillämpliga delar enligt Skattestyrelsens beslut om justeringar av resekostnadsersättningar. Maximibeloppen för hotellersättningar justeras så att justeringarna av statstjänstemännens hotellersättningar iakttas i tillämpliga delar. 8 Medlemsavgifter till fackföreningar Arbetstagare 9 TS-arbetsgruppen Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997). Under avtalsperioden för avtalsparterna förhandlingar med iakttagande av principen om fortlöpande förhandlingar. Parternas gemensamma TS-arbetsgrupp fortsätter utvecklingen av TS och arbetar för att de lokala lönesystemen ska fungera med beaktande av bland annat strukturförändringarna i den kommunala serviceproduktionen. TS-arbetsgruppen kommer att diskutera behoven av att utveckla 2 i TS. Helsingfors den 15 februari 2010 KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF KOMMUNFACKETS UNION RF TEKNIK OCH HÄLSA FKT RF sep10allekirjoituspoytakirjar.doc 8

10 KAPITEL I ALLMÄN DEL KAPITEL I ALLMÄN DEL 1 Avtalets karaktär 2 Tillämpningsområde TS-10 är ett tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunernas tekniska personal. I anknytning till detta avtal finns en handledning för TS, som hjälper dem som tillämpar avtalet att tolka det. TShandledningen är dock inte ett kollektivavtal och inte heller en del av TS-10. mom. 1 TS-10 tillämpas på tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare som är anställda av kommunerna och samkommunerna samt regionförvaltningarna och som leder produktions- och underhållsarbeten eller utför planerings-, utrednings-, prissättnings-, kostnadskalkylerings-, inspektions- och tillsyns-, upphandlings-, materialservice-, arbetslednings- och yrkesmannauppgifter och andra uppgifter inom den tekniska sektorn inom bl.a. följande verksamheter: lantmäteri, kartläggning, planläggning, gatubygge, jordbyggnadsarbete, husbygge, byggnadsinspektion, energiproduktion, bostadsproduktion, avfallshantering, vattenförsörjning, avloppsunderhåll, centraliserad fastighetsskötsel, annat underhåll, renhållning, skötsel av friluftsområden, skötsel av idrottsplatser, miljötillsyn, miljöskydd, miljövård, markanskaffning, skogsskötsel, montering, transport, lagerarbete, depåarbete, VVS-arbete, materialtekniskt arbete, sjukhustekniskt arbete, tekniskt arbete inom sysselsättnings- och arbetsverksamhet för handikappade, tekniskt hamnarbete, teatertekniskt arbete eller brand- och räddningsväsendet. mom. 2 Om en person utför både sådana uppgifter som nämns i 2 i TS-10 och sådana uppgifter som nämns i lönesättningsbestämmelserna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), bestäms lönen enligt lönebestämmelserna i TS, om över 50 % av uppgifterna är sådana uppgifter som nämns i 2 mom. 1 i TS Bestämmelsernas giltighetstid Bestämmelserna i TS-10 är i kraft i enlighet med vad som föreskrivs i underteckningsprotokollet. sep10yleinenr.doc 9

11 KAPITEL I ALLMÄN DEL 4 Iakttagande av bestämmelserna i AKTA Följande bestämmelser i AKTA iakttas i den form som gäller vid respektive tidpunkt, om inte någotannat har avtalats nedan i detta avtal eller i bilagorna till detta avtal: Kap. I Allmänna delen, 3 och 5 10 Kap. III Arbetstid Kap. IV Semester Kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Kap. VII Förtroendemän Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande Bilaga 10 Särskilda bestämmelser om sysselsättningsverksamhet för handikappade Bilaga 11 Arbetstiden för gårdskarlar Bilaga 15 Flexibel arbetstid Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader 4 a Arbetstidsarrangemang för tjänsteinnehavare och arbetstagare vars uppgifter är knutna till timavlönades arbete 5 Lokala avtal För de tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till arbetsledningen eller vars uppgifter i övrigt är direkt knutna till timavlönade arbetstagares arbete följer arbetsveckans och arbetsdygnets begynnelsetidpunkt, den ordinarie arbetstiden, och de dagliga vilotiderna (måltidsrast och kafferaster) bestämmelserna i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Arbetstidsersättningar o.d. ersättningar till tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i denna paragraf betalas enligt bestämmelserna i AKTA. mom. 1 mom. 2 Detta avtal tillämpas inte till den del man avvikit från dess bestämmelser genom ett sådant lokalt avtal som avses i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte avtala om en sänkning av den uppgiftsrelaterade minimilön som avses 8 i detta avtal eller den minimiinkomst som avses i 10. Genom ett lokalt avtal får man inte heller avvika från bestämmelserna om den ordinarie arbetsti- sep10yleinenr.doc 10

12 KAPITEL I ALLMÄN DEL dens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- och moderskapsledighetsförmåner. Avtal som gäller tillämpningsområdet enligt 2 i detta avtal kan ingås endast med samtycke av avtalsparterna till TS-10. Om en inrättning eller verksamhetsenhet vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd avtalas för den överförda personalen på ett sätt som avviker från de semesterbestämmelser i AKTA som anges i 4 i detta avtal. 6 Tidigare anställningsvillkor De bestämmelser om avvikande avtal som ingår i 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte om TS-10 eller AKTA innehåller särskilda bestämmelser om ingående av lokala avtal. I så fall iakttas dessa särskilda bestämmelser. Tjänsteinnehavare mom. 1 En tjänsteinnehavares anställningsvillkor kvarstår i den form de hade när TS-07 gick ut, om inte något annat har avtalats genom TS-10 eller genom ett löneavtal som ingåtts för en enskild kommunal tjänsteinnehavare med samtycke av Kommunala arbetsmarknadsverket. Arbetstagare mom. 2 Arbetstagare som var anställda hos kommunen eller samkommunen och då enligt gällande kollektivavtal eller den behöriga myndighetens beslut, som vunnit eller senare vinner laga kraft, hade anställningsvillkor eller en på anställningsvillkoren baserad lönenivå som är bättre än anställningsvillkoren och lönenivån enligt TS-2010, behåller sina tidigare anställningsvillkor och sin tidigare lönenivå, förutsatt att de inte justerats nedåt genom ett lokalt eller centralt kollektivavtal. Månadsavlönade arbetstagare som fick kost- och smörgåspeng på samma grunder som timavlönade arbetstagare, får fortsättningsvis denna penning på samma grunder. sep10yleinenr.doc 11

13 KAPITEL II LÖNER KAPITEL II LÖNER 7 Lönesystemet mom. 1 Inom TS tillämpningsområde ska det i kommunerna och samkommunerna finnas ett enhetligt lönesystem som följer detta kapitel och som personalen känner till grunder för. Lönesystemet förutsätter att allmänna principer för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fastställs lokalt. I varje kommun och samkommun ska det finnas en TSutvecklingsgrupp för TS tillämpningsområde. TS-utvecklingsgruppen behandlar allmänna lokala principer för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg enligt TS innan principerna fastställs i kommunens eller samkommunens beslutandeorgan. Utvecklingsgruppen följer hur de allmänna principerna för uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg fungerar i kommunen och ger vid behov förslag till ändringar och utvecklingsåtgärder. TS-utvecklingsgruppens sammansättning och uppgifter behandlas i handledningen för TS, som bifogas detta avtal. mom. 2 Lönen består av: 1 Uppgiftsrelaterad lönedel: uppgiftsrelaterad lön 2 naturaförmåner 3 Individuell lönedel: individuellt tillägg 4 branschtillägg 5 Resultatdel: resultatbonus 6 Övriga delar: fjärrortstillägg mötesarvode föreläsningsarvode separattillägg arbetstidsersättningar sep10palkkausr.doc 12

14 KAPITEL II LÖNER 8 Lönegrupperna mom. 1 Uppgiftsrelaterade minimilöner fr.o.m , /månad Lönegrupp I: 1 508,61 Yrkesman med ordinära, krävande eller mycket krävande yrkesmannauppgifter Lönegrupp II: 1 673,05 Anställd med direkta eller indirekta förmansuppgifter eller planerings-, inspektionseller tillsynsuppgifter Lönegrupp III: 2 780,87 Direktör eller chef för ansvarsområde eller anställd med krävande sakkunniguppgifter vilka förutsätter specialkunnande Oberoende av lönegrupp bestäms en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön enligt bestämmelserna i TS. mom. 2 Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens lönegrupp enligt mom. 1 i denna paragraf. 9 Uppgiftsrelaterad lön mom. 1 Kommunens eller samkommunens behöriga myndighet bestämmer tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön med stöd av de allmänna principer som tillämpas lokalt, med beaktande av följande faktorer: * beslutanderätt som hör till uppgifterna, avgörandenas vikt och konsekvenser prövningsrättens omfattning och självständighet * omfattningen av ansvar för ordnande av arbeten och funktioner, * den anställdes ställning i organisationen, * de tekniska kunskaper och färdigheter och det tekniska kunnande som uppgifterna förutsätter, * arbetsgivarens krav på utbildning, sep10palkkausr.doc 13

15 KAPITEL II LÖNER * arbetsgivarens krav på erfarenhet, * för uppgifterna nödvändig förmåga till växelverkan och * arbetsmiljön. Den uppgiftsrelaterade lönen bör basera sig på en skriftlig uppgiftsbeskrivning och ett lokalt värderingssystem. Uppgiftsbeskrivningar Avsikten med uppgiftsbeskrivningen är att beskriva hur de åtta värderingsfaktorer som påverkar den uppgiftsrelaterade lönen i TS yppar sig i verksamheten i praktiken oberoende av vem som sköter uppgiften. Uppgiftsbeskrivningarna bör vara jämförbara sinsemellan och möjliggöra en jämförelse av uppgifternas svårhetsgrad på kommunnivå. Uppgifternas innehåll ska beskrivas så att också en utomstående förstår vad uppgifterna består av. Uppgiftsbeskrivningarna ska vara aktuella, dvs. beskrivningen ska ändras när det sker förändringar i arbetstagarens uppgifter, så att beskrivningen motsvarar den nya situationen. Blankettmallar och anvisningar om hur man gör upp uppgiftsbeskrivningar finns i handledningen för TS. Där behandlas också utvecklingssamtal. Värderingssystem Värderingssystemet ska basera sig på uppgiftsbeskrivningar och på de åtta värderingsfaktorer som ska beaktas när den uppgiftsbaserade lönen bestäms. De uppgiftsbaserade lönerna ska bestämmas på enhetliga grunder. De uppgiftsrelaterade lönerna bör stå i ett konsekvent förhållande både till varandra och till värderingssystemet. Värderingssystemet bör vara objektivt, opartiskt och konsekvent. Grunderna i systemet bör vara sinsemellan jämförbara. Ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras Om TS-utvecklingsgruppen anser att uppgiftsrelaterade löner har fastställts utan hänsyn till de 8 värderingsfaktorerna eller sep10palkkausr.doc 14

16 KAPITEL II LÖNER att det inbördes förhållandet mellan lönerna av någon annan orsak inte är det rätta, måste de uppgiftsrelaterade lönerna bestämmas på nytt. En arbetstagares ordinarie lön sjunker inte till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt. En arbetstagares uppgiftsrelaterade lön, individuella tillägg, branschtillägg och separattillägg kan stiga, sjunka eller kvarstå oförändrade till följd av att de uppgiftsrelaterade lönerna bestäms på nytt. Anvisningar för bestämning av uppgiftsrelaterad lön finns i handledningen för TS. mom. 2 Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst 10 arbetsdagar på grund av övergång till en annan tjänst eller uppgift eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen om den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna. Den uppgiftsrelaterade justeras 1 vid den tidpunkt då tjänsteinnehavaren övergår till en annan tjänst 2 vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre 3 åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre 4 räknat från den tidpunkt då förändringen skedde, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till en mindre krävande uppgift eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering. Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte. En höjning kan komma ifråga endast om vikariatet pågår i mer än två veckor i sträck och i så fall höjs lönen när vikariatet börjar. Ändringen av uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställde t.ex. förflyttas till en annan tjänst eller uppgift, att den anställde får en tilläggsuppgift för viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras väsentligt åt det ena eller andra hållet. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har ålagts att ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet än tidigare och an- sep10palkkausr.doc 15

17 KAPITEL II LÖNER svarsområdet eller uppgifternas svårighetsgrad därmed har utökats betydligt ska detta beaktas i lönen. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den gamla, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut. Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller uppgift eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen. Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand erbjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av arbetstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet. För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen. Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer. mom. 3 En tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön får sänkas med högst 7 %, om den anställde i högst 5 månaders tid har arbetat i uppgifter i anknytning till sitt yrke i anställning hos sin egen arbetsgivare eller hos en annan arbetsgivare. Denna bestämmelse tillämpas inte på praktikanter eller personer i jämförbar ställning. Tjänsteinnehavare och arbetstagare är skyldiga att visa en tillförlitlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare. Om den ovan nämnda tiden av 5 månader uppfylls mitt under en pågående lönebetalningsperiod, justeras lönen från ingången av följande lönebetalningsperiod. mom. 4 En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens uppgiftsrelaterade lön bestäms. (Se även AKTA kap. VII 9). 10 Minimiinkomst mom. 1 För en fullt arbetsför person som fyllt 17 år och som har full arbetstid är minimilönen för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner 1 335,76 euro/månad fr.o.m Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och personer i jämförbar ställning när anställningsför- sep10palkkausr.doc 16

18 KAPITEL II LÖNER hållandet till kommunen eller samkommunen har varat minst 3 månader. Definitionen på praktikant ingår i tillämpningsanvisningen för 3 mom. 1 i kap. II i AKTA. Denna bestämmelse tillämpas också på en med sysselsättningsstöd avlönad arbetstagare som har anställts som praktikant eller en person i jämförbar ställning. mom. 2 Minimilönen för en sommararbetare är 50 % av den uppgiftsrelaterade lön som ska betalas för arbetet i fråga enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. En sommararbetare är en under semesterperioden visstidsanställd skolelev, studerande eller annan ung person, som saknar yrkesexamen eller yrkesfärdighet i branschen. Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare. Med "lön som ska betalas för arbetet i fråga" avses inte: minimilön som betalas till en praktikant eller en person i jämförbar ställning, eller uppgiftsrelaterad lön enligt 9 mom Lön för deltidsanställda mom. 1 En deltidsanställd tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgiftsrelaterade lön och tillägg i euro är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Denna bestämmelse tillämpas även på bitjänstinnehavare, om inte något annat föranleds av den anställdes lönegrunder. Denna bestämmelse iakttas också när deltidsarrangemanget för en tjänsteinnehavare grundar sig på ett specialarrangemang i en enskild kommun eller samkommun. Om den ordinarie arbetstiden ändras, justeras den uppgiftsrelaterade lönen vid den tidpunkt då ändringen träder i kraft. sep10palkkausr.doc 17

19 KAPITEL II LÖNER Lönen för en arbetstagare som hör till kommunens eller samkommunens halvordinarie brandkår betalas i form av timlön som beräknas på arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön. Beräkning av timlönen förutsätter att man först fastställer den uppgiftsrelaterade lön enligt TS-07 som den halvordinarie brandmannen skulle få för arbete på heltid. Timlönen beräknas på denna lön se (se handledningen för TS). mom. 2 Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före , om arbetstiden förblir oförändrad och anställningen fortsätter utan avbrott. 12 Individuellt tillägg mom. 1 Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bestämmer tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas prövningsbaserade individuella tillägg i euro med stöd av de allmänna principer som tillämpas lokalt, bl.a. på följande grunder: * arbetsresultat * yrkesskicklighet * arbetserfarenhet * utbildningsduglighet * mångkunnighet * initiativrikedom * ansvarskänsla * samarbetsförmåga * effektivitet * kreativitet. Det individuella tillägget utgör vid sidan av den uppgiftsrelaterade lönen det andra centrala elementet i TS lönesystem. Grunden för det individuella tillägget är arbetsprestationen. Det individuella tillägget betalas tillsvidare eller för viss tid. Värderingssystem Systemet för värdering av det individuella tillägget bör basera sig på allmänna lokala principer inklusive de faktorer som beskriver prestationerna. De allmänna principer för individuellt tillägg som ska tillämpas i kommunen bör bygga på något annat system än antal anställningsår. sep10palkkausr.doc 18

20 KAPITEL II LÖNER De uppgiftsrelaterade lönerna bör stå i rätt förhållande till varandra innan individuella tillägg införs. Efter att individuellt tillägg införts ska det lokala systemet användas inom hela TS tillämpningsområde och på alla organisationsnivåer. I handledningen för TS behandlas bestämning av det individuella tillägget, utvecklingssamtal och ändring av värderingssystemet. mom. 2 mom. 3 Det individuella tillägget kan utgöra högst 30 % av den uppgiftsrelaterade lönen. Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas eller betalningen upphöra om grunderna för att bevilja det ändras. Det individuella tillägget kan höjas eller sänkas, om en förändring i den anställdes prestationer på basis av prestationsfaktorerna enligt de allmänna lokala principerna kräver det eller om de allmänna lokala principerna eller prestationsfaktorerna ändras. mom. 4 En förtroendeman får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag försättas i en annan ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för TS när förtroendemannens individuella tillägg bestäms. (Se även AKTA kap. VII 9). 13 Branschtillägg mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas branschtillägg om de varit anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande 1 hos samma kommun/samkommun eller 2 hos någon annan arbetsgivare inom motsvarande bransch eller i sådana uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna. mom. 2 Branschtillägget beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen och utgör 5 % efter 3 års anställning och 9 % efter 5 års anställning. mom. 3 Från de anställningstider som avses i mom. 2 avdras tid i strejk och annan otillåten frånvaro. sep10palkkausr.doc 19

21 KAPITEL II LÖNER mom. 4 Rätten till branschtillägg börjar vid ingången av den kalendermånad som följer efter att den tilläggsberättigande anställningstiden uppfyllts. En tillförlitlig skriftlig utredning ska visas över anställning hos andra arbetsgivare än kommunen eller samkommunen. Om utredningen visas vid en senare tidpunkt, betalas det branschtillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in. 14 Separattillägg Man behöver inte ansöka om branschtillägg, men tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att visa upp ovan nämnda tillförlitliga skriftliga utredningar över anställning hos en annan arbetsgivare. mom. 1 Följande lönedelar utgör separattillägg i euro för tjänsteinnehavare och arbetstagare: 1 lönedel som omvandlats till separattillägg i enlighet med övergångsbestämmelserna i 29 i TS-95, 2 individuell lön som avses i tillämpningsanvisningen för 29 mom. 7 i TS-95, 3 kompensation för beräknad lönesänkning vid ombestämning av de uppgiftsrelaterade lönerna när systemet ändras, 4 lönedel som tillkommit för att säkra tillgången på eller bibehållandet av arbetskraft och som betalas utöver den uppgiftsrelaterade lönen enligt 9 i detta avtal eller före uppnådd anställningstid som berättigar till branschtillägg enligt 13 i detta avtal och 5 kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med överlåtelse av rörelse, 6 kompensation för beräknad lönesänkning på grund av eventuella skillnader i lokala lönesystem i samband med kommunsammanslagning eller bildande av regionförvaltning. Texten i 29 i TS-95 finns i handledningen för TS. mom. 2 Ett separattillägg slopas eller minskas i samma mån som den uppgiftsrelaterade lönen höjs, om inte något annat bestäms nedan. sep10palkkausr.doc 20

22 KAPITEL II LÖNER mom. 3 mom. 4 När kommunens eller samkommunens behöriga myndighet fattar beslut om separattillägg enligt mom. 1 punkt 4, kan myndigheten besluta att separattillägget slopas eller minskas också när lönen stiger till följd av betalning av en allmän förhöjning, ett individuellt tillägg enligt 12 eller ett branschtillägg enligt 13. Ett separattillägg som avses i mom. 1 punkt 2 och 3 slopas eller minskas endast då den uppgiftsrelaterade lönen stiger till följd av att den anställde övergår till en annan uppgift eller uppgifterna ändras. Tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie lön ska i detta fall stiga med minst hälften av höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen. 15 Resultatbonus mom. 1 mom. 2 mom. 3 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare kan betalas resultatbonus som grundar sig på att man överträffat de mål som uppställts för att förbättra resultaten inom serviceproduktionen vid kommunens eller samkommunens verksamhetsenheter. Personalen vid en resultatenhet kan i resultatbonus betalas en del av den nytta som kommunen eller samkommunen kan konstateras ha av det förbättrade resultatet. För resultatbonus kan under ett år användas högst 5 % av resultatenhetens årliga lönesumma. Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som medverkat till att resultatet uppnåtts betalas i efterskott separat resultatbonus i euro för uppföljningsperioden enligt på förhand fastställda grunder. Resultatbonus betalas fristående från den ordinarie månadslönen. Med undantag av semester minskas resultatbonusen proportionellt av ett sådant avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet som infaller under uppföljningsperioden för resultatbonusen, såvida inte den behöriga myndigheten beslutar något annat. Grunderna för resultatbonus Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. Vid måluppställningen bör man beakta målen för den tekniska sektorns funktioner och de mål som ska mätas vid resultatenheterna. Målen ska vid behov omprövas. För bestämning av grunden för resultatbonus väljs ett mått (ett nyckeltal) med vars hjälp resultaten följs upp och en nivå som berättigar till bonus fastslås. sep10palkkausr.doc 21

23 KAPITEL II LÖNER 16 Mötesarvoden Finansieringen av resultatbonus Resultatbonus finansieras med hjälp av den nytta som nåtts tack vare införandet av resultatbonussystemet. Nyttan kan vara ett kalkylerat belopp som grundar sig på kostnadsbesparingar och ökade prestationer eller den nytta som följer av förbättrad kvalitets- och servicenivå, för vilken ett så objektivt ekonomiskt värde som möjligt räknas ut. När nyttan räknas ut eller bedöms kan som jämförelsegrund användas t.ex. uppgifter från föregående kalenderår eller ett medelvärde av uppgifterna från de två närmast föregående kalenderåren. Uppföljningsperiod Den uppföljningsperiod som läggs till grund för resultatbonus kan vara t.ex. ett kalenderår, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Personalens medverkan i beredningen av ärendet Med tanke på personalens engagemang i utvärderingen av resultatet är det skäl att behandla frågan i TS-utvecklingsgruppen efter den inledande beredningen. Beslut om resultatbonus Den behöriga myndigheten beslutar bl.a. vilka anställda som omfattas av resultatbonus, hur resultatområdena eller resultatenheterna avgränsas, vilka mål bonusen ska basera sig på, hur lång uppföljningsperioden ska vara samt hur stor del av nyttan som ska delas mellan de anställda och hur bonusen ska fördelas. Den behöriga myndigheten fastslår vilken nytta kommunen eller samkommunen haft och i vilken mån de uppställda målen överträffats. Betalningen av och storleken på resultatbonusen bestäms utifrån konstaterad nytta och överträffade mål. mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas mötesarvode som den behöriga myndigheten fastställt. Arvodet ska vara minst så stort som de bestämmelser som gällde föreskriver. Mötesarvodet betalas om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren, en- sep10palkkausr.doc 22

24 KAPITEL II LÖNER mom. 2 ligt den behöriga myndighetens beslut, är närvarande vid ett möte utom ordinarie arbetstid i minst en halv timme eller vid ett möte som börjar minst 2 timmar efter att den anställdes ordinarie arbetstid tagit slut (den avtalstext som gällde ingår i handledningen för TS). Mötesarvode betalas inte till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som 17 Föreläsningsarvoden 18 Fjärrortstillägg för den tid mötet pågår får mertids-, övertids-, kvälls-, natteller söndagsersättning, eller får separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet. Se AKTA kap. III 23 mom. 2 (till personer i ledande eller självständig ställning betalas i regel arbetstidsersättningar, inte mötesarvoden), 15 mom. 2 (de som inte omfattas av arbetstidslagen), bilaga 15 5 (flexibel arbetstid). Föreläsningsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är utbildare vid en kurs eller i samband med föreläsningar som kommunen eller samkommunen anordnar för sin personal. Storleken på och grunderna för föreläsningsarvodet bestäms lokalt. Kommunen eller samkommunen kan betala ett prövningsbaserat fjärrortstillägg i euro. På tjänsteinnehavare och arbetstagare som fått fjärrortstillägg tillämpas de bestämmelser i 18 i lönekapitlet i TS som gällde (bestämmelsen finns i handledningen för TS). Vid ändringar i kommunindelningen bestäms tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas rätt till fjärrortstillägg på samma grunder som vid övergång till en annan tjänst eller uppgift inom kommunen eller samkommunen. Det kan vara motiverat att betala prövningsbaserade fjärrortstillägg på glest bebodda och avsides belägna områden, om dessa förhållanden inte på något annat sätt har beaktats i lönen. sep10palkkausr.doc 23

25 KAPITEL II LÖNER 19 Rätt till lön mom. 1 Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då den anställde inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter. Definitionen av tjänsteutövning ingår i 7 kap. I i AKTA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (personen i fråga har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjukdom eller graviditet), betalas inga löneförmåner. Den behöriga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds. Exempel En tjänsteinnehavare är visstidsanställd till Personen har valts till tjänsteinnehavare i tillsvidareanställning i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4. Om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön. mom. 2 En tjänsteinnehavares/arbetstagares rättigheter börjar den första dagen i en månad, om det har bestämts att tjänsteutövningen inleds nämnda dag eller en arbetstagare anställts med arbetsavtal fr.o.m. nämnda dag som är en sådan helgdag, högtidsdag eller annan dag som inte är ordinarie arbetsdag, och om den som valts till tjänsten eller uppgiften har inlett tjänsteutövningen eller arbetet den första ordinarie arbetsdagen efter en sådan dag, och den som tidigare skötte tjänsten inte var i tjänsteutövning under de nämnda dagarna, eller de nämnda dagarna inte ingick i den föregående arbetstagarens anställning. mom. 3 mom. 4 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid. När anställningen upphör betalas tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren lön 1 t.o.m. den dag då den anställde slutar, denna dag medräknad, eller sep10palkkausr.doc 24

26 KAPITEL II LÖNER 20 Ordinarie lön 21 Lönebetalning 2 t.o.m. dödsdagen, utan återkrav av månadslön som eventuellt betalats i förskott såvida inte något annat föranleds av TS-10. Till den ordinarie lönen hör uppgiftsrelaterad lön individuellt tillägg branschtillägg fjärrortstillägg separattillägg förtroendemannaersättning ersättning till arbetarskyddsfullmäktig naturaförmåner. I den ordinarie lönen ingår inte resultatbonus, arbetstidsersättningar (t.ex. mertids- och övertidsersättning) eller ersättning för kostnader. Ordinarie lön betalas för bl.a. sjukledighet, semester och moderskapsledighet. mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i TS-10, något annat föranleds av betalningsgrunderna, eller den behöriga myndigheten föreskriver något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare. mom. 2 Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag eller en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket framgår av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag. Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan, även då tjänsteförhållandet upphör, lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, dock inte på en lördag. Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räk- sep10palkkausr.doc 25

27 KAPITEL II LÖNER ningen lämnades in. Lönen betalas på ett bankkonto i ett penninginstitut som angetts av den anställde, om inte arbetsgivaren och den anställde kommer överens om något annat. En arbetstagares lön ska betalas när anställningen upphör, såvida inget annat överenskommits med arbetstagaren (arbetsavtalslagen). Om betalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för väntetid (arbetsavtalslagen). Dessa bestämmelser om lön för väntetid gäller arbetstagare men inte tjänsteinnehavare. När ett tjänsteförhållande upphör ska tjänsteinnehavarens lön i mån av möjlighet betalas utan dröjsmål. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas omgående när tjänsteförhållandet upphör. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänsteförhållandet upphör, bör skälig tid dock ges för utredningar och uträkningar. Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i de särskilda bestämmelserna i fråga. mom. 3 Arbetsgivaren ska ge den anställde en lönespecifikation i samband med lönebetalningen, och ska på begäran även i övriga fall ge ett löneintyg utan dröjsmål. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den anställde, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för olika ändamål innehållits av lönen. 22 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad mom. 1 Lön för endast en del av en kalendermånad betalas så att för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför arbetsavbrottet beräknas en så stor andel av den ordinarie lönen under kalendermånaden som motsvarar antalet kalenderdagar i denna månad. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet. Om t.ex. en tjänsteinnehavare har oavlönad tjänstledighet , betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av tjänsteinnehavarens ordinarie lön. mom. 2 Den lön som i fallen nedan ska betalas till en tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en arbetstagare för arbetad tid räknas enligt timlön, varvid följande divisorer används: sep10palkkausr.doc 26

28 KAPITEL II LÖNER 152 vid byråarbetstid, 163 vid allmän arbetstid och avbrutet treskiftsarbete och 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete, om 1 anställningen varar högst 12 kalenderdagar, Exempel En anställning har varat i 10 kalenderdagar, men 4 dagar har varit sjukledighet, så den egentliga tjänsteutövningstiden/ arbetade tiden blir 6 dagar. För tjänsteutövningstiden betalas timlön och för avbrottsdagarna dagslön. Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar. 2 anställningen varar längre än 12 kalenderdagar, men består av på varandra följande, högst 12 kalenderdagar långa perioder, för vilka den ordinarie lönen bestäms enligt olika grunder, eller Exempel En arbetstagare arbetar i visstidsanställning 7 dagar i en uppgift för vilken arbetstagaren får euro i uppgiftsrelaterad lön. Därefter arbetar arbetstagaren 9 dagar i visstidsanställning i uppgifter för vilka den uppgiftsrelaterade lönen är euro. Lönen betalas i form av timlön i bägge uppgifterna. 3 lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteutövningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren. Exempel En arbetstagare har varit permitterad och Lönen för den arbetade tiden betalas då som timlön. mom. 3 Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den anställde själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme. sep10palkkausr.doc 27

29 KAPITEL II LÖNER mom. 4 Timlönen för en deltidsanställd får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med ett tal som uträknas så, att den deltidsanställdes ordinarie arbetstid (deltidsarbetstiden) divideras med den ordinarie arbetstiden för en anställd som arbetar full arbetstid och multipliceras med månadslönedivisorn för en anställd som arbetar full arbetstid. deltidslön deltidsarbetstid Timlön i deltidsarbete = mån.lönedivisor x full arbetstid 23 Arbetsgivarens kvittningsrätt Om en deltidsanställds veckoarbetstid i byråarbete är t.ex. 25 timmar, är divisorn för månadslönen (deltidslönen) 104,9 (152 x 25/36,25). Arbetstagare mom. 1 Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse). Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap i utsökningsbalken. Tjänsteinnehavare mom. 2 I 56 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (hänvisningsbestämmelse) bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till anställningen och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjänsteinnehavares lön. Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av bestämmelserna om bland annat skyddat belopp i 4 kap i utsökningsbalken. Bestämmelsen i 56 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare gäller enbart återkrav av fordran som hänför sig till ett anställningsförhållande. sep10palkkausr.doc 28

30 KAPITEL II LÖNER 24 Lön under avstängning från tjänsteutövning Tjänsteinnehavare Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar. Om orsaken till avstängning från tjänsteutövningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas till tjänsteinnehavaren för ordinarie arbetstid den uteblivna lönen minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten. Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den innehållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff. De ovan angivna bestämmelserna tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I sådana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledighet). Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga förvärvsinkomster. sep10palkkausr.doc 29

31 BILAGA 1 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar BILAGA 1 ORDINARIE ARBETSTID OCH TURNÉTILLÄGG FÖR TEKNISK PERSONAL VID KOMMUNALA TEATRAR 1 Den ordinarie arbetstiden för scenteknisk personal vid kommunala teatrar ordnas enligt kap. III 3 eller 7 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Med scenteknisk personal avses arbetstagare vilka helt eller delvis har ett arbete som är bundet vid föreställningar och repetitioner och vilka därför är tvungna att följa exceptionell arbetstid. 2 Den ordinarie arbetstiden enligt AKTA kap. III 7 kan även ordnas så att den i snitt är högst 38 timmar 15 minuter per vecka under spelåret ( ) eller under säsongen ( och ). Arbetsgivaren ska i god tid på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden. Av förteckningen ska arbetsdagar, lediga dagar och antalet arbetstimmar framgå. En preliminär plan för arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela spelåret. Under spelårets gång justeras förteckningen så att den är bindande i fråga om de lediga dagarna, åtminstone för tre veckor framåt. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska följande omständigheter beaktas vid förläggningen av de lediga dagarna: Den ledighet per vecka som avses i 31 i arbetstidslagen bör i mån av möjlighet alltid ges på samma veckodag. Minst en gång per månad bör man om möjligt förlägga två lediga dagar efter varandra. Vid planeringen av lediga dagar i förteckningen bör man försöka beakta skådespelarnas s.k. riksomfattande ledigheter. De lediga dagar som är outtagna vid utgången av vårsäsongen bör i mån av möjlighet ges i form av en sammanhängande sommarledighet direkt efter säsongen. Semestern förläggs i regel i samband med sommarledigheten. sep10liite01r.doc 30