Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera som diskussionsunderlag under workshopserien. Workshopdeltagarna ska reflektera över följande: Är kärnfrågorna relevanta? Ska något tas bort, omformuleras eller struktureras om? Saknas några kärnfrågor, för att kunna omfatta de komplexa problem och möjligheter som kan kopplas till hållbar stadsutveckling? Genom att delta på workshopen och komma med synpunkter och förslag har du möjlighet att vara med och påverka hur Sweden Green Building Council (SGBC) definierar hållbar stadsutveckling och utformningen av det som blir kärnan i SGBC:s två tjänster som ska underlätta hållbar stadsutveckling; Certifieringssystemet och Citylab 1. Vi har, i utvecklingen av dessa kärnfrågor, utgått från förstudier och de 22 stadsutvecklingsprojekt som testade på BREEAM Communties inom projektet HCS 2. Vi har också utgått från Delegationen för hållbara städers dokument Femton hinder för hållbar stadsutveckling, men samtidigt omformulerat dessa hinder så att vi beskriver vad som behöver göras för att möjliggöra en hållbar stadsutveckling. Utöver det har vi också utgått från Sveriges nationella miljökvalitetsmål, mål för folkhälsans utveckling samt Sveriges vision för 2025 som Boverket har formulerat på uppdrag av regeringen. Vi har även fått inspiration från Malmös kommission för ett socialt hållbart Malmö och projekt som Decode, Bygga-om-dialogen och c/o City. Ni känner säkert till ännu fler mål och resultat från projekt som vi bör ta hänsyn till i vidareutvecklingen av kärnfrågor och de två tjänsterna. Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd eller slutresultat det är ett kontinuerligt målinriktat arbete. SGBC kommer i nuläget att fokusera på certifiering av processen vid planering av ett stadsutvecklingsprojekt, baserat på långsiktiga effektmål. Certifieringssystemet innefattar inte instruktioner om hur genomförandet ska gå till för att nå långsiktiga mål för en hållbar utveckling, utan varje specifikt stadsutvecklingsprojekt väljer de arbetssätt och åtgärder som bedöms mest lämpliga, med hänsyn till lokala resurser och förhållanden. I SGBC:s andra tjänst Citylab sker en gemensam lärandeprocess och utbyte av kunskap och erfarenhet avseende stadsutvecklingsprojekts processer, utformning och genomförande samt uppnådda resultat. 1 Namn på båda tjänsterna kommer att beslutas våren 2015. 2 HCS är en förkortning av Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.
Översikt: Kärnfrågor Stadsutvecklingsprojektet åtar sig att ta hänsyn till följande: Organisation och samverkan Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom en organisation med ledningsfunktioner, kompetensbemanning och samverkansprocesser som möjliggör hållbar utveckling. Hållbara investeringar Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom hållbara investeringar och incitament för medverkande aktörer och invånare. Hållbar resurshushållning Skapa förutsättningar för hållbar resurshushållning genom nyttjande av resurser på ett effektivt, miljöanpassat och klimatsmart sätt. Mångfunktionell stadsnatur Skapa förutsättningar för att utveckla en mångfunktionell stadsnatur där den biologiska mångfalden och ekosystemen bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. Välbefinnande och hälsa Skapa förutsättningar för att människor ska ha ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Social sammanhållning Skapa förutsättningar för social sammanhållning genom att stärka invånarnas delaktighet och att utveckla en sammanhållen stad.
Tema 1: Organisation och samverkan Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom en organisation med ledningsfunktioner, kompetensbemanning och samverkansprocesser som möjliggör hållbar utveckling. 1.1 Medverkande aktörer ska verka för en kontinuerlig uppbyggnad av kunskap inom hållbar stadsutveckling och skapa en gemensam process för uppföljning och erfarenhetsåterföring. 1.2 Ledningen och organisationen för stadsutvecklingsprojektet ska bemannas med kompetens som möjliggör att ekologiska, sociala och ekonomiska mål kan nås. 1.3 Hållbarhetsmål ska förankras politiskt och med projektets medverkande aktörer. 1.4 Projektets hållbarhetsmål ska synkroniseras med översiktsplanens mål och intentioner. 1.5 Ett stort fokus ska läggas på genomförbarheten, så att visioner konkretiseras till mål som tar hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt strategier, åtgärder och uppföljning av resultat. 1.6 Potentiella målkonflikter ska identifieras och en prioritering av mål ska formuleras och motiveras innan strategier utformas för hur de ska nås. 1.7 Samverkan ska ske inom och mellan aktörer i projektet, hos t.ex. kommunen, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, arkitekter m.fl. samt vid behov regionala och nationella aktörer. 1.8 Medverkande aktörer ska inte arbeta i stuprör, utan samverkan skapas mellan sakområden. Tema 2: Hållbara investeringar Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom hållbara investeringar och incitament för medverkande aktörer och invånare. 2.1 Utredning ska genomföras om det finns behov av affärsmodeller där en kombination av offentliga och privata medel och ett holistiskt och långsiktigt perspektiv kan skapa försörjning och sociala mervärden för invånarna i staden samt framtida samhällsvinster. 2.2 Långsiktiga sociala och ekologiska värden ska beaktas innan investeringsbeslut fattas. 2.3 Samhällsekonomiska analyser och sociala konsekvensbedömningar ska utföras för alternativa utvecklingsscenarier. 2.4 Alternativa utvecklingsscenarier och kostnader för dessa ska utvärderas utifrån ett livscykelperspektiv. 2.5 Möjliga framtida förändringar och resiliens ska beaktas innan beslut fattas om investeringar i t.ex. bebyggelse, infrastruktur, grönstruktur och offentliga rum. 2.6 Incitament ska skapas så att medverkande aktörer kan bidra till att hållbarhetsmål nås, t.ex. i markanvisning, upphandling och avtal. Socialt ansvarstagande ska ingå i all upphandling. 2.7 Incitament ska skapas för att invånare i staden ska bidra till att hållbarhetsmål nås.
Tema 3: Hållbar resurshushållning Skapa förutsättningar för hållbar resurshushållning genom nyttjande av resurser på ett effektivt, miljöanpassat och klimatsmart sätt. 3.1 Mark, vatten, energi, material och andra resurser ska användas på ett resursbesparande sätt. 3.2 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till en förtätning av staden och/eller upprustning av ett befintligt område. Ingen stadsutbredning ska ske. 3.3 Hänsyn ska tas till stadens omland och försörjningssamband. 3.4 Projektet ska verka för att minimera förekomsten av ämnen i miljön inomhus och utomhus som kan påverka människors hälsa eller naturmiljön negativt. 3.5 Projektet ska verka för att ingen negativ klimatpåverkan sker i genomförandet eller efter slutfört projekt. Infrastruktur för transport- och försörjningssystem ska anpassas för att minska resurs- och energianvändning. Främst förnybara energikällor ska användas. 3.6 En effektiv avfallshantering ska utformas. Resurser ska tas till vara i kretslopp i mesta möjliga mån. 3.7 En säker och hållbar dricksvattenförsörjning ska upprättas. 3.8 Åtgärder ska vidtas för att tekniska systemlösningar och människors livsstilar kan understödja och förstärka varandra positivt. Tema 4: Mångfunktionell stadsnatur Skapa förutsättningar för att utveckla en mångfunktionell stadsnatur där den biologiska mångfalden och ekosystemen bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. 4.1 Den biologiska mångfalden ska bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. 4.2 Området ska planeras så att alla människor får tillgång till en mångfunktionell natur- och kulturmiljö med stor variation och mångfald. 4.3 En utredning ska genomföras avseende hur stadsnaturen kan utformas för att utnyttja och skapa ekosystemtjänster. 4.4 Möjlighet till stadsodling inom området ska utredas och i möjligaste mån skapas plats för. 4.5 Möjlighet att skapa vattenmiljöer ska utredas. 4.6 Utredning ska göras med fokus på hur gröna och blåa funktioner kan utnyttjas för klimatanpassning av området (översvämningsrisk, temperaturreglering m.m.).
Tema 5: Välbefinnande och hälsa Skapa förutsättningar för att människor ska ha ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. 5.1 Området ska utformas för att minimera risken att människor utsätts för skadliga halter av luftföroreningar och kemiska ämnen, höga radonhalter, ohälsosamma ljudnivåer eller för andra typer av hälso- och säkerhetsrisker, inomhus och utomhus. 5.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar ska beaktas ur ett folkhälsoperspektiv, t.ex. om stadsutvecklingsprojektet kan skapa lokal sysselsättning och utbildningstillfällen. 5.3 Området ska möjliggöra förutsättningar för att människor som bor eller arbetar i området ska kunna ha goda hälsomässiga vanor, få rekreation i vardagen och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. Tillgång ska skapas till kvalitativa parker och grönska, säkra och attraktiva offentliga rum, gång- och cykelvägar samt till kultur- och idrottsanläggningar. Tema 6: Social sammanhållning Skapa förutsättningar för social sammanhållning genom att stärka invånarnas delaktighet och att utveckla en sammanhållen stad. 6.1 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till att stärka invånarnas medborgerliga inflytande. Rätten till inflytande ska gälla oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 6.2 Samskapande och lösningsinriktade medborgardialoger ska ske tidigt och kontinuerligt. Jämställdheten i den offentliga miljön prioriteras genom att involvera alla generationsgrupperingar i behovsformulering och designprocess. 6.3 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till att utveckla en sammanhållen stad som motverkar social och rumslig uppdelning. 6.4 Området ska skapa förutsättningar för människor att mötas, som bidrag till aktiv delaktighet och till en socialt sammanhållen stad. 6.5 Området ska präglas av trygghet och god tillgänglighet till sociala mötesplatser, offentlig och kommersiell service. Funktionshinder eller andra hinder ska inte påverka människors möjlighet att röra sig fritt och verka i området. 6.6 Förutsättningar ska skapas för ett socialt och kulturellt deltagande samt möjlighet för människor att bedriva olika vardagsaktiviteter i området.