naturvårdsgruppens arbetsprogram

naturvårdsgruppens arbetsprogram 2006 Gatukontoret / Parken november 2005

Inledning... 4 Bakgrund... 4 Grönstrukturprogram för Mölndals stad... 5 Naturvårdsplanen... 5 Miljömål som gäller för naturvården:... 6 Kulturmiljövårdsprogram... 7 Miljöbalken... 8 Presentation av områdena... 9 Skötselområden Mölndal... 9 Änggårdsbergen... 9 Safjället... 10 Lackarebäck... 10 Herkules Gunnebo... 11 Peppared... 12 Sisjön... 12 Skötselområden Kållered-Lindome... 13 Torrekulla... 14 Livered... 14 Lindome friluftsområde Bunketorp... 14 Valås... 15 Sandsjöbacka... 15 Fagared Flabäck... 16 Börsås... 17 Ålgårdsbacka... 17 Övrig skötsel... 18 Bohusleden... 18 Skolskogar... 18 Arbetsprogram... 19 Mölndal... 19 Änggårdsbergen... 19 Safjället... 20 Lackarebäck... 21 Herkules Gunnebo... 21 Peppared... 23 Sisjön... 23 Övrigt i Mölndal... 24 Kållered Lindome... 26 Torrekulla... 26 Livered... 26 2

Lindome friluftsområde Bunketorp... 27 Valås... 29 Fagared Flabäck... 29 Sandsjöbacka... 30 Börsås... 31 Ålgårdsbacka... 31 Sagsjön... 31 Övrigt i Kållered Lindome... 32 Snickeriarbete... 32 Övrig skötsel... 33 Vinterarbeten... 33 Städning i skogsmark... 33 Bohusleden... 33 Skolskogarna... 33 Referenser... 36 Checklista för skötseln... 37 Mölndal (lag 51)... 37 Kållered - Lindome (lag 52)... 39 Bilagor: 1. Förteckning över de skyltar som naturvårdsgruppen har tillsyn över åt kultur-och fritidsförvaltningen 2. Karta över hela kommunen med naturvårdsgruppens större ansvarsområden markerade 3. Karta över Änggårdsbergen med ifyllda stigar 4. Karta över Lindome friluftsområde med ifyllda stigar 5. Karta över naturreservatet Safjället 6. Karta över Sandsjöbacka, med Sisjön, Torrekulla, Torrekullaleden och Sandsjöbackaleden 7. Karta över Hällesåker Börsås och Ålgårdsbacka 8. Karta över nordöstra Mölndal med stigar och leder i Gunnebo Herkules-området och norra delen av Bohusleden 9. Fornminnen i Hulelyckan 3

Inledning En stor del av Mölndals stad är skogsmark. Den skogsmark som lönar sig att bruka sköts som produktionsskog på uppdrag av kommunen. Övriga naturområden, tätortsnära skog, reservat och markerade stigar sköts av parkförvaltningen och i praktiken av naturvårdslagen. Sammanlagt rör det sig om nästan 1400 hektar. I Mölndal finns över 14 mil motions-, rid- eller elljusspår som går inom eller passerar naturvårdsområden. Därutöver finns några mil vandringsleder. Alla markerade leder och motionsspår sköts av parkförvaltningens naturvårdslag, liksom de naturområden där lederna finns. Dessutom sköter naturvårdslagen flera av kommunens kulturminnen, tillverkar vissa skyltar och sätter upp informationsskyltar åt kultur- och fritidsförvaltningen. Naturvårdsgruppen är indelad i två arbetslag, det norra laget som har hand om Mölndal ner till Peppared, och det södra laget som sköter Kållered Lindome Hällesåker. Naturvårdarna har offentlig skyddad anställning, OSA, och betalas delvis av arbetsförmedlingen och Arbets- och familjestödsförvaltningen. Arbetet med OSA-lagen fyller två viktiga syften, behovet av praktisk naturvård och skötsel av friluftsområden i kommunen och en sysselsättning för de anställda. Bakgrund Det finns ett antal styrdokument som ger en bakgrund till naturvårdsarbetet i kommunen och som i vissa fall uttalar målen för naturvården. Utöver de som kommenteras nedan finns särskilda skötselplaner för de områden som utgör naturreservat, Safjället (kommunens egna reservat), Sandsjöbacka och Änggårdsbergen. Dessutom finns en skötselplan för Peppareds naturområde. 4

Grönstrukturprogram för Mölndals stad Mölndal har ett Grönstrukturprogram som tagits fram i samband med den förnyade översiktsplanen 2004. Syftet är att beskriva viktiga förutsättningar och möjliga förbättringar av grönstrukturen i kommunen. Programmet vill verka för en bättre hushållning med naturresurserna och öka förståelsen av en bra och välfungerande grönstruktur. De viktigaste huvuddragen i grönstrukturen: Dalar och öppna landskap Dalstråken bör värnas och behållas öppna. De områden som nämns och som berör naturvårdsgruppens arbete är dalgångarna i anslutning till Sandsjöbacka. Skogsbeklädda bergsryggar Skogsbeklädda bergsryggar har stor betydelse för landskapsbilden och för upplevelsen av landskapsrummet. Områden som är aktuella för naturvårdsgruppen är Änggårdsbergen, Safjället, Lackarebäcksfjället och Valås. Större skogsområden Större skogsområden som har stor betydelse för naturvårdsintressen och för rekreation och friluftsliv bör tas hänsyn till vid byggande och skogsbruk. Aktuella områden är Änggårdsbergen, Sandsjöbacka och Lindome friluftsområde. Sjöar, åar och andra vattenområden Vattenområden har stora ekologiska värden och landskapsbildsmässiga kvaliteter. Tillgängligheten bör bevaras eller ökas. För naturvårdsgruppens del handlar det om vassröjningen i delar av Sagsjön för att återskapa den öppna vattenytan. Kontakten mellan tätorterna och omgivande grönstruktur Det är viktigt med en god kontakt mellan tätorter och omgivande grönområden, både för att lätt nå områdena och för att förbättra de ekologiska spridningskorridorerna. Detta gäller områdena kring Lackarebäck, kontakter mellan Änggården och Safjället, närströvområdet i Livered, Fagaredssjön och gravfältet, samt kontakten mellan Lindome och Sandsjöbacka. Naturvårdsplanen Mölndals stads naturvårdsplan är från 1998. Naturvårdsplanen pekar ut ett stort antal objekt med värdefull natur. Det övergripande målet för naturvården i Mölndals stad är att bevara och helst höja den biologiska mångfalden av naturligt förekommande arter och naturtyper. För att områden som behöver skydd eller skötsel ska få det krävs sedan särskilda insatser. Flera av naturvårdsgruppens skötselområden nämns i planen, men de områden och åtgärder som enligt naturvårdsplanen bör prioriteras och som berör naturvårdsgruppernas arbete är: Änggårdsbergens naturreservat bör utvidgas söderut på kommunal mark. Torrekulla: de igenväxande hagmarkerna bör slås. Markerna har under lång tid innan igenväxningen varit utsatta för slåtter och den hävdade miljön bör återskapas. 5

De fina betesmarkerna runt Fagaredssjön som vuxit igen behöver röjas (röjning norr om sjön) och kräver bete. Sagsjön har ett högt naturvärde som en fågellokal. Den är näringsrik och har vuxit igen. Därför bör vassen slås. Peppared klassas som ett område med mycket högt naturvärde. (Numera har området en åtgärds- och skötselplan.) Miljömål som gäller för naturvården: Mölndals lokala miljömål antogs av kommunfullmäktige 2003. De utgör en specificering för Mölndals geografiska område av de nationella miljömål som antogs av riksdagen 1999. Det övergripande målet för dessa är det så kallade generationsmålet, att vi om en generation skall lämna över ett Sverige där de största miljöproblemen är lösta. De miljömål som är direkt eller indirekt aktuella för naturvårdsarbetet är följande: Bara naturlig försurning Från år 2003: Kalkas sjöar och vattendrag minst i samma omfattning som 2003 Sköts skogarna så att de inte förvärrar försurningen i marken Till år 2005: Genomförs försök med skogsmarkskalkning om det finns lämpliga områden. Undersöks behovet av att utöka sjö- och vattendragskalkningen. Ingen övergödning Från år 2003: Till år 2010: Nyskapas våtmarker för spillavlopp och dagvattenrening. Ligger fosfor- och kvävehalter i kommunens sjöar och vattendrag på en nivå som innebär god kvalitet enligt EG:s ramdirektiv och svenska bedömningsgrunder. Levande sjöar och vattendrag Till år 2005: Har Rådasjön och Hålsjön blivit naturreservat. Undersöks förutsättningarna för att restaurera Sagsjön. Till år 2010: Har Djupedala vattenkraftverk och lämningarna vid Inseros/Torvmossared (Ålgårdsbacka) ett långsiktigt skydd Grundvatten av god kvalitet Från år 2003: Skyddas grundvattnet i Lindomeåns dalgång mot utsläpp från enskilda avlopp. Myllrande våtmarker Från år 2003: Bevaras myrholmar och kantzoner kring våtmarker. Till år 2005: Har Rambomosse ett långsiktigt skydd Till år 2010: Har Hovmossarna, Tjärnmossarna, Gövattensmossen och Brännåstjärn ett långsiktigt skydd. Nyskapas, återskapas eller restaureras minst tio våtmarker i områden där våtmarker försvunnit eller blivit sällsynta. Levande skogar Till år 2005: Inventeras fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 6

Till år 2010: Inventeras alla skogens nyckelbiotoper Har ett antal värdefulla skogsområden fått ett långsiktigt skydd, bland annat Lackarebäcks dalgång, skogen söder om Hällesåker och området mellan Hålsjön och Horsickan. Ett rikt odlingslandskap Till år 2005: Till år 2010: Är samtliga värdefulla ängs- och betesmarker betade eller slagna. Inventeras restaureringsbara ängs- och hagmarker och ett restaurerings- och skötselprogram har tagits fram. Inventeras arealen betad ljunghed. Inventeras lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader samt odlingsrösen, stenmurar, gärdsgårdar etc. kring gårdsmiljöer. Har ett antal kulturhistoriskt värdefulla miljöer fått ett långsiktigt skydd (se Mölndals stads miljömål) God bebyggd miljö hållbar bebyggelse Från 2003: Exploateras inte parker eller friluftsområden avsatta för rekreation i eller i närheten av tätorterna. Ett rikt växt- och djurliv Det 16:e miljömålet berör biologisk mångfald och hållbart nyttjande av biologiska resurser, och därmed i stor grad naturvårdsgruppens arbete. De nationella delmålen antogs av riksdagen hösten 2005 och lokala delmål kommer i nästa revision även att finnas med bland Mölndals miljömål. Kulturmiljövårdsprogram Mölndals stads kulturmiljövårdsprogram reviderades i samband med att översiktsplanen skulle ses över. Dagens program antogs 2000 och presenteras i bokform med titeln Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered & Lindome. Syftet med kulturmiljövårdsprogrammet är: - Att lyfta fram ett antal miljöer som speglar kommunens kulturhistoriska utveckling från forntid till nutid. - Att tydliggöra viktiga karaktärsdrag och sprida information om miljöernas kulturhistoriska betydelse och kvaliteter. - Att presentera rekommendationer för en varsam hantering gällande skötsel/underhåll och förändringar. - Att föreslå riktlinjer för framtida bygglovsärenden - Att skapa ett aktuellt kulturhistoriskt underlag för den kommunala samhällsplaneringen Flera av de områden som presenteras i programmet utgörs av naturområden och vissa ingår även i kommunens naturvårdsprogram. Naturvårdsgruppen sköter natur- och kulturstigar, röjer kring flera av fornminnena och har skylttillsyn. De områden som tas upp i Kulturmiljövårdsprogrammet och som är relevanta för naturvårdsgruppen är: 7

Dvärred Fagared Gunnebo Hällesåker Kållereds kyrka Lindome kyrka Livered Safjället Västerberget Valås Sandås Lackarebäck Svejserdalen Ekekullen Miljöbalken Miljöbalken är en samling av lagar som rör miljö och natur och som 1999 ersatte ett otal spridda lagtexter. Bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I andra kapitlets finner man försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Dessa regler är allmänna och gäller alla. I sjunde kapitlet regleras skydd för värdefulla miljöer och naturområden. 11 handlar om biotopskyddsområden. Regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om särskilda områden eller biotopstyper som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. 8

Presentation av områdena Skötselområden Mölndal Den norra delen av kommunen gäller alla områden från Balltorp och norrut. Änggårdsbergen Änggårdsbergens naturreservat ligger till större delen på en bergsplatå som genomskärs av några större dalgångar i nord-sydlig sträckning. Området ligger både i Göteborg och i Mölndal och ansluter till Botaniska trädgården i norr. I söder gränsar Änggårdsbergen till Fässbergsdalen och österut till Toltorpsdalen. Reservatet kommer inom kort att utökas söderut för att täcka hela naturområdet. I reservatet finns flera typiska västsvenska naturtyper som ljunghed, myrmarker, barrskog och naturskogslika lövskogar. Änggårdsbergen har flera rödlistade insektsarter och ett rikt fågelliv. Högsta 9

punkten är Västerberget, som mäter 118 meter över havet. Valåsberget stupar brant mot Fässbergsdalen. I området finns ett nät av stigar, som gör det lätt att genomkorsa Änggårdsbergen. Du kan promenera från Eklanda upp till Näckrosdammen, från Axgatan till Botaniska, Södermalm, Toltorp eller till Fässbergshemmet. Det går att rida från Göteborg in mot Eklanda och österut. Inom reservatet finns många fornminnen. Många av dem är gravar som härstammar från bronsåldern. Högst av dem ligger ett gravröse och stensättning, med utsikt mot havet och ända bort till Vinga fyr. Det finns också många nyare minnen och även sägner kring bergen som har varit tillhåll både för rövare och för fattiga inbyggare. Safjället Naturreservatet Safjället är ett 87 ha stort bergsparti alldeles norr om Mölndals centrum mellan Toltorpsdalen och Krokslätt. Berget utgör ett markant inslag i stadsbilden, särskilt med sina branter i sydväst mot Toltorpsdalen. Här finns stigar och elljusspår på 2,5 och 1,5 km. Safjället är rikt på fornminnen. De äldsta lämningarna är två hällkistor, där man bland annat har hittat smycken och flintaskärvor. På bergets sydöstra del finns ett gravröse som en gång i tiden har plundrats och högre upp ligger ett röse från bronsåldern som förstörts när stenar plockats till ett kvarnbygge. På sydöstra änden av Bergåsen finns också rester från en fornborg. Inom området finns tre dammar, Indiandammen, Bergskanalen och Änderdammen eller Ändis. Bergskanalen och Ändis är från början kärr som har dämts upp för att ge öppet vatten. Enligt skötselplanen skall de tillåtas att åter växa igen till viss del. Tidigare bestod berget av betad hedmark, men plantering och spontan igenväxning har gett det nuvarande utseendet. Naturtyperna är björkskog, barrskog och ädellövsskog med bok, ek och ask. Här finns gott om rådjur, men även älg, skogshare och morkulla. Lackarebäck Lackarebäck är ett värdefullt strövområde i östra Mölndal. Det är både kulturhistoriskt och naturskönt med bok- och ekskog. Lackarebäck är en bäckravin på norra sidan om Gunnebogatan. Området ligger inklämt mellan industriområden och trafikleder och genomkorsas av järnvägen, men är ändå en av kommunens vackraste naturparker och den enda bevarade bokskogen. 10

I ravinen finns en vattenkälla och spår efter en gammal kvarn. Ur källan kan man hämta dricksvatten. I det här området har spåren efter Mölndals äldsta bosättning hittats. Nära källan finns ett picknickbord för utflykten. Lackarebäcken omges av den vackra bokskogen Svejserdalen. Bokskogar är ganska sällsynta på våra breddgrader. Alldeles intill Lackarebäck men på södra sidan av Gunnebogatan ligger Ekekullen, som är en kulle med vacker gammal ekskog. Här finns bortåt 3000 år gamla gravar, kallade Domarringen. Herkules Gunnebo Gunnebo slott från 1700-talet och parken som hör till byggnaden var tidigare en del av parkförvaltningens skötselområden. Sedan det kommunägda Gunnebo Slott och Trädgårdar blev ett dotterbolag till koncernen Kvarnfallet Mölndal AB i december 2000 sköts slottsparken och stigarna av slottets egen personal. Parken genomkorsas av Bohusleden, vilket medför att arbetslag 51 ändå har en del skylttillsyn i omgivningarna kring slottet. Naturskyddsföreningens naturstig går både genom slottsparken och längs med Rådasjöns strand och berättar om naturfakta med 35 skyltar. Området anlades i samband med att slottet byggdes i slutet av 1700-talet som en naturpark med intentionen att likna en engelsk park med mjukare kullar och mycket växtlighet för att dölja de annars lite kargare bergen. Foto: Inge Johansson Foto: Inge Johansson Längs järnvägen (Boråsbanan) går gränsen mellan Gunnebo och Herkules friluftsområde. Numera är områdena sammanbundna med gångtunnlar. Inom Herkulesområdet finns flera olika motionsspår med varierande längder, upp till 6,7 km. I trakterna finns även elljusspår och ridspår. Vid Herkules-gården finns tillgång till omklädningsrum, bastu och dusch. Herkules Gunnebo är ett mycket naturskönt område som med de många stigarna och lederna blir lättillgängligt för alla. Här finns också ett rikt naturliv. 11

Peppared Precis söder om Astra Zeneca, nära Balltorp, ligger ett nyanlagt strövområde med ett 2 km långt elljusspår. Det är i samarbete med läkemedelsföretaget som skogspartiet kunnat avsättas som motionsområde. Här finns förutom det anlagda spåret en mycket ovanlig miljö med höga hasselträd. Hasselskogen omfattas av ett så kallat biotopsskydd, som ger ett starkt skydd till ett litet stycke värdefull natur inne i en mer alldaglig miljö. I naturvårdsplanen klassas Peppared som ett område med mycket högt naturvärde och har numera en åtgärds- och skötselplan. Elljusspåret stod helt klart hösten 2005, men arbetet med att röja för ytterligare en spårlängd genom hasselskogen pågår ännu nämnda höst. Hasselskogen Det nyanlagda spåret Sisjön Sisjön ligger precis på kommungränsen mellan Mölndal och Göteborg och ingår i Sandsjöbackareservatet. Det är en fin badplats med bryggor, sandstrand och klippor. Sjön är barnvänlig och har varit en populär badsjö ända sedan början av 1900-talet. Man kan nå sjön med barnvagn och rullstol. Området är också mycket populärt kvällstid under sommarhalvåret då många kommer för att bada eller grilla. Förutom en badsjö är Sisjön en bra fiskesjö. Här finns ett abborrbestånd med fiskar på upp till ett kilo. Både regnbåge och öring har planterats ut och ger goda fångster. Fisket omfattas av Sportfiskarnas Gula kortet. Foto: Marcus Andersson Badplatsen nås från parkeringsplatsen och är skyltad från Lunnagårdsgatan. Från Sisjön går vandringsleder in till Sandsjöbackareservatet och en led till Torrekulla. Det planeras även en vandringsstig från Balltorp till Sisjön. 12

Skötselområden Kållered-Lindome Den södra delen av kommunen utgör ett något större arbetsområde, från Kållered och Torrekulla till Hällesåker och Sandsjöbacka. I Lindome finns dessutom en verkstad där skyltar tillverkas för behoven i hela kommunen och där bänkar, bryggor, mm kan repareras. 13

Torrekulla Torrekulla friluftsområde ligger i anslutning till Sandsjöbackas naturreservat, men också nära Kållereds köpstad. Här ligger en friluftsgård som ägs av kommunen, men som utarrenderas till Svenska Turistföreningen. På sommaren drivs gården som ett vandrarhem. Det finns också bangolf, dansbana och en badsjö nära gården. Flera stigar utgår från härifrån. Bland annat finns här upplyst skidspår och ett elljusspår på 2,5 km. Torrekullaleden kan man följa till Sisjön eller mot Sandsjöbacka. Livered Livered är ett välbevarat kulturlandskap med gårdstomter, stenmurar och många lämningar från tidigare århundrades markanvändning. Området är vackert och vildvuxet med stigar, ekskog, hassel, fallna stammar och vitsippemattor om våren. Från Livereds damm leder en välbevarad fägata in till den övergivna gårdstomten. Nära den gamla gårdstomten kan man se många stenmurar, husgrunder, små röjda ytor för odling och förvildade trädgårdsväxter som vittnar om hur livet var i Livereds gamla by. Genom området löper flera mindre stigar. En av dessa är en skyltad kultur- och naturstig som berättar om områdets historia. Livered är ett lättillgängligt rekreationsområde som ligger nära bostadsområden och Kållereds kyrka. Lindome friluftsområde Bunketorp Lindome friluftsområde är ett stort naturområde med många spår, stigar och skogsvägar som ligger i anslutning till Lindomes golfbana. Området ligger söder om Hällesåkersvägen mellan Bunketorp och Djursjövägen. Området kallas också för Hassungareds friluftsområde eller Bunketorp efter IK Uvens klubbstuga. 14

Här finns en motionsanläggning och spår av varierande längder, skidspår, ridstigar och ett 3 km långt elljusspår. Tar man en avstickare från stigarna på hösten kan man hitta gott om matsvamp och på sensommaren finns både blåbär och lingon att plocka. Sjöarna i området kalkas regelbundet och bjuder på gott fiske. Förutom klubbfiske och kortfiske är det fritt fiske i Södra Barnsjön, som också är en trevlig badplats. I det kuperade området finns bland annat bestånd med grövre tallar där det växer mattlummer, lövskog med mycket död ved och grova träd med skägglav. Skogen har lämnats mestadels orörd, vilket ger ett rikt fågelbestånd. Valås Strax norr om Lindomes centrum ligger ett närströvområde med en mosse (Isaks mosse) och ett par höjder. I den vackra blandskogen hittar man Valås skolskog, rastplatser och 2,8 km stigar, varav 1 km är belyst spår. Uppe på höjderna ligger också tre gravrösen från järnåldern som är skyltade till. Hela området restaurerades 1995 och utgör en mycket värdefull tätortsnära natur i Lindome. Sandsjöbacka Naturreservatet Sandsjöbacka ligger i tre kommuner; Mölndal, Göteborg och Kungsbacka. Reservatet sträcker sig ända upp till Sisjön i norr och till Kungsbacka i söder. Man kan nå Sandsjöbacka på vandringsleder från Sisjön och från Torrekulla, eller från Spårhagavägen i Lindome. Naturreservatet är mest känt för sina vidsträckta ljunghedar. Ljungheden är en typisk naturtyp för Göteborgstrakten i äldre tider, då skogen var hårt brukad och betad och skogsbränder härjade med jämna mellanrum. Även dagens ljunghedar sköts med bränning då och då för att de inte skall växa igen. Längre norrut i reservatet dominerar skogen, till stor del barrskog, men även en del lövskog. Här finns också flera mossar och näringsfattiga sjöar. 15

Foto: Thomas Carlén Den omväxlande naturen ger även upphov till en varierad flora och fauna. Under försommaren står mossarna gula av myrlilja. På mossarna finner man även hjortron, tranbär, rosling och sileshår. Skogen utgörs av tall, en, vide, björk, gran och ek. På marken växer vitsippor, blåsippor och gullvivor. Djurlivet består bland annat av älg, grävling, räv, vessla, hare och mink. Dessutom kan man se upp till 150 fågelarter, bland andra ormvråk och sparvhök. Fagared Flabäck Fagared anses vara den mest framträdande järnåldersmiljön i Mölndals stad. Området har härliga ängar och betesmarker med bland annat orkidéer som jungfru Marie nycklar och korallrot. Fagaredssjön är en mindre sjö kantad av lövskog och ängsmark. Från den största högen uppe på gravfältet på Karlabräcka har man fin utsikt mot Valåsbergen och Lindome. Foto: Lars-Erik Jevås Flabäck utgör gränsen mellan Kållered och Lindome, och är därmed landskapsgräns. På 1600-talet när Halland tillhörde Danmark utgjorde bäcken även riksgräns. Här hölls tre gränsförhandlingar mellan svenska och danska sändebud, vilket är utmärkt med den så kallade Flabäcksstenen. Andra fornminnen som finns i området Fagared-Flabäck är en hällkista, en gravhög och två gravfält, en hålväg och en fornborg. En natur- och kulturstig guidar genom området. 16

Börsås Börsåsberget ligger nära Hällesåkersskolan norr om Hällesåker. Det finns en stig som leder upp på berget mot en grotta som tillkom någon gång under istiden. Berget är ett bra läge för en fästning och namnet Börsås är ett vanligt namn på fornborgsberg. Längre norrut på berget ligger två stenvallar som minner om fornborgen. Grottan är tillräckligt stor att ta sig in i, men efter ett ras är den ena ingången igensatt av stenar. Börsåsberget ligger vackert nära den slingrande Lindomeån, omgiven av hag- och ängsmark och ekskog. Själva berget har en gles blandskog, men är inte helt lättillgängligt. Vägen som leder fram till parkeringen vid stigen är en del av den kulturminnesmärkta vägen mellan Hällesåker och Inseros. Ålgårdsbacka Ålgårdsbacka ligger vid Lindomeån nära Hällesåker. Här har bedrivits kvarn- och sågdrift under mycket lång tid. Sedan ett antal år är verksamheten nedlagd, men dammanläggningen finns kvar. Forsarna vid fördämningen har varit ett vandringshinder för lax och havsöring. Därför anlades i samarbete med länsstyrelsen en fisketrappa som tillåter att laxarna går upp i Ingsjöarna. Fisketrappan invigdes hösten 2002 och länsstyrelsens elfiske har visat att det numera finns gott om lax uppströms Ålgårdsbacka. 17

Övrig skötsel Bohusleden Bohusleden är en vandringsled som sträcker sig från Blåvättarna i Lindome på gränsen till Kungsbacka kommun och ända upp till Strömstad. Hela Bohusleden är 37 mil lång och vid Blåvättnerna ansluter den till Hallandsleden som fortsätter söderut. I Mölndal mäter vandringsstigarna ca 22 km och går genom Lindome friluftsområde, öster om Lindome och Kållered upp till Tulebosjön, vidare till Horsickan och genom Herkules friluftsområde till Gunnebo och Stensjön. Från Stensjön fortsätter leden norrut utmed Norra Långevattnet och över till Göteborgs kommun vid Delsjöarna. Foto: Inge Johansson Den norra delen av Bohusledens sträckning genom Mölndal går från Kållered upp till Riksväg 40. Vid Horsickan finns ett vindskydd och öster om Södra Långevattnet är utsikten magnifik. Herkulesgården erbjuder tältmöjligheter innan leden korsar Gunneboparken. Genom Lindome och Kållered sträcker sig Bohusleden från de små sjöarna Blåvättnerna på, gränsen till Kungsbacka kommun, upp till Kållereds ishall. Leden passerar Lindome friluftsområde med rastplats, fortsätter genom jordbruksbygden förbi Dvärred och rundar Tulebosjön. Skolskogar Tretton av Mölndals grundskolor har särskilt avsatta skogsområden som skolskogar. Syftet med skolskogarna är att de skall ingå som en del i undervisningen. Dels kan lektioner bedrivas i skogen och dels lär sig eleverna praktisk skötsel av ett naturområde. Dessutom utvecklas elevernas ansvarskänsla för och kunskap om skogen och naturen. Skolskogarna är mellan två och tio hektar stora. Skolorna har ett avtal med Samfast eller med parkavdelningen kring skötseln av skogen där skolorna tar ansvaret för markering, röjning, mm, och upprättar egna skötselplaner. Naturvårdsgruppen bistår med den skötsel som skolorna har svårt att klara själva, skylttillverkning osv. 18

Arbetsprogram Här presenteras kartor över områdena och de regelbundet återkommande skötselåtgärderna. Utöver dessa kan beställningar eller särskilda behov uppkomma. Sist i dokumentet finns en checklista med den skötsel som skall utföras årligen inom varje område. Mölndal Änggårdsbergen Skötseln av reservatet delas av Göteborgs Botaniska Trädgård och Mölndals stad. Naturvårdsgruppen har skötseltillsyn hela året, men främst på våren och hösten då stigarna kontrolleras. Sammanlagt finns 16,6 km stig inom Mölndals skötselområde, varav 6,4 km är ridstig. Alla anlagda stigar, vindskydd, skyltar, broar och spänger ingår i skötseln. Arealen är ca 210 ha. Naturreservatet har en skötselplan som reglerar hur gallring och röjning skall ske. Inom reservatet finns även ett par ljunghedar som bränns enligt skötselplanen ungefär vart femtonde år. Reservatet utvidgades 2004 och sträcker sig nu ända ned till bostadsområdena i Eklanda och Bifrost. Gångvägar Kommungräns Motionsspår Ridspår 19

Kring stigarna skall röjas försiktigt för att gynna sikten, framför allt då stigen följer ett vattenområde, men lövsnår vid vattenbryn skall bevaras. Planterade barrbestånd bör gallras och varken gran eller bergtall bör gynnas, eftersom de inte är naturligt förekommande. (Det är däremot tallen) Bränning av ljunghedar följs upp med att plantor kan ryckas upp. Röjning och rensning bör ske på hösten för att inte störa djurliv. Tillsyn av stigar, vindskydd, skyltar, mm samt reparationer sker både på våren och på hösten. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: Valås stöva Safjället Safjället är ett kommunalt naturreservat och skötseln ligger på naturvårdsgruppen. I skötseln ingår stigar och elljusspår, diken, skyltar, rastplatser och fornminnen. Dessutom finns en skötselplan för reservatet. Enligt skötselplanen skall skogsmarken skötas så att området blir angenämt att ströva och vistas i, samtidigt som ett rikt djur- och växtliv eftersträvas. För att erbjuda detta skall alla skogliga skötselåtgärder underordnas friluftslivets och naturvårdens intressen. Skogsbestånden föryngras successivt genom naturlig utveckling och i vissa områden genom försiktiga gallringar eller mycket begränsade luckhuggningar. Stup, branter och sumpskogar samt vissa skogsområden bör lämnas utan åtgärder till fri utveckling. Stigar Elljusspår Detta innebär att gallring och röjning är de huvudsakliga skogliga åtgärderna, främst intill stigar och elljusspåret, men de skall vara sparsamma för att inte inverka på djur- och fågelliv. Våtmarker och öppna hällmarker skall lämnas utan åtgärder. Det kan eventuellt vara aktuellt 20

att röja i dammarna (kärren) för att bibehålla en vattenspegel. Tillsyn av leder, tavlor och rastplatser, sker två gånger om året. Förutom naturvärdena finns ett flertal fornlämningar. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: två hällkistor, ett röse, ett f.d. röse, en fornborg, en stensättning, en med samlad information och en om Fässbergsdalen. Lackarebäck Bokskogen vid Lackarebäck och ekskogen på Ekekullen är båda upptagna i naturvårdsplanen som värdefulla områden. Skötseln som sker här är slyröjning och slåtter vid bäckravinen för att hålla den öppen. Även själva bäcken behöver rensas och lackarebäckskällans tätning kontrolleras. Dessa åtgärder görs två gånger om året. Vid fornlämningen Domarringen på Ekekullen sker rensning, slåtter och slyröjning på hösten. Under våren kontrolleras området och rensas vid behov. Dämmet ovan källan kontrolleras två gånger om året och skall rensas och hållas öppet. Dämme Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: Gravfältet på Ekekullen. Källa Ekekullen Herkules Gunnebo Stigarna inom Gunnebos marker sköts inte längre av parkförvaltningen utan av Gunnebo Slott och Trädgårdar. Däremot är Bohusleden som korsar parken en del av Mölndalslagets skötsel, liksom naturstigen och de 35 skyltarna längs med den som Naturskyddsföreningen låtit sätta upp. Herkulesområdet är ett relativt stort friluftsområde med ett elljusspår, tre motionsspår och en ridstig. Elljusspåret utgår från Herkulesgården, där det även finns en upplyst öppen plats med gräsmatta. I skötseln ingår att se över elljusspår, leder och stigar, rensa och röja sly på hösten (och på våren vid behov) och kontrollera vindskydd, skyltar, broar och spänger, samt stängslet mot järnvägen. Dessutom ingår jättegrytorna ovanför handikappbadet vid Stensjön. Tillsyn av skyltning, stigen upp till jättegrytorna och räcket runt om. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: Vandrareföreningens sten vid Gunnebo Ståloppet, kvarngrund vid Gunnebo, Jättegrytor. 21

Skyltar som sköts åt Naturskyddsföreningen: Vildkaprifol härmsångare Stare Bok & lärk Hökekullen & kattuggla Bofink Låga & torraka Hålträd Feskarkålles vik Apostlarna Rådjur Granåker med järnsparv Asp & koltrast Stjärtmes Hassel Vattensalamander Mossig klippa Svalört Alkärr med mindre Ek hackspett & kärrspindel Död ved Brakved & citronfjäril Löv- och gransångare Epifyter Högstammig lövskog & Trädkrypare Sälg Rödhake Jättegrytor Talgoxe & blåmes Vid vattnet Stensöta Hasselmus Gärdsmyg Strömstare Tickor Naturstig Motionsspår Elljusspår Ridsspår 22

Peppared Anläggandet av elljusspår i Peppared har skett i samarbete med bland andra Astra Zeneca. Området är även lättillgängligt för de boende i Balltorp. Astra Peppareds naturområde har en skötselplan som syftar till att främja friluftsliv genom att skydda mark och vatten i tätortsnära natur. I skötselplanen står att naturen och värdefulla kulturhistoriska spår och lämningar skall skyddas och förtydligas och rödlistade arter ska ha en gynnsam bevarandestatus. Generellt skall alla döende eller döda träd utefter stigarna läggas åt sidan i första hand och så många som möjligt skall få ligga kvar. Stenmurarna inom området skall röjas för att framhävas. Hasselskogen i södra delen av naturområdet har en särskild bevarandestatus som biotopskyddad mark enligt miljöbalken. Biotopskyddet innebär att det inom området inte får bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Elljusspår Hassel Skötseln av skogspartiet där elljusspåret ligger handlar därför till stor del om röjning och rensning intill leden och kontroll av sträckning. Runt hasselträden skall röjas något för att släppa in ljus och de flesta övriga träd skall tas bort, framför allt barrträd. Även vid de grövre ekarna bör röjas och de mindre ekarna tas bort till förmån för de större. Barrträd rensas bort. Utöver elljusspåret på 2 km gäller skötseln en slinga utan belysning på 0,5 km genom hasselpartiet och en anslutning från Åbro industriområde. Även stigen upp till tjärnen och den till utsiktsplatsen ses över. Sisjön Skogen väster om Sisjön ägs av Samfast och sydväst om sjön finns ett militärt skjutområde. I naturvårdsgruppens arbetsuppgifter ingår skötsel av stigar, leder och eldplatser på Mölndals sida om kommungränsen i anslutning till Sandsjöbacka och till stigarna på göteborgssidan. Torrekullaleden går från parkeringen vid Sisjön söder om golfbanan bort till Torrekulla. Här är marken fuktig och en stor del av leden går längs med spänger. Leden, stigarna, skyltar, broar, vindskydd och spänger ses över varje höst och vår. Året runt, men framför allt sommartid sköts vedskjulet vid badplatsen. I skogen vid Sisjön händer det att skräp och stort avfall dumpas. Vid behov städas detta upp på uppdrag av Samfast. En anslutande led från parkeringen vid Sisjön över golfbanan till Balltorp planeras inför framtiden. 23

Sisjön Torrekullaleden Elljusspår Övrigt i Mölndal Grevedämmet Genom årlig slåtter hålls området från bron vid Grevedämmet ner till fritidsgården öppet. Då framträder bäcken och fallen bättre och området blir trevligare att besöka. Dessutom har det visat sig att strömstaren trivs utmärkt i den mer öppna miljön och att detaljer som en äldre trappa för att tvätta kläder i bäcken har trätt fram efter röjning. Området intill vattnet norr om bäckens avgrening röjs också. Slåtter Slåtter Kvarnbyn Förutom allmän tillsyn städas när särskilda uppdrag ges inför evenemang. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - Informationsskylt - Kulvert från syratornet - Viktualieföreningens hus - Gamla torget och stadshuset - Götiska förbundets friskola - Platsen för Mölndals första pappersbruk - Mölndals kvarnfall och kvarnfall 24 - Sulfitfabriken Götafors - Handpappersbruket Lilla Götafors - Bomullsspinn Carlsberg och Ahlafors - Kvarnbygården - Grevedämmets skola - Gamla sjukhuset 24

Axgatan På Axgatan vid foten av Västerberget Änggårdsbergen finns ett område med kolonilotter där Samfast arrenderar ut odlingslotter. Naturvårdsgruppen sköter slåtter och röjning i gångarna och mellan lotterna en gång om året, sommartid. Vid kolonilotterna finns även ett par skyltar. Hälsans stig Hälsans stig är ett samarbete med Hjärt- och lungfonden och finns i städer i flera länder. I Mölndal är vandringsstigen 8 km lång och går längs befintliga gator och gångvägar. Vid varje kilometer står en skylt för att markera vägen. Naturvårdsgruppen har tillsyn över skyltarna. Övriga kulturminnen Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - Runstenen i Hulelyckan. Vid Jons kulle och jättekasten sköts även städning på våren och slyröjning på hösten. - Röse vid stig mellan Hulelycksgatan och Glättaregatan. - Hederidarens gravsten på Krokslätts östra sida. Skylttillsyn. - Kungsstenen vid Stensjön. Skylttillsyn. 25

Kållered Lindome Torrekulla En del av området Torrekulla är upptaget i naturvårdsplanen som en värdefull hagmark som håller på att växa igen. Som ett svar på detta har en mindre slåtteräng anlagts vid parkeringen. Denna slås varje år kring midsommar för att främja kulturväxter. Slåtteräng P Stigarna i området är markerade och där sker kontroll av leder och spår, skyltar och markeringar två gånger per år. Under hösten röjs sly längs med lederna. Förutom elljusspårets två sträckningar finns ett längre motionsspår på drygt fyra km och Torrekullaleden som leder västerut till Sisjön samt Sandsjöbackaleden som går söderut in i Sandsjöbackas naturreservat. I skötseln ingår alla leder och stigar samt slåtterängen. Livered Kulturstigen vid Livered går genom ett ekskogsområde. Här har naturvårdsgruppen skylttillsyn åt Kultur- och Fritidsförvaltningen. I skötseln ingår att kontrollera stigen, sträckning och markeringar. Kring stigen, lämningarna och stengärdsgårdarna slås och röjs sly på hösten. Det är generellt förbud mot att rida längs med stigen, men gården vid Kållered kyrka har fått dispens från förbudet. 26

Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - 2 st. Livered natur- och kulturstig - August Fredriksson - Framtida fornminne - Fredriks torp - Landskapet - Smugglarna och Avan - Grindstolpen - Streteredsvägen - Livered damm - Tusenåriga gravar - Fägatan - Torp eller tipp? - Livereds gamla by - Brohäll med tradition Lindome friluftsområde Bunketorp Lindome friluftsområde är stort och genomkorsas av många stigar, markerade och omarkerade. Motionsspår, ridspår och elljusspår som naturvårdsgruppen har tillsyn över markeras på kartan. Skogen sköts av Skogssällskapet på uppdrag av Samfast. En del av marken ägdes tidigare av Göteborgs stift, men är nu uppköpt av kommunen. I skötseln ingår att se över elljusspår, leder, stigar och ridstigar, att rensa och röja sly på hösten (och på våren vid behov) och att kontrollera skyltar, broar, spänger och vindskyddet vid Stora Hassungaredsjön,. Vintertid görs viss röjning och gallring i skogen. Österut sträcker sig skötselområdet till Djursjövägen, västerut till bostadsområdet och Barnsjövägen/Dalavägen och söderut begränsas det av Djursjön och kommungränsen mot Kungsbacka, även om det är Skogssällskapet som står för själva skogsbruket. Alla anlagda stigar ingår i skötseln. Norra delen av friluftsområdet utgörs av Mölndals golfbana. Där utför naturvårdslaget viss skötsel mellan banorna på uppdrag av golfen. 27

28

Valås I Valås närströvområde finns stigar, ett kort elljusspår runt mossen och en eldplats med vedskjul. Skötseln innebär kontroll av elljusspår och stigar, vedskjul, skyltar och markeringar. På hösten sker också slyröjning och slåtter. Vid Isaks mosse röjs vassen. I Valås finns en av de tidigaste skolskogarna, se nedan. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - 3 st. Gravfält från järnåldern Fagared Flabäck Mellan Fagared och Flabäck finns en kultur- och naturstig utmärkt med skyltar som berättar om 4000 års historia i området. Skyltarna markeras på kartan. Stigarna kontrolleras, sly och buskar röjs och skyltarna ses över. Gravfältet vid Fagared kräver slåtter på sensommaren för att landskapet skall hållas öppet. I Fagaredssjön slås vassen varje år. Det planeras ett område öster om Fagaredssjön med bete för att hålla området öppet med naturlig hävd. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - Orienteringstavla (P) - Gränsmöten vid Flabäck (1) - Hällkista (2) - Gravhög (3) - Odlingslandskap (4) - Soldathögarna (5) - Hålväg (6) - Gravfält (7) - Fornborg (8) 29

Sandsjöbacka Sandsjöbacka har varit avsatt som naturreservat under flera årtionden, men är numera även skyddat som ett Natura 2000-område. Natura 2000 är ett nätverk av naturområden i Europa som skyddas med stöd antingen i EU:s fågeldirektiv eller i habitatdirektivet. Skötselplanen för Sandsjöbackas naturreservat är från 1982. Det är Västkuststiftelsen som är naturvårdsförvaltare för hela reservatet, och som anlägger lederna. Naturvårdsgruppen står för skötseln av leder och stigar i Mölndals del av reservatet, dvs. Sandsjöbackaleden (Torrekullaleden) och anslutande stigar. Norra Sandsjöbackaleden Södra Sandsjöbackaleden Sandsjöbackaleden (Torrekullaleden) Sandsjöbackaleden 30

Börsås Nedanför Börsåsberget finns en liten parkering och en skylt som visar vägen upp på berget. Här har Lindomelaget tillsyn över stigen och skyltarna två gånger om året. På baksidan av berget, ner mot ingången till grottan sitter ett par rep uppsatta som en hjälp att ta sig ner. Tillsynen omfattar även dessa. Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: Grottan och fornborgen, Fornborgen på Börsås, Steninhägnad terrass och Upp mot grottan! Ålgårdsbacka Sedan laxtrappan invigdes hösten 2002 har det vid ett tillfälle inträffat ett så högt vattenstånd i dammen att vattnet inte kunde släppas ut, Konstruktionen vid trappan svämmades då över och behövde repareras. För att undvika detta i fortsättningen krävs tillsyn av fisketrappan dels en gång i månaden, men dessutom vid varje högt vattenstånd, vilket främst sker under vår och höst. Ägaren av fastigheten vid dämmet har också viss tillsyn över vattenståndet i dammen. Vid behov sker reparationer av stensättningen. Normalvattenstånd i dammen är +99,16 vilket ger ett normalflöde genom öppningen till fisketrappan på 600-700 l/s Sagsjön Sagsjön är en grund näringsrik sjö som utan skötsel växer igen. Sedan båten för vasslåtter slutade fungera har bladvassen i sjön inte slagits. De igenvuxna områdena av sjön skall åter slås så att den öppna ytan ökas. Vasslåtter sker främst vintertid men även sommartid om det då är lättare för slåttermaskinerna att ta sig fram. Anvisningarna är från naturvårdsplanen, från 1998, som pekar ut Sagsjön som en betydelsefull fågellokal som bör restaureras. Flygfotot är från 2002. Röd markering: vasslåtter Blå markering: slyröjning 31

Övrigt i Kållered Lindome Kolonilotter vid Lindevi Nära Bunketorp vid Lindome idrottsplats finns ett kolonilottområde där Samfast arrenderar ut odlingslotter. Naturvårdsgruppen sköter slåtter och röjning i gångarna och mellan lotterna en gång om året, sommartid. Vid kolonilotterna finns även ett par skyltar. Övriga kulturminnen Skyltar som sköts åt kultur- och fritidsförvaltningen: - Dvärgahuset i Dvärred, Norra Hällesåkersvägen. Förutom tillsyn slås och röjs kring hällkistan på hösten. - Gravhög vid Lindome kyrka och Drottahögen vid Sinntorpsskolan. Tillsyn vid gravhögarna, skyltar och viss slåtter vid behov på hösten. - Fornlämning bakom Kållereds kyrka. Skylttillsyn, rensning och slåtter på hösten. - Vägminne Spinnmästarevägen. Skylttillsyn - Vägminne Hällesåker-Inseros. Skylttillsyn Snickeriarbete Allt snickeriarbete, reparationer och målning, tillverkning av skyltar, etc. görs av en person året om och en extra på vintern från Lindomelaget i lokalerna vid Smidesvägen. Denna verksamhet servar båda arbetslagen och sker löpande. 32

Övrig skötsel Vinterarbeten Vintertid ägnas tiden åt reparationer, men även större röjningar i den tätortsnära skogen. Städning i skogsmark I samband med tillsyn eller när klagomål framförs tar naturvårdsgruppen på sig att städa i skogsmarker som tillhör Samfast. Städning sker kontinuerligt vid behov enligt lag 1998:814 med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning; Om andra platser utomhus än som avses i 2 (gator, parker, torg och andra allmänna platser) där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Detta gäller bland annat området kring Sisjön där det är vanligt att skräp dumpas i skogen, eller kring Kikåstippen. Bohusleden Ledtillsynen på Bohusleden samordnas med övriga kommuner genom Västkuststiftelsen. Sträckan mellan Kållered ishall och upp till Riksväg 40 sköts av Mölndalslaget. Vår och höst utförs kontroll av sträckning, skyltar och markeringar. Broar, spänger, eldplatser och vindskydd ses över och repareras vid behov. På hösten utförs även slyröjning i anslutning till vandringsleden. Det finns planer på att skapa ett nätverk av vandringsleder längs Nordsjökusten NAVE Nortrail. Längs med leden finns fyra vindsskydd; Vid Herkulesgården, söder om Horsikan, väster om Vommedals tjärn och där leden börjar vid Blåvättnerna. Dessutom ligger ett vindskydd vid Stora Hassungaredsjön, som ingår i skötseln av Lindome friluftsområde. Vid Norra Långevattnet finns en eldplats. Skolskogarna Hösten 2005 finns 13 skolskogar i kommunen. Varje skola har ett avtal med parkavdelningen eller, i de fall den aktuella skogen brukas ekonomiskt, med Samfast. I avtalet fastställs att skötseln av området tas över av skolan. Skolorna är även skyldiga att se till att ingen åverkan görs av eleverna på naturområdet. Naturvårdsgruppens uppgift är att bistå med att iordningställa en mötesplats med sittplatser i skogen. Dessutom tillverkar de skyltar och hjälper i vissa fall till med annat som skolan ber om. I avtalet står även att skolorna skall inventera sina skogar och i samråd med parkavdelningen sätta upp en skötselplan. Detta har hittills gjorts i sju av skolskogarna. I de fall som skolskogarna utgör en del av ett naturreservat tas då hänsyn till reservatets skötselplan. 33

Bohusleden Norra delen Södra delen 34

Skolskogarna fram till hösten 2005: Namn Storlek 1. Balltorps skolskog och 4,4 ha hage 2. Lackarebäcksskolans 4,6 ha slöjdskog 3. Lackarebäcksskolans 3,4 ha skolskog 4. Sinntorp 1,9 ha 5. Valås skolskog 3,4 ha 6. Bosgårdsskolans 5,0 ha skolskog 7. Brattåsbergets skolskog 5,5 ha 8. Krokslättsskolans 5,8 ha skolskog 9. Toltorpsskolans 3,2 ha skolskog 10. Rävekärrsskolans 4,3 ha skolskog 11. Bifrosts skolskog 3,4 ha 12. Hallenskolans 6,0 ha skolskog 13. Skånhällaskolans 9,8 ha skolskog 14. Glasbergets skolskog 2,3 ha 11 9 8 6 1 3 2 10 12 14 7 13 5 4 35

Referenser Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Länsstyrelsens remisshandling, 2003 Grönstrukturprogram för Mölndals stad. Stadsbyggnadskontoret, samrådshandling, 2004 Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome. Kulturmiljövårdsprogram för Mölndals kommun, 2000 Friluftsplan för del av Lindome friluftsområde Golfbana vid Hassungared. Mölndals kommun Byggnadsnämnden, 1984 Miljöbalken Mölndals miljömål. Mölndals stad, 2003 Naturvårdsgruppens arbetsprogram. Gatukontoret/parken, 1998 Naturvårdsplan. Mölndals kommun, 1998 Safjällets naturreservat. GF Miljö och Natur och Mölndals kommun, 1991 Skötselplan för Sandsjöbacka naturreservat. Västkuststiftelsen, 1982 Muntligt: Gösta Johansson, arbetsledare för OSA-lagen Bengt-Göran Dahlberg, lagbas för Lindomelaget Jan-Olof Wantén, lagbas för Mölndalslaget www.molndal.se www.naturvardsverket.se www.vastkuststiftelsen.org Kartor: Foton: Stadsbyggnadskontoret Mölndals museum s. 27, 30 Lisa Järner Inge Johansson s. 11, 18 Marcus Andersson s. 12 Thomas Carlén s. 16 Lars-Erik Jevås s. 16 36

Checklista för skötseln Överlag gäller för alla leder och stigar att de skall slås och hållas öppna 1-2 meter in från stigen. Stigarna skall vara trygga att använda och sikten skall vara god. Med vår avses arbeten som skall vara klara före semestern, höst innebär att arbetet utförs efter semestern. Mölndal (lag 51) Änggårdsbergen Skötselplan Vår: Kontroll av stigar och ridstigar. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger och vedskjul samt reparation vid behov. Höst: Kontroll, försiktig slåtter och slyröjning av stigar och ridstigar. Rensning av diken och trummor. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger och vindskydd samt reparation vid behov. Övrigt: Skylttillsyn åt KoF. Safjället Skötselplan Vår: Kontroll av elljusspår och stigar. Försiktig slåtter och slyröjning vid behov. Kontroll av tavlor, rastplatser och fornminnen samt reparation vid behov. Höst: Kontroll, försiktig slåtter och slyröjning av elljusspår och stigar. Rensning av diken och trummor. Kontroll av tavlor, rastplatser och fornminnen samt reparation vid behov. Vinter: Gallring och röjning enligt skötselplanen för reservatet. Övrigt: Skylttillsyn åt KoF. Lackarebäck - Ekekullen: Vår: Kontroll och rensning, slåtter. Skylttillsyn åt KoF. Höst: Slyröjning vid gravfältet. Skylttillsyn åt KoF. - Lackarebäcks källa: Vår & höst: Slåtter och slyröjning, rensa bäcken och täthetskontroll av källan. - Dämmet: Vår & höst: Skall röjas och hållas fritt. Herkules Gunnebo Vår: Kontroll av leder, elljusspår, stigar och ridstigar. Slåtter och slyröjning vid behov. Kontroll av markeringar, broar, vindskydd, spänger, stängsel och tavlor samt reparation vid behov. Höst: Kontroll, slåtter och slyröjning av leder, elljusspår, stigar och ridstigar. Rensning av diken och trummor. Kontroll av markeringar, broar, vindskydd, spänger, stängsel och tavlor samt reparation vid behov. Övrigt: Tillsyn av stig och skyltning till jättegrytan vid Byxorna, Skylttillsyn längs naturstigen genom Gunnebo åt naturskyddsföreningen. 37

Peppared Skötselplan Vår: Kontroll av elljusspår och stigar. Slåtter och slyröjning vid behov. Höst: Kontroll, slåtter och slyröjning av elljusspår och stigar. Rensning av diken och trummor. Hasselskogen: Höst: Röjning och slåtter vid stenmurarna samt slyrensning som sparar hassel och grova ekar. Barrträd och mindre ekar tas bort. Sisjön Vår: Kontroll av leder och stigar fram till golfbanan vid Alvered. Slåtter och slyröjning vid behov. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger och tavlor samt reparation vid behov. Året om: Ved fylls på i vedskjulet vid badplatsen. Höst: Kontroll, slåtter och slyröjning av leder och stigar fram till golfbanan vid Alvered. Rensning av diken och trummor. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger och tavlor samt reparation vid behov. Bohusleden, norra delen Kållereds ishall Riksväg 40 Vår: Kontroll av leden. Slåtter och slyröjning vid behov. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger, vedskjul och vindskydd samt reparationer vid behov. Höst: Kontroll, slåtter och slyröjning av leden. Kontroll av markeringar, skyltar, broar, spänger och vindskydd samt reparationer vid behov. Skolskogar Skötseln inkluderar tillsyn över områdena och hjälp till skolorna vid särskilda behov. Balltorp Toltorpsskolan Lackarebäck slöjdskog Rävekärrsskolan Lackarebäck skolskog Bifrost Bosgårdsskolan Glasberget Krokslättsskolan Grevedämmet Höst: Slåtter och slyröjning längs med vattnet från översta bron ner till fritidsgården. Kvarnbyn Skylttillsyn åt KoF och tillsyn över Kråkan. Axgatan Vår/sommar: slåtter och rensning vid kolonilotterna. Hälsans Stig Månadsvis skylttillsyn. Hulelyckan Vår/höst: Tillsyn och slyröjning vid stenåldersplatser, jättekast och röse. Övrigt: Skylttillsyn åt KoF. Tillsyn och slåtter av stigen upp till Horsickan. Övrig skylttillsyn åt KoF Hederidarens gravsten i norra Lackarebäck Kungsstenen vid Stensjön 38