Av: Roy Haglund Gatukontoret Stadsmiljö

Transkript

1 Av: Roy Haglund Gatukontoret Stadsmiljö 1

2 Innehåll Inledning... 3 Områden... 4 Änggårdsbergen... 4 Safjället... 5 Lackarebäck... 6 Herkules & Gunnebo... 7 Peppared... 7 Sisjön... 8 Hårssjön... 9 Torrekulla Livered Bunketorp/Lindome friluftsområde Valås Sandsjöbacka Naturreservat Flabäck/Fagared Börsås Ålgårdsbacka Bohusleden Skolskogar Referenser

3 Inledning Det är viktigt att vi förvaltar vår kommuns miljö och naturtillgångar på ett sätt så att naturvärden kring bostaden, i närområdet, på arbetet, i jordbrukslandskapet, i skogen, vid sjöar och vattendrag gynnar kommuninvånarna såväl som den biologiska mångfalden. som produktionsskog av skogssällskapet, på uppdrag av kommunen. Övriga naturområden, så som tätortsnära skog, reservat och markerade stigar sköts av gatukontoret och i praktiken av naturvårdsgruppen. Sammanlagt rör det sig om cirka 1400 hektar. Naturvårdsarbetet i kommunen ska med tydlig fokus på hållbar utveckling bidra till att naturvärden bevaras utifrån biologisk mångfald, folkhälsa och turism. En planering för naturvården framstår alltmer som lika grundläggande för det attraktiva samhället som en god planering för till exempel bostadsbyggande och infrastruktur. För att upprätthålla en hållbar utveckling krävs att kommunen arbetar med en översiktlig planering. I Mölndal finns över 14 mil motions-, rid-, eller elljusspår som går igenom och eller passerar naturvårdsområden. Alla markerade leder och motionsspår sköts av gatukontorets naturvårdslag, liksom de naturområden där lederna finns. Dessutom sköter naturvårdslagen flera av kommunens kulturminnen, tillverkar och sätter upp skyltar. Naturvårdsgruppen är indelad i två arbetslag, ett lag som har hand om Mölndal ner till Peppared, och det andra laget sköter Kållered Lindome Hällesåker. Naturvårdarbetarna har offentlig skyddad anställning, OSA, och betalas delvis av arbetsförmedlingen och Arbets- och familjestödsförvaltningen. Arbetet med OSAlagen fyller två viktiga syften, dels behovet av praktisk naturvård och skötsel av friluftsområden i kommunen och dels en sysselsättning för de anställda. En stor del av Mölndal är skogsmark. Den skogsmark som är lönsam att bruka sköts 3

4 Områden Änggårdsbergen Änggårdsbergens naturreservat ligger till större delen på en bergsplatå som genomskärs av några större dalgångar i nordsydlig sträckning. Området ligger både i Göteborg och i Mölndal och ansluter till Botaniska trädgården i norr. I söder gränsar Änggårdsbergen till Fässbergsdalen och österut till Toltorpsdalen. I reservatet finns flera typiska västsvenska naturtyper som ljunghed, myrmarker, barrskog och naturskogslika lövskogar. Änggårdsbergen har flera rödlistade insektsarter och ett rikt fågelliv. Högsta punkten är Västerberget, som mäter 118 meter över havet. Valåsberget stupar brant mot Fässbergsdalen. I området finns ett nät av stigar, som gör att området är lätt att röra sig i. Du kan promenera från Eklanda upp till Näckrosdammen, från Axgatan till Botaniska, Södermalm, Toltorp eller till Fässbergshemmet. Det finns även 6,4 km ridstigar i reservatet, dessa sträcker sig från Göteborg mot Eklanda och sedan österut. Inom reservatet finns många fornminnen. Många av dem är gravar som härstammar från bronsåldern. Högst beläget av dessa ligger ett gravröse och stensättning, med utsikt mot havet och ända bort till Vinga fyr. Det finns också många nyare minnen och även sägner kring bergen som har varit tillhåll både för rövare och för fattiga inbyggare. Skötseln av reservatet delas av Göteborgs Botaniska Trädgård och Mölndals stad. Naturvårdsgruppen har skötseltillsyn hela året, men främst på våren och hösten då stigarna kontrolleras. Sammanlagt finns 16,6 km stig inom Mölndals skötselområde. Alla anlagda stigar, vindskydd, skyltar, broar och spänger ingår i skötseln. Arealen är ca 210 ha. Naturreservatet har en skötselplan som reglerar hur gallring och röjning ska ske. Inom reservatet finns även ett par ljunghedar som bränns enligt skötselplanen ungefär vart femtonde år Änggårdsbergens naturreservat bildades 1975, det är 320 hektar stort och terrängen är kuperad. Djurlivet är rikt och bland annat finns hasselsnok som är en art som är skyddad enligt EUs art- och habitatdirektiv. Gatukontoret förvaltar både reservatsdelen och den övriga delen av Änggårdsbergen i Mölndal. Det finns planer på en utökning av det befintliga naturreservatet, men för närvarande avvaktar Länsstyrelsen men detta arbete. 4

5 Safjället Naturreservatet Safjället är ett 87 ha stort bergsparti alldeles norr om Mölndals centrum mellan Toltorpsdalen och Krokslätt. Berget utgör ett markant inslag i stadsbilden, särskilt med sina branter i sydväst mot Toltorpsdalen. Här finns gott om stigar samt två elljusspår om 2,5 km och 1,5 km. Safjället är rikt på fornminnen. De äldsta lämningarna är två hällkistor, där man bland annat har hittat smycken och flintaskärvor. På bergets sydöstra del finns ett gravröse som en gång i tiden har plundrats och högre upp ligger ett röse från bronsåldern som förstörts när stenar plockats till ett kvarnbygge. På sydöstra änden av Bergåsen finns också rester från en fornborg. Inom området finns tre dammar, Indiandammen, Bergskanalen och Änderdammen eller Ändis. Bergskanalen och Ändis är från början kärr som har dämts upp för att ge öppet vatten. Enligt skötselplanen ska de tillåtas att åter växa igen till viss del. Tidigare bestod berget av betad hedmark, men plantering och spontan igenväxning har gett det nuvarande utseendet. Naturtyperna är björkskog, barrskog och ädellövsskog med bok, ek och ask. Här finns gott om rådjur, men även älg, skogshare och morkulla. Safjället är ett kommunalt naturreservat och skötseln ligger på naturvårdsgruppen. I skötseln ingår stigar och elljusspår, diken, skyltar, rastplatser och fornminnen. Dessutom finns en skötselplan för reservatet. Enligt skötselplanen ska skogsmarken skötas så att området blir angenämt att ströva och vistas i, samtidigt som ett rikt djur- och växtliv eftersträvas. För att erbjuda detta ska alla skogliga skötselåtgärder underordnas friluftslivets och naturvårdens intressen. Skogsbestånden föryngras successivt genom naturlig utveckling och i vissa områden genom försiktiga gallringar eller mycket begränsade luckhuggningar. Stup, branter och sumpskogar samt vissa skogsområden bör lämnas utan åtgärder till fri utveckling. Detta innebär att gallring och röjning är de huvudsakliga skogliga åtgärderna, främst intill stigar och elljusspåret, men de ska vara sparsamma för att inte inverka på djur- och fågelliv. Våtmarker och öppna hällmarker ska lämnas utan åtgärder. Det kan eventuellt vara aktuellt att röja i dammarna (kärren) för att bibehålla en vattenspegel. Tillsyn av leder, tavlor och rastplatser, sker två gånger om året. Förutom naturvärdena finns ett flertal fornlämningar. Den största utgörs av fornborgen söder om Bergskanalen. Dessutom finns två hällkistor, två rösen och tre stensättningar, alla registrerade och beskrivna av riksantikvarieämbetet. Vid vissa av fornlämningarna, bl.a. fornborgen, har 5

6 riksantikvarieämbetet satt upp informationsskyltar. I ravinen finns en vattenkälla och spår efter en gammal kvarn. Ur källan kan man hämta dricksvatten! Nära källan finns ett picknickbord för utflykten. Lackarebäcken omges av den vackra bokskogen Svejserdalen och i detta område har spåren efter Mölndals äldsta bosättning hittats, bokskogar är ganska sällsynta på våra breddgrader. Så just detta område är viktigt för den biologiska mångfalden. Fyra större skyltar finns i området som informerar om spår och leders sträckningar samt olika förhållningsregler. Skyltarna finns uppsatta strax utanför Krokslätts idrottsplats, vid elljusspårets västra vändpunkt, norr om Safjällsgatan samt strax intill vattenreservoaren i sydost. Lackarebäck Lackarebäck är ett värdefullt strövområde i östra Mölndal. Det är både kulturhistoriskt och naturskönt med bok- och ekskog. Lackarebäck är en bäckravin på norra sidan om Gunnebogatan. Området ligger inklämt mellan industriområden och trafikleder och genomkorsas av järnvägen, men är ändå en av kommunens vackraste naturparker och den enda bevarade bokskogen. Alldeles intill Lackarebäck men på södra sidan av Gunnebogatan ligger Ekekullen, som är en kulle med vacker gammal ekskog. Här finns bortåt 3000 år gamla gravar, kallade Domarringen. Bokskogen vid Lackarebäck och ekskogen på Ekekullen är båda värdefulla områden. Skötseln som sker här är slyröjning och slåtter vid bäckravinen för att hålla den öppen. Även själva bäcken behöver rensas och lackarebäckskällans tätning kontrolleras. Dessa åtgärder görs två gånger om året. Vid fornlämningen Domarringen på Ekekullen sker rensning, slåtter och slyröjning på hösten. Under våren kontrolleras området och rensas vid behov. Dämmet ovan källan kontrolleras två gånger om året och ska rensas och hållas öppet. 6

7 Herkules & Gunnebo Gunnebo slott från 1700-talet och parken som hör till byggnaden var tidigare en del av parkförvaltningens skötselområden. Sedan det kommunägda Gunnebo Slott och Trädgårdar blev ett dotterbolag till koncernen Kvarnfallet Mölndal AB i december 2000 sköts slotts-parken och stigarna av slottets egen personal. Herkules Gunnebo är ett mycket naturskönt område som med de många stigarna och lederna blir lättillgängligt för alla. Naturstig Motionsspår Elljusspår Ridsspår Parken genomkorsas av Bohusleden, vilket medför att gatukontoret ändå har en del skylttillsyn i omgivningarna kring slottet. Naturskyddsföreningens naturstig går både genom slottsparken och längs med Rådasjöns strand och berättar om naturfakta med 35 skyltar. Området anlades i samband med att slottet byggdes i slutet av 1700-talet som en naturpark med intentionen att likna en engelsk park med mjukare kullar och mycket växtlighet för att dölja de annars lite kargare bergen. Längs järnvägen (Boråsbanan) går gränsen mellan Gunnebo och Herkules friluftsområde. Numera är områdena sammanbundna med gångtunnlar. Vid Herkules-gården finns tillgång till omklädningsrum, bastu och dusch. Här finns också ett rikt naturliv. Herkulesområdet är ett relativt stort friluftsområde med ett elljusspår, tre motionsspår och ett ridspår. Elljusspåret utgår från Herkulesgården, där det även finns en upplyst öppen plats med gräsmatta. I skötseln ingår att se över elljusspår, leder och stigar, rensa och röja sly på hösten (och på våren vid behov) och kontrollera vindskydd, skyltar, broar och spänger, samt stängslet mot järnvägen. Dessutom ingår jättegrytorna ovanför handikappbadet vid Stensjön. Tillsyn av skyltning, stigen upp till jättegrytorna och räcket runt om. Peppared Precis söder om Astra Zeneca, nära Balltorp, ligger ett strövområde med ett 2 km långt elljusspår. Här finns förutom det anlagda spåret en mycket ovanlig miljö med höga hasselträd. Hasselskogen omfattas av ett så kallat biotopsskydd, detta ger ett starkt skydd till ett litet stycke värdefull natur inne i en mer alldaglig miljö. I naturvårdsplanen klassas Peppared som ett område med mycket högt naturvärde vilket är den högsta värderingen i kommunens naturvårdsplan och omfattas av en åtgärdsoch skötselplan. 7

8 kvar. Stenmurarna inom området ska röjas för att framhävas. Skötseln av skogspartiet där elljusspåret ligger handlar därför till stor del om röjning och rensning intill leden och kontroll av sträckning. Runt hasselträden skall röjas något för att släppa in ljus och de flesta övriga träd skall tas bort, framför allt barr och triviallövträd. Även vid de grövre ekarna bör röjas och de mindre ekarna tas bort till förmån för de större. Barrträd rensas bort. Skötselplanen syftar till att främja friluftsliv genom att skydda mark och vatten i tätortsnära natur. I skötselplanen står att naturen och värdefulla kulturhistoriska spår och lämningar skall skyddas och förtydligas och rödlistade arter ska ha en gynnsam bevarandestatus. Utöver elljusspåret på 2 km gäller skötseln en slinga utan belysning på 0,5 km genom hasselpartiet och en anslutning från Åbro industriområde. Även stigen upp till tjärnen och den till utsiktsplatsen ses över. Sisjön Sisjön ligger precis på kommungränsen mellan Mölndal och Göteborg och ingår i Sandsjöbacka naturreservatet. Det är en fin badplats med bryggor, sandstrand och klippor. Sjön är barnvänlig och är en populär badsjö, det har den varit ända sedan början av 1900-talet. Man kan nå sjön med barnvagn och rullstol. Området är också mycket populärt kvällstid under sommarhalvåret då många kommer för att bada eller grilla. Förutom en badsjö är Sisjön en bra fiskesjö. Här finns ett abborrbestånd med fiskar på upp till ett kilo. Både regnbåge och öring har planterats ut och ger goda fångster. Fisket omfattas av Sportfiskarnas Gula kortet. Generellt ska alla döende eller döda träd utefter stigarna läggas åt sidan i första hand och så många som möjligt skall få ligga 8

9 Hårssjön Badplatsen nås från parkeringsplatsen och är skyltad från Lunnagårdsgatan. Från Sisjön går vandringsleder in till Sandsjöbackareservatet och en led till Torrekulla. Skogen väster om Sisjön ägs av Samfast och sydväst om sjön finns ett militärt skjutområde. I naturvårdsgruppens arbetsuppgifter ingår skötsel av stigar, leder och eldplatser på Mölndals sida om kommungränsen i anslutning till Sandsjöbacka och till stigarna på göteborgssidan. Torrekullaleden går från parkeringen vid Sisjön söder om golfbanan bort till Torrekulla. Här är marken fuktig och en stor del av leden går längs med spänger. Leden, stigarna, skyltar, broar, vindskydd och spänger ses över varje höst och vår. Året runt, men framför allt sommartid levereras ved till eldstaden vid badplatsen. I skogen vid Sisjön händer det att skräp och stort avfall dumpas. Vid behov städas detta upp på uppdrag av Samfast. Hårssjön och dess omgivningar är ett av Mölndals finaste områden med intressant fauna och flora. Dess medeldjup på dryga metern gör den till en bra fågelsjö med flertalet hotade arter. Vill man titta på fåglar är detta den bästa platsen i Mölndal att besöka. Här finns bland annat rördrom och enkelbeckasin. Bästa sättet att nå fågeltornet är via Hårskeredsvägen från Mölndalsvägen, där den från Mölnlycke passerar Vällsjöområdet eller om man kommer från Mölndal i stället tar Pixbovägen söder om Stensjön österut till Vällsjöområdet. Följ Hårskeredsvägen 1 km tills man kommer till en bommad avtagsväg som går åt höger. Mittför bommen finns möjlighet att parkera några bilar. Gå sedan på den bommade vägen söderut, efter ca 75 m finns en liten rostfri plåtlåda uppsatt, vari en flitigt använd anteckningsbok förmedlar de senaste observationerna vid sjön. I plåtlådan ligger även en krysslista med alla arter sedda vid sjön förkryssade. Fågeltornet och spängerna kollas två gånger per år av gatukontoret. 9

10 Torrekulla Torrekulla friluftsområde ligger i anslutning till Sandsjöbackas naturreservat, men också nära Kållereds köpstad, nästan på gränsen till Balltorp. En brant backe leder upp till en fin badsjö, Färåstjärn. Det är enkelt att ta sig hit och det finns gott om parkeringsplatser. Härifrån utgår flera stigar. Bland annat finns här ett upplyst skidspår och ett lite längre elljusspår. Du kan följa Torrekullaleden till Sisjön eller mot Sandsjöbacka. Gatukontoret ser över de anlagda stigarna och slyröjer kanterna två gånger om året. välbevarad fägata in till den övergivna gårdstomten. Här kan man ana små röjda ytor för odling och trädgårdsväxter som vittnar om livet i gamla Livereds by. Genom området löper flera mindre stigar. En av dessa är en skyltad natur- och kulturstig som berättar om områdets historia. Naturvårdsgruppen ser över skyltar och stigar två gånger per år. Till Livered kan man promenera från Kållereds centrum eller ta buss till Västra kyrkvägen, den stannar också på Kållereds station dit man kan ta pendeltåget. Bussturer se Västtrafik. Bunketorp/Lindome friluftsområde Livered Öster om Kållereds kyrka låg en gång Livereds by. I dag är Livered ett strövområde med stigar, ekskog, hassel, och fallna stammar. Här trivs många fåglar. Har du tur kan du se både hackspett och stenknäck. Stenknäck är en stor fink som med sin grova näbb knäcker till och med körsbärskärnor. På våren är marken täckt av vitsippsmattor. Där den vildvuxna lövskogen öppnar sig kan man utforska ett kulturlandskap med gårdstomter, stenmurar och många lämningar från tidigare århundrades markanvändning. Från Livereds damm leder en Lindome friluftsområde är ett stort naturområde med många spår, stigar och skogsvägar som ligger i anslutning till Lindomes golfbana. Området ligger söder om Hällesåkersvägen mellan Bunketorp och Djursjövägen. Området kallas också för Hassungareds friluftsområde eller Bunketorp efter IK Uvens klubbstuga. Bunketorp är ett område av orörd karaktär och med mycket fåglar och djur. I den kuperade skogen, som länge varit fredad för skogsbruk, finns grova träd med skägglav. Skägglav är en mycket ovanlig lav som visar att luften är ren. Skägglav växer med långa trådar som kan bli upp till 30 cm långa och ser ut som tomteskägg precis som namnet anger. I Bunketorp finns vintertid preparerade skidspår i en utmärkt 10

11 skidterräng. Det finns också gott om blåbär, lingon och matsvampar. När det inte är säsong för skidspår finns det vandringsleder med varierande längd, utmärkta med skyltar. Det finns en sjö, Norra Barnsjön, med grillplats och vindskydd för personer som vill övernatta. Hela området restaurerades 1995 och utgör en mycket värdefull tätortsnära natur i Lindome. Naturvårdsgruppen har tillsyn av området två gånger per år. Sandsjöbacka Naturreservat Här finns en motionsanläggning och spår av varierande längder, skidspår, ridstigar och ett 3 km långt elljusspår. Sjöarna i området kalkas regelbundet och bjuder på gott fiske. Förutom klubbfiske och kortfiske är det fritt fiske i Södra Barnsjön, som också är en trevlig badplats. Naturvårdsgruppen har tillsyn av området två gånger per år. Valås Strax norr om Lindomes centrum ligger ett närströvområde med en mosse (Isaks mosse) och ett par höjder. I den vackra blandskogen hittar man Valås skolskog, rastplatser och 2,8 km stigar, varav 1 km är belyst spår. Uppe på höjderna ligger också tre gravrösen från järnåldern som är skyltade till. Sandsjöbacka är ett naturreservat beläget i Kungsbacka kommun, Mölndals Stad och Göteborgs Stad. Naturreservatet har en yta på 17,7 km² och har varit skyddat sedan Det förvaltas av Västkuststiftelsen. Man kan nå Sandsjöbacka på vandringsleder från Sisjön och från Torrekulla, eller från Spårhagavägen i Lindome. Naturreservatet är mest känt för sina vidsträckta ljunghedar. Ljungheden är en typisk naturtyp för Göteborgstrakten i äldre tider, då skogen var hårt brukad och betad och skogsbränder härjade med jämna mellanrum. Även dagens ljunghedar sköts med bränning då och då för att de inte skall växa igen. Längre norrut i reservatet dominerar skogen, till stor del barrskog, men även en del lövskog. Här finns också flera mossar och näringsfattiga sjöar. 11

12 (även Sandsjö, den största insjön söder om Göteborg och väster om Lindome). Naturreservatet genomkorsas av ett antal olika vandringsleder i olika svårighetsklasser, varav den mest kända heter Sandsjöbackaleden. Naturvårdsgruppen har tillsyn av området två gånger per år. Den omväxlande naturen ger även upphov till en varierad flora och fauna. Under försommaren står mossarna gula av myrlilja. På mossarna finner man även hjortron, tranbär, rosling och sileshår. Skogen utgörs av tall, en, vide, björk, gran och ek. På marken växer vitsippor, blåsippor och gullvivor. Djurlivet består bland annat av älg, grävling, räv, vessla, hare och mink. Dessutom kan man se upp till 150 fågelarter, bland andra ormvråk och sparvhök. Flabäck/Fagared Fagared anses vara den mest framträdande järnåldersmiljön i Mölndals stad. Området har härliga ängar och betesmarker med bland annat orkidéer som jungfru Marie nycklar och korallrot. Fagaredssjön är en mindre sjö kantad av lövskog och ängsmark. Från den största högen uppe på gravfältet på Karlabräcka har man fin utsikt mot Valåsbergen och Lindome. Reservatet ingår i Natura Den del av området som ligger i Västra Götalands län är skyddad enligt fågeldirektivet, och den del som ligger i Hallands län är skyddad enligt både fågel- och habitatdirektivet Topografin i Sandsjöbackareservatet karaktäriseras av det sprickdalslandskap som utgör en fortsättning på det bohuslänska dito. Naturen växlar mellan hedlandskap på bergen och naturskog med mycket ek nere i dalarna. Sandsjöbackadrumlinen "Bräckan" som gett namn åt reservatet, kantar den kilometern breda Sandsjön Flabäck utgör gränsen mellan Kållered och Lindome, och är därmed landskapsgräns. På 1600-talet när Halland tillhörde Danmark utgjorde bäcken även riksgräns. Här hölls tre gränsförhandlingar mellan svenska och danska sändebud, vilket är utmärkt med den så kallade Flabäcksstenen. Andra fornminnen som finns i område Fagared-Flabäck är en hällkista, en gravhög och två gravfält, en hålväg och en fornborg. En natur- och kulturstig guidar genom området. Naturvårdsgruppen har tillsyn av området två gånger per år. 12

13 Börsås Börsåsberget ligger nära Hällesåkersskolan norr om Hällesåker. Det finns en stig som leder upp på berget mot en grotta som tillkom någon gång under istiden. Berget är ett bra läge för en fästning och namnet Börsås är ett vanligt namn på fornborgsberg. Längre norrut på berget ligger två stenvallar som minner om fornborgen. Grottan är tillräckligt stor att ta sig in i, men efter ett ras är den ena ingången igensatt av stenar. Börsåsberget ligger vackert nära den slingrande Lindomeån, omgiven av hag- och ängsmark och ekskog. Själva berget har en gles blandskog, men är inte helt lättillgängligt. Vägen som leder fram till parkeringen vid stigen är en del av den kulturminnesmärkta vägen mellan Hällesåker och Inseros. Börsås har fått namn efter den fornborg som ligger högst upp på berget. Fornborgen är 225x125 meter och att den är belägen på ett högt berg som stupar brant mot öst och syd. Berget är tillgängligt från väst och norr. Burgsås (Borgsås) har blivit Börsås. Uppe på Börsåsberget finns även en omtalad blockgrotta och en steninhängnad terrass där kreatur ibland har stängts in. Borgen består av en bergshöjd, som skyddas av branter på de flesta sidor och av stenvallar, där berget är mer långsluttande. Härifrån har man vidsträckt utsikt över Hällesåkersdalen. Riktigt hur fornborgarna har använts vet man inte men en teori är att de varit tillflyktsorter under krigstider. Börsås grotta eller Börsås hål är en blockgrotta som har bildats av nedrasade stenblock. Mellan blocken och bergssidan finns ett mellanrum, som utgör själva grottan. Öppningar finns åt två håll. Bra skor eller stövlar och oömma kläder behövs om man ska klättra uppför de bitvis branta och ibland hala sluttningarna. Rasrisk föreligger i grottan, så gå inte in! Naturvårdsgruppen har tillsyn av området två gånger per år. Ålgårdsbacka Ålgårdsbacka ligger vid Lindomeån nära Hällesåker. Här har bedrivits kvarn- och sågdrift under mycket lång tid. Sedan ett antal år är verksamheten nedlagd, men dammanläggningen finns kvar. Forsarna vid fördämningen har varit ett vandringshinder för lax och havsöring. Därför anlades i samarbete med länsstyrelsen en fisketrappa som tillåter att laxarna går upp i Ingsjöarna. Fisketrappan invigdes hösten 2002 och länsstyrelsens elfiske har visat att det numera finns gott om lax uppströms Ålgårdsbacka. Naturvårdsgruppen har tillsyn av området en gång i månaden. 13

14 Bohusleden Bohusleden är en vandringsled som sträcker sig från Blåvättarna i Lindome på gränsen till Kungsbacka kommun och ända upp till Strömstad. Hela Bohusleden är 37 mil lång och vid Blåvättnerna ansluter den till Hallandsleden som fortsätter söderut. I Mölndal mäter vandringsstigarna ca 22 km och går genom Lindome friluftsområde, öster om Lindome och Kållered upp till Tulebosjön, vidare till Horsickan och genom Herkules friluftsområde till Gunnebo och Stensjön. Från Stensjön fortsätter leden norrut utmed Norra Långevattnet och över till Göteborgs kommun vid Delsjöarna. Genom Lindome och Kållered sträcker sig Bohusleden från de små sjöarna Blåvättnerna på, gränsen till Kungsbacka kommun, upp till Kållereds ishall. Leden passerar Lindome friluftsområde med rastplats, fortsätter genom jordbruksbygden förbi Dvärred och rundar Tulebosjön. Naturvårdsgruppen har tillsyn på stigarna två gånger per år. Skolskogar Femton av Mölndals grundskolor har särskilt avsatta skogsområden som skolskogar. Syftet med skolskogarna är att de skall ingå som en del i undervisningen. Dels kan lektioner bedrivas i skogen och dels lär sig eleverna praktisk skötsel av ett naturområde. Dessutom utvecklas elevernas ansvarskänsla för och kunskap om skogen och naturen. Den norra delen av Bohusledens sträckning genom Mölndal går från Kållered upp till Riksväg 40. Vid Horsickan finns ett vindskydd och öster om Södra Långevattnet är utsikten magnifik. Herkulesgården erbjuder tältmöjligheter innan leden korsar Gunneboparken. Skolskogarna är mellan två och tio hektar stora. Skolorna har ett avtal med Samfast eller med parkavdelningen kring skötseln av skogen där skolorna tar ansvaret för markering, röjning, mm, och upprättar egna skötselplaner. Naturvårdsgruppen bistår med den skötsel som skolorna har svårt att klara själva, skylttillverkning osv. Skolorna tecknar ett skolskogskontrakt, d.v.s. skötselavtal med gatukontorets parkavdelning och tar därmed på sig ansvaret för området. Lärarna och eleverna tar sedan tillsammans med parkavdelningen 14

15 fram en långsiktig grön skötselplan som skolan kommer att följa. Varje enhet planerar sin skog och den långsiktiga planen går sedan i arv till kommande klasser när eleverna går vidare i skolsystemet. En nog så viktig detalj eftersom långsiktighet är nödvändigt när det handlar om skogar. I planen noterar de vilka arter man önskar bevara och hur man har tänkt sig att lyckas eller vilka delar av skogen som måste röjas. Vissa partier låter man utvecklas på egen hand, andra delar röjs på sly eller används som produktionsområde till slöjdmaterial och liknande. Skolorna arrangerar skolskogsstädardagar för att bli kvitt skräp och röja sly för att underlätta för andra växter. Ris och grenar samlas på solbelysta platser för att gynna insekter. Alla bänkar, bord, vindskydd och skyltar samt riskfyllda insatser i skogen sköts av gatukontoret. För att gynna fåglarna bidrar gatukontoret även med fågelholkar. 15

16 Referenser Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Länsstyrelsens remisshandling, 2003 Grönstrukturprogram för Mölndals stad. Stadsbyggnadskontoret, samrådshandling, 2004 Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome. Kulturmiljövårdsprogram för Mölndals kommun, 2000 Friluftsplan för del av Lindome friluftsområde Golfbana vid Hassungared. Mölndals kommun Byggnadsnämnden, 1984 Muntligt: Tomas Svensson, arbetsledare för OSAlagen. Leif-Henrik Andersson, Stadsträdgårdsmästare Miljöbalken Mölndals miljömål. Mölndals stad, 2003 Naturvårdsgruppens arbetsprogram. Gatukontoret/parken, 1998 Naturvårdsplan. Mölndals kommun, 1998 Safjällets naturreservat. GF Miljö och Natur och Mölndals kommun, 1991 Skötselplan för Sandsjöbacka naturreservat. Västkuststiftelsen, 1982 Naturvårdgruppens arbetsprogram. Mölndals stad, 2006 Åtgärds- och skötselplan Peppareds naturområde. Mölndals stad, 2004 Kartor: Stadsbyggnadskontoret Mölndals museum s. 27, 30 Webmap 16