Yttrande till Socialdepartementet över remiss: Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden Diarienummer 3177/15 Boendeavdelningen/Analys och utredning Lars-Gunnar Krantz Telefon: E-post: Yttrande till Socialdepartementet över remiss: Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag Förslag till beslut Förslag till yttrande över Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag godkänns och översänds till Socialdepartementet. Sammanfattning Nämndens beslut förklaras omedelbart justerat. Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Förslaget innebär förtydliganden genom att principer som tidigare funnits i förarbeten, tillämpningsföreskrifter eller utformats i rättspraxis nu förs in i lagtexten. Förutom det har ett antal bestämmelser ändrats i sak där några antas innebära lättnader för att beviljas bidrag medan andra innebär att villkoren skärpts. Kontoret anser att de förtydliganden som gjorts i många fall innebär en förbättring av lagen, för såväl den enskilde som ska söka bidrag, som för handläggningen i kommunen. Exempel på detta är hur en ansökan ska hanteras, samt gränsdragningen gentemot hjälpmedel från landsting eller kommun samt särskilda boendeformer. Det finns dock ett behov av ytterligare förtydliganden av begrepp i tillämpningsföreskrifter utifrån den nya lagstiftningen och den rättspraxis som kommer att utformas framöver. Vissa av förändringarna innebär en utvidgning av möjligheterna att söka bidrag t. ex vid byte av bostad, åtgärder för att värna integriteten samt när tillgänglighetskrav inte följts när en byggnad uppförts. Kontoret avstyrker dock två förslag till förändring av lagstiftningen. Det ena är förslaget att brandskyddsåtgärder ska vara en åtgärd som omfattas av bostadsanpassningsbidrag och det andra är förslaget att ta bort anvisningsrätten för anpassade lägenheter. Vidare framförs att frågan om åtgärder i gemensamma utrymmen i flerbostadshus bör belysas ytterligare innan ny lagstiftning antas. De utökade möjligheterna att ansöka om bostadsanpassnings- och återställningsbidrag innebär sannolikt ökade kostnader för kommunen även om det är svårt att idag uppskatta de totala ekonomiska konsekvenserna. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 1 (8)

2 Ärendet Stadsledningskontoret har översänt Socialdepartementets remiss Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Fastighetsnämnden ska för Göteborgs stads räkning yttra sig direkt till departementet. Yttrandet till Socialdepartementet ska lämnas senast den 30 september Bakgrund Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. trädde i kraft den 1 januari Lagens syfte är att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbättringar. Lagen om bostadsanpassningsbidrag är en rättighetslag varför en utgångspunkt i översynen har varit att förtydliga bestämmelserna så att dessa blir förutsebara, både för de enskilda som omfattas av lagens bestämmelser och för dem som har att handlägga och besluta i ärenden med stöd av bestämmelserna. I förslaget till ny lag föreslås bland annat följande: Ägaren eller innehavaren av en bostad ska kunna söka bidrag för hushållsmedlems räkning, vilket tidigare endast framgått av motivuttalanden till lagen. En utökning av bidragstagarkretsen görs genom att fastighetsägare till flerbostadshus ska kunna ta över rätten till bidrag för åtgärder i allmänna utrymmen under förutsättning att den enskilde sökanden medger detta. En utvidgning gällande anpassning av fasta funktioner görs genom att dessa även ska kunna kompletteras med stöd av bidrag. Fastighetsägarens medgivande lyfts in i lagen som en förutsättning för beviljande av anpassningsåtgärder om bostaden innehas med hyreseller bostadsrätt. Fastighetsägaren ska även utfästa sig att inte kräva ersättning av bidragstagaren för återställning av bostaden eller allmänt utrymme vid avflyttning eller i annat fall. Nuvarande bestämmelse om att bidrag inte lämnas om de sökta åtgärderna behöver vidtas av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen förtydligas genom att ange vilka dessa andra orsaker är. Vidare förtydligas bestämmelserna om förutsättningarna för bidrag i samband med byte av bostad. Förändringar av bestämmelserna om återställningsbidrag görs genom att den så kallade anvisningsrätten samt bestämmelsen att den godkända kostnaden ska överstiga kronor för att bidrag ska kunna lämnas tas bort. Boverket föreslår också att kommunerna, i stället för kontantbidrag, ska kunna lämna bostadsanpassningsbidrag som ett åtagande från kommunen att låta utföra åtgärderna, eller genom ett överlämnande av en begagnad produkt. Sökanden och kommunen måste vara överens för att kommunen ska kunna lämna bidrag som en åtgärd eller genom att överlämna en begagnad produkt samt bidrag för kostnader som kan uppstå i samband med ett sådant övertagande. I nuvarande lag om bostadsanpassningsbidrag finns mycket få bestämmelser som reglerar handläggningen av bidragsärenden. Den föreslagna nya lagen innehåller bestämmelser om bland annat var ansökan om bidrag ska lämnas in, vilka uppgifter som ett beslut om bidrag ska innehålla och när ett bidrag ska betalas ut. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 2 (8)

3 Överväganden Fastighetsnämnden har ansvar för handläggning av ansökningar enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Under 2014 har ansökningar om bostadsanpassningsbidrag beviljats, varav 36 återställningsbidrag. Den sammanlagda kostnaden för bidraget uppgick till 64,5 miljoner kronor. De vanligaste åtgärderna som bidrag beviljades för var att ta bort trösklar, att montera stödhandtag eller installera spisvakt, dörröppnare samt duschkabiner. Den vanligaste åtgärden vid återställning är demontering av hiss. Nästan hälften av alla ärenden var enkla åtgärder där bidraget var under kronor. Dessa stod för sju procent av den totala kostnaden. Mer omfattande åtgärder där bidragen var minst kronor var tre procent av alla ärenden men stod för drygt 30 procent av kostnaden. Övergripande synpunkter Förslaget till ny lag om bostadsanpassningsbidrag innebär förtydliganden genom att principer som tidigare funnits i förarbeten, tillämpningsföreskrifter eller utformats i rättspraxis nu förs in i lagtexten. Förutom det har ett antal bestämmelser ändrats i sak, i vissa fall innebär det lättnader för att beviljas bidrag och i några fall har villkoren skärpts. Kontoret anser att de förtydliganden som gjorts i många fall innebär en förbättring av lagen för såväl den enskilde som ska söka bidrag som för kommunen. Det finns dock ett behov av att ytterligare förtydliganden sker i tillämpningsföreskrifter utifrån den nya lagstiftningen och genom den rättspraxis som kommer att utformas framöver. Mer genomgripande förändringar föreslås för några delar av lagstiftningen och kontorets synpunkter på dessa redovisas för de områden som berörs. Det finns slutligen en mer principiell fråga om anpassningar i gemensamma utrymmen i flerbostadshus som kontoret anser bör belysas ytterligare innan ny lagstiftning antas. Särskilda boendeformer ska inte längre anpassas med stöd av bostadsanpassningsbidrag Förslaget innebär att bostadsanpassningsbidrag inte längre ska lämnas för att anpassa bostäder som enskilda bor i efter en särskild biståndsprövning enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kontoret anser att denna förändring är logisk då man bör förutsätta att dessa bostäder är väl anpassade till den boendes behov och om det behövs särskilda anpassningar får det ske inom verksamheten. Förslaget innebär en omfördelning av kostnader från bostadsanpassningsbidrag till respektive verksamhet. Dessa kostnader kan grovt uppskattas till 1-2 miljoner kronor per år i Göteborg Fastighetsägarens medgivande Förslaget innehåller en ny bestämmelse om fastighetsägarens medgivande när bostaden innehas med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsanpassningsbidrag ska endast lämnas om fastighetsägaren medger att anpassningsåtgärderna får vidtas och utfäster sig att inte kräva ersättning av bidragstagaren för återställning av bostaden eller allmänt utrymme vid avflyttning eller i annat fall. Kravet på fastighetsägarens medgivande var tidigare en del av Boverkets föreskrifter gällande bostadsanpassningsbidrag. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen i december Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 3 (8)

4 2014 slog fast att något som påverkar rätten till bidrag inte kan regleras i föreskrifter utan måste ha rättsligt stöd. Detta innebar att krav på medgivande från hyresvärd eller bostadsrättsförening nu inte kan ställas för att bevilja bostadsanpassningsbidrag. Kontoret anser att det är viktigt att detta tydligt regleras i lagtexten. Ansökan bör redan från början innehålla ett medgivande så att ingen handläggning behöver ske av åtgärder som senare visar sig inte vara möjliga att genomföra. Återställningsbidrag Förslaget innebär att lättnader i villkoren för att få återställningsbidrag görs genom att ta bort kravet på den så kallade anvisningsrätten och att ta bort kravet på att den godkända kostnaden för att erhålla återställningsbidrag ska överstiga kronor vid ett och samma tillfälle. Vidare tydliggörs att återställningsbidrag kan lämnas till fler åtgärder än bara borttagande av anordning exempelvis till återställande av tidigare flyttad eller borttagen vägg, flytt av dörröppning och liknande. I dagsläget är antalet ansökningar om återställningsbidrag från fastighetsägare i Göteborg, liksom i övriga landet, relativt få. Bidraget syftar till att uppmuntra fastighetsägare att ge sitt medgivande till att anpassningar får ske eftersom de vet att bidrag kan ges till återställning. Förslaget innebär att grundbeloppet för att kunna få bidrag slopas. Det kan innebära att fler ansökningar görs och ökad administration för relativt små belopp vilket leder till ökade kostnader för kommunen. Kontoret anser därför att det är motiverat att ha behålla en lägsta nivå för när bidrag till en fastighetsägare kan ges. Dessutom borde det vara rimligt att ha en tidsbegränsning för när återställningsbidrag kan ges. När en anpassning skett för lång tid sedan bör inte återställningsbidrag lämnas då det blir svårt att dra gränsen mellan återställning och vad som bör vara normalt underhåll av bostaden. En viktig förändring är att kommunen i den nuvarande lagstiftningen har en rätt att pröva om en anpassad lägenhet kan anvisas till en annan person med funktionsnedsättning, för vilken lägenheten skulle kunna vara lämplig. Den rätten tas nu bort och ska enligt utredningen ersättas med frivilliga överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen. Förändringen riskerar att leda till att återställningsbidrag ges till en fastighetsägare samtidigt som bostadsanpassningsbidrag ges till liknande åtgärder i en annan bostad. Det skulle innebära klart ökade kostnader för kommunen varför det blir viktigt att överenskommelser om anvisning kan skapas. I Göteborg hanteras anvisningar inom ramen för ett samarbetsavtal med fastighetsägare om anskaffning av bostäder för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte kan ordna en bostad på egen hand. Under första halvåret 2015 anvisades 17 anpassade bostäder till en ny hyresgäst. Anvisningsrätten har varit ett bra stöd i det arbetet varför kontoret anser att en sådan möjlighet bör finnas kvar i lagstiftningen. Bostadsanpassningsbidrag och gränsdragning mot hjälpmedel I förslaget förtydligas att bidrag inte ska lämnas om det står klart att en sökande har möjlighet att få sitt behov tillgodosett genom hjälpmedel från landsting eller kommun. Det är positivt att en tydlig avgränsning görs mot vad som ska ses som hjälpmedel och kan tillhandahållas på annat sätt, i synnerhet som behoven ibland är kortvariga och förändras. Kontoret anser att det i ansökan och intyg ska framgå att alternativet att få hjälpmedel utretts innan bostadsanpassningsbidrag kan lämnas. I utredningen pekas på att Socialstyrelsen har ett uppdrag att kartlägga tillgången till hjälpmedel i landet och en Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 4 (8)

5 sådan kartläggning är mycket viktig för såväl de som söker bidrag som handläggare. I det sammanhanget borde det även utredas om vissa enklare åtgärder som idag omfattas av bostadsanpassningsbidrag, t. ex spisvakter, borde vara ett hjälpmedel i stället. För hjälpmedel finns en organisation för att bedöma behov, tillhandhålla hjälpmedlet och att återanvända hjälpmedlet när behovet inte finns längre. Bostadsanpassningsbidrag till vissa brandskyddsåtgärder I förslaget görs ett tillägg till lagen om att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten inne i bostaden, om det är nödvändigt att personen med funktionsnedsättning ges ett förstärkt brandskydd. I utredningen pekas på behov av åtgärder för personer med riskbeteende och en grundläggande fråga blir vem som ska bedöma behovet av dessa åtgärder. Bostadsanpassningsbidrag ska sökas av den enskilde och det förutsätter då att man själv ser behovet och vill äga och ta ansvar för brandskyddsutrustningen. Frågan handlar även om att uppmärksamma och stödja personer med förhöjd risk för brandtillbud. Dessa åtgärder bör därför inte ingå i lagen om bostadsanpassningsbidrag utan snarare behandlas utifrån socialtjänstlagen med en bredare ansats än att göra en installation av teknisk utrustning. Det borde också prövas om dessa åtgärder skulle kunna förskrivas som ett hjälpmedel på samma sätt som sker med särskilt anpassade brandvarningssystem för personer med hörsel- och synnedsättning. Kontoret avstyrker därför detta förslag. Bostadsanpassningsbidrag för att värna integriteten Förslaget innebär att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för åtgärder för att värna integriteten för personer med funktionsnedsättning och andra hushållsmedlemmar, om personliga assistenter eller andra utomstående är verksamma i bostaden i stor omfattning. Detta är en komplettering av lagen och innebär att bidrag kan ges t. ex om behov finns av extra ytor eller komplettering i bostaden när assistenter arbetar där. Vad som kan vara möjligt att ge bidrag till behöver förtydligas i föreskrifter och genom den praxis som utvecklas. Erfarenhetsmässigt omfattar det i första hand barnfamiljer och kontoret anser att det är bra att denna möjlighet förs in i lagtexten. Det innebär ökade kostnader för kommunen men det är viktigt för att värna integriteten för såväl personen med funktionsnedsättning som för den övriga familjen. Bestämmelsen om väsentligen andra orsaker preciseras Den nuvarande bestämmelsen om att bidrag inte ska lämnas om de sökta åtgärderna behöver utföras redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen kompletteras i förslaget så att det framgår vilka andra orsaker som ska beaktas. I ett avseende innebär förslaget en tydlig förändring. Det gäller den situationen då behovet av den sökta anpassningsåtgärden beror på att avvikelser har gjorts från tillgänglighetskraven i bygglagstiftningen vid uppförande eller ändring av bostaden. Enligt förslaget ska då bostadsanpassningsbidrag endast kunna avslås om den sökande själv varit byggherre för ett småhus eller ombyggnation av bostadsrätt och därmed själv kunnat påverka utformningen Förslaget innebär att den enskildes ansökan om bostadsanpassning inte ska kunna avslås med motiveringen att tillgänglighetskrav enligt lagstiftningen inte följts när byggnaden uppfördes. Brister i uppföljning av tillgängligheten vid ny- och ombyggnation ska där- Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 5 (8)

6 med inte påverka den enskildes rätt till bidrag. Ett ökat samarbete med stadsbyggnadskontoret kring tillgänglighetsfrågor kan minska kommunens kostnader. Kontoret anser att förändringen är väl motiverad då det tidigare inneburit att individen fått avslag på sin ansökan på grund av brister i eller i anslutning till bostaden som den sökande själv inte kunnat påverka. Bostadsanpassningsbidrag vid byte av bostad Vid byte av bostad föreslås en mer genomgripande förändring av lagtexten. Enligt förslaget ska bostadsanpassningsbidrag inte lämnas för sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader är uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Är den nya bostaden ett egnahem som sökanden låtit uppföra, så ska bidrag lämnas endast för sådan anordning eller inredning som normalt bara används eller förekommer i egnahem på grund av att en boende har en funktionsnedsättning. I ett sådant fall ska bidrag dock inte lämnas för att installera hiss. Ansökningar om anpassning vid byte av bostad är nu ofta komplicerade. Idag ska handläggningen innehålla en helhetsbedömning av den nya bostadens lämplighet och om det funnits andra mer lämpliga bostäder att flytta till. Det senare innebär att hänsyn ska tas till såväl utbud på bostadsmarknaden som läge. När det rör en bostadsrätt eller ett småhus, behöver även hänsyn till prisbilden tas. Förändringen av lagen syftar till att förenkla möjligheten att byta bostad och att även kunna få bidrag för viss anpassning av den nya bostaden. Vid ett byte kan en bostad ur många aspekter vara lämplig men det är svårt att hitta en ny bostad som uppfyller alla behov. Kontoret anser därför att den förändring som föreslås av lagtexten är positiv. Om förändringen leder till att fler byten blir möjliga där anpassningar behöver göras innebär det ökade kostnader för kommunen. Bostadsanpassningsbidrag som ett särskilt åtagande från kommunen att låta utföra åtgärder Bostadsanpassningsbidrag ska, som ett alternativ till kontantbidrag, även få lämnas i form av ett åtagande från kommunens sida att låta utföra anpassningsåtgärder om sökanden och kommunen är överens om detta. Med dagens regler lämnas bidrag alltid till en åtgärd som den sökande själv ska ansvara för att den genomförs. Erfarenhetsmässigt behöver många stöd i processen att hitta entreprenörer som genomför åtgärden, att ta in och lämna kopia på offerter etc. Förslaget innebär en förändrad rollfördelning jämfört med dagens system även om den bygger på en frivillig överenskommelse mellan den sökande och kommunen. Kommunen tar över ansvaret för genomförandet av åtgärden och för reklamationer när den enskilde beviljats bidrag till en åtgärd. För kommunen innebär det rimligen att åtgärden i vissa fall bör upphandlas vilket kan förlänga processen för att få åtgärden genomförd. Kontoret anser att det i Göteborg finns väl fungerande rutiner för hanteringen varför det inte finns något behov av att kommunen utför åtgärder själv men det är ändå positivt att möjligheten införs i lagstiftningen. Återanvändning av produkter som tidigare finansierats med stöd av bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag ska, som ett alternativ till kontantbidrag, även få lämnas i form av bidrag med en begagnad produkt om sökanden och kommunen är överens om Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 6 (8)

7 detta. En kommun ska få avtala om övertagande av en anordning som tidigare har installerats med stöd av bidrag och lämna ekonomiskt stöd för kostnader som kan uppstå i samband med ett sådant övertagande. Det bör betonas att det för boende i hyresrätter innebär en återanvändning att denna måste genomföras innan avflyttning sker och att lägenheten dessutom måste hinna återställas till ursprungligt skick. Återanvändning bygger på en frivillig överenskommelse mellan såväl den som återlämnar produkter som kommunen och den person som ska välja att motta en återanvänd produkt. Efterfrågan på begagnade produkter och möjligheten att återanvända produkter är svår att överblicka idag men kontoret bedömer att omfattningen blir mycket begränsad. Om det blir vanligt behöver en organisation och nya rutiner skapas för att ta hand om och lagra återlämnade produkter. Möjlighet för fastighetsägare att överta bostadsanpassningsbidrag Fastighetsägare ska, om sökanden medger detta, kunna överta rätten till bostadsanpassningsbidrag i de fall kontantbidrag har beviljats för åtgärder i anslutning till en lägenhet i ett flerbostadshus och fastighetsägaren åtar sig att låta utföra dessa åtgärder. Denna nya möjlighet kan vara mycket positiv, t. ex om det används till permanenta lösningar i gemensamma utrymmen som fler boende kan använda. Det bygger dock på att fastighetsägaren själv vill ta ansvar för att genomföra och underhålla åtgärden. Vissa nya bestämmelser om handläggningen av bidragsärenden, bemyndiganden och tillsyn förs in i den nya lagen I förslaget till ny lag återfinns även några förtydliganden kring vad ett beslut om bidrag ska innehålla. Kontoret ser positivt på att de görs, t ex. att en tidpunkt för när åtgärderna ska vara genomförda ska finnas med. Däremot bör förslaget till reglering av återkallelse och återbetalning förändras. I förslaget till ny lag ges möjlighet för kommunen att lämna bidrag som ett åtagande att utföra åtgärden eller i form av en återanvänd produkt medan reglering av återkallelse och återbetalning endast berör kontantbidrag. Anpassningsåtgärder i gemensamma utrymmen i flerbostadshus Kontoret bedömer att förslaget till den nya lagen innehåller många förbättringar men att en principiellt viktig fråga bör utredas ytterligare. Lagen om bostadsanpassningsbidrag utgår från att en enskild person ansöker om stöd för att själv genomföra åtgärder som gör det möjligt att leva ett självständigt liv. Den sökande har hela ansvaret och blir därmed ägare av den anpassning som skett och har även ansvar för underhåll och att söka bidrag för reparationer när det behövs. Detta kan också bli aktuellt i gemensamma utrymmen i flerbostadshus. I Göteborg finns idag två fall där bidrag getts till att installera trapphissar, som då är den sökandes egendom. När sedan ytterligare en person i samma trappuppgång har behov av att använda trapphissen, har den som först fått bidrag till en hiss vägrat att låta ytterligare en person använda den, med hänvisning till att det är deras hiss. Detta leder till orimliga konsekvenser eftersom det inte finns plats för två trapphissar i samma trappa. Personen vars behov uppstått senare, kan inte få bidrag till en egen trapphiss och kan heller inte använda den trapphiss som redan finns, vilket kraftigt begränsar möjligheten till ett självständigt liv. Att dessa situationer uppstått har nu inneburit att en fastighetsägare har uttryckt tveksamhet till att ge medgivande för att sätta in en trapphiss om det inte går att garantera andra personers rätt att vid behov använda trapp- Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 7 (8)

8 hissen. Det gäller även andra åtgärder i gemensamma utrymmen som exempelvis sändare till dörröppnare. Kontoret anser att möjligheten att förhindra att dessa situationer uppstår i framtiden behöver analyseras mer innan ny lagstiftning antas. Sammanfattande synpunkter Sammanfattningsvis innebär förslaget till ny lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag många förbättringar som bidrar till syftet att förtydliga lagtexten. Detta underlättar för såväl den enskilde som ska söka bidrag, som handläggningen hos kommunen. Exempel på detta är hur en ansökan ska hanteras, samt gränsdragningen gentemot hjälpmedel från landsting eller kommun samt särskilda boendeformer. Vissa av förändringarna innebär en utvidgning av möjligheterna att söka bidrag t. ex vid byte av bostad, åtgärder för att värna integriteten samt när tillgänglighetskrav inte följts när en byggnad uppförts. Kontoret avstyrker dock två förslag till förändring av lagstiftningen. Det ena är förslaget att brandskyddsåtgärder ska vara en åtgärd som omfattas av bostadsanpassningsbidrag och det andra är förslaget att ta bort anvisningsrätten för anpassade lägenheter. Vidare framförs att frågan om åtgärder i gemensamma utrymmen i flerbostadshus bör belysas ytterligare innan ny lagstiftning antas. De utökade möjligheterna att ansöka om bostadsanpassnings- och återställningsbidrag bidrag om bostadsanpassning innebär sannolikt ökade kostnader för kommunen även om det är svårt att idag uppskatta de totala ekonomiska konsekvenserna för kommunen. Magnus Sigfusson Fastighetsdirektör Stephan Cedergren Utvecklingschef Christina Eide Avdelningschef Bilagor: Sammanfattning av rapporten: Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag Yttrande till Socialdepartement Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 3177/15 8 (8)

9 Till Socialdepartementet Yttrande till Socialdepartementet över remiss: Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag ( S2009/1816/FST) Fastighetsnämnden har fått i uppdrag att för Göteborg Stads räkning yttra sig över rapporten: Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Sammanfattning av synpunkter Förslaget till ny lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag innebär många förbättringar som bidrar till syftet att förtydliga lagtexten, vilket underlättar såväl för den enskilde som ska söka bidrag, som handläggningen hos kommunen. Exempel på detta är hur en ansökan ska hanteras, samt gränsdragningen gentemot hjälpmedel från landsting eller kommun samt särskilda boendeformer. Vissa av förändringarna innebär en utvidgning av möjligheterna att söka bidrag t. ex vid byte av bostad, åtgärder för att värna integriteten samt när tillgänglighetskrav inte följts när en byggnad uppförts. Kontoret avstyrker dock två förslag till förändring av lagstiftningen. Det ena är förslaget att brandskyddsåtgärder ska vara en åtgärd som omfattas av bostadsanpassningsbidrag och det andra är förslaget att ta bort anvisningsrätten för anpassade lägenheter. Vidare framförs att frågan om åtgärder i gemensamma utrymmen i flerbostadshus bör belysas ytterligare innan ny lagstiftning antas. De utökade möjligheterna att ansöka om bostadsanpassnings- och återställningsbidrag innebär sannolikt ökade kostnader för kommunen även om det är svårt att idag uppskatta de totala ekonomiska konsekvenserna för kommunen. Särskilda boendeformer ska inte längre anpassas med stöd av bostadsanpassningsbidrag Denna förändring är logisk då man bör förutsätta att dessa boenden är väl anpassade till den boendes behov och om det behövs särskilda anpassningar får det ske inom verksamheten. Förslaget innebär en omfördelning av kostnader från bostadsanpassningsbidrag till respektive verksamhet. Dessa kostnader kan grovt uppskattas till 1-2 miljoner kronor per år i Göteborg Fastighetsägarens medgivande Det är viktigt att detta tydligt regleras i lagtexten. Ansökan bör redan från början innehålla ett medgivande så att ingen handläggning behöver ske av åtgärder som senare visar sig inte vara möjliga att genomföra. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 1 (4)

10 Återställningsbidrag Förslaget innebär att grundbeloppet för att kunna få bidrag slopas. Det kan innebära att fler ansökningar görs och ökad administration för relativt små belopp vilket leder till ökade kostnader för kommunen. Det är därför motiverat att ha behålla en lägsta nivå för när bidrag till en fastighetsägare kan ges. Dessutom borde det vara rimligt att ha en tidsbegränsning för när återställningsbidrag kan ges. När en anpassning skett för lång tid sedan bör inte återställningsbidrag lämnas då det blir svårt att dra gränsen mellan återställning och vad som bör vara normalt underhåll av bostaden. En viktig förändring är att kommunen i den nuvarande lagstiftningen har en rätt att pröva om en anpassad lägenhet kan anvisas till en annan person med funktionsnedsättning, för vilken lägenheten skulle kunna vara lämplig. Den rätten tas nu bort och ska enligt utredningen ersättas med frivilliga överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen. Förändringen riskerar att leda till att återställningsbidrag ges till en fastighetsägare samtidigt som bostadsanpassningsbidrag ges till liknande åtgärder i en annan bostad. Det skulle innebära klart ökade kostnader för kommunen. I Göteborg hanteras anvisningar detta inom ramen för ett samarbetsavtal med fastighetsägare om anskaffning av bostäder för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte kan ordna en bostad på egen hand. Anvisningsrätten har varit ett bra stöd i det arbetet varför en sådan möjlighet bör finnas kvar i lagstiftningen. Bostadsanpassningsbidrag och gränsdragning mot hjälpmedel Det är positivt att en tydlig avgränsning görs mot vad som ska ses som hjälpmedel och kan tillhandahållas på annat sätt, i synnerhet som behoven ibland är kortvariga och förändras. I ansökan och intyg ska det framgå att alternativet att få hjälpmedel utretts innan bostadsanpassningsbidrag kan lämnas. I utredningen pekas på att Socialstyrelsen har ett uppdrag att kartlägga tillgången till hjälpmedel i landet och en sådan kartläggning är mycket viktig för såväl de som söker bidrag som handläggare. I det sammanhanget borde det även utredas om vissa enklare åtgärder som idag omfattas av bostadsanpassningsbidrag, t. ex spisvakter, borde vara ett hjälpmedel i stället. För hjälpmedel finns en organisation för att bedöma behov, tillhandhålla hjälpmedlet och att återanvända hjälpmedlet när behovet inte finns längre Bostadsanpassningsbidrag till vissa brandskyddsåtgärder I utredningen pekas på behov av åtgärder för personer med riskbeteende och en grundläggande fråga blir vem som ska bedöma behovet av dessa åtgärder. Bostadsanpassningsbidrag ska sökas av den enskilde och det förutsätter då att man själv ser behovet och vill äga och ta ansvar för brandskyddsutrustningen. Frågan handlar även om att uppmärksamma och stödja personer med förhöjd risk för brandtillbud. Dessa åtgärder bör därför inte ingå i lagen om bostadsanpassningsbidrag utan snarare behandlas utifrån socialtjänstlagen med en bredare ansats än att göra en installation av teknisk utrustning. Det borde också prövas om dessa åtgärder skulle kunna förskrivas som ett hjälpmedel på samma sätt som sker med särskilt anpassade brandvarningssystem för personer med hörsel- och synnedsättning. Fastighetsnämnden avstyrker därför detta förslag. Bostadsanpassningsbidrag för att värna integriteten Detta är en komplettering av lagen och innebär att bidrag kan ges t. ex om behov finns av extra ytor eller komplettering i bostaden när assistenter arbetar där. Vad som kan vara möjligt att ge bidrag till behöver förtydligas i föreskrifter och genom den praxis som utvecklas. Erfarenhetsmässigt omfattar det i första hand barnfamiljer och kontoret Göteborgs Stad Fastighetskontoret 2 (4)

11 anser att det är bra att denna möjlighet förs in i lagtexten. Det innebär ökade kostnader för kommunen men det är viktigt för att värna integriteten för såväl personen med funktionsnedsättning som för den övriga familjen. Bestämmelsen om väsentligen andra orsaker preciseras Förslaget innebär att den enskildes ansökan om bostadsanpassning inte ska kunna avslås med motiveringen att tillgänglighetskrav enligt lagstiftningen inte följts när byggnaden uppfördes. Brister i uppföljning av tillgängligheten vid ny- och ombyggnation ska därmed inte påverka den enskildes rätt till bidrag. Förändringen är väl motiverad då det tidigare inneburit att individen fått avslag på sin ansökan på grund av brister i eller i anslutning till bostaden som den sökande själv inte kunnat påverka. Bostadsanpassningsbidrag vid byte av bostad Ansökningar om anpassning vid byte av bostad är nu ofta komplicerade. Förändringen av lagen syftar till att förenkla möjligheten att byta bostad och att även kunna få bidrag för viss anpassning av den nya bostaden. Vid ett byte kan en bostad ur många aspekter vara lämplig men det är svårt att hitta en ny bostad som uppfyller alla behov varför den förändring som föreslås av lagtexten är positiv. Om det leder till att fler byten blir möjliga där anpassningar behöver göras innebär det ökade kostnader för kommunen. Bostadsanpassningsbidrag som ett särskilt åtagande från kommunen att låta utföra åtgärder Förslaget innebär en förändrad rollfördelning jämfört med dagens system även om den bygger på en frivillig överenskommelse mellan den sökande och kommunen. Kommunen tar över ansvaret för genomförandet av åtgärden och för reklamationer när den enskilde beviljats bidrag till en åtgärd. För kommunen innebär det rimligen att åtgärden bör upphandlas vilket kan förlänga processen för att få åtgärden genomförd. I Göteborg finns väl fungerande rutiner för hanteringen varför det inte finns något behov av att kommunen utför åtgärder själv men det är ändå positivt att möjligheten införs i lagstiftningen. Återanvändning av produkter som tidigare finansierats med stöd av bostadsanpassningsbidrag Det finns inga invändningar mot förslaget då återanvändning bygger på en frivillig överenskommelse mellan såväl den som återlämnar produkter som kommunen och den som ska välja att motta en återanvänd produkt. Det bör betonas att det för boende i hyresrätter innebär att ett övertagande måste ske innan avflyttning sker och att lägenheten dessutom måste hinna återställas till ursprungligt skick. Möjlighet för fastighetsägare att överta bostadsanpassningsbidrag I vissa fall kan denna nya möjlighet vara mycket positiv, t. ex om det används till permanenta lösningar i gemensamma utrymmen som fler boende kan använda. Det bygger dock på att fastighetsägaren själv vill ta ansvar för åtgärden och därmed också underhåll av åtgärden. Vissa nya bestämmelser om handläggningen av bidragsärenden, bemyndiganden och tillsyn förs in i den nya lagen I förslaget till ny lag återfinns även några förtydliganden kring vad ett beslut om bidrag ska innehålla. Kontoret ser positivt på att de görs, t ex. att en tidpunkt för när åtgärderna ska vara genomförda ska finnas med. Däremot bör förslaget till reglering av återkallelse Göteborgs Stad Fastighetskontoret 3 (4)

12 och återbetalning förändras. I förslaget till ny lag ges möjlighet för kommunen att lämna bidrag som ett åtagande att utföra åtgärden eller i form av en återanvänd produkt medan reglering av återkallelse och återbetalning endast berör kontantbidrag. Anpassningsåtgärder i gemensamma utrymmen i flerbostadshus Förslaget till ny lagstiftning innehåller många förbättringar men en principiellt viktig fråga bör utredas ytterligare. Lagen om bostadsanpassningsbidrag utgår från att en enskild person ansöker om stöd för att själv genomföra åtgärder som gör det möjligt att leva ett självständigt liv. Den sökande har hela ansvaret och blir därmed ägare av den anpassning som skett och har även ansvar för underhåll och att söka bidrag för reparationer när det behövs. Detta kan också bli aktuellt i gemensamma utrymmen i flerbostadshus. I Göteborg finns idag två fall där bidrag getts till att installera trapphissar, som då är den sökandes egendom. När sedan ytterligare en person i samma trappuppgång har behov av att använda trapphissen, har den som först fått bidrag till en hiss vägrat att låta ytterligare en person använda den, med hänvisning till att det är deras hiss. Detta leder till orimliga konsekvenser eftersom det inte finns plats för två trapphissar i samma trappa. Personen vars behov uppstått senare, kan inte få bidrag till en egen trapphiss och kan heller inte använda den trapphiss som redan finns, vilket kraftigt begränsar möjligheten till ett självständigt liv. Att dessa situationer uppstått har nu inneburit att en fastighetsägare har uttryckt tveksamhet till att ge medgivande för att sätta in en trapphiss om det inte går att garantera andra personers rätt att vid behov använda trapphissen. Det gäller även andra åtgärder i gemensamma utrymmen som exempelvis sändare till dörröppnare. Möjligheten att förhindra att dessa situationer uppstår i framtiden behöver analyseras mer innan ny lagstiftning antas. För Göteborg Stad, Fastighetsnämnden Göteborgs Stad Fastighetskontoret 4 (4)

13

14