KulturMiljö Västsverige Eivind Claesson Västralt i Knäred Dokumentation och utredning med anledning av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring 2007-02-20
Inledning Föreliggande utredning ar gjord på beställning av Länsstyrelsen i Hallands län, Kulturmiljöenheten, med anledning av eventuell byggnadsminnesförklaring av Västralt i Knäred. Ritningarna som redovisas är inte exakta uppmätningar utan skisser som gjorts för att underlätta läsningen. Tack till Knäreds Forskarring som varit behjälpliga under dokumentationsarbetet. Historiken är huvudsakligen hämtad från en sammanställning från två intervjuer med systrarna Ebba och Margareta Johansson på Västralt. Intervjuare var Britta Nyström på uppdrag av Länsstyrelsen i Halland samt vid första intervjun även Annelie Adamsson vid Länsmuseet Halmstad. Historik Tomten Västralt 2:10 styckades av på Högalts nordsluttning mot Lagan, från en jordbruksfastighet i de östra utkanterna av Knäreds stationssamhälle i början av 1900-talet. Bebyggelsen uppfördes 1909 av Lars August Johansson, född i Knäred 1863, med medarbetare. Han var möbelsnickare, slöjdlärare och sedermera
byggmästare. Han var anställd hos Svensk Hemslöjd, genomförde kurser över hela landet och samarbetade med Lilli Zickerman i Vittsjö och Märta Måås Fjetterström i Båstad. August Johansson fortbildade sig och blev en etablerad byggmästare i trakten. Han gjorde själv arbetsbeskrivningar till sina byggen och har bland annat byggt prästgården, 1910-11, och ålderdomshemmet, 1916, i Knäred, samt pensionat och hotell i Vittsjö i Skåne. August dog redan 1920, endast 57 år gammal. Hans fru Lotten bodde kvar i huset ända till sin död 1959 då hon var 90 år. De hade två barn, Ebba och Margareta, födda respektive 1906 och 1909. Ebba arbetade som lärare på annan ort men flyttade tillbaks till föräldrahemmet 1969, när hon pensionerades, och bosatte sig på andra våningen. Fram till mammans död var Margareta hemma och skötta hus och trädgård, för att därefter ta anställning vid Judith Johanssons vävateljé i Knäred. Systrarna flyttade till serviceboende i Knäred år 2000 och donerade då barndomshemmet till Knäreds Forskarring.
Beskrivning Tomten Tomten är belägen i en nordsluttning ner mot Lagan. Bakom husen upp mot berget är idag i hög grad skogsbevuxet och nedanför går två vägar. Karaktäristiskt är ett litet vattendrag som rinner norrut genom tomten i en djup stensatt fåra. Trädgården är planerad och välskött. Förutom boningshuset finns två större byggnader på tomten; en ladugårdslänga i öster och i söder en uthusbyggnad som ursprungligen fungerat som bostad. Ett stycke upp i sluttningen ligger en jordkällare som också tillhör fastigheten.
Bostadshuset Utvändigt Huset är uppfört i 1 ½ -plan med en utbyggnad i norr och en glasveranda i nordväst. Grunden tycks i sin helhet vara murad i rött tegel och putsad med cementhaltigt bruk som dekorerats med kvadratiska spritputsade fält mot en slät puts bakom. I den östra delen finns en källare med ingång från gaveln. Grundens västra del är senare omgjord och är endast slätputsad. I norra delen av källaren har senare ett större fönster satts in, sannolikt en förstoring av ett ursprungligt fönster av samma storlek som det i källarens södra vägg. Enligt uppgift utgörs byggnadens stomme av en panelad regelstomme utan fyllning i facken. Utvändigt består panelen av liggande fasspont, i ljus beige kulör, med omfattningar, indelningar och knutbrädor i mörkare gul nyans. Fönstren består huvudsakligen av ursprungliga korspostfönster med så kallad losholtz. I salen och andra våningen finns fönsterpartier med tre och fyra lufter och i andra våningen finns också en ovanlig utformning med den liggande losholtzen i mitten högre än i sidofönstren. Fönstren inramas av foder med sparsmakad utsmyckning och profilering, med en krönande kornisch som skjuter ut från vägglivet. Glasverandan vid ingången i nordväst har en rikare utformning med snickerier och glasspröjsning. Huvudingången har gått via glasverandan i nordväst och består av inåtgående glasade pardörrar i ramverkskonstruktion. En köksingång finns i öster, med en idag slät dörr, med överljus. Direkt norr om denna ingång finns den utvändiga källarnedgången med liggande pardörrar. I gaveln åt väster på andra våningen finns en liten vädringsbalkong med en glasad dörr. Sadeltaket med valmade gavelspetsar täcks idag av röda diagonalställda eternitplattor. I norr och söder finns frontespiser med sadeltak. På var sida finns två sekundära takfönster i järn. I nocken finns två skorstenar, inklädda med plåt under senare tid. Dekorativt utformad puts på grunden. Höger. Ursprungligt fönster med profilerade foder och dekorativt utformad kornisch.
Ursprungligt fönster till källaren på södra långsidan. Höger. Huvudingången genom glasverandan i nordväst. Köksingången på östra gaveln och källarnedgången. Kornisch och takfot. Höger. Frontespisen och plåtbeslagen skorsten från sydost.
Invändigt Glasverandan Huvudingången är belägen i nordväst och går via glasverandan. Tidigare har sannolikt en gång gått rakt västerut, via en bro över diket, som en finentré. Under senare år verkar inte denna ingång använts så mycket. Golvet består av lackade spontade bräder. Mot ytterväggen finns en hög sockel. Väggar med svagt gul pärlspont. Rikt utformat tak med synliga fasade takbjälkar och pärlspont i fiskbensmönster emellan samt profilerad taklist. Glasverandan mot nordväst. Tamburen med trappan. Tambur och trapphus Från glasverandan går man in i farstun genom en utåtgående pardörr. Farstun sammanfaller med trapphuset och har ett enhetligt utseende från första till andra våning. Golvet, liksom trappstegen, har en grå matta, vilket med några olika gråa färgnyanser är genomgående som golvmaterial i huset. Väggar och tak är genomgående täckta med plywoodskivor med täcklister över skarvarna. Snickerierna är rödfärgade och väggarna träfärgade, eventuellt brunbetsade. Snickerierna i form av dörrar, foder, socklar och liknande är profilerade och enhetligt utförda på ett vis som är genomgående för hela huset. Gestaltningen av farstun med plywood är sannolikt sekundär och efterliknar en traditionell mörk boasering. Från rummet leder en dörr åt öster och en åt söder. Förmaket Golvet består till skillnad från övriga rum av ett ursprungligt, obehandlat, spontat trägolv med bredd 125 mm. Snickerier bevarade. Tretex senare insatt på väggarna som täcks med ljus mönstrad tapet. Pappspänt vitlimmat tak med bård av profilerad list och kraftig taklist med hålkäl. Vit enkel slät kakelugn i hörnet. Salen Det förnämsta rummet nås österut från tamburen och utgörs till stor del av en rektangulär utbyggnad norrut. Golv täckt med grå matta. Hög profilerad sockel. Väggar med ljus småmönstrad tapet på tretexskivor. Fyra fönsterlufter med tvärpost
mot norr. Rund enkel slät vit kakelugn i sydöstra hörnet.. Pappspänt vitlimmat tak med bård av profilerad list och kraftig taklist med hålkäl. I mitten av taket takrosett i stuckatur. Från salen finns en dörr österut till köket och en bredare öppning mot ett rum i söder. På var sida om öppningen finns en garderob i utrymmet som bildas mellan de två rummens väggar. Garderobsdörrarna är av samma utförande som övriga men bara 0,6 meter breda. Garderoberna slutar längst in mot murstockarna. Dörren till södra rummet är utförd som skjutdörr. Förmaket åt sydväst. Förmaket åt nordost. Salen åt nordväst. Salen åt sydost. Föräldrarnas sovrum Golv täckt med grå matta. Hög profilerad sockel. Väggar med ljus blommönstrad tapet på tretexskiva. Vit slät rund kakelugn med växtornamentik på krönet. Pappspänt limfärgsmålat tak. Österut finns en dörr mot köket. Den går genom en form av kort överbyggd gång som byggts ut i rummet så att en alkov bildas mot östra väggen, mellan gången och en inbyggd garderob i hörnet.
Föräldrarnas sovrum åt norr. Höger. Garderob inplacerad mellan föräldrarnas sovrum och salen. Köket åt norr. Köket åt söder. Barnens sovrum i sydost Golv täckt med rutmönstrad linoleummatta. Hög profilerad sockel. Väggar med vävtapet på tretexskiva. Vitlimmat pappspänt tak med hålkällist. I öster har en toalett inrymts i en garderob placerad delvis under trappan. Höger. Barnens sovrum med toaletten i garderoben.
Kök Köket har i stora drag bevarat ursprunglig inredning och moderniseringarna har varit begränsade. En elektrisk spis har ställt in vid sidan om järnspisen. En diskbänk har placerats, tillsammans med varmvattenberedare, i ett litet rum i anslutning till köket i nordöst. Detta utrymme har sannolikt varit skafferi från början men byggts om för en ny funktion, vilket medfört att fönstret kortats i underkant. Golvet i köket täcks av grå matta och keramikplattor framför järnspisen. Väggarna har en bröstningslist cirka 1 ½ meter upp och där under stående pärlspontpanel och mot golvet en hög profilerad sockel. Ovan listen ljusmålad spikad papp. Inredningen domineras av ett ursprungligt stort inbyggt skåp mot södra väggen, som kompletteras med mindre senare släta skåp. Järnspisen är inmurad och murverket omkring är täck med vitt kakel. Spiskåpan är i plåt och under den finns en profilerad hylla. Tak av pärlspont och taklist med hålkäl. Köksskrubben i nordöst har grå matta på golvet, enkel låg sockel, väggar av skivmaterial och diskbänk med skåp från 1950/60-tal. Fönstret är till skillnad från övriga kopplat. Tak av skivmaterial med kvartslist som taklist. Trappa från köksfarstun till andra våningen. Köksfarstun. Farstu Från köket mot öster går dörren till köksfarstun, som troligen är den ingång som huvudsakligen använts. Golv med sentida brun matta. Väggar av stående pärlspont. Tak av pärlspont med liten profilerad taklist. Från farstun går en smal trappa till andra våningen.
Trapphallen på andra våningen åt nordväst. Höger. Trapphallen åt öster med den strykjärnsformade planen med två snedställda dörrar till respektive rum. Trapphall andra våningen Från huvudingången går trappan upp till andra våningen till en trapphall av motsvarande storlek och gestaltning som den underliggande hallen. Trappsteg och golv är täckta med grå matta. Väggar och tak består av plywoodskivor med täcklister över skarvarna. Under taket mot norr finns en skrubb med snedtak. Kammare i sydväst åt väst med balkongdörr. Kammare i sydväst åt sydost med dörr till skrubb med snedtak till höger.
Kammare i sydväst Från hallen leder en dörr mot söder in till en kammare. Den är försedd med en liten balkong på gaveln och en skrubb med snedtak mot söder. Golv med grå matta och väggar med ljus blommönstrad tapet på tretexskiva. Vitlimmat papptak och taklist med hålkäl. Trapphallen övergår mot öster via en dörr över till en strykjärnsformad hall med åt söder ytterligare en ingång till ovannämnda kammare och sedan snett åt sydöst och nordöst respektive dörrar till två större rum. Norra rummet åt nordost. Norra rummet åt sydväst. Södra rummet åt sydost. Södra rummet åt nordväst. Rum i norr Detta rum motsvarar i storlek och läge den underliggande salen. Mot norr finns tre fönsterlufter med oregelbundet utseende. Golv med grå matta och profilerad sockel. Väggar med ljus 1950-talstapet på tretexskivor. Vitmålat skivtak och taklist med hålkäl.
Rum i söder Rummet är stort genom sin placering i en frontespis, med tre fönsterlufter, mot söder. Golv med grå matta. Väggar med ljus 1950-talstapet på tretexskivor. Vitmålat skivtak. Köket andra våningen åt öster. Köket andra våningen åt väster. Kökstrappan ner från andra våningen. Höger. Badrummet på andra våningen norr om köket.
Kök Från föregående rum går en dörr mot öst till köket på andra våningen. Det är beläget ovanpå bottenvåningens kök och har också bevarat mycket av det ursprungliga utseendet. Åt norr finns en smal dörr som går till en långsmal skrubb med snedtak som nu är badrum. Den har tidigare haft två dörrar, varav den ena nu är igensatt. Köket har golv med blå matta. Väggarna har en bröstningslist 1,35 meter upp och under den stående pärlspont. Ovan listen spikad papp målad i ljusgrått. Inmurad järnspis med kupa i plåt. Inbyggda underskåp i pärlspont. Tak med skivmaterial. Åt söder går en dörr till en smal trappa till undervåningen. I anslutning ligger en skrubb med snedtak. Källare Under byggnadens östra del finns en källare. Den nås endast genom en ingång utifrån på östra gaveln. I söder finns ett mindre fönster och i norr ett större. Väggarna är putsade. Höger. Källaren från söder.
Gamla boningshuset Innan boningshuset uppförts bodde familjen i en mindre stuga på tomten. Även den ska ha varit uppförd i samband med att tomten bebyggdes, men alltså ha fungerat som bostad under tiden som det stora huset byggdes. Senare har den fungerat som snickarbod, uthyrningslägenhet, tvätt- och bakstuga samt förråd. Utvändigt Huset är uppfört på en huggen stenfot med väggar av rödfärgad locklistpanel. Fönstren är vitmålade och sexdelade. Till bostadsdelen finns en grönmålad pardörr medan förråden har enkla rödfärgade dörrar. Dörren till dasset är grönmålad och har jalusitäckt öppning. Taket täcks med sinuskorrugerad plåt och skorstenen är nedrasad. Den östra delen utgörs av dass och förrådsutrymmen medan bostadsdelen ligger i andra ändan. Emellan ligger en tvätt- och bakstuga. Gamla huset från norr. Gamla huset från sydväst. Gamla huset och ladugården från nordväst. Höger. Fönster på gamla huset.
Invändigt Ingången på norra sidan går via en pardörr in till en farstu som genom en snedställd dörr åt höger leder till bostadsdelen i bottenvåningen. Den består först av ett rum utan eldstad med tapetserade väggar. Vidare leder en dörr in till ett kök, delvis inrett med skåp i pärlspont. Bostadsdelen är relativt förfallen och murstocken med järnspis är helt satt ur funktion. Utrymmena har under senare tid endast används som diverseförråd. Från farstun leder en dörr åt vänster in till tvätt- och bakstugan. Även den är i ett förfallet skick och murstocken är till stor del nedrasad. En tvättgryta till vänster mot bakre väggen och en bakugn framgår dock tydligt. Från farstun går en smal trappa upp till andra våningen. Åt väster ligger ett boningsrum med en järnkamin. I öster är det öppen vind med takstolar och ett litet gavelfönster. Gavelröstet består av brädpanel. Köket åt öster. Köket åt väster. Rummet åt väster. Rummet åt öster.
Bakstugan åt söder. Öppna vinden åt öster. Vindskammaren åt väster. Vindskammaren åt öster. Trappnedgången från vinden. Höger. Dasset.
Ladugården Utvändigt Ladugården är uppförd i vinkel mot boningshusen i en svag sluttning på en låg stengrund. Väggarna består av rödfärgad locklistpanel på stolpverkskonstruktion, med vita spröjsade fönster, röda och svarta dörrar. Taket täcks av grå sinuskorrugerad plåt. Invändigt Längst åt norr finns en vedbod. Den är avgränsad med en vägg i söder ända upp till nocken. Därefter följer logen, indelad i fack med loggolvet mitt emellan och avgränsat med låga väggar. Från logen finns en dörr in till ladugården, inredd för några kor, i den västra delen. Åt öster finns två mindre rum för mindre djur, grisar och kanske höns. Dessa rum är panelade invändigt, vitkalkade och försedda med fönster. Från ladugårdsdelen vetter en dörr söderut till en överbyggd gödselstad. Den sydligaste delen av ladugårdslängan utgörs av ett vagnslider i en våning med pulpettak. Ladugården från sydväst. Ladugården från nordost.
Vedbod i ladugårdens norra del. Logen år norr. Norra delen av logen. Djurstallet med bås för kor.
Byggnadsteknisk analys Huvudbyggnaden är utvändigt i hög grad symmetriskt byggd. Stommen ska enligt uppgift vara uppförd i regelkonstruktion med panel på båda sidorna och utan fyllning. Invändigt är planen oregelbundnare och uppvisar några ovanliga särdrag. Mellan de två mellersta rummen i bottenvåningen finns två garderober inplacerade i ett utrymme mellan de två murstockarna. Mot söder finns här också en skjutdörr. Dörren mellan köket och föräldrarnas sovrum är utformad som en inbyggd gång som skapar en alkov i rummet. I andra våningen kan uppmärksammas den strykjärnsformade hallen med två diagonalställda dörrar till respektive rum. Detta ovanliga drag finns också i det gamla boningshuset där dörren från farstun in till lägenheten är snedställd. Utvändigt har boningshuset endast genomgått smärre förändringar. Enligt uppgift har taket ursprungligen varit papptäckt, men 1930 lades tegeltak på boningshuset och ekonomibyggnaderna och 1959 fick boningshuset eternittak med diagonalställda skivor. Skorstenarna har 1999 klätts in med röd plåt. På östra gaveln har ett fönster minskats i höjd, sannolikt i samband med att diskbänk sattes in i det lilla köksutrymmet. Källaren har i norra väggen fått ett förstorat fönster och grunden i västra delen har renoverats så att muren där har ett slätputsat utseende till skillnad från den gamla delen. Detta skedde i samband med att huset genomgick sin mest omfattande renovering 1959. Bäcken genom trädgården hade gått för nära huset och underminerat den västra delen så att ny grund fick gjutas och västra gaveln höjas. Ekonomibyggnadernas utvändiga förändring består främst av byta av takmaterial till sinuskorrugerad plåt 1959. Invändigt har boningshuset genomgått en del förändringar även om utseendet i huvuddragen är bevarat från uppförandet. El installerades redan under första världskriget. De största förändringarna gjordes vid renoveringen 1959. Ursprungligen hade rummen linoleummattor på golven och dessa ska ha bytts mot nuvarande gråa plastmattor. Rummen har 1959 i regel målats eller tapetserats om och väggarna har till stor del försetts med skivmaterial, främst tretexskivor på ytterväggarna. Köken har genomgått mindre moderniseringar med nya skåp och enklare installationer. Toalett och badrum har inretts i befintliga skrubbar eller garderober. Under 1960- och 70- talet har elen dragits om och direktverkande värme har installerats. Utmärkande för det nya boningshuset, och i viss mån också det gamla, är det standardiserade och fabriksmässiga utförandet i snickerier i kombination med en oregelbunden och säregen planlösning. Dörrbladen är exempelvis standardiserade efter dörrens funktion och betydelse med bredder på 60 cm, 74 cm, 82 cm och 89 cm. Dessa drag härrör från husets byggmästare och byggherre och är ett resultat av hans skolning inom hantverk och husbygge i det sena 1800-talets anda. Hans bakgrund inom slöjdhantverket manifesteras också genom det egenhändigt tillverkade möblemanget av hög kvalitet.
Skjutdörr mellanrummen i bottenvåningen. Hylla ovanför spisen i köket på bottenvåningen. Höger. Stolpe till trappan i tamburen på bottenvåningen. Kulturhistoriskt värde Gårdsmiljön har i stora drag bevarat sitt utseende från byggnadstiden 1909, både utvändigt och invändigt, vilket ger den ett stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde. De bevarade ekonomibyggnaderna visar självhushållningens betydelse för ett hushåll vid denna tid, även om inkomsterna huvudsakligen kom från annat håll. Byggherrens och tillika byggmästarens bakgrund är väl känd och dokumenterad. Han var för sin tid modernt skolad inom slöjd- och bygghantverk, vilket gör huset
byggnadshistoriskt mycket intressant som en exponent för nya idéer inom byggandet. Det handlar bland annat om oregelbundenheter i planlösningen och konsekvent användande av enhetligt fabrikstillverkade snickerier med standardiserade mått. Även efter byggmästarens frånfälle har familjen bott kvar i huset och de förändringar som gjorts går att dokumentera och relatera till deras liv. Samma familj som uppförde huset har hela tiden bott i det och sedan donerat det till hembygdsföreningen, vilket innebär ett kontinuitetsvärde. Rummen i bottenvåningen är till stor del möblerade med möbler som byggmästaren själv tillverkat och genom donation till hembygdsföreningen kan säkerställas att även inventarierna bevaras på plats, vilket är av stort värde i sammanhanget. Huvudbyggnaden är i gott skick och några förslag på förändringar av antikvariska skäl är inte aktuella. Även ladugården är i gott skick och används delvis som förråd. Det är önskvärt att de förvarade föremålen som inte har samband med byggnadens ursprungliga funktion stuvas väl så att de inte belamrar rummen så att tillgänglighet förhindras, bland annat för att ge möjligheten till att genomföra visningar. Det gamla boningshuset är utvändigt i gott skick, medan det invändigt i bostadsdelen och bagarstugan är delvis förfallet, huvudsakligen beroende på att murstocken rasat samman och byggnaden används som diverseförråd. Det är dock önskvärt att huset renoveras varsamt för att bevara det på lång sikt och kunna använda det i visningsverksamheten. Bostadsdelen innehåller ytskikt av äldre karaktär som försvunnit i huvudbyggnaden, varför det är angeläget att dessa konserveras och då kan ge en bild av den ursprungliga tapetseringen i huvudbyggnaden. Murstocken bör också muras upp och eldstäderna återställas. För dessa åtgärder krävs en noggrannare dokumentation och projekteringshandling.