Sveriges Kristna Råd kyrkorna tillsammans ÅRSBOK 2004

Sveriges Kristna Råd kyrkorna tillsammans ÅRSBOK 2004 med Sveriges Kristna Råds och Sveriges Frikyrkosamråds redogörelse för verksamhetsåret 2003

Sveriges Kristna Råd Årsbok 2004 med Sveriges Kristna Råds och Sveriges Frikyrkosamråds redogörelse för verksamhetsåret 2003

Sveriges Kristna Råd Postadress: 172 99 Sundbyberg Besöksadress: Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Tel: 08-453 68 00 Fax: 08-453 68 29 E-post: info@skr.org Hemsida: www.skr.org Tryck: Stockholm Läns Grafi ska AB, Danderyd Form: Carl-Johan Friman, SKR Copyright 2004 Sveriges Kristna Råd ISSN: 1401-5218

Innehållsförteckning Sveriges Kristna Råd i korthet..................................................... 4 Bön från Birgittajubiléet............................................................. 5 Ekumenik är vänskap och sanning, artikel av Anders Arborelius................ 6 Verksamhetsberättelse för SKR/FSR......................................... 8 Kyrkoledardagarna, artikel av Misha Jaksic och Marianne Andréas............. 10 Uppbyggnad och beslutsorgan..................................................... 12 Personal och kansli................................................................. 16 Samarbete med andra.............................................................. 17 Gudstjänster med rymd, artikel av Karin Wiborn............................... 19 Kärnområdet Ekumenisk teologi............................................. 20 Kärnområdet Mission och evangelisation......................................... 21 Kärnområdet Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle................................. 23 Frikyrkofamiljen/Sveriges Frikyrkosamråd......................................... 24 Ortodoxa och österländska kyrkofamiljen........................................ 28 Information och kommunikation.................................................. 29 Program............................................................................ 30 - Ekumeniska programmet för en fredskultur................................. 30 - Kyrkan i kriminalvården....................................................... 31 Delegerade verksamhetsområden................................................. 33 Ekumeniska nätverk................................................................ 34 Det gränsöverskridande missionsuppdraget, artikel av Henrik Rosén........... 36 Projekt.............................................................................. 37 Uttalanden och yttranden.......................................................... 42 Ekumeniska arrangemang och händelser.......................................... 43 Material och publikationer......................................................... 45 Ekonomi.......................................................................... 46 Förvaltningsberättelse för SKR.................................................... 46 Ekonomisk redovisning för SKR................................................... 48 Förvaltningsberättelse för FSR..................................................... 54 Ekonomisk redovisning för FSR.................................................... 56 Adresser............................................................................ 62 Stadgar för SKR.................................................................... 66 Stagar för FSR...................................................................... 68

Sveriges Kristna Råd Kyrkorna tillsammans det uttrycket använder vi för att berätta vad Sveriges Kristna Råd är, nämligen en öppen ekumenisk mötesplats för kyrkorna i Sverige. Till Sveriges Kristna Råd kommer varje kyrka med sin speciella identitet och sina egna erfarenheter och prioriteringar. De kommer för att söka, uttrycka och fördjupa den kristna enheten, dela erfarenheter och tillsammans visa omvärlden på den tro som förenar och utmanar. Som kyrkorna tillsammans är Sveriges Kristna Råd en gemensam resurs för kyrkorna. Samtidigt stöder Sveriges Kristna Råd kyrkorna i att vara resurser för varandra i deras arbete med centrala uppgifter som teologisk reflektion, evangelisation, församlingsutveckling, diakoni och socialt ansvar. Sveriges Kristna Råd har också en uppgift i att samla kyrkorna för att tala med en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor. I Sveriges Kristna Råd möts 25 medlemskyrkor och tre observatörer fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land. Att se de olika kyrkorna familjevis är ett sätt att inför varandra och omvärlden tydliggöra den tradition och gemenskap som finns inom familjerna. Det är också ett sätt att fördela kyrkornas representation i olika sammanhang. Det som kyrkorna tillsammans lyft fram som de mest centrala områdena för ekumenisk reflektion och samverkan ryms inom det som kallas SKR:s kärna. SKRs kärnområden är: Ekumenisk teologi Mission och evangelisation Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle Verksamheten inom dessa centrala ekumeniska områden finansieras av kyrkorna genom medlemsavgifter. Som ett utflöde kring kärnan finns såväl långsiktiga program som tidsbegränsade projekt med extern finansiering. En viktig uppgift för SKR är att länka samman medlemskyrkornas eget arbete inom olika områden. Det gör vi genom att erbjuda mötesplatser, skapa nätverk, ge kommunikationsservice och stöd för ekumenisk bearbetning, publicera material och samordna gemensamma aktiviteter. Att utgöra kyrkorna tillsammans kan också innebära att en eller flera kyrkor inom ramen för SKR anförtros uppdrag för helhetens räkning. Kyrkornas resurser på olika sakområden kan även mötas inom SKR:s ram i nätverksform och på det sättet gemensamt utgöra en resurs för kyrkorna tillsammans. Rådsförsamlingen är SKRs högsta beslutande organ. I rådsförsamlingen är alla medlemskyrkor representerade i förhållande till sin storlek. Verksamheten leds av styrelsen som väljs av rådsförsamlingen. Platserna i styrelsen, dess presidium och arbetsutskott är fördelade mellan de fyra kyrkofamiljerna. Ordförandeskapet i SKR cirkulerar med ettårsintervaller mellan de fyra presidiemedlemmarna. 4

Kom helige Ande och fyll dina troendes hjärtan. Förjaga hat och onda tankar. Hjälp oss att övervinna våra gräl och fördomar, vår avundsjuka och vårt agg. Ingjut respekt och vänskap i våra hjärtan. Förlåt oss våra synder mot enheten. Hela såren från vår splittring. Ge oss försoning, enhet och fred. Amen Bön av kardinal Walter Kasper vid Birgittajubiléet den 1 juni 2003. 5

Ekumenik är vänskap och sanning 6 Vi lever i en atmosfär där ofta bilder betyder mer än ord. Orden har blivit så nötta och är så många, att de har svårt att nå fram till hjärtat och skaka om oss. Orden talar inte längre till oss på samma sätt som förr. Det är en utmaning för oss kristna, vi som tror på det eviga Ordet som blivit kött, vi som i Guds heliga Ord alltid har hämtat vår näring. Förkunnelsen blir svårare när man lever i en ord-trött miljö. Bilderna har ofta övertagit orden som förmedlare av mening, hopp och sanning. Bilderna som ständigt fladdrar förbi på TV-skärmen löper naturligtvis samma fara som orden: att bli intetsägande och fadda. Ändå har bilden kvar sitt nästan magiska inflytande, men för hur länge vet ingen. En sådan bild har fastnat på min inre näthinna. Det är en bild som har ett klart ekumeniskt budskap och ger hopp. Den talar om vänskap. Det är bilden av kyrkoledare i bön vid den heliga Birgittas relikskrin under högmässan i Blåkyrkan den 1 juni ifjol. Praktiskt taget alla kristna traditioner är representerade på denna bild. I ordlös bön fick vi samlas kring Birgitta, ett av vårt lands stora trosvittnen, som ännu idag talar till människor. Denna bild är för mig sinnebilden för vänskapens ekumenik. Och jag tror att vi i den svenska kristenheten har kommit en bra bit på vägen i detta slags ekumenik. Gamla fördomar och motsättningar har dunstat bort. I ett hårt sekulariserat klimat är vi så illa tvungna att se till det gemensamma, men det är lyckligtvis mer än så. Den andliga ekumeniken är den ekumeniska rörelsens själ och hjärta, skriver kardinal Walter Kasper. De stilla dagar, då vi svenska kyrkoledare får samlas i bön och samtal, har betytt mycket för att befästa oss i denna Andens vänskap. Vi får nog vara lite stolta över det, även om äran i första hand tillkommer en Annan. Samtidigt är bilden av kyrkoledare i bön inför Birgittas reliker en bild som tolkas oerhört olika. Säkert har denna bild olika innebörd för oss alla som var med. Men vördnaden för Birgitta kunde överbrygga de olika tolkningar som vi gav denna gest. Och då står vi inför det faktum som blir mer och mer uppenbart i vår svenska kristenhet: att tolkningarna av den sanning som Gud har uppenbarat för oss tycks bli allt mer disparata. Birgittaåret var också Jesus-manifestets år. Samtidigt som vi under 2003 kunde glädja oss åt att intresset och uppmärksamheten vändes mot kristendomen på ett hittills oanat sätt, kunde vi konstatera att vi kristna också hade vuxit bort ifrån varandra i många viktiga frågor. Sanningsekumeniken blir allt svårare, och i sista hand är det ju den det kommer an på. Vänskap kan vi ha med alla människor av god vilja, troende som icke-troende. Men trons gemenskap måste vila på vår gemensamma tro på den Gud, som har uppenbarat sig för oss och blivit människa i Jesus Kristus. Här har vi mycket att arbeta med och be för. De ortodoxa biskoparna i Frankrike gick ut med en uppmaning till sina protestantiska och katolska vänner att göra fastetiden till en bönens och botens tid för enheten. Den maningen borde vi också kunna ansluta oss till i Sverige.

citat År 2004 är också ett viktigt ekumeniskt år. Öst och väst firar påsk samtidigt. Det vore ett gyllene tillfälle att manifestera vår gemensamma tro på den uppståndne och förhärligade Kristus. Om påsken är det väsentliga i vår tro och det måste den ju vara så borde det vara vår stora glädje att få fira den gemensamt och också manifestera vår påsktro utåt, i det svenska samhälle som ofta verkar så trött och åldrat och i behov av Andens föryngringskur. Samtidigt måste vi konstatera att vi också tycks lida av en slags ekumenisk förlamning, som kardinal Walter Kasper säger. Vi sörjer över att nya skiljelinjer i viktiga etiska frågor dyker upp och ibland skär rakt igenom kyrkor och samfund. Ännu en anledning till att ta fastetidens rop på bön och omvändelse på blodigt allvar, så att påsken kan bryta igenom och ge nytt hopp och nytt liv. I år är det 800 år sedan de västerländska korsfararna Arns gelikar stormade och förhärjade Konstantinopel. Ett av de värsta illdåd som kristna tillfogat andra kristna och ännu idag ett öppet sår i förhållandet mellan öst och väst. Tänk om detta år då vi firar påsken samtidigt kunde bli ett helandets år, då detta sår växer ihop och vi gemensamt får rikta blicken mot den uppståndne Herren som kan försona och hela allt, också vår kristna splittring. Kanske vi i Sverige har speciellt goda förutsättningar till detta, eftersom vi när allt kommer omkring har kommit en bra bit på väg i vänskapens ekumenik. Då borde väl också sanningens ekumenik kunna gå framåt med sjumilasteg? +Anders Arborelius ocd 7

Verksamhetsberättelse för Sveriges Kristna Råd och Sveriges Frikyrkosamråd 2003 Inledning Uppenbara för oss ditt bords hemlighet ett enda bröd och en enda mänsklighet (Ur en bön av Olov Hartman) 8 Sven-Bernhard Fast, generalsekreterare 2003 var det första året med den nya verksamhetsplanens tema Enhet i mångfald. Under årets början gavs i den s k Jesusdebatten en illustration av mångfalden i svensk kristenhets tolkning av vad den gemensamma grunden, tron på Jesus Kristus, innebär idag. Sällan har så mycket uppmärksamhet ägnats Jesusgestalten i den offentliga debatten som detta år. Debatten fick sin fortsättning bl a i teologiska samtal vid SKR:s årsmöte och i det symposium som anordnades under rubriken Tro och livstolkning i det offentliga rummet Helighetens vägran att försvinna. Debatten och de efterföljande samtalen visade tydligt att mångfalden i tankemönster och teologi inte bara är en fråga om tillhörighet till olika kyrkosamfund eller traditioner. Mångfalden, liksom olika teologiska och kyrkliga koalitioner, går ofta på tvärs mot det man traditionellt skulle ha förväntat sig, och rakt igenom, snarare än mellan, samfunden. Sverige, och världen, har förändrats och därmed också det ekumeniska landskapet. Ekumenisk rörelse i förändring Dessa förändringar tvingar den ekumeniska rörelsen till ständig omprövning av strukturer och arbetssätt. Behovet av reflektion över den enhet vi alla bekänner oss till och längtar efter är uppenbar. Likaså över hur den låter sig förenas med, eller rent av berikas av, olikhet och mångfald i teologi, spiritualitet och kyrkosyn. Detta är ett ofta återkommande tema i den utvärdering av Sveriges Kristna Råd (se förra verksamhetsberättelsen), som under året börjat bearbetas och omsättas i praktisk handling. Följdriktigt ledde årets arbete fram till att handlingsplanen för 2004 inleds med satsen utveckla SKR:s roll som forum för gemensam teologisk reflektion, som första prioritet. SKR delar med den internationella ekumeniska rörelsen uppgiften att bejaka den ekumeniska otåligheten så länge alla kristna inte kan samlas vid samma nattvardsbord, och därifrån gemensamt sändas ut till tjänst åt den mänsklighet som Gud skapat till sin bild och likhet. Sökandet efter kristen enhet är oupplösligt förenad med sökandet efter en försonad värld och mänsklighet. Kyrkornas Världsråds under 2003 nytillträdde generalsekreterare Sam Kobia uttryckte det med ett afrikanskt ordspråk så: Om du vill gå fort, gå ensam om du vill gå långt, gå tillsammans. SKR:s tre kärnområden uttrycker detta sökande efter enhet i tro och bekännelse, i handling och i vittnesbörd Ett uppdrag Projektet Ett uppdrag har under året framför allt lyft fram ömsesidigheten i missionen. Delegationsbesök med företrädare för kyrkorna i Burma och Jerusalem har varit konkreta uttryck för detta. Fredsprojekt Följeslagarprogrammet i Israel-Palestina har vidareutvecklats under året som ett uttryck för solidaritet med kyrkorna i området, liksom med de under krig plågade vanliga människorna på båda sidor i konflikten. Genom den fortsatta utvecklingen av fredskulturprogrammet, och de näraliggande projekten, genomsyrar freds- och rättvisefrågorna kyrkornas gemensamma arbete i SKR. I samband med Liv-

och Fredinstitutets 20-årsjubileum genomfördes en kyrkornas konsultation om religionens roll i konflikter, som får sin fortsättning i en judisk-kristen-muslimsk fredskonferens hösten 2004, med rubriken Tools for Peace? The role of religion in conflict. Teologisk reflektion Sverige har under senare år genom sin religiösa och kulturella mångfald blivit en del av hologrammet världen, en värld som i varje liten del innehåller något av hela den globala mänskliga brokigheten. Detta väcker teologiska frågor kring de andra religionernas roll. Det utmanar också på det praktiska planet till samverkan och samspel på de områden som handlar om en framtid för hela mänskligheten. Såväl som gemensamt forum för teologisk reflektion, som i sin roll av kyrkornas organ för relation till samhällets institutioner, blir gränserna mellan nationellt och internationellt allt svårare att dra. Samspelet med kyrkor i andra delar av världen och med de internationella ekumeniska organisationerna är därför en växande uppgift också för SKR. Generalsekreterarbyte Under alla de drygt tio år Sveriges Kristna Råd funnits till har Thord-Ove Thordson lett dess verksamhet genom ständiga förändringar, bärare av en ekumenisk vision och med stor lyhördhet mot alla de kyrkor och traditioner som finns företrädda i SKR. Vid halvårsskiftet övergick Thord-Ove till nya uppgifter följd av stor tacksamhet och respekt från alla kyrkorna i SKR. Kraft till tjänst är tjänstens lön Ibland kan de ovan citerade psalmraderna kännas både krävande och kvävande. Leder det dagliga, trägna arbetet inte till något mer än nytt arbete, nya utredningar, än mer arbete? Inte vet jag om Thord-Ove Thordson frestades att tänka så här ibland under sina generalsekreterarår på Sveriges Kristna Råd. Han kom från Sveriges Frikyrkoråd, väl tränad att hålla samman en komplex organisation med olika kyrkliga organisationer. Om Frikyrkorådet, med sin trots allt begränsade struktur, motsvarade division II i någon bollsport, innebar SKR superallsvenskan med sina fyra stora, sinsemellan olika kyrkofamiljer. Svenska ekumeniska nämnden, SKR:s företrädare på den svenska scenen, hade haft en enklare och därmed rörligare struktur. Nu skulle ett nationellt kristet råd växa fram i Sverige, så som formen hade blivit långt tidigare i många andra länder. När SKR etablerades i december 1992 var det en förmån att vännen Thord-Ove vågade gå in det omfattande organisationsarbetet. Det gällde yttre ting som lokaler, personal, ekonomi och struktur. Kyrkorna skulle flytta över en del av sina egna arbetsområden till det för kyrkofamiljerna gemensamma. Något av en förpliktelse till ett ekumeniskt vi skulle etableras, trots att de olika kyrkofamiljerna hade så olika ekonomiska förutsättningar. Olika beslutsmodeller fanns inom kyrkosamfunden, likaså olika erfarenheter av arvodering för att nu inte tala om olika förmåga att använda det svenska språket. Nu skulle de i organisatoriskt avseende bli ett, gärna dessutom med förtroendeskapande åtgärder bland de samfund som höll sig avvaktande till den nya ekumeniska figuren. Så vitt jag förstår försvann inte en enda liten fråga ut i glömskans marginal för Thord-Ove. AU-protokollen fylldes av smått och stort som förberedelse för styrelsens Thord-Ove Thordson överläggningar. Kontakter, representation, framförhållning, planering för representantskap och stormöten, personalfrågor, remissvar allt fanns där, väl sammanhållet av en ständigt godmodig, tålig och uthållig generalsekreterare. Etableringsfasen krävde nog mer än alla krafter av Thord-Ove. När han vid något tillfälle antydde att det var i mesta laget, så kunde AU-ledamöterna uppleva att vi inte hade något annat alternativ utifrån det kontaktnät och förtroendekapital som just han byggt upp omkring sig. Alltså gällde det att han fortsatte ibland kanske till och med offrade sig för den goda sakens skull! Nu 2004, drygt tio år efter etableringen, finns SKR på den nationella och internationella kartan. Det ekumeniska centret i sin senaste skepnad är också på sin plats. Thord-Ove kan luta sig tillbaka i sin nya chefsstol på Svenska Missionskyrkans expedition och glädjas åt resultatet av de intensiva byggåren. Han kan också glädjas åt styrelseledamöternas och medarbetarnas tack för en sällsynt uthållig tjänst, som han utförde som en kallelse av Kyrkans herre. Gunnar Weman 9

Kyrkoledardagarna en oas för återhämtning, en källa till fördjupad kunskap Evangelisten Markus berättar om Mästarens stora omsorg om sina lärjungar, när de var så hårt ansatta av folket så att de inte ens hade tid att äta. Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite (Mark.6:31). Herren såg Sina apostlars behov av att dra sig undan ensamma med Honom, återhämta krafter inför nya möten, men också reflektera över de möten de varit med om, begrunda himmelrikets nedslag mitt ibland människorna, något som de själva var närmaste vittnen till. I ljuset av detta den store Herdens pastorala omsorg om sin närmaste medarbetarskara, skulle man kunna se de kyrkoledardagar som sedan 1997 anordnas i SKRs regi. En samtida arbetare i Herren vingård är också i behov att stanna upp, nedlägga sina verktyg, betrakta det utförda arbetet tillsammans med andra medarbetare, reflektera över skillnaderna i arbetssätt, möjligheterna till samarbete och, framförallt, i bön och lovsång blicka framåt mot den gemensamma eviga vilan i Herrens himmelska boningar, i det himmelska Jerusalem. Våra kyrkoledares arbets- och ansvarsuppgifter kan variera avsevärt beroende av faktorer som den egna kyrkans storlek, ekonomi, kyrkotradition, mm från att vara biskopar, kyrkans konstituerande nav, till att vara sin kyrkas eller kyrkorörelses talesmän. Det gemensamma för samtliga är dock den framskjutna positionen i sin kyrkas interna, likväl som externa kommunikation värnandet av den egna kyrkans inre enhet och gemenskap, samtidigt som man står i spetsen för kyrkans strävan efter kristen enhet över samfundsgränserna. Att vara sin kyrkas ansikte utåt innebär att ofta få ta emot både ris och ros, att stå i offentlighetens ljus, att understundom utstå intensiv medial bevakning. Ur denna vardagsverklighet föddes behovet av att tillsammans hörsamma Herrens inbjudan till vila och gemenskap bortom almanackor, möten, intervjuer. Den öde trakten har för våra kyrkoledare hittills varit Stjärnholms stiftsgård utanför Nyköping. För oss från skr:s kansli som i tjänsten haft förmånen att dela kyrkoledarnas gemenskap framstår dessa årliga träffar som något oerhört värdefullt, eller som någon uttryckte det: en oas för återhämtning, en källa till fördjupad kunskap. Oanade ting sker i möten mellan företrädare för olika kristna traditioner. Eller vad sägs om en frikyrkoföreträdare som låter sig fångas av den gudomliga verkligheten genom ikonens fönster mot himmelen, eller en ortodox deltagare som genom frikyrkotraditionens sångskatt söker sig närmare Gud till Dig. f. Misha Jaksic, ortodox samordnare Marianne Andréas, frikyrklig samordnare 10

Vad säger kyrkoledarna? Vi bad en företrädare för var och en av Sveriges Kristna Råds fyra kyrkofamiljer att kort kommentera vad kyrkoledardagarna betytt för dem personligen och för deras kyrkotradition: Acceptera varandras ärliga sökande Genombrottet kom efter Ecce Homo då vi kom samman och det visade sig att vår ekumeniska gemenskap tålde den här påfrestningen. Ekumenik kan inte betyda att vi alla tycker likadant. Vänskap växer inte om vi inte vågar motsäga varandra och vågar bjuda på oss själva. Kyrkoledardagarna fungerar för mig som mötesplats för den ekumeniska gemenskapen utanför de många formella möten vi är inblandade i. Vad jag önskar av dessa dagar är att förtroendet får växa mellan oss i den kristna familjen, att vi litar på och accepterar varandras ärliga sökande. KG Hammar, ärkebiskop Svenska kyrkan (som varit med på alla kyrkoledardagar sedan starten) Tid att umgås inför den Helige Under ett par dagar den här veckan har jag varit på kyrkoledardagar på stiftsgården Stjärnholm. Temat för gemenskapen var öppenhet och tydlighet Hösten brann i sina starkaste och djupaste färger, samtidigt som rosorna stod i full blom i rabatterna. En sällsam upplevelse. Vinden piskade regnet mot fönstret och regnet smattrade mot taket, när det var tid att krypa i säng. Tanken med dagarna är att vi ska kliva ut ur bruset, stressen och problemen, släcka mobiltelefonerna och umgås inför den Helige i stillhet, eftertanke och lågmälda samtal. Våra ortodoxa bröder såg jag aldrig med en mobiltelefon. Det var betydligt svårare för oss lutherander att leva utan den. Tillsammans med metropoliten Johannes av Nicea hade vi två meditationer inför Kristusikonen. Att se på Kristusikonen hjälpte oss att vara koncentrerade på honom som är Guds son, Livets furste, det rätta brödet, det levande vattnet, trons hövding och fullkomnare och mycket mer. Vid ett tillfälle var vi samlade under temat Den mest älskade, och efter en inledning av en av en av Svenska Missionskyrkans evangelister, Britta Bolmenäs, hade vi delgiving eller som vi skulle uttryckt det i Frälsningsarmén, vi skulle vittna för varandra. Det var inte lätt för vana predikanter att kort och i vittnesbördets form säga varför vi älskar Jesus. Det var en stark och levande upplevelse full av ljus och glädje, ja, en inspiration som vi tog med oss ut i höstrusket. Rolf Roos, Kommedör Frälsningararmén (i sitt veckobrev, oktober 2002) Stillhet har en helande kraft Bön och stillhet har en helande och enande kraft. Dessa dagar har bidragit till att ekumeniken mellan våra kyrkor och samfund i Sverige har fått sin spjutspets just i bön och spiritualitet. Att komma samman på detta sätt har skapat personliga vänskapsband, som har hållit, även när svåra dogmatiska och etiska frågor har dykt upp. Jag tror att just dessa kyrkoledardagar har hjälpt oss alla att lita mer på Kristi vilja att skapa enhet än på vår mänskliga förmåga att närma oss varandra. Tyngdpunkten i de kristnas enhet är Herren Kristus själv, som samlar sina lärjungar till bön. När den fulla och definitiva enheten kommer ligger i hans händer. Anders Arborelius, biskop, Katolska kyrkan En gemenskap att vårda Jag upplever att de årliga mötena mellan Sveriges kyrkoledare är av mycket stor och allsidig nytta för alla inblandade, inte minst för oss i den Ortodoxa trosgemenskapen i vårt land. Det är ett bra sätt att bättre lära känna varandra och i förtrolig gemenskap uttrycka både våra likheter och olikheter; det är ett forum där vi gemensamt upptäcker hur nära och samtidigt fjärran vi är från varandra. Sådana möten lämnar utrymme före Den Helige Andes handlande, ty Anden andas där Den vill (Joh.3:8). Jag tror uppriktigt att liknande möten är oumbärliga i den tid vi lever. Det är en viktig gemenskap som därför även fortsättningsvis bör upprätthållas och vårdas på bästa vis. Dositej Motika, biskop Serbisk-ortodoxa kyrkan 11

Uppbyggnad och beslutsorgan Medlemmar och observatörer Antalet medlemmar och observatörer i SKR har under året varit oförändrat: 25 medlemskyrkor och tre observatörer, indelade i fyra kyrkofamiljer: Den lutherska kyrkofamiljen Svenska kyrkan med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Estniska evangelisk-lutherska kyrkan Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan Ungerska protestantiska kyrkan Den frikyrkliga kyrkofamiljen Franska reformerta kyrkan Frälsningsarmén Metodistkyrkan Svenska Alliansmissionen Svenska Baptistsamfundet Svenska Frälsningsarmén Svenska Missionskyrkan (tidigare Svenska Missionsförbundet) Evangeliska Frikyrkan (observatör) Pingströrelsen (observatör) Sjundedags Adventistsamfundet (observatör) Den katolska kyrkofamiljen Stockholms katolska stift Den ortodoxa kyrkofamiljen Armeniska apostoliska kyrkan Bulgariska ortodoxa kyrkan Estniska ortodoxa kyrkan Etiopiska ortodoxa kyrkan Finska ortodoxa kyrkan Koptiska ortodoxa kyrkan Makedoniska ortodoxa kyrkan Rumänska ortodoxa kyrkan Ryska ortodoxa kyrkan (Kristi förklarings ortodoxa kyrka) Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) Serbiska ortodoxa kyrkan Syrisk-ortodoxa kyrkan Österns assyriska kyrka Samtal har fortsatt föras under året om förutsättningarna för de tre observatörerna, som samtliga tillhör frikyrkofamiljen, att ta steget till ett fullt medlemskap i SKR. Årsmötet Rådsförsamlingen är SKRs högsta beslutande organ och den enda formella mötesplats inom SKR där samtliga medlemskyrkor är företrädda. Rådsförsamlingen samlades till årsmöte den 6 8 april i Gävle. Temat för årsmötet, som samarrangerades med Gävle Kristna Råd, var Enhet i Mångfald. Årsmötet inleddes med en halvdagsretreat i S:t Ansgars hus på söndagen med deltagare från rådsförsamlingen och personal från SKR under ledning av klosterprojektets ledare Truls Bernhold. Retreaten följdes av en ekumenisk gudstjänst i Heliga Trefaldighets kyrka med predikan av SKR:s generalsekreterare Thord-Ove Thordson. Hela årsmötet hölls för övrigt i Betlehemskyrkan i Gävle. Efter kyrkofamiljesamlingar och en öppningsgudstjänst presenterades Åke Göranssons utvärdering och denna studerades i grupper. Under temat Mission i den svenska mångfalden inledde Thomas Stoor ett panelsamtal mellan Klaus P. Dietz, Misha Jakšic, Lars Mörling och Ingrid Ödquist. Måndagen avslutades med en festkväll i Stadshusets Spegelsal arrangerad av Gävle Kristna Råd. Tisdagen inleddes med ortodox morgonbön ledd av F. Misha Jakšic. Foto Carl-Johan Friman 12

Styrelsen för Sveriges Kristna Råd vid Djursholmssammanträdet i september 2003: Curt Forsbring, KG Hammar, Ieva Graufelde, Krister Andersson, Per- Magnus Selinder, BoLennart Anbäcken, Anders Lindberg, Karin Wiborn, Gerd Gullberg Johnson, Henrik Roelvink, Mihai Radu, Jenny Sjögreen, Anders Svensson, Sven-Bernhard Fast, Anders Bengtsson och Anders Arborelius. Foto C-J Friman. Årsmötet gav styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2002. En rambudget för 2004 fastställdes. Verksamhetsplanen 2003-2005 löper och blev inte föremål för nya beslut. De ekumeniska riktlinjerna för hantering av sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer, som under året framtagits av styrelsens presenterades för årsmötet. Årsmötet gjorde också ett uttalande om kriget i Irak. Efter de formella förhandlingarnas slut genomfördes ett samtal med anledning av den livliga pressdebatten om Jesusbilden. Samtalet inleddes av professorn Carl-Reinhold Bråkenhielm. Årsmötet avslutades med en Änglagudstjänst förberedd av ungdomsorganisationerna MKU, SBUF och SMU. Styrelsen och dess organ Efter fyllnadsval vid årsmötet i Gävle har styrelsen haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Ersättare Frikyrkofamiljen: Krister Andersson Kerstin Enlund Per-Magnus Selinder Jean Luc Martin Karin Wiborn Pär Friberg Anders Svensson Peter Svanberg Anders Bengtsson Anders Östman Katolska kyrkofamiljen: Anders Arborelius William Kenney Henrik Roelvink Elisabeth Carelli Lutherska kyrkofamiljen: KG Hammar Curt Forsbring BoLennart Anbäcken Jenny Sjögreen Ieva Graufelde Anders Sjöberg Ortodoxa kyrkofamiljen: Dositej Motika Simon Bar Sawme Anders Lindberg Anna Lundblad Mårtensson Christina Hjertén Sofi a Robertsson Hedman Gerd Gullberg Johnson Boel Skoglund Mihai Radu Tekola Worku Adjungeringar m m Styrelsen har under året fortsatt erbjuda alla medlemskyrkor och observatörer som inte har egna företrädare i styrelsen att låta sig adjungeras till styrelsens sammanträden. Denna rätt har utnyttjats av Adventistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan och Pingst Fria församlingar i samverkan. Styrelsen har under 2003 haft fem sammanträden, varav ett tvådagarssammanträde på Birgittasystrarnas gästhem i Djursholm. 13

Presidium Presidiet bestod fram till årsmötet av ärkebiskop KG Hammar, Svenska kyrkan/efs, ordförande, missionsföreståndare Krister Andersson, Svenska Missionskyrkan, biskop Anders Arborelius, Stockholms katolska stift, och biskop Dositej Motika, Serbiska ortodoxa kyrkan. Vid årsmötet avgick KG Hammar som ordförande och ersattes av biskop Anders Arborelius. Presidiet har under 2003 haft fyra sammanträden. Arbetsutskott Vid inledningen av året hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Kerstin Enlund Sven-Bernhard Fast Mihai Radu Henrik Roelvink, ordförande Ersättare Ulla Sköldh Jonsson Solveig Lindström Tekola Worku Vakant Vid styrelsens konstituerande sammanträde avgick Sven-Bernhard Fast och ersattes av Anders Lindberg, som ersättare för Henrik Roelvink valdes Fredrik Emanuelsson. Kerstin Enlund valdes till ordförande. Under året har Henrik Roelvink och Ulla Sköldh-Jonsson avgått ur arbetsutskottet. Ulla Sköldh-Jonsson har ersatts av Karin Wiborn. Arbetsutskottet har under året haft sex sammanträden. Styrelsen beslöt, som en följd av beslut om ändrat arbetssätt för styrelsen, vid sitt sammanträde i Djursholm i september att utöka arbetsutskottet från fyra till åtta ledamöter, två från varje kyrkofamilj. Ersättarna har därefter gått in som ordinarie ledamöter. Personaldelegationen Personaldelegationens uppgift är att företräda SKR och FSR som arbetsgivare vid förhandlingar, fastställa allmänna anställningsvillkor och lönenivåer. Personaldelegationen bestod i årets början av Åke Göransson, Stockholms katolska stift, ordförande, Anna von Malmborg, Svenska kyrkan/efs, och Margareta Smedberg Andersson, Svenska Missionskyrkan, samt Sven-Bernhard Fast som företrädare för SKRs styrelse. Under året har Anders Lindberg ersatt Sven-Bernhard Fast. En viktig resurs för personaldelegationen i dess arbete är Arbetsgivaralliansen och dess branschkommitté, Trossamfund och ekumeniska organisationer. SKR:s företrädare Åke Göransson har under året varit ordförande i denna kommitté. 14 Sveriges Frikyrkosamråd frikyrkofamiljen inom Sveriges Kristna Råd Styrelsen för FSR har under året haft följande sammansättning: Ordinarie Suppleant Adventistsamfundet Björn Ottesen Per Bolling Franska reformerta kyrkan Jean-Luc Martin Elis Kabwe Frälsningsarmén Rolf Roos Kristina Frisk Metodistkyrkan Anders Svensson Peter Svanberg Evangeliska Frikyrkan Rolf Nordström Lennarth Hambre Pingst FFS Sten-Gunnar Hedin Leon Lindberg Roger Stenzelius Anders Ekstedt Svenska Alliansmissionen Anders Bengtsson Lars Hult Svenska Baptistsamfundet Klas Eriksson Karin Wiborn Svenska Frälsningsarmén Leif Johansson Ingegerd Kindell Hellman Svenska Missionskyrkan Krister Andersson Marie Odin Lackenbauer Pär Sandstedt Ej utsedd

Presidiet utgjordes fram till årsmötet 22 april av Sven-Gunnar Lidén, ordförande, Roger Stenzelius, vice ordförande och Pär Sandstedt som ordinarie ledamöter. Efter årsmötet av Roger Stenzelius, ordförande, Pär Sandstedt, vice ordförande, och Anders Bengtsson som ordinarie ledamöter. Styrelsen har under året haft tre sammanträden. Presidiet har haft sex sammanträden. Alla löpande frågor, förutom några reglerade undantag, handläggs av presidiet för att styrelsen ska få tid för principiella och informerande samtal. Könsfördelning bland förtroendevalda och i kansliet I SKRs rådsförsamling är det totala antalet ledamöter och ersättare 118. Av dessa var 34 kvinnor (31 %) och 84 män (69 %). 2002 var andelen kvinnor 31 % och män 69 %. Könsfördelningen i styrelsen är ojämn, 80 % av de ordinarie ledamöterna är män, medan könsfördelningen är nästan balanserad bland ersättarna. Presidiet består helt av män. Könsfördelningen bland de förtroendevalda i Sveriges Frikyrkosamråd är mycket ojämn. Endast två kvinnor återfinns bland de ordinarie ledamöterna i styrelsen och ingen kvinna finns med i presidiet. Inom kansliet råder i stort sett jämvikt i könsfördelningen. Följande gällde vid årsskiftet 2003/ 2004 (inom parentes anges motsvarande siffror vid årsskiftet 2002/2003): Förtroendevalda Kvinnor Män SKRs rådsförsamling ledamöter 16 (19) 47 (44) ersättare 20 (18) 35 (38) SKRs styrelse ä ledamöter 3 (4) 12 (11) ä ersättare 7 (7) 8 (8) ä presidium 0 (0) 4 (4) SKRs arbetsutskott ä ledamöter 1 (1) 3 (3) ä ersättare 2 (2) 1 (1) FSRs styrelse ä ledamöter 0 (2) 12 (10) ä ersättare 4 (2) 7 (9) FSRs presidium ä ledamöter 0 (0) 3 (3) Anställda i det gemensamma kansliet Kvinnor Män ä kärnan 5 (5) 5 (5) ä övriga SKR-anställda 8 (7) 7 (5) ä FSR-anställda 2 (1) 1 1 (2) ä totalt 15 (13) 13 (12) Noter 1 Dessutom en person som också är anställd inom SKRs kärna 15

Personal och kansli Kansli Sveriges Kristna Råd och Sveriges Frikyrkosamråd kanslier har ett helt integrerat kansli, där utrymme också upplåtits för Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd samt för en ekumenisk handläggare vardera från Stockholms katolska stift och Svenska kyrkan. Den växande projektvolymen innebär att allt större del av SKR:s personal är knuten till något av projekten. Sveriges Kristna Råd Följande personer har varit anställda SKR under 2003 eller delar därav: Kärnan Thord-Ove Thordson, generalsekreterare (t o m 30/6) Sven-Bernhard Fast, generalsekreterare (fr o m 1/8) Lennart Molin, direktor för socialetik och ekumenisk diakoni, bitr generalsekreterare Marianne Andréas, frikyrklig samordnare (halvtid) Anne Benedictzen, vik. direktor för ekumenisk teologi (t o m 30/6), vik. projektsekreterare (fr o m 1/9) Carl-Johan Friman, informationssekreterare (deltid) Misha Jaksic, ortodox samordnare (deltid) Monica Norén, assistent (deltid) Henrik Rosén, projektledare för mission/evangelisation (deltid) Helena Wangefelt Ström, projektsekreterare, (tjänstledig fr o m 1/9) Hillevi Törnkvist, kansli- och ekonomiansvarig Katrin Åmell, direktor för ekumenisk teologi (fr o m 1/10) Program Jenny Björnsdotter-Alge, koordinator för ekumeniska programmet för fredskultur (t o m 30/9) Daniel Uddling, koordinator för ekumeniska programmet för fredskultur (fr o m 1/10) Kjell Mazetti, konsulent för den andliga vården inom kriminalvården Monica Norén, assistent för den andliga vården inom kriminalvården (deltid) Projekt Kari Berg projektassistent, ekumeniska förljeslagarprogrammet i Palestina och Israel, (heltid fr o m 1/9) Truls Bernhold, projektledare för Klosterprojektet Marja Casparsson, projektinformatör, ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, deltid (fr o m 15/9) Emanuel Furbacken, projektledare, ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel Kristina Herngren, projektledare för den interreligiösa fredskonferensen Tools for peace (t o m 30/11) Eva Svedjeström, projektinformatör för Dubbel utsatthet (t o m 30/11) Sofi a Walan, projektledare för Globalisering och rättvisa Hillevi Törnkvist Monica Norén Stellan Ek Margit Näldesjö Jenny Sturmhöwel 16

Gemensamma administrativa funktioner För gemensamma funktioner inom ekumeniska centret har följande personer varit anställda av SKR under 2003: Stellan Ek, vaktmästare Bengt-Åke Jureskog, vaktmästare Oscar Kindbom, dataansvarig Gerd Nilsson, receptionist och telefonist, deltid (fr o m 1/4) Margit Näldesjö, receptionist och telefonist, (deltid) Jenny Sturmhöwel, visstidsanställd receptionist och telefonist, deltid (t o m 31/3) Bengt-Åke Jureskog Gerd Nilsson Sveriges Frikyrkosamråd FSR:s kansli har letts av Marianne Andréas, frikyrklig samordnare, anställd på halvtid av SKR och på den andra halvtiden av FSR för samordning och andlig vård i öppen vård. Följande personer har varit anställda av FSR under 2003: Marianne Andréas, frikyrklig samordnare och handläggare för andlig vård i öppen vård Stefan Andersson, konsulent för skol- och studentarbete samt handläggare för FRIFO, 1 jan 30 aug (deltid) Elaine Lindblom, konsulent för skol- och studentarbetet 1 sept 31 dec (deltid) Rune Forsbeck, konsulent för andlig vård inom hälso- och sjukvården Monica Ericsdotter, sekreterare (deltid) Hillevi Törnkvist, ekonomiansvarig (deltid) Doris Bernhardsson 22 september 24 oktober (utredningsuppdrag) Oscar Kindbom Monica Ericsdotter Samarbete med andra Nationellt Svenska missionsrådet, SMR: en gemensam samtalsdelegationen, praktisk samverkan i ett projekt för mission/evangelisation, Ett uppdrag, se Kärnområdet mission/evangelisation, samarbete kring internationella relationer, remissyttranden mm. Hela Människan: nätverket för ekumenisk diakoni, uppvaktningar och seminarier, Equal-projektet Bättre frigivning. Gemensamt huvudmannaskap för Kyrkornas EU-kontor. Huvudmannamöte vartannat år, första gången i juni 2003. Kristna fredsrörelsen: opinionsbildning, remissarbete, fredsprojekt, utvecklingen av Ekumeniska programmet för en fredskultur och det gemensamma projektet Församlingar för fred. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, SEK: kanslisamverkan, det ekumeniska nätverket för genderfrågor. Svenska Bibelsällskapet, SBS: Musikbibelprojektet. Skolfrågor, materialet för den ekumeniska böneveckan. Kyrkornas u-fond och AfriCap Sweden AB som är knutet till u-fonden: Sveriges Kristna Råd är huvudman och utser styrelse. Stiftelsen Nathan Söderbloms Minnesfond: SKR huvudman. Nätverk Jubel Sverige: SKR aktiv medlem i, liksom i organisationen Rättvisemärkt! som har en ideell och en affärsdrivande del. Samtalen mellan kyrkorna och de fackliga centralorganisationerna inom ramen för den gemensamma Arbetsgruppen kyrka arbetsliv. Se Ekumeniska delegationer. Samarbete och samråd har också skett med många andra organisationer inom och utom den kyrk- 17

liga sfären, bl a de kristna biståndsorganen, de kristna studieförbunden, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar m fl. Norden Nordiska ekumeniska rådet, NER: SKR observatör. Under året har beslut tagits om nedläggning av NER. Generalsekreteraren och Frikyrkosamordnaren deltog i den av NER arrangerade nordiska ekumeniska sekreterarsamlingen i mars i Oslo och i NERs årsmöte i Skalholt, Island. De nationella ekumeniska råden i Norden: Konsultationer och generalsekreterarmöten. Norden-FOCCISA-samarbetet 2 mellan de nationella råden i Norden och i elva länder i södra Afrika. SKR ansvarar för förankringen i Sverige. SKRs generalsekreterare har varit ledamot av den Joint Committee som leder samarbets-projektet. Biträdande generalsekreteraren under året deltagit i ett möte med Joint committee i Tanzania. Svenska kyrkan och Diakonia deltar tillsammans med SKR i ett svenskt nätverk för detta arbete. Europa Europeiska kyrkokonferensen, CEC: Sveriges Kristna Råd associerad, liksom till dess Kommission för kyrka samhälle. SKR var i mars värd för den av CEC anordnade konsultationen för nationella kristna råd i Europa. SKR medverkade vid två seminarier under CEC:s generalförsamling i Trondheim i juni. SKR var också representerat vid den av den ekumeniske patirarken och den Norske Kirke anordnade seglande miljöseminariet inför generalförsamlingen. Direktorn för ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle har följt arbetet i CEC:s kommission för kyrka och samhälle. Han invaldes i december som ledamot i den nya kommissionen. Ecumenical Youth Council of Europe, EYCE: I avvaktan på tydligare relationer mellan de kristna ungdomsförbunden i Sverige och EYCE, har SKR under året fortsatt vara informationskanal mellan EYCE och nätverket Sveriges Kristna Ungdomsrörelser, SKUR. Churches Commission for Migrants in Europe, CCME: Sveriges Kristna Råd är medlem, och har upprätthållit kontakterna främst via Svenska kyrkan och det ekumeniska nätverket för invandringsoch integrationsfrågor. SKR har även detta år haft möjligheten att kanalisera rikskollektmedel för arbete mot rasism och främlingsfientlighet från Svenska kyrkan till både CCME och Kyrkornas Världsråd. European Contact Group, ECG, europeiskt samarbetsorgan för kyrka-arbetsliv: SKR är medlem. Detta medlemskap utövas inom ramen för den ekumeniska delegationen till Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet. Globalt Liv- & Fred-institutet: Sveriges Kristna Råd huvudman. SKR samarrangör vid en internationell ekumenisk konsultation i Uppsala i oktober 2003 som markerade institutets 20-årsjubileum och samtidigt är en förberedelse för den internationella interreligiösa fredskonferensen, Tools for Peace? 2004. Kyrkornas världsråd, WCC: Sveriges Kristna Råd associerad medlem med kontinuerliga samarbetskontakter. Under året har ett nytt samverkansprojekt kring ekologisk skuld påbörjats. Generalsekreteraren deltog i Kyrkornas Världsråds centralkommitté i månadsskiftet augusti-september. SKR har också inbjudit till en process för att i Sverige ekumeniskt förbereda WCC:s nästa generalförsamling. Relationer till Burma Den ekumeniska delegationsresan till Burma under våren 2001 har följts upp genom ett returbesök med en ekumenisk delegation av kyrkoledare från Burma våren 2003. Detta har lett till planer om fortsatt utbyte vad gäller utbildning och ungdomsfrågor. Noter 2 FOCCISA = Fellowship of Councils of Churches in Southern Africa 18

Gudstjänster med rymd Det var naturligtvis spännande att delta på Conference of European Churches 12 th assembly i Trondheim. Men för en ny delegat blev det oerhört långa sittningar med en känsla av att ha väldigt liten påverkansmöjlighet. Väldigt små pedagogiska verktyg och stora strukturer gjorde att förhandlingarna kunde upplevas som mindre angelägna. Ändå är jag glad att under en vecka få vara en del av en samlad kristenhet i Europa. Den glädjen har inte sin rot i förhandlingar och beslut, nej, glädjen fann jag i gudstjänsterna, och det är kanske precis som det ska. Under gynnsamma förhållanden tror jag att det ekumeniska gudstjänstfirandet är det absolut bästa vi har att ge vår värld. Och jordmånen för gudstjänst i Trondheim var god. Man kan välja olika vägar för att fira ekumenisk gudstjänst. I grova drag har jag identifierat tre; Någon kyrka, (t ex den största,) inbjuder andra och firar gudstjänst som vanligt, utan lyhördhet för att det finns deltagare för vilka uttryck, språk och form är ovanliga, okända och kanske obekväma. Det är naturligtvis en sämre väg för att uppleva enhet och mångfald i Kristus. Ett annat sätt är att försöka skapa en ekumenisk gudstjänst med hjälp av olika kyrkotraditioner i ett slags smörgåsbord. Det brukar hos mig skapa frustration och otydlighet, ja en slags osäkerhet, som att jag inte riktigt vet vad jag är med om. Den tredje vägen, som blev mycket tydlig i Trondheim, är att på allvar bjuda in till en gudstjänst med en mycket tydlig värd, som också mycket tydligt kommunicerar kunskapen och erfarenheten att det fi nns olika sätt att fira gudstjänst, och det här är ett sätt välkommen! Gudstjänsterna i Trondheim kännetecknades av delaktighet i sånger, böner och bekännelser. Texterna, ja hela gudstjänsternas ordning, fanns på tyska, engelska och franska. När hela församlingen deltog föregicks det av en tydlig introduktion utan att det för den skull upplevdes som en minutiös färdbeskrivning. Flera av predikningarna fanns att tillgå på de olika språken, och gjorde det möjligt att följa med och Efter en andakt bärs ljusen vidare (CEC-photo/Geir Otto Johansen) förstå, dessutom var det goda predikanter som t ex ärkebiskopen av Canterbery som avslutade konferensen med predikan vid nidälven om det levande vattnet och att vi helade och försonade får simma i det livgivande vattnet som är Guds gåva. Jag var med och firade ortodox gudstjänst och upplevde mysteriet. Vid anglikansk diakonvigning i Nidarosdomen berördes jag på nytt av kallelsen och tjänsten. En samisk aftonbön gav mig uttryck, melodier och färger jag tidigare inte upplevt i gudstjänst och den engelsk-afrikanska pingstpastorn med sin sprakande mässhake lärde mig att uttryck och former skiftar från plats till plats. Och jag var en del. I gudstjänsterna fanns rum för mig och min svenska frikyrkobakgrund. Sånger jag kände igen, böner jag inte bett förut, men som i sin äkthet och närhet drog mig till sig. För en vecka var jag en del av en större gudstjänstfirande gemenskap. Tydlig i sin olikhet, generös mot varandra och övertygande i att Jesus Kristus helar och försonar vårt vittnesbörd i en söndrad värld. Karin Wiborn Missionsföreståndare, Svenska Baptistsamfundet 19

Kärnområdet Ekumenisk teologi Under året fram till 1 september var Anne Benedictzen (fd. Bøg-Jensen) vikarierande direktor för kärnområdet ekumenisk teologi. Efter en månads vakans tillträdde Sr Katrin Åmell OP som direktor 1 oktober. Tro, dop och medlemskap Arbetsgruppen kring tro, dop och medlemskap har slutfört sitt arbete om kyrkornas och samfundens självförståelse i dessa frågor utifrån den förändrade lokalekumeniska kartan i Sverige. En rapport med konkreta råd och förslag om vad som kräver ytterligare bearbetning är under utgivning som nr 6 i SKR:s skriftserie. Rapporten är bl.a. avsedd för de lokala ekumeniska råden. Sr Katrin Åmell Bilaterala dialoger Arbetsgruppen för bilaterala dialoger håller på med att slutföra sin kartläggning över medlemskyrkornas dialogarbete i Sverige. Ett redigeringsarbete av slutrapporten återstår inför någon form av enkel publicering. Planering av kurser i ekumenik för ungdomar Från SKR ingår direktorn i ekumenisk teologi och projektsekreteraren i en planeringsgrupp för kurser i ekumenik riktade till kyrkornas ungdomsorganisationer eller andra kristna organisationer med ungdomsverksamhet. Två sådana kurser har redan ägt rum och ytterligare två planeras. Anne Benedictzen MusikBibelprojekt SKR har via direktorn varit representerat i det projekt som sedan 1998 arbetar med tonsättningar av vissa texter i den nya bibelöversättningen. Den 13 november hölls ett seminarium i Nacka kyrka, där även Svenska kyrkans utredning (2003:3) Kyrkan mitt i musiklivet, presenterades. En konsert med smakprov på de nya tonsättningarna avslutade seminariet. Gudstjänstarbete Vid Ekumeniska centret finns en gudstjänstgrupp, där SKR aktivt medverkar. Gruppen ser till att det regelbundet blir morgonbön i husets kapell samt ansvarar även för gudstjänster under vissa av kyrkoårets högtider och vid speciella tillfällen såsom under böneveckan för kristen enhet. Utanför huset ansvarade direktorn för gudstjänstlivet då generalsekreterarna från de nationella kristna råden i Europa samlades på Stensnäs kursgård i Åkersberga 27-30 mars, likaså då SKR:s årsmöte hölls i Gävle 7-8 april. Gudstjänstmaterial Materialet för den ekumeniska böneveckan 2004 har bearbetats, översatts och utgivits i samarbete mellan SKR och Svenska Bibelsällskapet i ett häfte med titeln Min frid ger jag er (Joh 14:23-31). I samarbete med teologer och musiker har SKR utgivit gudstjänstmaterialet Ur djupen ropar vi med inriktning på fred, försoning, miljö och rättvisa. Materialet är en del av ett rättviseprojekt som SKR har bedrivit. Häftet innehåller såväl inledande reflektioner kring liturgi och symbolhandlingar som exempel på gudstjänstmaterial och böner som använts både i officiella ekumeniska sammanhang och i lokala församlingar. 20

Religionsteologi och religionsdialog Kontakterna har fortsatt med SKR:s ekumeniska nätverk för kristen religionsteologi. Direktorn medverkade vid ett symposium kring religionsteologi som ordnades av nätverket och Sigtunastiftelsen 27 oktober. Temat var Vem är min nästa? Deltagarna, som utsetts av sina samfundsledare, representerade flertalet av SKR:s medlemskyrkor. Det var första gången ett religionsteologiskt samtal ägt rum på en sådan bred ekumenisk basis. Dialoggruppen Judar kristna muslimer har under året varit vilande. Undersökningar pågår om hur gruppen kan fortsätta i en annan form. Fortlöpande kontakt har hållits med Kommissionen för interreligiös dialog i Stockholms katolska stift (KID), till vilken SKR delegerat frågorna om religionsteologi. Övrigt SKR har bl.a. via direktorn ingått i en rad andra former av ekumeniskt arbete. Som exempel kan nämnas följande: Nordiskt Faith and Order-arbete: Konferens på Stiftsgården Åkersberg i Skåne 31/1-2/2 om receptionen av ekumeniska överenskommelser ( The reception of Ecumenical Agreements ). Joint Working Group: Respons från SKR på en rapport från Kyrkornas Världsråd om Katolska kyrkans roll i de nationella ekumeniska råden. Remissvar på Svenska Missionskyrkans handbok, tillsammans med en ekumenisk arbetsgrupp. Ekumenisk vesper tillsammans med Eugenia församling i Stockholm som avslutning på Jerusalemdagen 4 oktober, där partriarken Michel Sabbah och den lutherske biskopen Munib Younan, båda från Jerusalem, medverkade. Avslutningsvis kan nämnas att under senhösten 2003 har förberedelser gjorts för att starta två nya arbetsgrupper, en om äktenskaps- och vigselfrågor enligt beslut från styrelsen, samt en annan som syftar till ökad kännedom om och lokal tillämpning av det europeiska dokumentet Charta Oecumenica. Kärnområdet Mission och evangelisation Verksamheten inom kärnområdet mission och evangelisation har under 2003 genomförts inom ramen för det treåriga projektet Ett uppdrag. Det är ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kristna Råd och Svenska missionsrådet kring mission och evangelisation. Inom Sveriges Kristna Råd har tjänsten som direktor för kärnområdet mission och evangelisation sedan oktober 2002 ersatts av en projekttjänst på halvtid som innehas av Henrik Rosén. SMR har för sin del utsett en samordnare på deltid. Det finns också en referensgrupp med två representanter vardera för SMR och SKR. Henrik Rosén Syftet med projektet är bl a att förenkla och förbättra bearbetningen av för de båda organisationernas medlemmar gemensamma intresseområden. Under den inledande perioden av projektet har en rad olika temaområden inventerats och många olika processer har startats i syfte att konkretisera och genomföra projektets målsättning. En rad gemensamma intresseområden har identifierats och en gemensam bearbetning har bl a skett genom kanslisamarbete och genom olika seminarier där tillfällen erbjudits till ekumenisk reflektion. Projektet övergripande syfte är också att tydliggöra och öka medvetenheten om kyrkans globala missionsuppdrag, samt utveckla en ekumenisk förståelse av missionsuppdraget utifrån ett sammanhållet perspektiv där globala och nationella erfarenheter får berika varandra. 21