Strategirapport för Burundi september 2011 september 2012

Strategirapport för Burundi september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Samarbetet med Burundi är inriktat mot fred och säkerhet samt demokratisk samhällsstyrning, men under avveckling i enlighet med utfasningsplan. Sverige har därför avslutat två av tre insatser under rapporteringsperioden. Den sista insatsen påbörjades 2010 och kommer att avslutas 2013, med avrapportering 2014. När det gäller demokratisk samhällsstyrning har två insatser i sektorn avslutats under året. Måluppfyllelsen har varit god på insatsnivå, men med begränsat genomslag avseende utvecklingen mot sektormålen på nationell nivå. Orsaker till detta är bristande ägarskap hos Burundis regering, omfattande korruption, kränkningar av mänskliga rättigheter, begränsningar i yttrandefrihet och svårigheter för opposition och media att verka. Förutsättningarna för att arbeta med statliga institutioner har, mot denna bakgrund, varit dåliga. Därför har programmet fokuserat på stöd via civila samhället, vilket bland annat bidragit till att cirka 19 000 personer erhållit rättshjälp, ungdomsbrottslingars rättigheter har stärkts, ansvarsutkrävandet på ett antal skolor förbättrats och den nationella dialogen om konfliktkänsliga frågor stärkts. 1 Även om goda resultat har åstadkommits medför denna inriktning begränsade möjligheter till institutionalisering av resultat på sektornivå och svårigheter att och att nå bredare målgrupper. För att uppväga detta, och för att medverka till en ansvarsfull utfasning, har DFID (som implementerat programmet å Sveriges vägnar) gjort ansträngningar att samla intressenter inom rättssektorn som kan fortsätta det påbörjade arbetet. Detta har lyckats i viss utsträckning, dock inte för alla delprojekt. Inom området fred och säkerhet är målet ökad integrering i samhället av före detta stridande. Det svenska bidraget till detta mål är tydligt eftersom den enda insatsen syftar till socioekonomisk återintegrering av cirka 2000 demobiliserade före detta stridande med funktionshinder. Aktivitetsperioden påbörjades under 2011 och hittills har 1618 förmånstagare identifierats. 1439 har remitterats: 64% av dem för medicinsk eller psykosocial uppföljning och 58% till stöd via den ekonomiska komponenten av projektet. 38% av deltagarna i den ekonomiska komponenten har fått sina affärsidéer godkända och har erhållit utbildning i företagsledning. 2 Eftersom det svenska stödet avslutas redan nästa år finns risker för att programmålen inte kommer att uppnås fullt ut. För att hantera denna risk 1 Se Joint DFID/Sida Governance programme in Burundi. Programme completion review. Draft narrative report 15 June 2012. 2 Additional socio-economic support to reintegrate disabled ex-combatants in Burundi. Project TURI KUMWE. Semi-annual Report 01/01/2012 to 30/06/2012. En halvtidsöversyn av programmet väntas i slutet av november. Sida 1 (10)

kan ambassaden komma att behöva stödja Handicap International att hitta alternativa givare när det svenska stödet fasas ut. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av den utfasningsplan för Burundi som beslutades 2011. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Burundi är en fredlig och demokratisk samhällsutveckling med fokus på fattiga människors perspektiv och rättigheter. Samarbetet är inriktat på fred och säkerhet samt demokratisk samhällsstyrning. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för Burundi för 2012 uppgår till 6 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 0,3 MSEK utbetalats. Detta motsvarar 5% av anslaget för 2012. Bemyndiganderamen för 2013 är 0 SEK, varav 0 SEK är intecknat. Allokering 2012 (MSEK) Utfall 1 jan-30 sep (MSEK) Fred och säkerhet 0 5 Demokratisk samhällsstyrning 0,3 0,3 Totalt 6 0,3 5,3 Prognos jan-dec (MSEK) Budgeterade medel för fred och säkerhet beräknas vara utbetalade innan årets slut. Inom sektorn demokratisk samhällsstyrning har alla avtalade medel nu utbetalats. Av landallokeringen kommer 700 000 kronor inte att utnyttjas. 3. RESULTAT 3.1 Sektor 1: Fred och säkerhet Antal avtalade insatser: 1 3.1.1 Bedömning av strategins sektormål för fred och säkerhet Sektormål: Ökad integrering i samhället av före detta stridande Eftersom Sverige inte har någon personal i Burundi är kapaciteten att följa utvecklingstrender utanför de projekt som finansieras låg. Eftersom sektormålet och insatsmålet i denna sektor är överlappande har ambassaden gjort bedömningen att analysen under insatsbeskrivningen är tillräcklig för att ge en bild av sektorutvecklingen. 3.1.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Socioekonomisk återintegrering av demobiliserade före detta stridande med funktionshinder Sida 2 (10)

Insatsens huvudsakliga mål: Ekonomisk och social återanpassning i samhället av funktionshindrade före detta stridande. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 22,5 dec. 2010 maj 2014 17,5 Handicap International Projektstöd 100 % Sveriges stöd för socioekonomisk återintegrering av demobiliserade före detta stridande med funktionshinder påbörjades i december 2010 och projektets aktiviteter kommer att avslutas senast i november 2013. Projektet inleddes med en förberedande fas med fokus på att etablera en grundläggande struktur för programgenomförandet, och har först under de senaste månaderna börjat arbeta direkt med förmånstagarna. Följande resultat har inrapporterats 3 : 1618 demobiliserade före detta stridande med funktionshinder (DECO) har identifierats (78 % av dem som har identifierats som berättigade deltagare av Världsbankens demobiliseringsprogram PDRT 4 ) i de fem provinserna; 94% av DECO:s har träffat minst en person från projektet eller dess partners för identifiering av deras behov; 1439 DECO:s har remitterats; 64% av dem till PDRT:s partners för medicinsk eller psykosocial uppföljning; 880 deltagare har blivit hänvisade till stöd via den ekonomiska komponenten av projektet (58% av alla identifierade och intervjuade deltagare); 38% av deltagarna i den ekonomiska komponenten har fått sina affärsidéer godkända och har erhållit utbildning i företagsledning. Mer än 50% har utvecklat sina affärsidéer eller är väldigt nära att göra det; 168 aktörer i de fem provinserna har erhållit utbildning om funktionshinder; Partnerskap med stiftelsen Stamm för yrkesförberedande och tekniska utbildningar har upprättats; Partnerskap med FENACOBU 5 för tillgång till mikrokrediter för deltagarna har upprättats; 3 Additional socio-economic support to reintegrate disabled ex-combatants in Burundi. Project TURI KUMWE. Semi-annual Report 01/01/2012 to 30/06/2012, s 31. 4 Emergency Demobiliation and Transitional Reintegration Project/ Programme d Urgence de Démobilisation et de Réintégration Transitoire (PDRT). 5 National Federation of Cooperative for Savings and Credits in Burundi. Sida 3 (10)

Projektet är mycket ambitiöst och syftar till att under två år nå omkring 2000 handikappade före detta soldater och 10 000 indirekta mottagare i deras familjer. För att möjliggöra uppföljning på prestationsnivå har resultatmatrisen för projektet vidareutvecklats. En halvtidsutvärdering, som skall avrapporteras senast vid utgången av november månad, följer upp de mer kvalitativa indikatorerna och kommer att ge rekommendationer för att förbättra genomförandet av projektet. Ambassaden bedömer att Handicap International lyckats bra, men troligtvis kommer en del justeringar att genomföras för att bättre anpassa genomförandet till de behov som identifierats. Förväntningarna från burundisk sida är mycket höga och det är tveksamt om alla förväntade effekter kan uppnås inom ramen för projektperioden. För att hantera denna risk kan ambassaden komma att behöva stödja Handicap International att hitta alternativa givare när svenskt stöd till Burundi fasas ut. Det finns också en mängd risker förknippade med återanpassningsprocessen. Före detta gerillasoldater mottas långt ifrån alltid med öppna armar när de återvänder hem. Därtill är diskriminering av människor med funktionshinder ett problem i Burundi. Eftersom fattigdomen är utbredd kommer det också att vara en utmaning att finna bärkraftiga försörjningsmöjligheter för målgruppen. Projektet har utarbetat en detaljerad riskhanteringsplan där dessa risker finns identifierade, och flera relevanta riskhanteringsmekanismer finns på plats. Bland annat har Burundis handikapporganisationer involverats i arbetet, och upplysnings- och kommunikationskampanjer om funktionshindrades rättigheter planeras. 3.2 Sektor 2: Demokratisk samhällsstyrning Antal avtalade insatser: 2 3.2.1 Bedömning av strategins sektormål för demokratisk samhällsstyrning Sektormål: i) ökade möjligheter till ansvarsutkrävande av staten; och ii) ökad rättssäkerhet med särskild hänsyn till kvinnor och barn Då stödet till sektorn nu avslutas kan konstateras att måluppfyllelsen över lag varit god på insatsnivå, men med begränsade möjligheter att påverka utvecklingen mot sektormålen på nationell nivå. Detta bekräftas av en slutlig översyn av det gemensamma programmet för demokratisk samhällsstyrning i samarbete med DFID 6. Orsaker till detta är bristande ägarskap hos Burundis regering, omfattande korruption, kränkningar av mänskliga rättigheter, begränsningar i yttrandefrihet och svårigheter för opposition och media att verka. Korruptionen snarare ökar än minskar enligt bland andra Transparency International. Politiska mord har varit vanliga och omfattande straffrihet råder. Valen som genomfördes 2010 godkändes av internationella samfundet, men bojkottades av oppositionen till följd av anklagelser om oegentligheter. Huvuddelen av oppositionen är därför inte representerad i parlamentet och politisk dialog har försvårats. 6 Joint DFID/Sida Governance programme in Burundi. Programme completion review. Draft narrative report 15 June 2012. Sida 4 (10)

Översynen konstaterar samtidigt att risker identifierats och programmet anpassats för att fungera i en skör och instabil politisk miljö. Den största svårigheten har varit den korta tiden för genomförande. Sverige/DFID har kontinuerligt anpassat programmet för att öka möjligheterna för måluppfyllelse. Förutsättningarna för att arbeta med statliga institutioner har varit bristande och sådant stöd har avslutats med anledning av svaga resultat. I stället har programmet fokuserat på stöd via civila samhället. Även om goda resultat har åstadkommits medför detta begränsade möjligheter till institutionalisering av resultat på sektornivå och svårigheter att nå bredare målgrupper. För att uppväga detta och för att medverka till en ansvarsfull utfasning, har DFID gjort ansträngningar att samla intressenter inom rättssektorn som kan fortsätta det påbörjade arbetet. Detta har lyckats i viss utsträckning, dock inte för alla delprojekt. DFID har varit ordförande i arbetsgruppen för rättssektorn, och Sverige har delfinansierat den handläggare som haft den rollen. Ett konkret resultat av detta arbete är att regeringen och givarna har enats om en ny sektorstrategi för perioden 2011-2015. Det delegerade partnerskapet mellan DFID och Sverige är ett bra exempel på givarkoordinering. Stödet till CENAP har bidragit till att vanliga kvinnors och mäns syn på frågor som är viktiga för dem ur ett fredsperspektiv lyfts i samhällsdebatten. CENAP har också skapat fora där makthavare på nationell nivå ställts till svars för sina beslut inom dessa frågor. CENAP är en av få organisationer som lyckats skapa utrymme för sådan dialog kring känsliga ämnen. Sålunda har deras arbete bidragit till båda sektormålen, men i synnerhet till det första. 3.1.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Joint Governance Programme Insatsens huvudsakliga mål: att stärka ansvarsutkrävande och rättssäkerhet Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 56 2006-2012 56 DFID Projektstöd 50 Det gemensamma programmet för demokratisk samhällsstyrning i delegerat partnerskap med DFID avslutades den 31 mars 2012, då DFID stängde sitt kontor i Burundi. DFID har genomfört en slutlig översyn av programmet. Programmet består av fyra delprojekt: i) rättshjälp för utsatta grupper genom Avocats Sans Frontières (ASF), ii) förbättrad rättssäkerhet på lokal nivå, iii) ungdomsbrottslingars rättigheter och iv) stärkt ansvarsutkrävande i skolor. För delprojekt (ii) har aktivitetsperioden förlängts. För övriga delprojekt har utvärderingar genomförts. Här följer några exempel på resultat: Sida 5 (10)

i. Cirka 14 000 människor, varav 38% kvinnor, har fått rättshjälp under projektperioden 2007-2012. 7 Antalet är något lägre än målet, beroende på svårigheter i arbetet med markkonflikter till följd av att rättsläget inte klarlagts på nationell nivå. En långvarig strejk bland domare ledde också till förseningar. Enligt en enkät bland förmånstagare uppgav 93% att de fått bättre kunskap om sina rättigheter. Under rådande förutsättningar bedöms insatsen ha uppnått goda resultat med rimlig kostnadseffektivitet. Rättshjälp har även tillhandahållits inom ramen för andra delprojekt. Totalt har cirka 19 000 människor fått del av sådant stöd. ii. När det gäller förbättrad rättssäkerhet på lokal nivå har projektets aktivitetsperiod förlängts och slutrapportering och utvärdering ska inkomma i början av 2013. Under 2011 påverkades även detta område negativt av strejken bland domare. Omfattande korruption inom rättssektorn utgör också en utmaning. iii. Uppsatta mål avseende ungdomsbrottslingars rättigheter har i stort uppfyllts. 8 Socialarbetarna har ökat sin medvetenhet om ungdomsbrottslingars rättigheter. En ökad andel av häktade ungdomsbrottslingar har erbjudits alternativ till åtal och fängelse i två av tre pilotprovinser. I den tredje pilotprovinsen Bujumbura har det varit svårare att nå målen. Detsamma gäller för samarbetet på central nivå. Bristande ägarskap på justitieministeriet har lett till förseningar när det gäller införande av ett nationellt system för rättssäkerhet för ungdomsbrottslingar. Detta har medfört minskad kostnadseffektivitet, men problemen har nu åtgärdats och förutsättningarna för det fortsatta arbetet har förbättrats. iv. Programmet för stärkt ansvarsutkrävande i skolor har genomförts framgångsrikt i två pilotprovinser. 9 Verktyg såsom riktlinjer för skolkommittéer och skolinspektioner har utvecklats och kan användas nationellt. Utbildningar har genomförts på central och lokal nivå. Inflytandet för föräldrar och barn i skolorna har ökat i pilotprovinserna, vilket bekräftas av en enkät som genomfördes före respektive efter programmets genomförande. Programmet har bedömts som kostnadseffektivt i DFID:s slutliga översyn. Insats 2: Burundis fredsbyggande program Insatsens huvudsakliga mål: Förstärkt burundisk kapacitet att stärka och konsolidera hållbar fred. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 6 Jan 2010 Jun 2012 6 Interpeace/CENAP Projekt 36% 7 Joint DFID/Sida Governance programme in Burundi. Programme completion review. Draft narrative report 15 June 2012. 8 DFID Project Completion Review, Joint DFID/Sida Governance Programme in Burundi 2007-2012. 9 Joint DFID/Sida Governance programme in Burundi. Programme completion review. Draft narrative report 15 June 2012. Sida 6 (10)

I maj 2010 undertecknades avtalet mellan Interpeace/CENAP (Centre d Alerte et de Prévention des Conflicts) och Sida för ett två-årigt stöd till Burundi Peacebuilding Program. Sverige ger stöd till det fredsbyggande programmets tredje och fjärde fas som fokuserar på implementeringen av rekommendationer inom fyra fokusområden: hantering av att vinna och förlora val, arbetslöshet bland unga, övergångsrättvisa och avväpning av civila. Under den Nationella gruppens möte i mars 2010 ombads de 200 deltagarna att prioritera de olika förslagen på lösningar utifrån relevans, genomförbarhet och möjlig påverkan. Resultaten av detta har varit vägledande för CENAP i deras arbete under 2011. Valda prioriteringar under hantering av vunna och förlorade val var: att etablera mekanismer för offentliga utvärderingar av ledares prestation och att etablera mekanismer för dialog. Inom detta fokusområde har CENAP bidragit till att förankra ansvarsskyldighet i policyer och program genom ansvarsskyldighetsdagar länkade till prestationskontrakt. Deras arbete har även bidragit till en ändrad inställning hos vissa politiska aktörer som från början var ovilliga att föra ett samtal till att sitta ner och diskutera lagförslag vid samma bord. För att minska arbetslösheten bland unga så prioriterades att etablera ett nära samband mellan utbildningssystemet och näringslivet. Kurser i entreprenörskap för alla kandidatstudenter anordnades på Lumière-universitetet där också ett utbildningscenter för entreprenörskap lanserades. Genom sitt arbete influerade CENAP offentliga policyer och program och det Burundiska arbets- och utbildningsobservatoriet samt arbetsförmedlingen för unga berörs i nationella strategin för fattigdomsminskning (National Poverty Reduction Strategy Paper (PRSP) 2011-2015). I sitt arbete med övergångsrättvisa så fokuserade CENAP på att bidra till debatten och att genomföra gemensamma minnesdagar för alla dem som har fallit offer i landets inbördeskonflikter. Hutus, som anses utgöra största andelen offer i massakern 1972, och tutsier, som anses utgöra största andelen offer i massakern 1993, har tidigare haft sina minnesdagar separat. CENAP bidrog också till att sju olika föreningar som arbetar med personer som drabbats av konflikten signerade ett samförståndsavtal med syftet att stärka samarbetet mellan dem och skapa en paraplystruktur, ett stöd- och reflektionscenter för föreningar som arbetar för drabbade i den sociopolitiska konflikten. Utvecklingen efter att valresultatet presenterades i Burundi 2010 har inte varit gynnsam för säkerhetsläget i landet och det fjärde fokusområdet om avväpning av civila har varit svårt att genomföra. CENAP har dock möjliggjort dialog genom möten mellan före detta stridande, lokala myndigheter och representanter för olika politiska partier. De har även arbetat för att hantera utmaningar när det gäller säkerhet på lokal nivå genom att utbyte av erfarenheter och diskussion om möjliga lösningar mellan olika byar. För att få en jämställd och bra fördelning mellan projektets deltagare i de olika diskussionsgrupper som CENAP arbetar genom så tas alltid hänsyn till kön, ålder, yrke, etnicitet och politik inriktning. Under de sista tre månaderna av projektet förberedde CENAP den Nationella gruppens möte som hölls i Bujumbura 15-16 december 2011, och som besöktes av ungefär 100 deltagare. Sida 7 (10)

Syftet med mötet var att följa upp arbetet med de rekommendationer som gavs under den Nationella gruppens möte i mars 2010. Utifrån dessa rekommendationer presenterades de framsteg som skett för varje fokusområde, genom att visa valda delar av de dokumentärfilmer som CENAP producerat eller genom att vittnen presenterade sin historia direkt under mötet. Baserat på den presenterade informationen gav den Nationella gruppen återkoppling och förslag på hur arbetet skulle kunna fortgå. 10 Andra finansiärer av programmet är USAid, Norge och Nederländerna och med hjälp av deras fortsatta stöd så kommer projektet att kunna fortsätta även efter 2011. Utrikesdepartementet beslutade också den 2 november 2011 att lämna ett bidrag på 1 964 780 SEK till Interpeace för fortsatt genomförandet av detta projekt. 11 Bidraget avsåg verksamhet längst till den 31 maj 2012, men förlängdes i ett tilläggsbeslut så att kvarvarande medel till projektverksamheten kunde användas t.o.m. 30 juni 2012. 12 4. BISTÅNDSEFFEKTIVITET Biståndseffektivitetsmål/processmål i strategin är förbättrad givarsamordning och anpassning till landets utvecklingsprogram och system. Sverige har genom det delegerade partnerskapet med DFID inom sektorn demokratisk samhällsstyrning bidragit till förbättrad givarsamordning. Det delegerade partnerskapet medför minskade transaktionskostnader för Burundis regering. DFID har som ordförande i rättssektorn även bidragit till att förbättra förutsättningarna för givarsamordning genom att driva arbetet med en sektorstrategi. I strategin för Burundi anges att en ökad andel programansatser ska eftersträvas, vilket dock inte varit möjligt av flera skäl. 13 Val av insatser har dock gjorts med utgångspunkt i prioriteringarna i Burundis fattigdomsstrategi samt den Fredsbyggande fondens (PBC) strategiska ramverk för Burundi. Sverige redovisar också regelbundet åtaganden och utbetalningar till Burundis nationella kommitté för biståndssamordning. Eftersom biståndet till Burundi avslutas 2012 har Sverige inte deltagit i processer utifrån slutsatserna från Busan. 5. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: hållbar fred och stärkt säkerhet; och 10 Samtliga resultat i programmet finns redovisade i Burundi Peacebuilding Programme. Final Report.. 11 Bidrag till Interpeace for ett medlingsprojekt i Burundi 2011, UF2011/626057UD7SP (delvis), 2011-11-02. 12 Tilläggsbeslut Förlängd verksamhetsperiod för Interpeaces medlingsprojekt i Burundi, UF2011/62605/UD/SP (delvis), 2012-06-14. 13 Som nämnt är korruptionen hög i Burundi och de nationella system svaga. Sverige har inte haft någon representation i landet, och valde dessutom tidigt att fasa ut biståndet. Sida 8 (10)

ökad respekt för samt skydd av de mänskliga rättigheterna Ambassaden i Rwanda har genom ambassadören, charge d'affaires och biståndsråd fört en aktiv, om än sporadisk, dialog med burundiska regeringsföreträdare. Huvudämnen har varit vikten av att öppna en dialog med den utomparlamentariska oppositionen, svensk oro över det fortsatta våldet, inklusive utomrättsliga avrättningar, samt fortsatta rapporter om överträdelser av de mänskliga rättigheterna. Resultaten av denna dialog är mycket svåra att bedöma, men får nog mot bakgrund av att Sverige inte finns på plats i Burundi betraktas som begränsade. Icke desto mindre har det internationella påverkansarbetet sammantaget med stor sannolikhet påverkat den sittande regeringen att öppna för dialog med den utomparlamentariska oppositionen. Detta har i sin tur förmodligen haft en positiv inverkan på säkerhetssituationen, som förbättrats något under rapporteringsperioden. 6. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Det svenska stödet till Burundi är i hög grad inriktat på att stärka demokrati och mänskliga rättigheter (se avsnitt 3). Främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen är integrerat i samtliga insatser. Där så är möjligt redovisas könsuppdelad statistik. Stödet till rättshjälp har ett särskilt fokus på kvinnor och barn. Av det totala antalet konsultationer har 38% nått kvinnor. 14 Andelen kvinnor som fick del av programmet har ökat sedan 2010, bland annat tack vare mobila rättshjälpskontor som når avlägsna delar av landet. En prioriterad fråga för programmet var sexuellt våld. Det fanns dock svårigheter att nå ut till dem som behöver hjälp, endast 7% av alla ansökningar gällde detta ämne, troligen på grund av utbredd straffrihet. Över hälften av alla ansökningar gäller landkonflikter. Miljöbedömningar har gjorts inför byggnadsarbeten som genomförts inom ramen för förbättrad rättssäkerhet på lokal nivå, då domstolsbyggnader uppförts. Miljöaspekter i förhållande till sanitetsfrågor har hanterats inom ramen för stödet till stärkt ansvarsutkrävande i skolor. 7. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Sveriges program i Burundi har i mycket hög utsträckning varit inriktat på att stärka fattiga och marginaliserade människors möjlighet att utkräva ansvar av beslutsfattare. Arbetet med rättshjälp är exempelvis utformat för att göra människor med små resurser mer medvetna om sina rättigheter och att hjälpa dem kräva att dessa rättigheter beaktas. Ett annat exempel är arbetet med stärkt ansvarsutkrävande i skolor. De skolkommittéer som har inrättats i två pilotprovinser har ökat inflytandet för föräldrar och barn. Ett delprojekt avseende stöd till media som avslutades förra året har bidragit till förbättrat samarbete mellan civila samhället och media liksom ökad kvalitet på journalistik. Detta har bidragit till ökad öppenhet och ökat deltagande. 15 14 Joint DFID/Sida Governance programme in Burundi. Programme completion review. Draft narrative report 15 June 2012. 15 Ibid. Sida 9 (10)

Även stödet för att stärka ungdomsbrottslingars rättigheter är riktat till de mest utsatta grupperna i samhället. Inom sektorn fred och säkerhet ges stöd till funktionshindrade före detta soldater för att undvika att de diskrimineras och marginaliseras i samhället. 8. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Humanitärt stöd Humanitärt stöd utgör fortfarande en stor del av det totala stödet till Burundi; under 2012 har hittills cirka 7 MSEK utbetalats. Stödet kanaliseras via FAO, ICRC och IRC. FAO genomför ett program för livsmedelsförsörjning och nutritionsinsatser inklusive stöd till hållbar livsmedelsproduktion samt insatser för att bevara miljön. ICRC arbetar bland annat med kriminalvården för att bevaka interners rättigheter, fysisk rehabilitering av funktionshindrade, familjeåterförening samt utbildning av väpnade grupper i internationell humanitär lag. 16 IRC ger stöd till utbildning och sysselsättningsåtgärder i samarbete med privata sektorn i Burundi. 17 Stöd genom svenska organisationer i civila samhället Stöd till Burundi ges via Forum Syd och PMU. Forum Syd stödjer framför allt utveckling av lokalt ekologiskt jordbruk och ökad självförsörjning. Inom ramen för detta projekt arbetar man även med att öka medvetenheten om hiv/aids och genusfrågor. Forum Syd stödjer även en insats inriktad på fred och försoning via Svenska Scoutförbundet. 9. DEN KONTEXTUELLA RAMEN Förutom de aspekter som tagits upp tidigare i rapporten har inga betydande förändringar skett, som påverkar utsikterna för att genomföra strategin och uppnå strategimålen. 16 ICRC Mid Term Report January to May 2012. 17 IRC Interim Report February 2012. Sida 10 (10)