Naturvärdesinventering Stuverum, Västerviks kommun, Kalmar län, inför fortsatt planering HAMRAKONSULT natur, bild & ljud HB OKTOBER-NOVEMBER 2011
NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE STUVERUM 1:6, VÄSTERVIKS KOM- MUN, KALMAR LÄN, INFÖR FORTSATT PLANARBETE Uppdrag Hamrakonsult - natur, bild & ljud HB fick under oktober 2011 i uppdrag av Västerviks kommun, att utföra en naturvärdesinventering av område benämnt Stuverum 1:6 inför fortsatt arbete och fastställande av detaljplan. Inventeringens syfte Syftet med inventeringen är att undersöka om det, inom det aktuella området, förekommer höga naturvärden i form av ovanliga och hänsynskrävande arter eller särskilt intressanta naturelement, så att dessa kan beaktas vid det fortsatta planarbetet. Inventeringens avgränsning och metodik KARTA 1 Inventeringen omfattar område i anknytning till Golbana öster om Västerviks samhälle. Inventeringens metodik Ur naturvärdessynpunkt är det av vikt att detaljstudera hela området och området undersöktes genom att besöka alla delar till fots. Detta för att ha möjlighet att upptäcka även små värdefulla naturelement som t ex enskilda träd eller artförekomster. Naturvärdesbedömningen följer bl a Skogsvårdsstyrelsens metodik för inventering av Nyckelbiotoper i Skogsmark men bygger till stor del på erfarenhet om hur ovanliga naturelement och arter är. Varje delområde har bedömts utifrån förekomst av ovanliga och hänsynskrävande arter samt inslag av ovanliga naturelement. Vad gäller inventering av djur är detta i många fall svårt under en stor del av året. Förekomst av till exempel fågelarter noteras då dessa påträffas under inventering och det kan anses vara antingen en ovanlig art, påtagligt artrik miljö eller på annat sätt anmärkningsvärt. I annat fall noteras spår, bon eller särskilt lämpliga miljöer där det, tack vare områdets struktur eller innehåll av särskilda naturelement, kan förekomma organismer som kräver hänsyn eller beaktande vid det fortsatta arbetet. Klassificering Delområdena klassificeras enligt nedanstående kriterier: Klass A B Beskrivning av kriterier Naturmiljö eller naturelement med mycket höga naturvärden. Område innehåller värden motsvarande nyckelbiotop eller naturvärde enligt Skogsstyrelsens definition eller klass 1-3 (områden med nationellt, regionalt respektive kommunalt värde) enligt kriterier för bland annat kommunala naturvårdsplaner. Naturmiljö eller naturelement med höga naturvärden. Område innehåller värden men som är mer glest spridda eller solitärträd eller enstaka artobservationer som kräver hänsyn. Naturvärdesklass B motsvarar naturvärde som avsevärt höjer sig över ordinär natur. Klass 4 (lokalt värde) enligt kriterier för bland annat kommunala naturvårdsplaner.
Översiktlig områdesbeskrivning Inventeringsområdet karaktäriseras av stor andel yngre tallskog på tämligen sandiga och flacka marker. Runt omkring finns golfbana med välklippta gräsmattor och i kantzonerna finns lövträd som i vissa fall utgörs av äldre ekar. I östra och södra delen av inventeringsområdet förekommer gamla ekar. Dels står dessa i öppen mark men även i mer slutna bestånd. Här och var finns också hällmarker med äldre tallbestånd och i norra delen en utpräglad berghöjd med mycket gamla tallar samt ett välutvecklat klapperstensfält. Äldre tallar finns också spritt i norra delen samt nordvästra hörnet. Sammanfattande värdeomdöme Inom inventeringsområdet förekommer ett antal delområden med höga eller mycket höga naturvärden. Lövrika bestånd förekommer i södra delen där det östra (2a) utgörs av ett mer slutet bestånd med gamla ekar och ett flertal hänsynskrävande lavarter knutna till gamla ädellövträd. Det västra (2b) är ett lövrikt bryn som ligger i kanten mot golfbanan. Även delområde 2c ligger i anknytning till golfbanan. Här förekommer en stengärdsgård, hävdgynnad flora och äldre lövträd företrädesvis av ek. Hällmarker som en del av karaktären med tallar och torr karaktär förekommer i 1a, 1b och 1c. De två södra områdena är mer flacka med äldre ekar och en del död ved. Delområde 1a består av en berghöjd med intilliggande klapperstensfält. En mycket stor andel gamla tallar och död ved gör att detta är mycket värdefullt ur naturvårdssynpunkt. I norra kanten av inventeringsområdet och utanför, norr om inventeringsområdet finns bestånd med äldre tallar och intressant svampflora. Tidigare noterade värden i området Inventeringsområdet har tidigare undersökts och ett antal ekar i södra delen samt strax utanför inventeringsområdets västra del innehåller värdefull lavflora med inslav av rödlistade arter. Även marksvampfloran är undersökt översiktligt och då konstaterades att det förekommer ett antal rödlistade taggsvampar som är knutna till äldre tallar. Även några sällsynta kärlväxter finns tidigare noterade i kantzonen mot golfbanan i inventeringsområdets sydvästra del. Hasselsnok är även tidigare noterad i området och sentida hittad överkörd.
Delområdesbeskrivningar Beskrivningarna är gjorda utifrån naturtyp och struktur på området. 1. Områden med hällmark och äldre tallskog som huvudkaraktärer 1a. Klass A Ett av de mest värdefulla delområdena inom iventeringsområdet. En berghöjd med hög andel gamla tallar där en del har påtagligt hög ålder. En välbevarad stenmur finns i östra delen och längst i öster finns ett klapperstensfält som är utan mosstäcke. Söderut fortsätter klapperstensfältet men där är stenarna täckta med mossa. Tallarna har pansarbark och vissa träd hyser tallticka. Ett antal döda stammar förekommer och även äldre stubbar. Marken har glest fältskikt och blåmossa breder ut sig med bitvis tämligen stora tuvor. Området innehåller en mängd plastpåsar och annat plastskräp. Rikligt med stora fågelben bland annat av svanar visar sannolikt att det förekommer havsörnar som har använt området som matplats. Det är osäkert hur gamla dessa spår är. Området är sannolikt ett mycket bra område för hasselsnok. Dels med rikligt med stenar i klapperstensfält och mur för att övervintra under och dels med omgivande zon med bärris där det finns goda möjligheter att jaga. Även solbelysta berghällar är viktiga för hasselsnok även om det mesta tyder på att de helst inte ligger alltför exponerat. I utkanten av detta område i norra delen finns rester av taggsvampar som dock var i dåligt skick och inte med säkerhet kunde artbestämmas men med stor sannolikhet en av de mer ovanliga arterna. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Området innehåller rikligt med höga naturvärden där de gamla tallarna utgör de högsta värdena. God miljö för hasselsnok, samt innehåller signalarten blåmossa och den rödlistade talltickan. Klapperstensfält är en tämligen vanlig företeelse i Västerviks kommun men kombinationen av att vara en intressant geologisk företeelse och av vikt för till exempel hasselsnok gör att även denna del måste ses som mycket värdefull.
1b och 1c. Klass B Mer flacka hällmarker med glest trädskikt med yngre tall, ek, björk och rönn. Inslag finns också av äldre tallar och enstaka gammal tall. Tämligen rikligt med död tallved som hyser rikligt med flarnlav. Många döda grenar och stamdelar med spår av insekter. De flesta av dessa spår är gamla men har gjorts av olika arter av praktbaggar. Marken är varierande med tallvitmossa och bitvis renlavar tillsammans med islandslav, ljung och kruståtel. Blåmossa förekommer frekvent. Det är främst mindre kuddar med blåmossa men enstaka större exemplar finns också. Det solexponerade området är ypperligt för bland annat trollsländor. Vid inventeringen som utfördes sent på säsongen noterades flera olika ängstrollsländor. Längs med nordvästra kanten, på mer frisk och risbevuxen mark av delområde 1b växer motaggsvamp som är knuten till gamla tallar. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Äldre och en del gamla tallar. Död ved och kuddar med den intressanta blåmossan. Den sällsynta motaggsvampen förekommer liksom rik förekomst av trollsländor. Sannolikt är dessa områden mycket bra för hasselsnok med solexponerade hällmarker med gömslen och kantzoner med bärris och ljung som gör att det finns bra platser för jakt. 1d. I anknytning till golfbanan finns en flack hällmark med glest trädskikt som består av yngre tall och ek. Renlavssamhällena är välutvecklade med inslag av islandslav. Bitvis tätare ljungbestånd och även äldre stubbar med flarnlav. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Området är främst värdefullt som potentiell miljö för hasselsnok tillsammans med angränsande område västerut.
2. Lövdominerade bestånd 2a. Klass A Ett ekdominerat lövbestånd i utkanten av inventeringsområdet. Här finns grova ekar tillsammans med yngre lövträd av björk och klibbal och ett mer eller mindre utvecklat buskskikt av hassel, hagtorn och lövuppslag. Gamla tallar förekommer i kanten. I norra delen förekommer partier med yngre till medelålders klibbal. Många av ekarna är gamla med utvecklade kronor och grov bark och hyser en värdefull lavflora med inslag av rödlistade arter. Lavfloran innehåller rikligt med gul mjöllav och grön spiklav som är tämligen vanliga men främst finns på äldre ekar. De mer ovanliga arterna som noterades är rosa skärelav och skuggorangelav som båda anses som hänsynskrävande arter. Norra delen hyser ett par grövre ekar som står tämligen öppet. Här finns mulm som sipprar fram från håligheter. Lavfloran är välutvecklad med rik förekomst av brosklavar med bland annat mjölig brosklav samt skuggorangelav och brun nållav som är tämligen ovanliga, På ett intilliggande träd förekommer rosa skärelav. Floran är varierande med fuktighetsgrad men innehåller ordinära arter.som övergår till fuktmarksarter i främst de norra delarna med älgört och starrarter. Bitvis förekommer hasselmossa som indikerar rikare markslag. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Området innehåller både gamla ekar som är värdefulla i sig men även en utvecklad lavflora med inslag av rödlistade arter. Även en del gamla tallar förekommer.
2b*, 2c*, 2d, 2e. *Klass B I utkanten av golbanerområdet delvis som bryn och delvis lite bredare bestånd förekommer i södra delen av inventeringsområdet. Delområde 2b innehåller främst ek där en del är äldre men tämligen lågvuxna. Floran innehåller hävdgynnade arter med gulmåra, liten blåklocka och bockrot men även stenbär och bitvis bärris och skogsmossor. En välbevarad stengärdsgård sträcker sig genom området. Delområde 2c är i högre utsträckning ett bryn mot golfbanan med en större blandning av lövträd men även innehållande äldre träd av ek och björk. Gränsen mot angrånsande skogsbestånd är bitvis tämligen flytande. Delområde 2d är dels bevuxet med uppslag av klibbal som övergår till blandbestånd med yngre barrträd men med inslag av ek och björk. Delområde 2e förekommer främst ekar men dessa står på tomtmark. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Områdena innehåller inslag av äldre träd och en välbevarad stengärdsgård. Kantzonen ut mot golfbanan i inventeringsområdets östra kant hyser mycket lövrika partier och en speciell flora. Även ut mot andra delar av golfbanan är det främst lövträd som dominerar. Dessa kan med fördel utvecklas ytterligare med större inslag av bärande och blommande buskar.
3. Yngre barrbestånd 3a, 3b, 3c, 3d. Till stora delar består inventeringsområdet av yngre tallskog eller i vissa fall bestånd med mer graninslag som dock varierar i sammansättning. Delområde 3a är ett flackt område med mestadels sandig mark. Trädskiktet är homogent och floran tämligen ordinär med ljung, blåbär, lingon och kruståtel. Fläckvis rikligt med örnbräken. Delområde 3b är något mer frisk med inslag av vårfryle, femfingerört och en del fuktigare svackor finns med ökat inslag av sälg, björk och gran samt granvitmossa och björnmossa. Delområde 3c är mer grandominerat och delvis är detta bestånd avverkat. Delområde 3d utgörs av ett mindre barrblandbestånd med ung tall och gran. Bitvis är marken dominerad ljung men andra delar hyser en utpräglad skogsflora med bärris av blåbär, lingon, husmossa, väggmossa och ängskovall. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Områdena måste betecknas som ordinär. Det är dock möjligt att det kan förekomma marksvampar och i synnerhet i kantzoner mot de bestånd där det finns äldre eller gamla tallar. Även kantzoner mot hällmarker där det även kan förekomma hasselsnok som är ute på födosök i risvegetationen. Den unga tallskogen är tämligen homogen men variationer finns med något fuktigare svackor och bitvis ett stort inslag av bland annat örnbräken. Ett par mindre gläntor finns där det bitvis går att hitta stensamlingar som är svårtolkade men sannolikt rester av någon mänsklig aktivitet.
4. Äldre tallbestånd eller yngre bestånd med inslag av äldre tallar 4a, 4b*, 4c. *Klass B I norra delen av inventeringsområdet förekommer äldre tallar som bitivs utgör enhetliga äldre bestånd men några ytor domineras av yngre träd men det finns inslag av överståndare av tall. Det södra beståndet 4a hyser en del klappersten i norra delen men de är täckta med mossa. Den västra delen har främst medelålders eller äldre träd och en del friskare partier med gökärt, stenbär men även lövuppslag av ek och lönn. De övriga delarna är yngre med mestadels mycket sluten karaktär av tall, ek och lönn. Här står ett antal högvuxna tallar. Ett par exemplar av vad som sannolikt är blåfotad taggsvamp noterades längs med stigen som sträcker sig genom området. Dessa växte nära en äldre tall. I södra delen av delområdet finns ett långsträckt röse som bedöms vara ett röjningsröse möjligen med ursprung som del av klapperstensfält. Delområde 4b ligger i norra kanten av inventeringsområdet och där står ett antal gamla tallar runt golfbanan och detta bestånd sträcker sig vidare även norr om grusvägen som avgränsar inventeringsområdet i norr. Floran är dominerad av bärris och ljung. Delområde 4c är ett mindre område där det finns äldre tallar i södra delen av inventeringsområdet. Dessa står i anknytning till parkering och intill tomtmark. Värdeomdöme och särskilt intressanta artförekomster: Området innehåller ett antal tallar som är äldre. Delar av området kan vara ett värdefullt inslag som rekreationsskog som med fördel kan beaktas i det fortsatta planarbetet. Delar av området ligger på klapperstensfält som dock är ganska otydligt. Delområde 4b innehåller en del intressanta marksvampar som är knutna till gamla tallar. Det större röset kan också utgöra en bra förutsättning för hasselsnok. Röjningsröse som troligen har en bas av klapperstensfält i botten.
5. Strandnära gräsmarker Mellan golfbanan och vattnet i inventeringsområdets östra kant förekommer ett antal gräsmarker som sannolikt haft lång historia som hävdad mark men sentia blivit allt mer igenvuxna. Vissa partier hyser unga klibbalar och andra delar är fortfarande tämligen öppna men hyser såväl älggräs och högvuxna gräs och starrarter. En del mera magra markområden har kvar en hävdgynnad flora som dock inte kan sägas innehålla särskilt sällsynta arter. Dock är det troligt att man med hävd snabbt kan få tillbaka en intressant flora och därigenom både långsiktigt få en öppen mark samt även gynna de äldre ekar som finns i anknytning till området. Särskilda hänsynsområden I norra delen förekommer ett mycket värdefullt område (1a) med rik förekomst av gamla tallar som fortfarande har kvar en tämligen vild struktur. Området utgörs dels av en berghöjd och dels ett klapperstensfält som bedöms vara skyddsvärd främst i den del som inte är överväxt. Även norr om detta finns äldre och gamla tallar som står på bördigare mark. Här förekommer också en del intressanta marksvampar. Ytterligare ett par hällmarksområden (1b och 1c) med äldre tallar och till viss del död ved förekommer i södra delen. I anknytning till dessa partier har också noterats en del ovanliga svamparter som är knutna till gamla tallar. Äldre ekar och gamla ekar (2a och 2b) förekommer främst i södra delen där den sydöstra kanten samt i aknytning till golfbanan i östra kanten förekommer riktigt grova träd som också hyser rödlistade arter. Även ett bestånd (2c) i sydvästra delen av inventeringsområdet hyser äldre ekar och en rest av hävdgynnad flora. Utanför detta i kantzonen mot golfbanan är också tidigare noterat rödlistade kärlväxter. Kommentarer till bevarandevärda områden och element Inom inventeringsområdet finns både bevarandevärda biotoper och element. Grova ekar med håligheter hyser också en del döda grenar och stamdelar samt på ett par träd även synlig mulm. Det är viktigt att den döda veden lämnas kvar vid dessa träd. Även då större träd går sönder bör man inte avlägsna dessa delar. Det bör vara ett mål att även försöka få yngre ekar att växa till så att de områden där det i dagsläget förekommer ekar även fortsättningsvis kommer hysa detta. Vid röjning bör man spara ett antal ekar och successivt bevara de exemplar som utvecklar sig bäst. I tallbestånden förekommer dels död ved i form av stubbar och grenar men även döda stamdelar och toppar. Det förekommer tämligen rikligt med insektshål som dock mestadels verkar vara gamla spår men en del är sannolikt gjorda av någon av de större praktbaggarna. Den del av klapperstensfältet som fortfarande inte är överväxt bedöms som ett synnerligen värdefullt geologiskt inslag. Västervik anses generellt som en kommun med stort inslag av utbredda klapperstensfält men med den väldigt tydliga struktur och närheten till ett mycket värdefullt tallhällmarksområde ger detta också en viktig karaktär.
Inom delområde 1a finns en hel del plastskräp och påsar som är intryckta mellanblock och i skrevor. Detta bör tas bort oavsett om området ska exploateras. Även ett par olika fällor finns på platsen som sannolikt har använts för att fånga grävling. Detta bör också tas bort. Särskilt intressanta och bevarandevärda kantzoner och bryn Det finns ett antal särskilt skyddsvärda bryn och kantzoner inom inventeringsområdet. Främst mellan de lövrika bestånden och golfbanan där det oftast finns kvar hävdgynnad flora och många gånger är det tämligen artrikt. I norra kanten av delområde 3a som är ung tallskog finns en smal lövremsa som bör sparas och gärna utvecklas vidare. Runt de delområden där det förekommer äldre tallar på hällmark är det viktigt att det inte sker exploatering ända inpå dessa partier utan att det kan ställas ett antal tallar som kan få bli evighetsträd. Hela kanten mellan golfbanan och vattnet måste ses som en viktig kantzon där det bör läggas resurser på att antingen få området hävdat genom bete eller en regelbunden röjning och gärna slåtter på de ytor där det fortfarande finns rester av hävdgynnad flora. Kommentarer till åtgärder i samband med exploateringsfasen Det är högst väsentligt att vara mycket strikt med användningen av marken vid en eventuell exploatering. Hällmarker eller andra öppna partier kan lätt användas för att köra över eller att lagra material eller schaktmassor. Det är därför viktigt att göra en noggrann plan för vilka områden som får användas till dessa aktiviteter så att inga värden förstörs. Även de delar som kan bli föremål för exploatering kan innehålla äldre träd och då främst tallar som med fördel kan sparas och ingå som en del i den fortsatta hanteringen. Man bör också se till möjligheten att använda de utpekade värdefulla miljöerna så att dessa kan utgöra viktiga rekreationsområden. Detta kan också utvecklas så att de högt klassificerade partierna förstärks och utvecklas genom skötsel såsom frihuggning och gynnande av exempelvis bärande och blommande buskar. Analys av områden som är lämpliga för ovanliga marksvampar Inom inventeringsområdet finns ett antal områden där det bedöms vara bättre förutsättning för att det kan förekomma hänsynskrävande marksvampar. Stora delar av området har påverkats av omfattande avverkning och sannolikt blev det en kraftlig markpåverkan efter detta. Markstrukturen är tämligen homogen men en del fuktigare partier förekommer där floran ändrar sig något.
De delområden där det vid denna inventering har kunnat noteras särskilt intressanta marksvampar är i samtliga fall där det också förekommer äldre och gamla tallar. I synnerhet fjälltaggsvampar men även många andra sällsynta svampar eller svampar som anses vara signalarter är knutna till en ostörd mark men där det finns kontinuitet av äldre tallar även om inte hela miljön innehåller innehåller gammal skog. Delområde 4a och 4 b är sådana bestånd där det både har noterats intressanta marksvampar och där det finns spridda äldre tallar. I anknytning till delområde 1a kan det sannolikt förekomma intressanta marksvampar även om det inte i denna inventering kunde noteras sådana där. Här förekommer dock tallticka som är en rödlistad art som växer på levande tallar. Motaggsvamp noterades i ytterkant av delområdena 1b och 1c. Den växer i regel inte på på alltför torra partier men är knuten till gamla träd så i de mer friska markerna runt hällmarkerna verkar finnas bra förutsättningar för denna art. Det är dock sannolikt en tämligen smal zon där förutsättningarna är bra eftersom de unga tallbestånden sträcker sig ända fram till hällmarken. Analys av områden anses lämpliga för hasselsnok I inventeringsområdet förekommer hasselsnok. Det råder inte en helt enhetlig bild över vad hasselsnoken egentligen kräver för miljö. Det verkar skilja sig åt mellan olika områden och biotopvalet kan nog sägas vara tämligen brett. Som de flesta kräldjuren är de beroende av värme men där är nog hasselsnoken inte en orm som vill ligga alltför öppet utan gärna under stenar så förekomst av skymslen och stenblock är väsentlig. Det är också främst så att den jagar i områden med viss vegetation och då verkar ris vara att föredra före gräs. En bedömning är att det mest värdefulla området för hasselsnok är delområde 1a men med en kantzon runt för att även få med en del jaktmarker med högre vegetation. Inom detta parti finns rikligt med skrymslen, block och även en stenmur och klapperstensfält där det finns oändligt med möjligheter till skydd. Även stråket från delområde 1a till 4a kan vara intressant för hasselsnok. Där finns rikt med stenar och bitvis tämligen hög flora och tät vegetation. det anses högst sannolikt att det kan finnas hasselsnok som håller till även i 4a. Även delområde 2c och 1d kan vara av intresse då det där förekommer flera av de element och strukturer som är viktiga. Hällmarkerna 1b och 1c har viss potential men där förekommer inte alls samma möjligheter att skydda sig. Där är möjligen närheten till jaktmarker större men avsaknaden av rikedom av stenblock eller annat att gömma sig under borde utgöra en stor brist i dessa miljöer.
Bifogade kartor: karta 1: Inventeringsområde, karta 2 Biotoptyper karta 3: Delområdesindelning, karta 4: Naturvärdesklassificering Arbetet är utfört av Anders Tingvall, Lillvalla gård, 590 46 RIMFORSA. kontaktuppgifter: anders.tingvall@telia.com anders.tingvall@kinda.se 0709-827 304 Anders Tingvall, oktober november 2011