Sociala nämndernas förvaltning 2015-11-27 Dnr: 2015/242-NF-700 Emelie Ågren - aw736 E-post: emelie.agren@vasteras.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-11-27 Dnr: 2015/242-NF-700 Emelie Ågren - aw736 E-post: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Bostadsanpassningsbidrag i Västerås Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten samt ger Sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder. Ärendebeskrivning Servicepartner har på uppdrag av Äldrenämnden och Nämnden för personer med funktionsnedsättning gjort en utredning gällande Bostadsanpassningsbidraget (BAB). Utredningen har bland annat visat att Västerås stads kostnader för BAB har ökat kraftigt sedan 1998 samt att staden har mycket höga kostnader i jämförelse med andra jämförbara kommuner. För att få en ekonomi i balans föreslås en flera olika åtgärder. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 27 november 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Åtgärder bostadsanpassningsbidraget i Västerås Stad Skickad av: Emelie Ågren - aw736

Diarienr 2015-11-27 2015/242-NF-700 Sociala nämndernas förvaltning Emelie Ågren Bostadsanpassningsbidraget i Västerås Stad Under 2014 genomförde Sociala nämndernas förvaltning (SNF) en översyn av bostadsanpassningsbidraget (BAB) i Västerås stad. I rapporten föreslogs en översyn av BAB-enhetens organisatoriska tillhörighet. BAB-enheten är i dag placerad på Fastighetskontoret. Äldrenämnden och Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutade därför att den frågan skulle utredas. Servicepartner fick i uppdrag att genomföra utredningen. Under utredningens gång har flera andra intressanta erfarenheter gjorts vilket medförde att Servicepartner fick utökat uppdrag och utredningen har även kommit att fokusera på stadens kostnader för BAB. Utredningen visar bland annat att Västerås stads kostnader för BAB har ökat kraftigt sedan 1998 samt att staden har dubbelt och i vissa fall tredubbelt högre kostnader i jämförelse med andra jämförbara kommuner. Olikheter i demografisk sammansättning, bostadsbestånd eller liknande, vilket skulle kunna förklara de stora skillnaderna i kostnader i jämförelse med andra kommuner, har inte kunnat påvisas. Gällande vilken organisatorisk tillhörighet som vore mest gynnsam har utredningen inte kunnat ge något entydligt svar. Det finns för- och nackdelar med båda organisationstillhörigheterna. Något som dock framkommit är att myndighetsutövningen behöver förbättras genom tydligare beslut, förbättrad dokumentation och striktare tillämpning av gällande regelverk. Samverkan med SNF men också med intygsskrivare och andra parter inom vård och omsorgsområdet behöver också stärkas. Av den anledningen föreslås att uppdraget till fastighetskontoret avslutas och att verksamheten fortsättningsvis organiseras inom SNF. Åtgärder För att få bukt med de ökande kostnaderna föreslås följande åtgärder: Revidering av riktlinjerna för bostandsanpassningsbidrag. Uppdraget till Fastighetskontoret avslutas och att BAB-enheten fortsättningsvis organiseras inom SNF. BAB-enheten utökas med ytterligare en handläggare. BAB-enheten har under en längre tid signalerat om en mycket hög arbetsbelastning. Utredningen visar att i jämförelse med andra kommuner har handläggarna i Västerås en betydligt högre arbetsbelastning. Erfarenheter från andra kommuner visar att en förstärkning av antalet handläggare kan leda till minskade kostnader. En ökad ID: p_7_åtgärder BAB 2015

Västerås stad 2 (2) bemanning på stadens BAB-enhet ska resultera i en ökad kvalité på utredningarna och ge förutsättningar för handläggarna att bättre hålla sig uppdaterade gällande exempelvis domstolsbeslut. Målet är minskade kostnader. Etablera en samverkan med intygsskrivare. Idag finns i stort sätt ingen samverkan med länets intygsskrivare. Erfarenheter från andra kommuner visar att en ökad samverkan med regelbundna träffar med förskrivarna haft en positiv effekt på kostnaderna. Utreda möjligheterna att få produkter som helt eller delvis skulle kunna ersätta BAB förskrivningsbara via Hjälpmedelscentrum (HMC). Ett initiativ till detta har lämnats från Västerås stad till HMC. Gemensamma hjälpmedelsnämnden har beslutat att frågan ska utredas. En arbetsgrupp har bildats där Västerås stad är representerad.

Utredningar & rapporter 2015/444-ÄN-700 2015/242-NF-700 U 2015 Bostadsanpassningsbidrag i Västerås stad 2015 [Skriv text] Servicepartner, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Hannah Lidström, 021-39 11 22 Anna Welin, 021-39 13 52 Utredningar och rapporter produceras av på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 8 Bostadsanpassningsbidraget... 8 Bostadsanpassningslagen... 8 Bostadsanpassning i Västerås stad... 8 Boverkets roll... 11 Tidigare utredningar i Västerås... 12 Syfte... 13 Metod... 13 Intervjuer med berörda personer inom Västerås stad... 13 Omvärldsbevakning... 14 Resultat... 14 För- och nackdelar med organisatorisk placering... 14 1. Myndighetsutövning/rättsäkerhet... 15 2. Kostnads- och tidseffektivitet... 16 3. Kontakter/samarbete med fastighetsägare och entreprenörer... 17 4. Kontakter/samarbete med SNF... 19 5. Servicemöjligheter till sökande... 20 6. Handläggarnas möjlighet att ge service kring byggtekniska frågor... 21 7. Styrning och ledning... 22 Omvärldsbevakning: Organisation och processer... 24 Eskilstuna... 24 Linköping... 26 Norrköping... 28 Örebro... 30 Östersund... 33 Omvärldsbevakning: Verksamhetsstatistik... 34 Översikt av kostnader... 34 Kostnader efter olika intervall... 37 10 dyraste ärendena... 38 Avslags- och avskrivningsstatistik... 39 BAB efter kön... 42 BAB efter ålder... 43 Kostnader uppdelade på åtgärdstyp... 46 Omvärldsbevakning: Demografi och kostnader för omsorg... 55 Befolkning... 55 2

Bostadsbestånd... 57 Kostnader för äldreomsorg... 57 Kostnader för boende för personer med funktionsnedsättning... 61 Utveckling i Västerås stad... 62 Slutsatser och analys... 64 Organisation och utveckling av arbetssätt... 64 Vad är det som gör att Västerås har så höga kostnader för bostadsanpassningsbidrag?... 66 Kostnader för verksamheten... 67 Demografi och kostnader för vård och omsorg... 68 Bilaga 1. Kategorier i åtgärdsuppdelning... 70 3

Sammanfattning Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidrag är ett bidrag som personer med funktionsnedsättning kan få för att ha möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidraget regleras av Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag och det ligger på alla Sveriges kommuners ansvar att kunna tillhandahålla detta. I Västerås utförs bostadsanpassningshandläggningen av fyra personer på Fastighetskontoret (FK). Utgifterna för bidraget står Äldrenämnden och Nämnden för funktionshindrade för, och Sociala nämndernas förvaltning (SNF) ger årligen uppdrag till FK att administrera det. Nästan alla som söker bidraget väljer att fylla i en fullmakt för att låta handläggarna sköta beställningen av anpassningsåtgärderna. Antalet ärenden såväl som kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget i Västerås har de senaste åren ökat; år 2014 blev utfallet totalt 36 148 000 kronor (inklusive återställningsbidrag). Kostnaden totalt för Nämnden för personer med funktionsnedsättning år 2014 var 15 066 000 kronor och för Äldrenämnden var kostnaden 21 082 000 kronor. Utredningens syfte och metod Denna utredning, som genomförts av Servicepartner/ på utdrag av SNF, har dels till syfte att se över för- och nackdelar med organisationstillhörighet för BAB-handläggarna vid SNF respektive FK. Syftet är även att ta reda på vad som kan vara möjliga orsaker till Västerås stads höga kostnader för bostadsanpassningsbidraget i jämförelse med andra kommuner. I uppdraget har även en kartläggning av arbetsprocesser ingått, denna redovisas dock ej i denna rapport. För att ta reda på syftet har statistik samlats in och intervjuer har genomförts med såväl medarbetare i Västerås stad som med medarbetare i fem andra kommuner. Jämförelser har gjorts med kommunerna Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Örebro och Östersund. 4

Vilka för- och nackdelar med organisatorisk tillhörighet finns? Generellt har det varit svårt för intervjupersonerna att se för- och nackdelar med placering på SNF respektive FK. Majoriteten, framförallt handläggarna själva, ser gärna en fortsatt tillhörighet på FK. En hel del utvecklingsförslag har inkommit, varav det mesta förmodas av intervjupersonerna kunna lösas oavsett organisatorisk placering. De viktigaste för- och nackdelarna är följande: Fördelar SNF Lättare för SNF att styra BAB-handläggningen på den egna förvaltningen. Närhet till biståndshandläggare skapar en bättre samsyn kring olika bidrag. Det kan vara lättare att få till en effektiv samordning av personer som ska hem från korttids om biståndshandläggare och BAB-handläggare har en närhet till varandra. Fördelar FK Närhet till kollegor med byggkompetens skapar en effektiv handläggning. Lättare att ge god service till sökande om de har närhet till byggtekniskt kunnande och möjlighet att ta del av eventuella förändringar inom byggbranschen. Större möjligheter att bibehålla den tekniska kunskapen bland handläggare. Det finns en farhåga att personer med byggteknisk bakgrund inte skulle vilja söka en tjänst på SNF. Varför har Västerås så höga kostnader för bostadsanpassningar? Västerås kostnad för bostadsanpassningsbidrag (inklusive återställningsbidrag) har under många års tid vida överstigit de fem jämförelsekommunernas kostnader. Av samtliga sex kommuner hade Västerås den högsta totala utgiften på strax över 36 miljoner, därefter följer Norrköping med en kostnad på drygt 18 miljoner kronor. Figur 1 Kostnader för bostadsanpassning, år 2014. Källa BAB-systemet. Kommun Eskilstuna Linköping Norrköping Västerås Örebro Östersund Total kostnad (inkl återställningsbidrag) 12 163 000 kr 13 337 000 kr 18 165 885 kr 36 148 000 kr 12 202 139 kr 7 762 933 kr 5

Flera olika möjliga orsaker och förklaringar till Västerås stora kostnader har framkommit i denna utredning: De ärenden som beviljas i Västerås är väsentligt mycket dyrare per styck än i andra kommuner. Genomsnittet i Västerås var år 2014 drygt 26 000 kronor, att jämföra med Östersund som hade den näst högsta siffran bland de sex kommunerna: knappt 17 000 kronor per ärende. Västerås hade år 2014 sex ärenden som kostade över 500 000 kronor vardera. Norrköping hade två sådana ärenden, övriga hade kommuner inget. Barnärenden är den typ av ärenden som generellt innebär väldigt omfattande åtgärder i Västerås. Under åren 2010-2014 har ett ärende för barn 0-17 år kostat i genomsnitt drygt 127 000 kronor. I Eskilstuna, som hade den nästa högsta snittkostnaden, kostade är barnärende i genomsnitt drygt 58 000 kronor per styck. Västerås gör en relativt låg andel avslag på inkomna ansökningar om bostadsanpassningsbidrag, 3 procent av inkomna ärenden under år 2014 blev helt eller delvis avslagna. Av de andra fem kommunerna har Linköping en lägre siffra, endast 1 procent avslag, medan övriga gjorde mellan 6 och 9 procent avslag på ärenden som inkom år 2014. De åtgärder som omfattas av bostadsanpassning har delats in i 14 olika kategorier. I Västerås var det år 2014 åtgärder i badrum som var den enskilt största posten och kostade närmare 8 miljoner kronor. Hiss/lift stod för drygt 5 miljoner kronor av budgeten och Ombyggnationer för strax under 5 miljoner. Som väntat hade Västerås i jämförelse med de andra fem kommunerna såväl den högsta kostnaden som det högsta antalet åtgärder inom flera av dessa 14 kategorier. Kostnaderna för Automatiska dörröppnare, Hiss/lift, Ramper, Spisvakter, Elrullstolsgarage, Kök, Badrum och Ombyggnationer var de åtgärdstyper där Västerås skiljde ur sig som mest vad gäller utlägg i relation till de andra. Demografiska skillnader i form av ett något större antal äldre i Västerås är en trolig orsak till ett något större bostadsanpassningsbehov än i de andra kommunerna. Runt 70 procent av dem som söker bidraget är 70 år eller äldre. Västerås har relativt låga kostnader för äldreomsorg. Det finns dock inte tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att det är Västerås omfattande bostadsanpassningsbidrag som har bidragit till detta. 6

Förslag till fortsatt utveckling Samarbetet med SNF behöver förbättras, framförallt på en strategisk /ledningsnivå men även på handläggarnivå. På handläggarnivå kan det handla om att BAB-handläggare behöver mer insyn i processer vid hemgång från korttids samt kring vårdplanering. När det gäller den strategiska nivån/ledningsnivå är det styrning och stöd som behövs för handläggarnas del. SNF i sin tur önskar bättre insyn i till exempel budgetläget. Handläggarna behöver mer tid för utredning och uppföljning av ärenden och utredningen föreslår därför att möjligheterna till att utöka personalstyrkan bör undersökas. Exempel på sådant som handläggare skulle kunna göra om de hade tid är att sätta sig in i nya prejudicerande rättsfall, att bättre följa hur fastighetsägare följer bygglagstiftningen och att göra mer grundliga utredningar av behov till bidraget. Det finns flera exempel från de andra fem kommunerna där de dels är proaktiva gällande lagtolkningar och dels gör mer omfattande uppföljningar än vad handläggarna i Västerås har möjlighet att göra. Statistiken visar att handläggarna i Västerås har väsentligt många fler ärenden per person och år än vad handläggare i de andra kommunerna har. Funktionella riktlinjer för handläggning av bostadsanpassningsbidrag saknas idag och behöver tas fram. Riktlinjerna bör till exempel kunna ge stöd vid avslag, och direktiv gällande en åtgärds omfattning. Samarbetet med intygsskrivare är en annan utvecklingsmöjlighet. Alla de andra fem kommunerna har någon form av mer eller mindre strukturerat samarbete med dem. Ett samarbete skulle kunna innebära gemensamma möten med möjlighet att prata om bostadsanpassningsbidrag på såväl generell nivå som individnivå, samt att till exempel ta fram gemensamma mallar för intygsskrivning. 7

Inledning Servicepartner/ har fått i uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning (SNF) att genomföra en utredning om bostadsanpassningsbidragshandläggningen (BAB-handläggningen) i Västerås stad. Bakgrunden till föreliggande utredning är att kostnaderna för bostadsanpassning har ökat kraftigt under de senaste åren, något som SNF vill undersöka förklaringar till. Uppdraget som genomfört handlar om tre delar: Intervjustudie om för- och nackdelar med organisatorisk placering Omvärldsbevakning Processkartläggning (processkartläggningen redovisas separat och således ej i denna rapport) Bostadsanpassningsbidraget Bostadsanpassningslagen Bestämmelser om bidrag till anpassningar för personer med funktionsnedsättning har funnits i Sverige sedan slutet på 1950-talet. Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. trädde i kraft den 1 januari 1993 och syftar till att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen innehåller också bestämmelser om återställningsbidrag som är ett bidrag till fastighetsägare för återställning av bostäder som tidigare anpassats med stöd av bostadsanpassningsbidrag. Både bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag är kontantbidrag. Kommunernas uppdrag är att verkställa lagen och administrera utredning och utbetalning av bidraget. En person som har en bestående funktionsnedsättning kan få bostadsanpassningsbidrag för att bostaden ska fungera bra och för att personen ska få en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Bidrag kan ges för till exempel att ta bort trösklar, installera automatiska dörröppnare eller ordna en ramp vid entrén. Alla slags privatbostäder omfattas av bidraget, kravet är att bostaden normalt ska vara en permanent bostad 1. Bostadsanpassning i Västerås stad Bostadsanpassningsenheten på Fastighetskontoret (FK) har till uppgift att handlägga ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Förutom lagen om bostadsanpassningsbidrag har handläggarna riktlinjer, fastställda av nämnd att ta hänsyn till. Äldrenämnden (ÄN) och Nämnden för funktionshindrade (NF) är uppdragsgivare för handläggning av Bostadsanpassnings- och återställningsbidrag, och varje år skrivs en överenskommelse med FK. Antalet ärenden såväl som kostnaderna för BAB har de senaste åren ökat, år 2014 blev utfallet totalt 36 148 000 kronor (inklusive återställningsbidrag). 1 www.boverket.se 8

Figur 2 Sammanfattning av BAB-handläggningen i Västerås. Västerås Kostnad 2014 (exkl återställning) 35 848 000 kr Inkommande ärenden 2014 1 368 Varav beviljade/delvis beviljade/avslagna ärenden 1 333/21/14 Placering Fastighetskontoret Handläggare Fyra handläggare (3,75 årsarbetare) (en arbetsterapeut, två byggnadsingenjör/snickare, en administrativ). Handläggarens delegerade beslutsnivå 200 000 kr Fullmakt Ja Kostnadsfördelningen mellan de två nämnderna har varierat över tid. År 2008 hade NF högre kostnader än ÄN, sedan dess har dock det omvända förhållandet gällt. ÄN har under perioden ökat från 9 348 000 kronor år 2008 till 21 082 000 kronor år 2014. Den lägsta noteringen för NF var år 2009 då kostnaderna låg på 9 408 000 kronor, medan utgifterna därefter har ökat till 2014 års notering på 15 066 000 kronor. Figur 3 Kostnader för ÄN respektive NF, år 2008-2014. Källa: BAB-systemet. 25 000 000 kr 20 000 000 kr 15 000 000 kr 10 000 000 kr Total kostnad ÄN Total kostnad NF 5 000 000 kr - kr 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9

Den absolut största delen av bidraget går till personer som bor i ordinärt boende, totalt 35 642 000 kronor. Drygt en halv miljon kronor lades på personer som bor i särskilt boende år 2014, av denna summa utgjorde ungefär två tredjedelar kostnader för ÄN. Figur 4 Kostnader för ordinärt och särskilt boende för ÄN respektive NF, år 2014. Källa: BAB-systemet. Kostnad ÄN Kostnad NF Totalt Ordinärt boende 20 764 000 14 878 000 35 642 000 Särskilt boende 318 000 188 000 506 000 Totalt 21 082 000 kr 15 066 000 kr 36 148 000 Organisation BAB-handläggningen tillhör enheten Teknik och projekt på Fastighetskontoret (FK) och består av fyra handläggartjänster. Under år 2015 har tre av handläggarna gått i pension/slutat och därför har tre nya personer anställts. Tanken är att medarbetarna ska ha olika bakgrund för att komplettera varandra i arbetet. Kompetenserna som finns i medarbetarkvartetten är således en arbetsterapeut, två byggnadsingenjörer/tekniker/snickare och en person med administrativ bakgrund. En av handläggarna är även teamledare. Totalt består medarbetarstyrkan av ungefär 3,75 årsmedarbetare (inklusive teamledaruppdrag). Chefen för Teknik och projekt är, förutom för BAB-handläggarna, även chef för bland annat fastighetsförvaltare och hyresadministratörer/assistenter och har sammanlagt ett 40-tal medarbetare under sig. Processer och arbetssätt Handläggarna utför såväl utrednings- och verkställighetsdelen vid handläggning av bidraget. Bägge delarna faller under myndighetsutövning. Huvudregeln är att BAB ska betalas ut till kunden som själv ska ordna med entreprenör som utför arbetet. Bidragstagaren kan också välja att ge kommunen fullmakt att utse entreprenör och beställa de anpassningsarbeten som beslutet medger, något som ungefär 98 procent av alla kunder gör. BAB är alltid ett bidrag till en enskild person och därför omfattas inte BAB av lagen om offentlig upphandling. BAB-handläggningen har en arbetsprocess som kartlades år 2005 i samband med en utredning 2. Denna kartläggning består av fyra processer: Handläggning med fullmakt, handläggning utan fullmakt, överklagan av beslut och handläggning av återställningsbidrag. Samtliga processer har inom ramen för denna utredning reviderats. Riktlinjer för Västerås stad Följande riktlinjer 3 är antagna av ÄN och NF och gäller vid bostadsanpassningsärenden: Arbete och bostad är av grundläggande betydelse för människors möjlighet att leva sitt liv som andra. Insatserna vad gäller bostadsanpassningsåtgärder ska vara inriktade på att möjliggöra för den enskilde att kunna bo kvar i sin bostad. Behov av åtgärder som underlättar möjligheter för en person med funktionsnedsättning att behålla eller att erhålla arbete ska också uppmärksammas. 2 Analys av hantering av bostadsanpassningsbidrag (BAB) i Västerås stad. Åsa Tavemark, 2005. Dnr 2005/284- ÄN-906. 3 Äldrenämndens och nämndens för funktionshindrade riktlinjer för handläggning av bostadsanpassningsbidrag. Dnr 2010/221-NF-004/ Dnr 2010/288-ÄN-004. 10

Vid fördelning och prioritering av ärenden ska förtur lämnas till de personer som behöver insatser för att kunna flytta tillbaka till sin bostad efter vistelse på sjukhus. Hänsyn ska tas till personer som berörs av utredning angående behovet av mer än en assistent samtidigt (LSS 9a). I kontakt med hälso- och sjukvården, allmänheten samt enskilda sökanden ska en god och allsidig information ges om de möjligheter till bostadsanpassning som kommunen kan erbjuda. Beslut anmäls till nämnden varje månad. Handläggare har delegation att besluta om bifall för ansökningar upp till 200 000 kronor. Samtliga avslag inom ÄN samt för bifall till ansökningar över 200 000 kronor beslutas av nämndens arbetsutskott. Avslag som rör NF beslutas av handläggaren. Boverkets roll Boverket är den myndighet som har tillsynsansvar gällande bostadsanpassningsbidrag i kommunerna. Även en stödjande och rådgivande funktion finns hos Boverket, och bland annat har de en handbok för handläggning och ger ut årliga rapporter om BAB-handläggning ur ett nationellt perspektiv. Boverket tar emot klagomål och anmälningar från enskilda personer men kan också på eget initiativ starta ett tillsynsärende. Boverkets förslag till ändringar av lagen Regeringen har gett Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen om bostadsanpassningsbidrag behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Boverket har i sin utredning 4 kommit fram till ett stort antal ändringar men även förslag på helt nya bestämmelser. I förslaget till ny lag föreslås bland annat följande: Personer som bor i särskilt boende som beviljats enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ej ha möjlighet att ansöka om bostadsanpassningsbidrag. Bostadsanpassningsbidrag inte ska lämnas om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel. Brandskyddsåtgärder ska kunna vara bidragsberättigande. Bidrag ska kunna lämnas för att värna integriteten för personen med funktionsnedsättning och andra hushållsmedlemmar, i de fall som personen med funktionsnedsättning har omfattande stöd i hemmet genom personliga assistenter eller andra utomstående. Bidrag vid byte av bostad ska inte lämnas för sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader är uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. I de fall den nya bostaden är ett egnahem som sökanden själv låtit uppföra blir det inte några större förändringar. Kommuner ska kunna avtala om att överta en anordning som installerats med stöd av bostadsanpassningsbidrag och kunna lämna ekonomiskt stöd för kostnader i samband med övertagandet. Det kan vara kostnader för bland annat demontering, transport och återställning. 4 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Boverket, Rapport 2014:38 11

Bidrag ska kunna lämnas genom att kommunen åtar sig att låta utföra de nödvändiga åtgärderna, det vill säga att bidraget lämnas i form av en åtgärd i stället för ett kontantbidrag. Bestämmelsen ger kommunerna möjlighet att konkurrensutsätta anpassningsarbeten och bör, om upphandlingen fungerar väl, kunna bidra till lägre kostnader för kommunerna. En utökning av bidragstagarkretsen görs genom att fastighetsägare till flerbostadshus ska kunna ta över rätten till bidrag för åtgärder i allmänna utrymmen under förutsättning att den enskilde sökanden medger detta. Fastighetsägarens medgivande lyfts in i lagen som en förutsättning för beviljande av anpassningsåtgärder om bostaden innehas med hyres- eller bostadsrätt. I nuvarande lag om bostadsanpassningsbidrag finns mycket få bestämmelser som reglerar handläggningen av bidragsärenden. Den föreslagna nya lagen innehåller bestämmelser om bland annat var ansökan om bidrag ska lämnas in, vad beslutet om bidrag ska innehålla för uppgifter och när ett bidrag ska betalas ut. Tidigare utredningar i Västerås Under den senaste tioårsperioden har bostadanpassningsenheten varit föremål för ett antal olika utredningar, framförallt med anledning av att den organisatoriska placeringen är komplex. År 2005 genomfördes en utredning 5 som kom fram till följande för- och nackdelar med en organisatorisk placering för BAB-handläggarna inom Sociala nämndernas förvaltning: Fördelar: BAB-handläggarna och biståndshandläggarna har till stor del samma kundgrupp. Det kan vara lättare att få till samverkan med biståndshandläggare och arbetsterapeuter för att få en helhetsbedömning av sökandes situation. Det kan vara lättare att utveckla Västeråsspecifika riktlinjer med en chef inom SNF. Nackdelar: Stöd i de tekniska frågorna kan gå förlorad. BAB-handläggarna kan känna sig utanför i den vardagliga samvaron, sakna det byggtekniska snacket kollegor emellan. Chef är inte teknisk kunnig eller intresserad. Med utgångspunkt i denna utredning beslutade ÄN och NF i december 2005 att BABhandläggarna utifrån skulle ha en fortsatt tillhörighet på Fastighetskontoret. Rapporten Uppföljning av BostadsAnpassningsBidraget 1996-2007 6 kommer fram till att kostnader och ärendeantal har ökat markant under den tioårsperiod som undersöktes. Vidare bestod slutsatserna i att det bör hållas en kontinuerlig dialog mellan SNF (då: SNS) och FK angående riktlinjerna för BAB. Man pekar även på att det bör göras en uppföljning av hur riktlinjerna har fungerat inom en relativt nära tid. 5 Analys av hantering av bostadsanpassningsbidrag (BAB) i Västerås stad. Åsa Tavemark, 2005. Dnr 2005/284- ÄN-906. 6 Uppföljning av BostadsAnpassningsBidraget 1996-2007. Irja Holtter, 2008. 12

Under 2014 har Linn Alvén, strateg på SNF, gjort en översyn av bostadsanpassningsbidraget 7. I denna rapport kom man bland annat fram till: Att riktlinjerna behöver ses över för att ge handläggarna en bättre vägledning i arbetet Att FK behöver ställa krav på vad ett intyg ska innehålla Att FK bör använda sig av den mall för utredning som finns framtagen Att FK bör lämna en mer detaljerad årsredovisning till SNF Att samverkan mellan SNF och FK behöver stärkas genom regelbundna möten mellan strateg på SNF och BAB-handläggare på FK. Att samverkan med intygsskrivare, fastighetsägare och biståndshandläggare behöver förbättras. Att en organisationsöversyn behöver göras för att utreda var handläggningen av BAB bör vara placerad. Syfte Utredningen har dels till syfte att se över för- och nackdelar med organisationstillhörighet för BAB-handläggarna vid Sociala nämndernas förvaltning respektive Fastighetskontoret. Syftet är även att ta reda på vad som kan vara möjliga orsaker till Västerås stads höga kostnader för bostadsanpassningsbidraget, i jämförelse med andra kommuner. Metod Utredningen består av olika typer av informationsinsamling och därför har olika metoder valts för de olika delarna. Under tiden som denna utredning pågått har uppdraget reviderats något och tilläggsuppdrag har tillkommit. Under processen har resultatet stämts av med direktörerna för de två berörda förvaltningarna (SNF och FK). Nedan presenteras hur data har samlats in. Intervjuer med berörda personer inom Västerås stad För att ta reda på för- och nackdelar med olika organisatoriska placeringar har intervjuer med utvalda personer genomförts under mars och april 2015. Under intervjuerna har frågor om föroch nackdelar med placering på SNF respektive FK ställts, utifrån följande perspektiv: 1. Myndighetsutövning/rättssäkerhet 2. Kostnads- och tidseffektivitet 3. Kontakter/samarbete med fastighetsägare och entreprenörer 4. Kontakter/samarbete med SNF 5. Servicemöjligheter till sökande (inklusive informations-/kunskapsspridning om BAB) 6. Handläggarnas möjlighet att ge service kring byggtekniska frågor 7. Styrning och ledning 7 Översyn av bostadsanpassningsbidraget. Linn Alvén, 2014. Dnr 2014/173-NF 13

Dessutom har intervjupersonerna fått besvara frågor om utveckling av verksamheten generellt. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och därefter sammanställts. Följande personer/funktioner har intervjuats: Verksamhetschef, Teknik och projekt, FK BAB-handläggare Teknik och projekt, FK (sex personer) Strateger på SNF (två personer) Representant från biståndsenhet inom ÄN, SNF Representant från biståndsenhet inom NF, SNF Representant från Hälso- och sjukvårdsenheten, SNF Omvärldsbevakning För att få en bild av andra kommuners processer och organisation har fem kommuner (Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Örebro och Östersund) tillfrågats att dela med sig av sina erfarenheter. Anledningen till att dessa valdes är att de är liknar Västerås storleksmässigt (Linköping, Norrköping, Örebro) att de är närliggande (Eskilstuna, Örebro) eller har kommit långt gällande utvecklingen av välfärdsteknologi (Östersund). Informationsinsamling har skett genom mejl och telefonintervjuer. Frågorna som ställts till dem handlar bland annat om nuvarande organisation (och för- och nackdelar med den), bemanning, service till kunder, myndighetsutövning (beslut och delegation) och kostnader över tid. Samtliga texter om respektive kommun som finns i denna rapport har godkänts av intervjupersonerna. Verksamhetsstatistik har samlats in från Boverket samt från det gemensamma system som dessa sex kommuner använder för diarieföring av bostadsanpassningsärenden. Demografiska fakta, samt kostnader för omsorg har samlats in från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt från Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada). Resultat Detta avsnitt innehåller resultat från intervjuer med berörda personer inom Västerås stad samt tre avsnitt med omvärldsbevakning: organisation och processer, verksamhetsstatistik samt demografi och kostnader för vård/omsorg. För- och nackdelar med organisatorisk placering Under intervjuerna framkommer en relativt samstämmig bild av för- och nackdelar med placering på FK respektive SNF. De flesta intervjupersoner är överlag nöjda med den nuvarande placeringen på Teknik och projekt på FK. Sammansättningen av medarbetare med både teknisk-, administrativ- och arbetsterapeutbakgrund ses som en styrka för kvaliteten på handläggningen. 14

Frågorna som ställts till intervjupersonerna har handlat om för- och nackdelar med placering på FK och SNF, utifrån de sju perspektiven som presenteras i metodavsnittet på sidan 11. Ett par personer har även föreslagit Stadsbyggnadsförvaltningen som möjlig hemmavist för BABhandläggarna, på grund av närheten till bygglov och möjligheten att se till att tillgänglighetsaspekterna genomsyrar hela byggprocessen, men utredningen har ej gått in på djupet kring detta förslag. 1. Myndighetsutövning/rättsäkerhet De flesta intervjupersoner tror inte att myndighetsutövningen och rättsäkerheten påverkas nämnvärt av var handläggarna är placerade i organisationen. Handläggarna har en delegation på beslut upp till 200 000 kronor, därutöver är det ÄN eller NF som har mandat att besluta. Man tror inte att en placering på SNF skulle ge kortare beslutsvägar. Såhär säger en av handläggarna: Är det stora frågor så vänder vi oss till nämnden ändå och då spelar det ingen roll vart vi sitter. Några för- och nackdelar samt utvecklingsförslag har dock kommit upp: Fördelar SNF Att SNF kan vara bättre på och mer vana vid myndighetsutövning överlag, att det är mer naturligt där. SNF är möjligen bättre än FK på dokumentation, att skriva tydliga beslut och att hålla på regler, till exempel sista datum för överklagan. Genom en placering på SNF skulle således BAB-handläggningen kunna få ett bättre stöd i myndighetsutövningen än vad de kan få på FK. Synpunkterna från SNF gällande myndighetsutövning/rättsäkerhet handlar å andra sidan om att de är trygga i att beslut tas på ett rättssäkert sätt idag; därför verkar det inte från deras sida finnas några tankar kring att myndighetsutövningen skulle förbättras genom en flytt till dem. men jag tror att det är mer ordning och reda om man sitter på SNF. Det är det man upplever om man är där på sammanträden, man ser hur de hanterar papper och...de är akademiker och duktiga på det där. Fördelar FK Att BAB-lagen skulle kunna blandas ihop med lagar som Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en farhåga som skulle kunna uppkomma vid placering på SNF. Med detta menas att det skulle kunna göras omotiverade jämförelser som leder till att kunder får mindre stöd, eller att det kan bli krockar om man försöker få alla handläggare att jobba med samma rutiner. Detta har hänt i andra kommuner där BAB-handläggningen är placerad på en social förvaltning, enligt en person. Med anledning av detta ses FK som en bättre placering för BAB-handläggningen utifrån rättsäkerhet. BAB är ju inte ett socialt bidrag, det är ett komplement till byggstiftningen. 15

Jag tror det är lätt att blanda ihop med biståndshandläggeri om man hamnar på mjuka sidan, svårt att särskilja lagdelar. Utvecklingsförslag Att förtydliga besluten, förbättra dokumentationen och att bli striktare på regler är utvecklingsområden som har nämnts bland intervjupersoner från både FK och SNF. Majoriteten tror dock att detta är något som går att utveckla oavsett placering i organisationen. Ibland kan det vara rena beställningar av specifika varumärken i intygen och då är det extra viktigt att titta noga på dem, vilket handläggarna gör redan i dagsläget. Generellt är handläggarna väldigt styrda av datasystemet som de arbetar i, vilket upplevs som positivt. Det är ju både en säkerhet och en trygghet, så att det inte missas något. Och även att man kan gå in och jobba vidare på någon annans ärende. 2. Kostnads- och tidseffektivitet När det gäller kostnads- och tidseffektivitet är det få som tror att det påverkas av placeringen. Några av intervjupersonerna menar att placeringen saknar betydelse, detta under förutsättning att man har ett kontinuerligt samarbete med, samt styrning från SNF. Flera pratar om att det är en samhällsekonomisk fråga, att det handlar om att nyttja skattemedel på ett sätt som ger högsta möjliga livskvalitet. I och med att det finns en uppfattning att det i Västerås finns en stor vilja att låta personer bo hemma om de själva vill det, är det en naturlig följd att kostnaderna för bostadsanpassning blir relativt höga. Fördelar SNF Om vissa ärenden behöver prioriteras på grund av till exempel hemgång från korttids, är det lättare för en och samma chef att prioritera ärenden och på så vis få en effektiv samordning. Det skulle kunna vara en fördel att sitta nära de som står för kostnaderna, det kan vara lättare att ha tydliga mål och att styra handläggningen. Å andra sidan kan man som handläggare ändå inte avslå en ansökan för att budgeten överstigits. Fördelar FK Handläggningen blir väldigt effektiv när man har nära till byggkompetens. Det finns en farhåga att handläggarna med teknisk kompetens inte skulle stanna om BAB-handläggningen var placerad på en social förvaltning. Om den tekniska kompetensen försvinner på sikt behöver man i ännu högre grad än nu köpa in den av entreprenörer, vilket blir dyrare för kommunen. Flera anser även att det är lättare för handläggare med teknisk bakgrund att se olika möjligheter, för att kunna hitta det billigaste och bästa alternativet. På en teknisk förvaltning är chansen större att attrahera och behålla teknisk kompetens hos de egna medarbetarna. Utvecklingsförslag Att fastighetsägare skulle kunna ta ett större ansvar och i högre grad än nu betala för anpassningar, är något som många lyfter. Om tillgänglighetskraven i Plan- och bygglagen skulle följas fullt ut skulle bostadsanpassning behövas i väsentligt mindre utsträckning. Det finns en uppfattning att lagen ligger på en bra nivå, men att byggindustrin är så pass stark att det är svårt att få dem att ändra syn på detta. Vidare skulle besluten om bostadsanpassning 16

kunna vara mer tydliga gällande vad som inte ingår, till exempel kunde vissa reparationer vara kundens eller fastighetsägarens ansvar istället för kommunens. Ytterligare förslag på hur kostnaderna skulle kunna minska är att samarbeta med Hjälpmedelscentralen och att låta några anpassningar klassas som hjälpmedel. Detta skulle innebära att Landstinget Västmanland äger hjälpmedlen, liksom det fungerar med övriga hjälpmedel idag, och att kunden kan få dem till låns så länge behovet finns. Det pågår diskussioner på SNF och FK om att åstadkomma detta. Exempel på sådant som kunden skulle kunna låna som hjälpmedel är elrullstolsgarage, klimatanläggningar och duschkabiner. När det gäller tidaspekten tror man att processen för handläggningen förmodligen skulle kunna effektiviseras något. Dock är det mycket i processen som ligger utanför handläggarnas kontroll då man är beroende av andra, såsom godkännande från fastighetsägare, bygglovshantering, beslut från nämnd och åtgärd från entreprenörer. Några menar att det finns ett ansvar hos handläggarna att se vilken nivå på åtgärderna som är rimliga: människor ska kunna bo kvar, det handlar ju ganska ofta om barn och man måste anpassa stora delar av ett hus för att barnen är svårt funktionsnedsatta och behöver mycket hjälpmedel som är utrymmeskrävande / Det är ju stora och omfattande ombyggander av hus, det är svårt att säga nej till det. Det är mer att man är rimlig som BAB-handläggare, till exempel att det blir bara ett fönster på den väggen... Under intervjuerna har det kommit upp en del olika spekulationer kring varför Västerås har så mycket högre kostnader för bostadsanpassning än andra liknande kommuner. En eventuell orsak som lyfts är att de patientföreningar som finns här i Västerås möjligen är mycket aktiva i att sprida information om att möjligheten till bostadsanpassning finns. Det kan även vara så att arbetsterapeuterna är aktivare än i andra kommuner och uppmuntrar sina patienter att ansöka. Vidare finns ingen entydig definition nationellt av vad som ska rapporteras in i BABsystemet, därför finns en risk att olika kommuner i viss mån rapporterar in olika siffror i vilket gör det svårt att jämföra kostnader. 3. Kontakter/samarbete med fastighetsägare och entreprenörer Kontakten och samarbetet med fastighetsägare och entreprenörer fungerar enligt intervjupersonerna mycket bra. Handläggarna berättar att de har god kontakt och att de försöker få möjlighet att presentera sig för nya fastighetsägare. Många anser att kontakten och samarbetet med fastighetsägare och entreprenörer inte är något som skulle förändras av en flytt till SNF, utan att handläggarna kan ha en god relation med dessa oavsett var i organisationen de är placerade. Kontaken med, och konsultationen från, kollegorna på FK anses viktig, även om det inte är särskilt ofta som den behövs. Några synpunkter och förslag har dock inkommit: Fördelar SNF Ur detta perspektiv är det ingen av intervjupersonerna som ser någon fördel med en placering på SNF. 17

Fördelar FK Underlättar vid beställning att vara/ha nära till tekniker vid kontakter, kanske särskilt för de handläggarna som inte själva har den tekniska kompetensen. Kan kännas som att man är på samma plan om man är från en teknisk förvaltning och det kan vara lättare att få korrekta offerter. I de fall anpassningar görs på särskilda boenden är det en fördel att ha nära till de kommunala fastighetsägarna. där blir det lättare för där har vi regler för bedömningar och kan ge ett svar direkt om vad man får göra i fastigheten och det tappar de nog helt om de skulle tillhöra andra sidan, det är ett nätverk och en kontaktyta som är bra med den organisatoriska tillhörighet man har nu. Utvecklingsförslag Även om kontakten är mycket god med fastighetsägare och entreprenörer finns några förslag på förbättringar. Det handlar framförallt om att fastighetsägarna skulle kunna ta ett större ansvar för att anpassa fastigheterna på egen bekostnad, istället för att, som några verkar göra, försöka få till så att många ombyggnationer kan finansieras med bostadsanpassningsbidrag. Det finns några fastighetsägare som är mer negativt inställda till anpassningsåtgärder överlag, och därför oftare än andra säger nej till anpassningar; det händer generellt även oftare nu än tidigare att fastighetsägare inte lämnar sitt medgivande. Upplevelsen är att situationen på bostadsmarknaden har förändrats; trycket på bostäder är så pass högt att om en person som inte kan anpassa sin bostad tvingas flytta finns det alltid någon ny hyresgäst som står på kö att flytta in. Flera intervjupersoner tar upp att det borde finnas en tydligare och stringentare uppföljning av hur fastighetsägare följer lagen kring tillgänglighet i byggnader. Första gången man träffar nån så vill vi gärna ha ett personligt möte, för att man ska få den här bilden att vi faktiskt är människor som jobbar med detta och inte bara "kommunen". Och göra klart för dem att det är fastighetsägarens ansvar när vi sätter in en hiss i ett trapphus och så vidare., att det är fastighetsägarens försäkring som gäller det är viktigt att man får till det så att de sen inte tror att "det här har kommunen gjort, eller det här har kommunen bestämt". De entreprenörer som anlitas är ofta specialiserade på bostadsanpassning, vilket gör att handläggarna vet vem de kan vända sig till för specifika åtgärder, och inte varje gång behöva förklara vad det är frågan om. Entreprenörerna är dessutom ofta väldigt bra på att bemöta kunderna, det vill säga äldre personer eller personer med olika typer av funktionsnedsättningar. och det påskyndar ju handläggningen också om man vet direkt vem man ska vända sig till. Vidare skulle BAB-handläggarnas kunskap kunna nyttjas mer i samband med nybyggnation, det finns ett samarbete mellan en planerare på SNF och Mark- och exploateringsenheten på FK. BAB-handläggarna är dock inte involverade i detta. Många tar upp att det inte borde behöva göras bostadsanpassningar i särskilda boenden, utan att dessa boenden borde vara tillgänglighetsanpassade ändå. 18

4. Kontakter/samarbete med SNF När det gäller detta område råder olika uppfattningar dels kring hur viktig kontakten med SNF:s olika funktioner är, och dels kring huruvida en flytt till SNF skulle medföra för- eller nackdelar. Samarbete med biståndshandläggare är inte något som efterfrågas i särskilt hög grad, någon säger att de inte skulle ha så mycket med varandra att göra ändå. I nuläget är samarbetet med biståndshandläggarna i princip obefintligt enligt både BAB-handläggare och biståndshandläggare. Det kan vara i samband med större ombyggnationer och komplicerade ärenden som avstämningar sker i dagsläget. Fördelar SNF På SNF kan BAB-handläggarna få bättre kontakt med biståndshandläggare och det kan bli lättare att samordna enskilda ärenden som behöver handläggas snabbt, till exempel om kunden är på korttids och vill komma hem så snart som möjligt. Det finns uppfattningar om att det strategiska samarbetet skulle förbättras av en flytt till SNF, att det skulle kunna bli lättare att få till en samsyn och samordning kring olika typer av ersättningar, stöd och bistånd. Det skulle kunna bli en mer naturlig kontakt och det skulle även vara lättare att ha kunskap om varandras roller. Möjligtvis ur strategisk synpunkt om man skulle ha närmare samarbete och tittar mer på helheten med äldre och funktionshindrade både biståndshandläggarnas ansvar, man tittar på hur ska man bo, vad ska man göra med boendet att man kopplar ihop det med särskilt boende kontra anpassningar i hemmet Möjligtvis får man en större insyn i strategiska frågor kring äldre och funktionshindrade. Här handlar det om vilket synsätt man har, vad man vill med enheten och funktionerna. Fördelar FK Någon tror att det är bra att ha verksamheten separerad från biståndshandläggningen, på grund av att en placering på samma förvaltning kan göra att var och en i högre grad ser om sitt eget hus och sin egen budget. Detta skulle i så fall kunna skapa motsättningar mellan handläggarna. Utvecklingsförslag Samtliga som intervjuats anser att BAB-handläggarnas kontakt med den strategiska nivån inom SNF är viktig och behöver förbättras. Då det inte anses troligt att BAB-handläggningen skulle bli fysiskt placerad bland strategerna så finns inte de direkta närhetsfördelarna, man tror istället att ett närmare samarbete går att få till oavsett placering. Tidigare har kontakten med SNF endast bestått i att BAB-handläggaren föredrar ärenden för nämnden i de fall de ej har mandat att besluta själva. Det ses som mycket positivt att en strateg från SNF numera är med på möten emellanåt. Ett fortsatt samarbete med regelbundna möten efterfrågas så att en regelbunden avstämning kring själva arbetet kan ske, och inte bara i budgetsammanhang. Såhär säger två BAB-handläggare angående kontakter med ledningen på SNF: Det skulle vara kul om de kom och såg vad vi håller på med, hur mycket vi har att göra, hur vi sliter för att hinna med alltting med den bemanning vi har, det skulle vara kul om de såg det. 19

Jag kan sakna kontakter med SNF, det ska inte bara vara när man redovisar budget eller är på sammanträde ibland det är viktigt att den här kontaktpersonen får bli en permanent lösning som håller. Då tror jag det funkar det funkar bättre. att byta tillhörighet ökar inte samarbetet, det krävs ju någonting mer oavsett vad man tillhör om man vill att det vad syftet nu Det har av intervjupersonerna från SNF framkommit att BAB-handläggarna är lätta att få kontakt med och att de är behjälpliga när det behövs. Det finns även en bild från SNF s sida att BAB-handläggningen kan ta lång tid och att detta medför förseningar när till exempel en person ska hem från korttids. Det ses som positivt att BAB-handläggarna ordnat utbildningar och urfarenhetsutbyten för artbetsterapeuter. Vidare önskar SNF att BAB-handläggarna skickar över statistik för ärenden och kostnader månadsvis. Det är av stor vikt att chefen för BAB-handläggningen är tydlig med att samverkan med SNF ska ske, oavsett om chefen är på FK eller på SNF. Bostadsanpassning i samband med hemgång från korttids är en process som skulle kunna fungera smidigare. En kommunikation kring kundens beviljade insatser är något som skulle kunna förenkla prioriteringsordningen för såväl BAB-handläggare som biståndshandläggare. Vid vårdplaneringsmöten skulle det till exempel vara bra för biståndshandläggarna att veta hur ärendet ligger till och hur lång tid det beräknas ta innan åtgärden kan vara färdig. Kring detta saknas dialog idag, biståndshandläggarna berättar att de brukar fråga kunden men om inte hen vet något så tas ingen kontakt med handläggare på BAB-enheten. En av representanterna från biståndshandläggningen på SNF säger såhär: Nej det är bara att konstatera att vi har väldigt lite kontakt och det man ofta ser är i individärenden. Man tänker som handläggare på sitt eget ärende att det skulle vara bra, man behöver väl lyfta sig lite i hatten och titta på helheten och se hur det bäst ska organiseras. 5. Servicemöjligheter till sökande Idag ger BAB-handläggarna en hög och god service till kunderna. I och med att nästan alla kunder väljer att via fullmakt överlämna uppdraget till handläggaren har handläggaren möjlighet att hjälpa kunden med det mesta. Emellanåt kan handläggarna även hjälpa kunden att fylla i ansökan. Utöver fullmakten sprider handläggarna information i olika sammanhang. Exempelvis finns information om bostadsanpassning på stadens hemsida, det finns en folder som delas ut vid behov och dessutom brukar handläggarna delta på temadagar på Hjälpmedelscentralen samt på den Äldredag som staden anordnar årligen. Sedan Kontaktcenter startades har en stor del av samtalen direkt till BAB-handläggarna kunnat undvikas. Medarbetarna på Kontaktcenter kan svara på många frågor, och samtal som de inte kan svara på skickas i första hand till Hälso- och sjukvårdsenheten på SNF. För handläggarna har detta inneburit en viss avlastning gällande arbetsmängd och en förbättrad arbetsro då de ständigt slipper bli avbrutna av samtal. Att servicen skulle påverkas av den organisatoriska placeringen är det få intervjupersoner som tror. 20

Fördelar SNF Ur detta perspektiv är det ingen som ser någon fördel med en placering på SNF. Fördelar FK En fördel med att finnas på FK kan vara att det är lättare att besvara kundens frågor om handläggarna har nära till kollegor med byggkompetens, och därmed snabbare kan ge korrekta svar till kunden. Utvecklingsförslag Informationen på kommunens webbsida, liksom framtagande av en e-tjänst, är förbättringsområden när det gäller service till kunder. Detta är något som det pågår diskussioner kring och som strategen på SNF kan vara behjälplig i. I övrigt har det egentligen inte inkommit några utvecklingsförslag från intervjupersonerna kring detta område. Däremot förespråkar Boverket en förändring genom BAB-handläggning utan fullmakt, något som flera av handläggarna inte tror skulle fungera. Handläggarna själva anser att det är smidigt att arbeta med fullmakt, och att det sparar mycket tid för dem i själva handläggningen. Om fullmakten inte fanns skulle det vara många kunder som inte skulle kunna få bostadsanpassning på grund att de inte själva skulle klara av allt arbete; det är för svårt för äldre personer att sköta administration och beställning av åtgärder. Man tror således att ärendemängden skulle minska väsentligt om fullmakten togs bort, samtidigt som servicen möjligheten till kvarboende i hemmet avsevärt skulle försämras. Ska de gamla över 80 hålla på med sånt, det fixar de inte, de är nästan uteslutande i den åldern när de ber om anpassning. Det skulle haverera, det kanske skulle bli billigare för SNF för de inte orkar genomföra det men då har de inte ett värdigt liv. 6. Handläggarnas möjlighet att ge service kring byggtekniska frågor Möjligheten att ge service kring byggtekniska frågor anses idag vara god. Handläggarna har mycket kunskap själva, och har dessutom kollegor med byggkompetens som de kan fråga vid behov. I dagsläget rådfrågas inte kollegorna i särskilt hög utsträckning eftersom det finns en god kompetens inom BAB-handläggargruppen. Därmed finns en samstämmig bild av att FK är en naturlig förvaltning att vara organiserad inom, utifrån detta perspektiv. Det är ju den biten vi jobbar med så det känns naturligt att det är inom det gebitet som vi ska vara placerade. Det är inte alla kommuner som har så men har man ändå att man utför uppdrag liksom med fullmakt för den sökande vilket innebär att man tar in alla offerter och anbud då behöver man ha den här tekniska kunskapen. Fördelar SNF Den enda fördelen som har kommit fram inom detta område är att BAB-handläggarna skulle kunna få en bättre samverkan med den framtida boendestrategen, vilket skulle kunna innebära att BAB-handläggarnas kunskap nyttjades bättre vid nybyggnationer av offentliga byggnader. 21