SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 6/2001 Piekkala 25.6.2001 1 (2) Till Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf:s medlemsorganisationer INKLUDERING AV MODERSKAPSLEDIGHET I DEN ANSTÄLLNINGSTID SOM BERÄTTIGAR TILL ERFARENHETSTILLÄGG Löntagarorganisationerna har bestridit den bestämmelse i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAFKA) 1.5.1995 31.1.2000 med stöd av vilken moderskaps- och föräldraledighet är ett sådana avbrott i tiden i arbete som inte beaktas i uträkningen av erfarenhetstillägg. Centrala förhandlingar fördes, men enighet nåddes inte och ärendet över-lämnades denna vår till arbetsdomstolen för avgörande. Man fortsatte underhandlingarna i syfte att lösa frågan förhandlingsvägen. Innan arbets-domstolens slutbehandling av ärendet ägde rum uppnåddes enighet om innehållet i avtalsbestämmelsen med löntagarorganisationerna, bilagor 1 2. Förhandlingsparterna kom överens om att också den tid som arbets-tagaren varit moderskapsledig under perioden 1.5.1995 31.5.2000 beaktas som anställning som berättigar till erfarenhetstillägg. Moderskapsledigheten omfattar 105 vardagar. Avtalet gäller inte andra familjeledigheter, t.ex. föräldraledighet under perioden i fråga berättigar inte till erfarenhetstillägg. De avtalsbestämmelser som gällt/gäller före 1.5.1995/efter 31.1.2000 ändras inte genom det avtal som nu har ingåtts. Bestämmelserna om avdrag från anställningstid som berättigar till erfaren-hetstillägg finns i 19 mom. 3 och 4 i det kollektivavtal (SIAFKA) som trädde i kraft 1.2.2000. Om en arbetstagare har varit moderskapsledig under perioden 1.5.1995 31.1.2000, skall den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg uträknas på nytt och effekten av denna ändring på den ordinarie lönen utredas. Den ordinarie lönen justeras retroaktivt, dock tidigast från 1.5.1995. Om moderskapsledigheten inverkar på arbetstagarens lön först från en senare tidpunkt, justeras lönen från denna tidpunkt. Anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas från ingången av den kalendermånad som följer efter det att denna anställningstid upp-fyllts. Erfarenhetstillägget inverkar på den ordinarie lönen och därigenom också på årstillägget, arbetstidsersättningarna, semesterpenningen, semesterlönen eller den semesterersättning som eventuellt betalas i stället för semesterlön.
SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 6/2001 Piekkala 25.6.2001 2 Då dessa poster justeras retroaktivt skall de faktiska grundlöner som betalats tillämpas som beräkningsgrund. Lönerna har justerats med bl.a. allmänna förhöjningar fr.o.m. 1.10.1996, 1.1.1998 och 1.1.1999. De sammantagna förhöjningarna framgår av medlemsbreven 10/1996 och 9/1997. Bilaga 3 innehåller utdrag om de allmänna förhöjningar som behandlas i dessa medlemsbrev. Om det inte går att räkna ut retroaktiva löneposter med de löneräknings-system som används, kan arbetstidsersättningarna uträknas per kalenderår på så sätt att arbetsgivaren använder en förhöjningsprocent som räknas ut på samma sätt som förhöjningsprocenten för semesterdagslön (utan 35 % gräns) enligt 64 mom.2 i SIAFKA 2001 2002. Arbetstagaren skall till arbetsgivaren framföra ett specificerat krav på att den moderskapsledighet på 105 vardagar som hållits 1.5.1995 31.1.2000 skall beaktas som anställningstid som berättigar till erfaren-hetstillägg. Målet är att de retroaktiva löneposter som beror på ändringar i den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg skall betalas utan dröjsmål, dock senast inom fyra månader efter att kravet har framförts. Avtalet försämrar inte arbetstagarens gällande förmåner. Om arbetsgivaren redan har godkänt moderskapsledigheten eller utöver detta föräldraledig-heten som anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg, skall arbetstagarens lön inte sänkas med stöd av detta avtal. SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF Förhandlingsansvarig MARJA TAST Marja Tast
MEDLEMSBREV 6/2001 Bilaga 1 KOLLEKTIVAVTAL FÖR SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING OM FASTSTÄLLANDE AV DEN ANSTÄLLNINGSTID SOM BERÄTTIGAR TILL ERFARENHETSTILLÄGG 1.5.1995 31.1.2000 1 Tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas på det tillämpningsområde som omfattas av kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. 2 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg Från den anställningstid 1.5.1995 31.1.2000 som berättigar till erfarenhetstillägg avdras inte tiden för avlönad och oavlönad moderskapsledighet, om arbetstagaren har erhållit moderskapspenning för ifrågavarande tid. Tillämpningsdirektiv Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas också den tid som arbetstagaren varit moderskapsledig 1.5.1995 31.1.2000. Beaktandet av moderskapsledigheten i den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg innebär att denna anställningstid skall räknas ut på nytt och dess effekt på den ordinarie lönen utredas. Den ordinarie lönen justeras retroaktivt fr.o.m. 1.5.1995. Den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas från början av den kalendermånad som följer efter det att anställningstiden uppfyllts. Erfarenhetstillägget inverkar på den ordinarie lönen och därmed också på årstillägget, arbetstidsersättningarna, semesterpenningen, semesterlönen eller den semesterersättning som eventuellt betalats i stället för semesterlön. Då dessa poster justeras retroaktivt skall beräkningsgrunden vara de faktiska grundlöner som betalats. Lönerna har justerats med bl.a. allmänna förhöjningar fr.o.m. 1.10.1996, 1.1.1998 och 1.1.1999. Om det inte går att räkna ut de retroaktiva löneposterna med de löneräkningssystem som används, kan arbetstidsersättningarna uträknas per kalenderår på så sätt att den förhöjningsprocent som fastställts i 61 mom. 2 i SIAFKA som gällde 31.1.2000 (SIAFKA 1998 1999) tillämpas.
Arbetsgivaren skall till arbetsgivaren framföra ett specificerat krav på att moderskapsledighet som hållits 1.5.1995 31.1.2000 beaktas i den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg. Målet är att de retroaktiva löneposterna skall betalas utan dröjsmål, dock senast inom fyra månader efter att kravet har framförts. Avtalet försämrar inte arbetstagarens gällande förmåner. Helsingfors den 10 maj 2001 SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF AKAVA-OS RF KOMMUNALTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET KTF RF KOMMUNSEKTORNS FACKFÖRBUND KAT RF FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR KOMMUNALTEKNIK OCH GRUNDSERVICE FKT RF
MEDLEMSBREV 6/2001 Bilaga 2 KOLLEKTIVAVTAL FÖR SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING FÖR FASTSTÄLLANDE AV DEN ANSTÄLLNINGSTID SOM BERÄTTIGAR TILL ERFARENHETSTILLÄGG UNDER PERIODEN 1.5.1995 31.1.2000 1 Tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas på de medlemmar i Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN r.f. inom socialsektorn som är anställda hos Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf:s medlemsorganisationer. Avtalet tillämpas också på Kanta-Hämeen sairaskotisäätiö Ilveskoti, Karhulan kuntoutuskoti, Norrvalla-stiftelsen, Rovaniemen Veljes-sairaskotisäätiö och Tornion Sairaskotisäätiö. 2 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg Från den anställningstid 1.5.1995 31.1.2000 som berättigar till erfarenhetstillägg avdras inte tiden för avlönad och oavlönad moderskapsledighet, om arbetstagaren har erhållit moderskapspenning för ifrågavarande tid. Tillämpningsdirektiv Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas också den tid som arbetstagaren varit moderskapsledig 1.5.1995 31.1.2000. Beaktandet av moderskapsledigheten i den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg innebär att denna anställningstid skall räknas ut på nytt och dess effekt på den ordinarie lönen utredas. Den ordinarie lönen justeras retroaktivt fr.o.m. 1.5.1995. Den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas från början av den kalendermånad som följer efter det att anställningstiden uppfyllts. Erfarenhetstillägget inverkar på den ordinarie lönen och därmed också på årstillägget, arbetstidsersättningarna, semesterpenningen, semesterlönen eller den semesterersättning som eventuellt betalats i stället för semesterlön. Då dessa poster justeras retroaktivt skall beräkningsgrunden vara de faktiska grundlöner som betalats. Lönerna har justerats med bl.a. allmänna förhöjningar fr.o.m. 1.10.1996, 1.1.1998 och 1.1.1999. Om det inte går att räkna ut de retroaktiva löneposterna med de löneräkningssystem som används, kan arbetstidsersättningarna uträknas per kalenderår på så sätt att den förhöjningsprocent som fastställts i 61 mom. 2 i SIAFKA som gällde 31.1.2000 (SIAFKA 1998 1999) tillämpas.
Arbetsgivaren skall till arbetsgivaren framföra ett specificerat krav på att moderskapsledighet som hållits 1.5.1995 31.1.2000 beaktas i den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg. Målet är att de retroaktiva löneposterna skall betalas utan dröjsmål, dock senast inom fyra månader efter att kravet har framförts. Avtalet försämrar inte arbetstagarens gällande förmåner. Helsingfors den 10 maj 2001 SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN R.F.
MEDLEMSBREV 6/2001 Bilaga 3 UTDRAG UR SIAF:S MEDLEMSBREV 1996 1999 Medlemsbrev 10/1996 - - - - - - - - - - Allmän förhöjning 1.10.1996 och kvinno- och låglönepotten Månadsavlönade arbetstagare Utöver den tidigare avtalade allmänna förhöjningen (110 mk/mån, minst 1,3 %) höjs grundlönerna alltså med ytterligare 0,7 % fr.o.m. 1.10.1996. Om den egentliga allmänna förhöjningen och den allmänna förhöjningen på 7 % betalas samtidigt, skall man förfara på följande sätt: 1) grundlöner under 8 500 mk (enligt lönenivån 30.9.1996) höjs först med 0,7 % och därefter med 110 mark och 2) grundlöner på 8 500 mk eller mera (enligt lönenivån 30.9.1996) höjs med 2,0 %. - - - - - - - - - - Medlemsbrev 9/1997 - - - - - - - - - - Allmän förhöjning 1.1.1998 Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.1.1998 med 191 mk i månaden, dock med minst 2,4 %. Förhöjningen innefattar en del av kvinno- och låglönepotten och en justeringsmån på 0,5 %. Om arbetstagarens lön är minst 8 875 mk/mån. eller högre 31.12.1997, skall det årstillägg som avses i 19 mom. 7 i det föregående kollektivavtalet höjas med 1,6 % fr.o.m. 1.1.1998. För övriga höjs årstillägget inte, utan det betalas fr.o.m. 1.10.1996 enligt gällande tabeller. Allmän förhöjning 1.1.1999 Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.1.1999 med en allmän förhöjning på 142 mk i månaden, dock med minst 1,6 %. Om till arbetstagaren betalas en allmän förhöjning på 1,6 % på grundlönen, skall det årstillägg som betalas honom med stöd av 19 mom. 7 i föregående kollektivavtal höjas med 1,6 % från 1.1.1999. - - - - - - - - - - -